Om ulcerös kolit och proktit… - Magakuten

Om ulcerös kolit och proktit…

Utarbetad i samarbete med 

Professor Robert Löfberg, IBD-enheten, Sophiahemmet och Karolinska Institutet, Stockholm

om ulceröS kolit ocH proktit 

Den här patientinformationen innehåller uppdaterade fakta om sjukdomarna 

ulcerös kolit och proktit som båda räknas till gruppen kroniska inflammatoriska 

tarmsjukdomar. Du finner även svar på några av de vanligaste frågorna 

som patienter med ulcerös kolit eller proktit brukar ställa till sina läkare. 

De synpunkter som ges i broschyren är i överensstämmelse med de som 

tillämpas på de flesta håll i Sverige och runt om i Europa och Nordamerika. 

Mycket av behandlingen vid ulcerös kolit och proktit bygger på långvarig 

klinisk erfarenhet, men det finns även ett stort antal väl genomförda kontrollerade 

behandlingsstudier som stöder våra nuvarande riktlinjer för terapin. 

Terapin vid ulcerös kolit och proktit anpassas individuellt och styrs av 

hur pass hög sjukdomsaktiviteten är och hur utbredd inflammationen är i 

tarmen. I de allra flesta fall är medicinsk behandling tillräcklig men ibland kan 

en operation bli aktuell. För att minska risken för nya attacker av inflammationer 

s.k. skov rekommenderas ofta någon form av underhållsbehandling. 

Långtidsprognosen vid ulcerös kolit och proktit är numera mycket god. 

Den som bäst kan ge svar på specifika frågor som rör Din egen situation 

är naturligtvis Din egen behandlande läkare. Du kan också få ytterligare värdefull 

information genom olika patientorganisationer som t.ex. Riksförbundet 

för Mag-Tarmsjuka. Du finner fler adresser, telefonnummer och internetinformation 

på baksidan av broschyren. 

3

Va d Ä r u l c e r ö S k o l i t o c H p r o k t i t ? 

Vad är ulcerös kolit och proktit? 

ulcerös kolit och proktit utgör tillsammans med crohns sjukdom en grupp av sjuk- 

domar som kallas kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar. Sjukdomsgruppen går 

numera även i Sverige under beteckningen iBd (från engelskan: Inflammatory Bowel 

Diseases). Vid ulcerös kolit drabbas i första hand det tunna yttersta slemhinnelagret 

(latin: mucosa) i grovoch ändtarmen av en kronisk inflammation. att inflammationen 

är kronisk innebär att den har en tendens att återkomma. 

Så kallad mikroskopisk kolit är en speciell grupp av kroniska tarmsjukdomar 

som behandlas i en separat broschyr. 

Hur vanliga är sjukdomarna? 

närmare 1% av Sveriges befolkning har redan eller löper risk att insjukna i 

någon form av iBd. Sjukdomsgruppen har ökat kraftigt de senaste årtiondena. 

cirka 50.000 av patienterna med iBd har ulcerös kolit eller proktit. de flesta är 

relativt unga – genomsnittsåldern vid insjuknandet är ungefär 30 år. Även små barn 

och äldre kan drabbas. 

Sverige hör till ett av högriskländerna för iBd och sjukdomarna är vanligast i ett 

bälte av länder från Skandinavien, i norra europa och nordamerika. iBd har även 

blivit vanligare i t.ex. sydeuropeiska länder och i Japan vilket gör att livsstilsfaktorer 

såsom t.ex. kostvanor har uppmärksammats som bakomliggande orsaker till sjukdomarnas 

uppkomst. 

4


Vad beror sjukdomarna på? 

den bakomliggande orsaken till iBd är fortfarande inte klarlagd. olika teorier har 

förts fram och forskningen är mycket intensiv för att ta reda på vad som ger upphov 

till iBd. forskarna spekulerar i att flera olika mekanismer ligger bakom utvecklingen 

av ulcerös kolit och proktit. någon form av påverkan från en eller flera yttre faktorer 

(t.ex. ämnen i kosten, födoämnestillsatser, bakterier eller andra mikroorganismer) tros 

för närvarande vara den troligaste förklaringen. Skador på tarmslemhinnan p.g.a. olika 

läkemedel (t.ex. smärtstillande preparat) eller andra faktorer kan vara av betydelse 

för vissa patienter. det finns idag inga bevis för att iBd är orsakad av en direkt 

infektion med en speciell sorts bakterie eller virus. 

ovan nämnda tänkbara orsaker till påverkan på tarmslemhinnan stör på något 

sätt den normala regleringen av immunförsvaret i tarmväggen. en ökad och icke 

önskvärd kronisk inflammatorisk aktivitet i tarmväggen blir följden. Samverkan med 

anlag hos predisponerade individer verkar kunna spela en roll för att inflammationen 

ska utlösas, men tycks vid ulcerös kolit och proktit bara spela roll hos en mindre del 

av patienterna. 

troligen beror iBd-sjukdomarnas uppkomst på en samverkan mellan en rad 

olika faktorer, där somliga individer kan tänkas vara mer mottagliga än andra. 

Se fig 1, sid 6. 

5

• mikroorganismer (virus/bakterier) 

• Störning av inflammationsregleringen 

i slemhinnan 

• Skada på tarmslemhinnan 

• miljöfaktorer 

• dietära faktorer 

• Ärftliga anlag 


Några möjliga, och eventuellt samverkande faktorer som kan tänkas orsaka ulcerös 

kolit och proktit 

Var i tarmen sitter sjukdomarna? 

Vid ulcerös kolit börjar alltid inflammationen i ändtarmen (latin: rectum) och sträcker 

sig uppåt i grovtarmen (latin: colon) i varierande grad (se fig. 2). Vid ulcerös proktit 

är inflammationen begränsad till enbart ändtarmen. de flesta patienter har antingen 

ulcerös proktit eller ulcerös kolit i den slingriga delen av colon (latin: sigmoideum), 

vilket kallas ulcerös proktosigmoidit. om inflammationen når upp till nivån där mjälten 

normalt sitter talar man om ”vänstersidig kolit”. Vid mer omfattande utbredning 

benämns tillståndet extensiv kolit och om hela grovtarmen är sjuk föreligger total kolit. 

ca 25-30% av patienterna har de mer utbredda formerna av ulcerös kolit. Vid ulcerös 

kolit är inte tunntarmen inflammerad. Se fig. 2, sid 7. 

6 

Fig 1.

Gallblåsa 

(vesica fellea) 

Grovtarm 

(colon) 


Fig 2. Schematisk skiss över mag-tarmkanalen (de latinska namnen är satta inom parantes) 

Stora gallgången 

(ductus 

choledochus) 

Tolvfingertarm 

(duodenum) 

Blindtarm 

(cecum) 

Lever (hepar) 

Det maskformiga bihanget 

(appendix vermiformis) 

Ändtarmsmynning 

(anus) 

7 

Matstrupe (oesophagus) 

Magsäck 

(corpus gastricum/ventriculi) 

Ändtarm (rectum) 

Mjälte (lien) 

Bukspottkörtel 

(pancreas) 

Tvärgående colon 

(transversum) 

Övre tunntarm 

(jejunum) 

Nedre tunntarm 

(ileum) 

Slingriga colon 

(sigmoideum)


Finns det skyddande faktorer? 

om man tidigare i livet drabbats av akut blindtarmsinflammation och fått blindtarmsbihanget 

bortopererat innebär detta ett ”skydd” mot att senare i livet utveckla ulcerös 

kolit eller proktit. att operera bort en “frisk” blindtarm verkar dock inte förebyggande. 

rökning har också ha en ”skyddande” effekt mot att drabbas av kolit och proktit. 

patienter som får ulcerös kolit eller proktit är nämligen oftast icke-rökare eller 

ex-rökare. troligen är det i första hand en effekt av nikotinet som ger den skyddande 

effekten. Sambandet är emellertid komplext i det att patienter som drabbas av den 

snarlika sjukdomen morbus crohn istället oftast är storrökare. 

möjligen kan även speciella dieter verka skyddande mot utvecklingen av sjukdomarna. 

det är t.ex. känt att eskimåer som har ett mycket stort intag av fiskolja har 

8


låg risk att få iBd. intag av fleromättade fettsyror av den typ som ingår i fiskolja har 

i vetenskapliga studier visat ge ett visst skydd mot återfall. de exakta verknings- 

mekanismerna för fiskolja är ännu ofullständigt klarlagda. 

Vad kan utlösa ett skov? 

övre luftvägsinfektioner, vanliga tarminfektioner (turistdiarré, Salmonella- eller 

Campylobacter-infektion) eller t.o.m. viss typ av antibiotikabehandling kan vara bidragande 

orsaker till att patienten drabbas av en akut attack (som även brukar kallas skov) 

av ulcerös kolit eller proktit. 

man vet även att det finns en säsongsvariation och skoven är vanligare höst, 

vinter och vår jämfört med sommartid. 

andra utlösande faktorer kan vara intag av vissa läkemedel, främst s.k. ”icke 

steroid liknande anti-inflammatoriska” mediciner (nSaid) som ofta används för 

behandling av smärttillstånd i muskler och leder. en mindre grupp av patienter med 

iBd verkar vara särskilt känsliga för denna typ av preparat. Hos dessa kan denna 

typ av mediciner både utlösa ett debutskov men även leda till återfall av sjukdomen. 

det kan vara problematiskt eftersom patienter med iBd ofta även har ledproblem. 

Hur påverkar stress sjukdomarna? 

det finns idag inga säkra belägg för att stress i sig kan utlösa ulcerös kolit eller 

proktit. däremot upplever ofta patienten symptomen som svårare om det dessutom 

föreligger en stressig situation i t.ex. på arbetet eller i familjelivet. 

9

Symptom 

S y m p t o m 

Vilka är besvären vid ulcerös kolit och proktit? 

Vid aktiv sjukdom svullnar tarmslemhinnan, och den blir skör och lättblödande. Blod, 

d.v.s röda och vita blodkroppar och olika äggviteämnen, läcker då ut från slemhinnan 

och leder till att avföringen blir blod- och slemtillblandad. Hur pass sjuk man blir beror 

på hur stor del av grovtarmen som är inflammerad. Ju mer utbredd inflammationen 

är desto lösare blir tarmtömningarna. detta beror bl.a. på att grovtarmens normala 

funktion att tillvarata vätskan i avföringen försämras. ofta har patienter kännbara 

trängningar till att tömma tarmen. trängningarna kan vara smärtsamma och känns 

oftast nere till vänster i buken. Vanligtvis lättar de efter toalettbesök. ibland kommer 

det bara lite blodtillblandat slem och ingen egentlig avföring. Vid mer långvariga 

besvär kan kan det till och med vara svårt att hålla helt tätt. detta beror på att ändtarmen 

då är påtagligt inflammerad med nedsatt utspänningsförmåga vilket gör det 

svårt att hålla kvar avföringen. 

Vissa patienter som har ulcerös proktit kan dock istället vara förstoppade, med 

fast/hård avföring med blod och slem utanpå. 

typiskt för ulcerös kolit och proktit är att sjukdomen går i så kallade skov, d.v.s. 

attacker av ökad sjukdomsaktivitet och däremellan mer eller mindre långa perioder 

av relativ besvärsfrihet. 

10

S y m p t o m 

Vanliga symptom vid ulcerös kolit 

lösare avföring 

frekventare tarmtömningar 

Blod i avföringen 

tömningar med slem och var, med eller utan blod 

Smärtsamt obehag/kramp nertill vänster i buken 

som lättar efter tarmtömning 

dålig aptit 

Viktnedgång 

Vanliga symptom vid ulcerös proktit 

Blod i avföringen 

trängningar till tarmtömning 

tömningar med slem och var, med eller utan blod 

lösare avföring/(i enstaka fall istället förstoppning) 

frekventare tarmtömningar 

Kan man få andra symptom? 

om patienten haft besvär i flera veckor eller rent av månader, förekommer ofta trötthet, 

sämre aptit och ibland även viktminskning. Hos barn kan längdtillväxten och 

pubertetsutvecklingen påverkas negativt. 

11

S y m p t o m 

feber är ett allvarligt sjukdomstecken och kan förekomma om en stor del av grov- 

tarmen är inflammerad, ofta även med diffus buksmärta i hela buken tillsammans 

med allmänpåverkan, kan förekomma. dessa symptom kan vara allvarliga tecken 

på svår inflammation i hela grovtarmen. Så pass uttalade besvär är numer relativt 

ovanliga hos patienter med ulcerös kolit, men ska om de uppträder föranleda omedelbar 

sjukhusvård. 

Besvär från andra delar av kroppen 

ledbesvär är vanliga och uppträder oftast som diffus värk i händer, armar, axlar/ 

skuldror eller knän och fötter. ibland kan även bäckenet påverkas. man blir stel och 

får ont i ländryggen och/eller höfterna. Vanligen är ledbesvären kopplade till hur 

pass sjuk man är i tarmen och hur pass utbredd inflammationen är. de patienter 

som har extensiv eller total kolit löper störst risk att drabbas av ledproblem. 

mer sällan kan vissa typer av hudförändringar uppkomma, som t.ex. knölros på 

underbenen, eller inflammation i bind- eller regnbågshinnan i ögonen. 

en ovanlig form av påverkan utanför tarmen är en sorts kronisk inflammation 

i gallgångarna i och utanför levern. denna typ av inflammation, som kallas primär 

skleroserande kolangit (pSc), drabbar ca 5% av de patienter, oftast män, som har 

utbredd kolit. 

12

Hur ställs diagnosen? 

d i a g n o S 

Den första läkarkontakten 

förutom en noggrann sjukhistoria, där bland annat ev. förekomst av iBd i släkten, 

ev. tidigare sjudomar (t.ex. blindtarmsoperation), tidigare infektioner och ev. medicinering 

diskuteras, bedömer din läkare dina aktuella och ev. tidigare symptom. 

ibland kan patienter med ulcerös kolit eller proktit ha haft lättare besvärsperioder 

som avklingat odiagnostiserade. en allmän kroppsundersökning där din läkare bl.a. 

känner på magen ingår som en del i utredningen. 

din läkare måste ha entydiga undersökningsresultat för att kunna ställa rätt 

diagnos. Bakomliggande infektion måste uteslutas vilket görs genom att ta odlingsprov 

från avföringen. 

en enkel blodprovstagning i armvecket görs för att se om det finns några tecken 

på inflammation t.ex. om blodvärdet (Hb) eller äggvitenivån (albumin) i blodet är 

sänkt. Snabbsänkan (crp) och/eller blodplättarna kan vara förhöjda. leverprover 

kontrolleras för att se att det ej finns någon påverkan på lever och gallgångar. 

normala blodprover utesluter dock inte iBd, men sjukdomen är då oftast mild. 

Andra undersökningar 

den utredning som görs för att klarlägga diagnosen innefattar i första hand undersökningar 

med endoskopi (latin: ”titta in i hålrum”). 

den enklaste formen av tarmendoskopi är rektoskopi, som är en enkel och ofarlig 

undersökning men som ibland kan upplevas lite obehaglig. läkaren för då in ett smalt 

rör med inbyggd belysning i ändtarmen. genom röret kan slemhinnan bedömas i 

13

d i a g n o S 

detalj och dessutom kan läkaren ta vävnadsprov för mikroskopisk analys. redan vid 

denna förhållandevis enkla undersökning kan din läkare få en god uppfattning om de 

besvär du lider av beror på en kronisk tarminflammation eller ej, men bara den sista 

delen av grovtarmen och ändtarmen kan inspekteras vid denna undersökning. 

Vad innebär koloskopi? 

Vid koloskopi används en tunn, böjlig och styrbar slang försedd med en liten tVkamera 

i spetsen med vilken hela grovtarmen och ofta även den sista delen av 

tunntarmen kan undersökas. koloskopi tar normalt ca 20-30 minuter att genomföra 

och görs under lokalbedövning. ibland ges även något lätt avslappnande medel. 

koloskopi görs oftast efter speciella förberedelser som innebär att tarmen sköljs ren 

genom att man dricker en speciell tarmsköljningsvätska. 

tack vare en mycket hög upplösning kan man vid koloskopi urskilja mycket små 

förändringar i tarmen på ett tidigt stadium. koloskopi är därför den säkraste och 

känsligaste undersökningsmetoden för att påvisa förändringar. Se fig. 3. 

Vid koloskopi kan läkaren dessutom ta vävnadsprover från flera olika delar av 

tarmen vilket ytterligare ökar säkerheten i diagnostiken. andra beteckningar för 

vävnadsprov är biopsi eller ”px” (för provexcision). 

i enstaka fall kan det ändå vara svårt att med säkerhet skilja ulcerös kolit från 

crohns sjukdom i grovtarmen även efter det att svar på vävnadsproverna erhållits. 

i de flesta fall har detta ingen avgörande betydels för terapin, och efter någon tids 

observation brukar det stå klart vilken typ av inflammation det rör sig om. 

14

Koloskopiundersökning. 

normal tarmslemhinna med 

tydliga blodkärl. 

d i a g n o S 

Koloskopiundersökning. 

inflammerad slemhinna med små 

punktformiga blödningar och 

beslag av var (vita blodkroppar) 

och slem. 

Behöver man även göra röntgen? 

grovtarmsröntgen med kontrast görs numera sällan vid ulcerös kolit. i vissa lägen 

då inte hela tarmen kan undersökas vid koloskopi, t.ex. p.g.a. en förträngning kan 

dock kontraströntgen bli aktuell. Vid grovtarmsröntgen ges kontrastlavemang via 

ändtarmen. 

Vilka andra röntgenundersökningar kan bli aktuella? 

i speciella lägen kan datortomografi (så kallad ct, en förkortning för ”computed 

tomography”) eller magnetisk resonanstomografi (mr) vara av värde i utredningen. 

15 

Fig 3.

S J u k d o m S f ö r l o p p 

Hur blir sjukdomsförloppet? 

Besvären vid ulcerös kolit och proktit kommer oftast smygande. Vanligast är att kort- 

variga, akuta skov följs av längre perioder med ringa besvär eller fullständig symtom- 

frihet. en mindre andel av patienterna kan dock drabbas av mer kroniska besvär. 

cirka 20% av patienterna har ett mer akut insjuknande och bland dessa kan 

enstaka ha ett snabbt förlopp med svår sjukdomsbild. denna lilla grupp av patienter 

har nästan uteslutande en total kolit. 

Hur det fortsatta förloppet ska utvecklas för en enskild patient är ofta svårt att 

förutspå, men generellt kan sägas att ju mildare förlopp och ju längre tid som går från 

debutskovet, desto bättre är prognosen. 

de patienter som har den minsta utbredningen har även en mindre aggressiv 

sjudomsbild och därmed bättre prognos. 

16

B e H a n d l i n g 

Hur behandlas ulcerös kolit och proktit? 

Behandlingen vid ulcerös kolit och proktit bestäms efter patientens individuella 

behov. man inleder alltid med medicinsk behandling, vilken har snabb och god 

effekt för merparten av patienterna. Vid fall av utbredd sjukdom där medicinsk 

terapi ej fungerat tillfredsställande kan istället kirurgi vara ett lämpligare alternativ. 

avvägningen mellan medicinsk och/eller kirurgisk terapi kräver bedömning 

av specialistläkare med erfarenhet av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom. 

i de flesta fall är din läkare specialist i medicinsk gastroenterologi. Valet av 

behandling beror bl.a. på var i tarmen inflammationen sitter och på hur pass sjuk 

patienten är. det är viktigt att komma ihåg att endast en mindre del av patienterna 

behöver genomgå en operation, vilket dock numera sällan behöver innebära 

permanent ileostomi (”påse på magen”). istället finns idag flera bra alternativ som 

t.ex. bäckenreservoir och ileorektalanastomos att tillgå. en kirurgisk expert på iBd 

är den som bäst kan vägleda dig i en sådan valsituation. 

17


Medicinsk terapi – vilka är förstahandsmedlen? 

de allra flesta patienter har ulcerös kolit i den sista delen av tarmen. det innebär att 

man oftast kan komma tillrätta med besvären med hjälp av någon form av lokalbehandling. 

det som visat sig vara mest effektivt i detta sammanhang är en sorts 

medicin som liknar acetylsalicylsyra, men som kallas 5-aminosalicylsyra (5-aSa eller 

mesalazin). denna typ av medicin kan ges såväl som lokalbehandling (i form av 

stolpiller, klysma eller skum, se fig. 4) eller som tabletter, kapslar eller dosgranulat 

genom munnen. 

Vid proktit ges oftast behandling med enbart stolpiller (suppositorier) 1-2 ggr/ 

dygn, oftast till natten. Stolpiller av typ asacol ® , mesasal ® eller pentasa ® är relativt 

lätta att hålla kvar i tarmen och de har bra lokal antiinflammatorisk effekt. om inflammationen 

sträcker sig högre upp kan ofta en tunnflytande lösning (klysma eller 

rektalsuspension) (asacol ® eller pentasa ® ) vara att föredra eftersom den ger bättre 

täckning. 5-aSa förekommer även som skumberedning (mesasal ® ) och kan i denna 

form ibland vara bättre för patienter som har svårt att hålla kvar ett klysma. 

ett annat alternativ för att få inflammationen att gå tillbaka är någon form av lokal 

kortisonberedning. Här finns flera olika preparat att välja mellan, t.ex. colifoam ® som 

är ett rektalskum, eller predclysma ® och entocort ® som är s.k. rektalsuspensioner 

eller klysma. Vanligt kortison i form av prednisolon finns dessutom att få som stolpiller. 

de allra flesta patienter med ulcerös proktosigmoidit och proktit blir helt 

besvärsfria efter ett par veckors behandling med något av ovanstående preparat. 

det är dock mycket viktigt att därefter fortsätta med medicineringen så länge som 

din läkare förskrivit den, eftersom förändringarna i tarmen kan kvarstå även efter det 

att symptomen försvunnit. 

18

Räckvidd för olika lokalbehandlingar. 

19 

klysma 

Skum/gel 

Stolpiller 

Skulle besvären trots lokalbehandling fortsätta eller bli värre krävs oftast någon form 

av tilläggsbehandling. 


Behandling med 5-aminosalicylsyra i tablettform 

Fig 4. 

Vid lindriga till måttliga besvär i fall av vänstersidig eller utbredd kolit ges ofta behand- 

ling med tabletter innehållande 5-aSa. Sulfasalazin (Salazopyrin ® ), är ett äldre pre- 

parat som har en dokumenterat god effekt. Sulfasalazin innehåller den huvudsakligt 

aktiva substansen 5-aSa bundet till en sulfamolekyl. Sulfamolekylen kan ibland ge 

upphov till en del biverkningar. Bindningen mellan sulfamolekylen och 5-aSa bryts


av bakterier först när medicinen når grovtarmen. fördelen med sulfasalazin är att det 

mesta av medicinen hamnar där den ska göra nytta. numera finns även flera sulfafria 

preparat tillgängliga vilka enbart har 5-aSa som verksam komponent. Bland dessa 

märks balsalazid och olsalazin (colazid ® respektive dipentum ® ) som båda likt sulfa- 

salazin har en frisättning av det aktiva läkemedlet i grovtarmens början och därför är 

särskilt lämpade för behandling just av ulcerös kolit. Beredningar som kan tas genom 

munnen (kapslar, tabletter, dosgranulat) finns även av rent 5-aSa (claversal/Salofalk ® , 

pentasa ® samt asacol ® ) men dessa släpper även ut en viss mängd aktiv substans 

redan i tunntarmen. effekten av alla dessa preparat är dosberoende, d.v.s. en högre 

dos har oftast bättre effekt vid akuta besvär. medlen används som akutterapi vid 

lätta till måttliga skov, och bör intas två till fyra gånger per dygn. 

Förebyggande behandling mot nya skov 

medicinsk behandling leder oftast till en avsevärd förbättring vid akuta besvär och i 

de flesta fall blir patienterna helt besvärsfria. Sjukdomen finns dock kvar latent och 

kan åter blossa upp på nytt. risken för återfall kan dock minskas om patienten tar 

någon form av långtidsbehandling. 

de olika 5-aSa-preparaten och sulfasalazin har här sin viktigaste roll i form av förebyggande 

terapi för att förhindra att inflammationen åter blossar upp. förebyggande 

behandling rekommenderas alla patienter som har haft mer utbredd ulcerös kolit och 

även för de patienter med begränsad kolit eller proktit som redan har haft ett eller flera 

skov. tar man något av dessa preparat regelbundet efter ett skov minskas risken för 

en ny attack med 70-80%. Skulle ett eventuellt nytt skov utvecklas trots underhållsbehandlingen 

blir det oftast lindrigare. Behandlingen ska pågå under lång tid och för de 

20


flesta patienter innebär detta flera års behandling – i vissa fall livslång. 

enklast är att ta förebyggande 5-aSa-behandling genom munnen, normalt två 

gånger dagligen. med vissa preparat kan dosering en gång per dag vara tillräcklig. 

Vid inflammation i slutet av tarmen kan patienterna även med god effekt ta medlen 

profylaktiskt i form av ett stolpiller eller ett klysma, varje till var tredje dag. 

för patienter som är benägna att få täta återfall kan en kombination av tabletter 

och t.ex. stolpiller vara av särskilt stor nytta. 

5-aSa-beredningarna är väl beprövade läkemedel med låg risk för allvarliga 

biverkningar. om man ej är allergisk eller intolerant mot medlen kan man fortsätta 

att ta dem hela livet utan nämnvärd risk. 

När används kortisontabletter? 

Vid mer uttalade sjukdomssymtom och när inflammation påverkar en större del av 

tarmen börjar man vanligen den medicinska behandlingen med något kortisonpreparat, 

t.ex. prednisolon ® i tablettform. kortison har en kraftig och snabb antiinflammatorisk 

verkan. det ges i doser på 20-60 mg per dygn beroende på grad av sjukdomsaktivitet. 

dosen trappas därefter gradvis ned över två till tre månaders tid för 

att minimera risken för oönskade sidoeffekter. övergående och ofarliga biverkningar 

av kortison kan förekomma, t.ex. att ansiktet blir rundare eller att man får finnar i 

ansiktet, ofta blir man väldigt pigg och aktiv och ibland kan man även få svårt att 

sova. aptiten ökar vilket kan vara positivt om man behöver ta igen förlorade kilon, 

men kan ge upphov till oönskad viktuppgång. 

normalt sett ges en kortisonbehandling i form av en ”kur” där dosen successivt 

trappas ned efter det att patienten svarat bra på terapin. kuren brukar ta två till fyra 

21

månader och dosen blir successivt lägre. nedtrappning görs för att man ska und- 

vika kortisonets biverkningar och negativa långtidseffekter som kan drabba vissa 

patienter. Bland dessa problem märks risk för minskad benmassa (som dock även 

kan uppkomma p.g.a. inflammationen i sig), rubbningar i blodsockernivåerna samt 

skörhet i huden. 

p.g.a. av risken för långtidsbiverkningarna är man restriktiv med att ge kortison 

under längre tid i doser som överstiger 7,5-10 mg prednisolon ® per dag (se nedan 

under immunomodulerande terapi). 


Svåra skov 

uttalade symptom vid måttligt till svåra akuta skov av 

ulcerös kolit med fler än fyra blodtillblandade diarréer per 

dygn och kanske även nattliga tömningar kräver starkare 

behandling, vilken ska ges på sjukhus. detta är särskilt 

viktigt om det dessutom förekommer andra symptom som 

buksmärta, feber och allmänpåverkan. 

Behandling sätts då in med kortison i hög dos i tablettform 

eller i injektionsform. patienterna erhåller nästan alltid 

dropp med vätska och salter för att kompensera för de 

förluster som uppstått till följd av alla diarréerna. ibland ges 

dessutom även extra näring intravenöst. i de flesta fall kan 

skovet hävas på kortare tid än en vecka med denna terapi. i ca 30% av fallen med svåra 

skov som ej svarar bra på kortison i hög dos kan annan terapi bli aktuell som t.ex. anti 

tnf-antikroppar (remicade) eller annan potent immunmodulerande medicin. i några 

22


fall som inte svarar på denna typ av ny medicinsk terapi blir man tvungen att operera 

bort grovtarmen (s.k. koletomi). om man inte opererar kan patientens liv riskeras eftersom 

det bl.a. då är stor risk att tarmen brister på något ställe. detta kan jämföras med 

”brusten blindtarm” som också är ett allvarligt tillstånd. 

Immunmodulerande medel? 

Vid långvariga eller frekvent återkommande besvär, där gängse terapi med 5-aSa 

i kombination med kortison bara givit kortvarig effekt och/eller där försämring 

inträder så fort kortisondosen trappas ned, ges numer ofta tilläggsbehandling med 

azatioprin (imurel ® , azatioprin ® ). det är ett immunmodulerande och anti-inflammatoriskt 

medel som dock har maximal effekt först efter 1- 3 månader. den långsamt 

insättande effekten gör att man vanligen börjar med azatioprin i samband med att 

patienten står på kortisonbehandling. Vid ulcerös kolit och proktit ges azatioprin i 

förhållandevis låg dos. det ger därför sällan upphov till allvarliga biverkningar, men 

behandlingen ska skötas under noggrann läkarkontroll med bl.a. regelbunden blodprovstagning. 

om dosen blir för hög kan bl.a. de vita blodkropparna sjunka för lågt. 

en viss sänkning av antalet vita blodkroppar är dock önskvärd med denna typ av 

behandling, och idag kan man i stort sett ”skräddarsy” denna typ av behandling. 

patienter med hög benägenhet att få nya skov som svarar väl på azatioprin 

rekommenderas att fortsätta behandlingen under lång tid - vanligen flera år eftersom 

återfallsrisken då tycks minska avsevärt. 6-mp (purinethol) är ett alternativ till 

azatioprin. 

Behandling med anti tnf-antikroppar kan vid ulcerös kolit vara alternativ för 

patienter som av olika skäl inte tål eller inte svarar på vanlig behandling inklusive 

23


kortison, 5-aSa, och/eller azatioprin. anti tnf-terapin kan då behöva upprepas 

ungefär var 8:e vecka. 

filtrering av blodet (sk leukocytaferes) är ett annat sätt att minska inflammationen 

i genom att minska antalet av vissa vita blodkroppar, och denna metod är för 

närvarande under utprovning. 

Andra typer av medicinska behandlingar? 

flera andra typer av läkemedel används idag vid ulcerös kolit och proktit men det 

vetenskapliga underlaget för dessa preparat är inte så väl dokumenterat. 

Vid proktosigmoidit och proktit som ej svarar på sedvanlig terapi kan ibland stolpiller 

av typ acetarsol vara av nytta. de innehåller en anti-inflammatorisk substans 

och tillverkas av apoteket men står ej omnämnt i faSS. regelbunden användning 

av lokalbedövningsmedel (typ Xylocain ® ) i gelform kan ibland ha god långtidseffekt 

vid terapiresistenta besvär som är okänsliga för behandling. andra terapier som 

ibland används innefattar olika former av antibiotika. 

Annan behandling i lugnt skede? 

när sjukdomen befinner sig i lugnt skede (på läkarspråk: remission) mår de flesta 

patienter mycket bra. ibland kan dock tillägg av någon form av tarmreglerande 

fiberhaltigt bulkmedel (t.ex. inolaxol ® , lunelax ® eller liknande) vara till nytta för att 

avföringen ska återfå helt normal eller nästan normal konsistens. 

24

d i e t 

Vilken diet ska man hålla? 

patienter med ulcerös kolit och proktit bör äta en tillräckligt kaloririk kost med full- 

god nivå av protein, vitaminer och mineraler. detta motsvaras av en normalsvensk 

kost som är rik på fibrer (framför allt potatis och rotfrukter) och som inte innehåller 

så mycket fett. extra närings- eller vitamintillskott behövs normalt ej. 

25

måste man opereras? 

k i r u r g i 

ibland är den vanliga behandlingen inte tillräcklig för att få kontroll över situationen 

och en operation kan då bli nödvändig. nästan alltid är det då frågan om utbredd 

ulcerös kolit med svårt skov och bristande svar på behandling. operation kan 

även bli nödvändig om komplikationer tillstöter, t.ex. som kraftig blödning eller att 

en bristning uppstår i tarmväggen. i sådana fall måste en livräddande operation 

genomföras akut. normalingreppet är då att kirurgen avlägsnar merparten av grovtarmen 

(kolektomi) men kvarlämnar den sista delen samt ändtarmen efter att ha 

sytt ihop den öppna änden. tunntarmens sista del leds ut på bukväggen som en 

temporär, d.v.s. tillfällig, s.k. ileostomi, d.v.s. ”påse på magen”. 

efter en livräddande operation kan patienten återhämta sig från det akuta skovet, 

gå upp i vikt och samla krafter. fördelarna med en sådant begränsat ingrepp 

är att det blir en säker och skonsam operation med få komplikationer där tillfrisknandet 

går mycket fort. Sedan kan man i lugn och ro bestämma vilken typ av 

ytterligare operation som bör göras. i de flesta fall väljer patienten i samråd med sin 

kirurg och gastroenterolog att gå vidare med en s.k. restorativ operation. en sådan 

innebär att tunntarmen kopplas tillbaka till ändtarmen (s.k. ileorektalanastomos) 

eller till en särskilt konstruerad, ny "ändtarm" gjord av två tunntarmsslyngor, en s.k. 

bäckenreservoir. Vid den senare operationen avlägsnar man den kvarvarande grovoch 

ändtarmsdelen men behåller ändtarmsmuskulaturen längst ned. Båda dessa 

operationerna innebär att tarmflödet går den normala vägen. patienterna får dock 

vanligen lite lösare avföring jämfört med normalt och måste normalt tömma tarmen 

ca 3-6 gånger per dygn. 

26

k i r u r g i 

man kan även konstruera en reservoir av tunntarm som mynnar på bukväggen (en 

s.k. kock-reservoir). denna typ av reservoir tömmer patienten själv med hjälp av en 

kateter. Vissa patienter väljer dock att behålla den ursprungliga stomin som fungerar 

utmärkt men som innebär att tarminnehållet tömmer sig direkt i en speciell påse. 

andra skäl till att välja kirurgi och kolektomi som behandling kan vara, kroniska 

besvär som ej går över vid medicinsk behandling, utveckling av vissa cellförändringar 

(se sidan 30) eller vid tillväxthämning hos barn. 

risken att behöva genomgå en operation med kolektomi är störst inom det 

första året från sjukdomsdebuten, men minskar därefter drastiskt. efter 20 år räknat 

från sjukdomsdebuten bedöms risken idag till ca 25% att behöva genomgå operation 

om man har utbredd ulcerös kolit. Har patienten däremot enbart vänstersidig 

kolit, proktosigmoidit eller proktit är risken för operation mycket låg. 

27

1 0 f r å g o r 

10 vanliga frågor som ställs av patienter med 

ulcerös kolit och proktit: 

1. Kan man leva som vanligt? 

de allra flesta patienter med ulcerös kolit och proktit lever som människor i allmänhet. 

de kan arbeta eller studera och bilda familj. patienterna kan se fram emot en 

normal livslängd. 

2. Kan man skaffa barn? 

Sjukdomen är normalt inget hinder för kvinnor att bli gravida men chanserna till en 

lyckad graviditet ökar om inflammationen befinner sig i ett lugnt skede. Behandling 

med såväl kortison som sulfasalazin anses riskfritt under graviditeten. flera av de 

andra preparaten kan också användas, men den medicinska behandlingen under 

graviditet ska alltid diskuteras med din läkare. 

Vid behandling med sulfasalazin är det viktigt att veta att detta preparat kan 

påverka produktionen av spermier negativt. efter utsättande återgår produktionen 

till det normala efter några månader. de andra 5-aSa preparaten ger ej denna effekt 

hos män. 

3. Riskerar mina barn att drabbas? 

risken för barn till patienter med ulcerös kolit och proktit att insjukna i en inflammatorisk 

tarmsjukdom kan vara något högre än normalt, men inte av den storleks 

28

1 0 f r å g o r 

ordningen att någon bör avrådas från att skaffa barn. i de flesta fall av nyupptäckt 

ulcerös kolit eller proktit finns ingen bakomliggande ärftlighet för iBd. 

4. Måste jag gå på fortsatt kontroll? 

patienter med iBd bör gå på regelbunden kontroll även om de mår bra åtminstone 

en gång per år då blodprover bör kontrolleras och eventuell medicinering ses över. 

oBS! i Sverige har ett recept en längsta giltighetstid på ett år. 

5. Bör man hålla diet? 

Vegetariska dieter har inte säkert vetenskapligt visats kunna påverka iBd-sjukdomarnas 

förlopp på ett gynnsamt sätt. tvärtom har det hänt att svårt sjuka patienter 

har behövt opererats akut efter att ha genomgått hälsokurer med t.ex. olika 

vegetariska dieter. 

6. Hur stor är risken för att få en påse på magen? 

det är bara en liten andel av det totala antalet patienter med ulcerös kolit som 

behöver opereras på ett sådant sätt att en permanent stomi blir slutresultat (färre än 

10%). det är i detta sammanhang viktigt att understryka att de allra flesta patienter 

aldrig behöver opereras. 

29

1 0 f r å g o r 

7. Finns det en ökad risk för cancer? 

risken att få cancer i grov- eller ändtarm är relativt stor i Sverige (ca 6%) och totalt 

sett den vanligaste cancerformen i vårt land bortsett från bröst- och prostatacancer. 

för de flesta patienter med ulcerös kolit och proktit verkar inte risken att utveckla 

cancer i grovtarmen eller ändtarmen vara nämnvärt större än för normalbefolkningen. 

Vissa patienter, i första hand de med långvarig och utbredd inflammation, 

löper dock en ökad risk på sikt, även om sjukdomen då oftast befinner sig i lugnt 

skede. patienter som förutom ulcerös kolit har en skleroserande kolangit eller har 

en nära anhörig med grov- eller ändtarmscancer har en större risk att drabbas. 

5-aSa läkemedel har visat sig minska risken för grovtarmcancer, och det är ett 

ytterligare viktigt skäl till att patienter ska använda denna typ av preparat i långtidsbehandling. 

8. Kan man göra något åt cancerrisken? 

den ökade risken för cancer kan numera hanteras genom att patienter som 

befinner sig i riskzonen genomgår regelbundna koloskopi-kontroller med vävnadsprov 

från flera olika ställen i tarmen. denna typ av kontroll för vissa patienter påbörjas 

ca åtta år från det år patienten fick de första sjukdomssymtomen och görs 

vanligen vartannat eller varje år. om vävnadsproven visar tecken på cellförändringar kan 

en förebyggande operation bli aktuell för att undvika utveckling till grovtarmscancer. 

30

1 0 f r å g o r 

9. Hur ser framtiden för patienter med ulcerös kolit och proktit ut? 

Även om någon specifik orsak till sjukdomarna ännu inte kunnat påvisas så har den 

medicinska forskningen gått starkt framåt de senaste åren. Såväl den medicinska 

som den kirurgiska behandlingen har hela tiden förbättrats vilket gjort att prognosen 

blivit allt gynnsammare. forskningen idag inriktas till stor del på att finna orsaken till 

sjukdomarna för att på så vis ytterligare förbättra behandlingsmöjligheterna. 

10. Var kan jag få mer information? 

den här broschyren kan naturligtvis inte besvara alla dina frågor. du får mer information 

om det som gäller för dig av din läkare. andra frågor om mag-och tarmsjukdomar 

får du hjälp med genom de olika patientföreningarna. riksförbundet för magtarmsjuka 

(rmt) och ilco, som ger dig information om stomier, har båda centrala 

kanslier och flera regionavdelningar ute i landet (se baksidan för adresser, telefonnummer 

och internet-information). den stora föreningen för patienter med ulcerös 

kolit och crohns sjukdom i uSa (ccfa – crohn’s and colitis foundation of america) 

kan du nå via dess hemsida www.ccfa.com. förutom att på olika sätt hjälpa iBd 

patienter, ger ccfa även ut en välrenommerad medicinsk tidskrift, ”inflammatory 

Bowel diseases”, och stödjer också aktivt flera medicinska forskningsprojekt inom 

iBd-området. 

31

a n t e c k n i n g a r 

32


33


34


35

För dig som vill veta mer: 

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka är en organisation för människor med sjukdomar, 

skador och funktionsstörningar i matsmältningskanalen. 

Bland RMTs medlemmar finns personer med många olika diagnoser bl.a. ulcerös kolit, 

Crohns sjukdom, kolon irritabile, analinkontinens och esofagusatresi. 

RMT verkar för att magoch tarmsjuka ska kunna leva ett så bra liv som möjligt där 

funktionsstörningarna i matsmältningskanalen inte styr och skapar onödiga hinder. 

– genom att stödja medlemmarna och deras anhöriga 

– genom att informera om vad det innebär att leva med dessa funktionshinder 

– genom samhällspåverkan och samarbete med andra 

RMT producerar informationsmaterial och ger ut medlemstidningen PatientKanalen som 

utkommer fyra gånger per år. 

Besöksadress: Gotlandsgatan 46, Box 20054, 104 60 Stockholm. 

Tel. 08-642 42 00, Fax: 08-642 11 00. E-post: rmt@magotarm.se www.magotarm.se 

Övriga intressanta länkar 

www.ilco.nu ILCO — Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade 

www.ccfa.org CCFA — Crohn's and Colitis Foundation of America 

www.efcca.org E.F.C.C.A — European Federation of Crohn's and 

Ulcerative Colitis Associations 

www.niometerliv.org — Stiftelsen Nio Meter Liv - fonden för magoch 

tarmforskning 

Meda AB, Pipers väg 2 A, Box 906, 170 09 Solna, tel. 08-630 19 00, fax. 08-630 19 50, www.meda.se 

StegforS deSign 05-06/600-d678 HalmStad tryckeri

Om ulcerös kolit och proktit… - Magakuten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?