INBLICK: AFRIKA - Evangeliska Frikyrkan

30
RCA
RCA (Centralafrikanska Republiken)
Eglise Evangélique Baptiste (EEB) driver en
rad olika projekt som EFK stöttar. Bland annat
mikrolån och evangelisation.
De vill stärka bayakafolket
Bayakafolket i Centralafrikanska Republiken
lever starkt marginaliserade
gentemot övriga samhället. EEB
och EFK arbetar för att stärka deras
mänskliga rättigheter, och börjar nu
se resultat av sitt arbete.
Mitt i den täta regnskogen i Bayanga i
sydvästra RCA lever Bayakafolket - ett
pygméfolk som tills nyligen levt helt
isolerade från övriga samhället. De har
tidigare försörjt sig helt som jägare och
samlare. Men i takt med att
regnskogen skövlas har de
tvingats att ändra sina livsvanor,
och har nu mer kontakt
med byarna omkring.
Deras ställning gentemot
andra folkslag har tyvärr inte varit god.
– De är ofta ansedda som ”halvapor”,
och har bland annat utnyttjats av andra
folkslag för billig arbetskraft, berättar
Fredrik Karlsson, som har särskilt ansvar
för kontakten med missionsarbetet i landet.
Fredrik Karlsson kom till Centralafrikanska
Republiken första gången 2006
för att utvärdera första etappen av projektet
med målet att stärka bayakafolkets
mänskliga rättigheter. Bland annat genom
träning i hanteringen av pengar och
grundläggande utbildning.
En konsekvens av att de av många
betraktas som lägre stående än andra
”De säger själva:
Nu är vi som de
andra – nu får vi
också gå i skolan.”
Invånare: 4,4 miljoner
Språk: Franska, sango samt stamspråk
Religion: Kristendom, trad. religioner, islam
Medellivslängd: 47 år
Styre: Republik. Självständigt 1958.
folk är att barnen inte haft tillgång till
skola. Förlängningen av projektet blev
därför att bygga tre skolor, där nu över
200 barn går.
Efter första läsåret visar sig nu ungefär
hälften klarat av proven inför att gå
upp till nästa nivå, vilket är första klass.
En annan av ambitionerna har varit att
skaffa fram födelsebevis till barnen, en
förutsättning för att få identitetshandlingar.
Fler än 200 barn har nu fått dem.
– Att de får gå i skolan och ha papper
på sin identitet gör att de
har stärkts i sitt självförtroende.
De säger själva ”Nu
är vi som de andra – nu får
vi också gå i skolan.” De
ifrågasätter på ett annat sätt,
och kräver sina rättigheter, säger Fredrik.
En viktig del i arbetet har också varit att
lära ut odlingsmetoder, eftersom bayakafolket
inte kan jaga och samla på samma
sätt längre. Arbetet har gått sakta framåt.
– Men nu efter 3 och ett halvt år har
över 136 familjer odlingar som täcker
deras basbehov av manioka – en rot som
man gör gröt av. 27 av dem har dessutom
klarat att sälja en del av skörden och
tjänat pengar. De blir goda exempel för
andra, säger Fredrik Karlsson.
Mat året runt gör också att barnen får
bättre förutsättningar att klara skolan,
och förälrarna kan stanna kvar i byn i
stället för att leta mat i skogen.