Folkhemshjärtat: Om en g(l)ömd kultursjukdom - Studentportalen

More documents

Recommendations

Info

MARIA BJÖRK Men det fanns också en annan, mer påtagligt kultur- och kontextbunden sida av hjärtneurosen. Den spreds och diskuterades under en tämligen begränsad tid, främst under femtiotalet, för att sedan försvinna ur det medi cinska vokabuläret och ur det allmänna medvetandet. Hjärtneuros kopplades dessutom till en specifik grupp: kvinnor, och till en specifik hotbild för individen, alltså hotet om hjärtattack eller hjärtbristning. Hjärtneurosen kan alltså beskrivas som en kultursjukdom, en sjukdom som med Karin Johannissons ord uppfattas som sjukdom i ett bestämt tidsrum och som uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen (normer, föreställningar, hotbilder ). hämtar de flesta av sina symtom ur en gemensam repertoar eller symtompool. försvinner för att tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller för att symtombilden slukas av andra och nyare diagnoser.! Jag använder kultursjukdomsbegreppet för att undersöka och analysera hjärtneurosen. Hur kan hjärtneurosen förstås i relation till kulturella hotbilder, föreställningar och ideal under femtiotalet, och hur ser den symtom pool eller repertoar ut som symtomen hämtas från? Analysen sträcker sig, precis som kultursjukdomsbegreppet, över namn och begrepp, underliggande förklaringsmodeller, kulturella kontexter och in mot den patient som internaliserar och samtidigt rekonstruerar hjärtneurosens sjukdomsbild. Femtiotalets neuros Diagnosen psykoneuros, eller som den mer vardagligt kallades, neuros, utgör under femtiotalet en samlings beteckning för ett stort antal symtom, både fysiska och psykiska. I den första upplagan av Statistisk Klassifikation av sjukdomar, skador och dödsorsakerfrån 1951, har hjärtneurosen, eller Psykoneuroser med symtom från cirkulationsorganen, nummer 315. Under denna specifika diagnos listas olika symtom från hjärtat och cirkulationen som härleds till psyket. 2 Förutom hjärtneuros finns också andra psykoneurosdiagnoser som konkret ringar in somatiska symtom, där bland annat besvär med matsmält - ning eller besvär från andra inre organ ingår. 3 Också olika typer av "hyste riska", "fobiska" och "depressiva" reaktioner betecknades som psykoneuroser. Diagnosen psykoneuros är alltså påfallande amöbalik, och sträcker sig FOLKHEMSHJÄRTAT: OM EN G(L)ÖMD KULTURSJUKDOM över ett brett spektum av symtom och reaktioner. Den strukturerar också tidigare välkända kvinnodiagnoser, som hysteri och neurasteni, som nu återfinns som bleka skuggor, underkategorier, till den allomfattande neuros diagnosen. Bakom diagnosen hjärtneuros, och i princip alla psykoneurosdiagnoser under femtiotalet, fanns ett bitvis diffust medicinskt-psykiatriskt tankegods. Läkare och psykiatriker tänkte sig att vissa individer var särskilt kon stitutionellt känsligflj:ller svaga. Psykiatrikern och överläkaren på Långbro sjukhus Gunnar Lundquist var en av de läkare som flitigast diskuterade nervösa besvär. Hans verk om nervösa sjukdomar och psykiatri kom ut i stora upplagor, och Lundquist var också en flitigt anlitad föreläsare i radio, och framträdde som sakkunnig i frågor rörande psykiatri. Han menade att nervösa besvär främst drabbar vissa individer. Vissa människor, som i ett eller flera avseenden har en bräcklig konstitution eller är utpräglade minusvarianter i Sjöbrings mening, har svårare än andra att bära en motgång, de 'ta lätt vid sig', som det heter. 4 De individer han beskriver betraktas som särskilt benägna för att drabbas av neuroser: motgångarna blir tyngre att bära för dem än för andra mera robust konstituerade individer. Neuros antogs dock inte enbart utlösas aven konstitutionell disposition, utan snarare som ett resultat av mötet mellan en svag konstitution å den ena sidan, och ett så kallat "psykiskt trauma" å den andra sidan. 5 Lundquist beskriver det psykiska traumat som [ . .. J allehanda olustbetonade upplevelser som en person kan råka ut för, såsom 'olycklig kärlek', 'olyckligt äktenskap', ekonomisk motgång, förlusten aven nära anhörig, upptäckten att man lider aven svår sjukdom o. s. v. 6 Precis som neurosdiagnosen sträcker sig över ett brett spektum av symtom, spänner också iden om det psykiska traumat som utlösande mekanism över såväl individuella som yttre aspekter. Diagnosen psykoneuros bygger alltså på en specifik människosyn, den konstitutionella, och en specifik förståelse av hur denna människa relaterar till sin omgivning och sina omständighe ter; iden om det psykiska traumats betydelse. Denna förklaringsmodell för psykoneuros är i sina grunddrag väl anpassad till det folkhemssamhälle där den så flitigt används. Redan på trettiotalet 197
MARIA BJÖRK konstaterade Alva Myrdal att problemet för det moderna samhället inte gäller ett fåtal svårt sjuka avvikare, utan snarare "[ ... J alla de icke fullt toppvärdiga individer, som under moderna förhållanden har svårt att klara sin existens [ ... J".7 Efter det andra världskrigets slut har tonen mjuknat något, men grundtanken är densamma: det är hos de konstitutionellt svagare individerna grogrunden till nervösa sjukdomar och symtom finns. Samhälleliga faktorer och yttre omständigheter - psykiska trauman - blir bara droppen som får en redan full bägare att rinna över. Gunnar Lundquist ovan nämner Henrik Sjöbrings teoretiska system över personlighetens struktur, men lundapsykiatrikern Sjöbring var bara en av flera "typ- och konstitutions teoretiker" vars teorier användes av svenska läkare och psykiatriker under femtiotalet. Lundquist menar att både Ernst Kretschmer och amerikanen W. H. Sheldon har haft stort inflytande över svensk psykiatri. 8 Ofta hänvisas inte till någon specifik teoretiker alls, i stället lutar sig resonemangen mot vad som tycks vara ett destillat av tankegångar från många olika konstitutionspsykologiska skolor. I en lärobok för sjuksköterskor konstaterar författaren lakoniskt att världen är hård, men att de starka klarar sig: Ett samhälle, där konkurrensen är den avgörande faktorn i kampen för tillvaron, framkallar lätt osäkerhetskänslor och neurotiska spänningar hos sina medlemmar. Endast de psykiskt och fysiskt starka individerna, som äger tillräcklig säkerhet, kan under sådana förhållanden klara sig, medan de vekare och mindre välutrustade går under. 9 Oavsett om resonemangen tar sin utgångspunkt i specifika konstitutionsteorier eller inte är det individens konstitution eller vekhet som problematiseras - det är individen som görs till avvikare och problem. När resonemangen kring psykoneuros er och nervösa besvär kopplas till samhälleliga företeelser på ett generellt plan, som jäkt, statusjakt, automation inom industrin eller ensamhet i den nya urbaniserade tillvaron, tilldelas dessa kulturella och samhälleliga faktorer rollen av utlösande faktor och försvårande omständighet. Primärproblemet är fortfarande den konstitutionellt svaga individen. Som ekonomhistorikern J enny Andersson pekat på är detta sätt att resonera centralt också för (den socialdemokratiska) politiken under femtiotalet. "Det starka samhället" eller "folkhemmet" betraktas i grunden som ofelbart: man har funnit en tredje väg mellan kommunism och kapitalism, men också mellan tillväxt och trygghet, och det råder i princip konsensus kring vilken utveckling som är den rätta.lo Optimism och e FOLKHEMSHJÄRTAT : OM EN G(L)ÖMD KULTURSJUKDOM framtidstro präglade den politiska diskursen såväl som den mediala, och samhället beskrevs som i grunden gott: problem kunde lösas, och även företeelser som fattigdom och sjukdom skrevs in i en tolknings ram där själva utvecklingen gjordes till en läkande kraft Y "Restnöd" blev en central metafor, särskilt inom den politiska diskursen. Med restnödsbegreppet skapades en bild där samhällsproblem som fattigdom och social nöd transformerades till kvardröjande rester av ett äldre samhällsskick, rester som i takt med att framsteg och utveckling spred sina välsignelser skulle komma att försvinna. 12 I det starka samhällets matris blir psykoneuros er och nervösa besvär i allmänhet en märkligt avgränsad historia. Trots att neurotikerna enligt populära och vitt spridda uppskattningar var många - det påstås att de neurossjuka utgjorde "50 procent av invärtesläkarnas klientel" - så beskrivs den nervösa sjukligheten aldrig som ett samhällsproblem Y Siffran, fem av tio, kom från neurologi professorn Nils Antonis populära En bok om nerver från 1946, och cirkulerade i den psykiatriska debatten och nämndes i populärmedicinska verk under hela femtiotalet. 14 Kategorin neuros patienter betraktades alltså å ena sidan som mycket stor, å andra sidan omtalades den närmast som ett logistiskt problem. Patienterna gick fel, de gick till invärtesläkaren i stället för psykiatrikern, och det är neurotikernas felaktiga placering i samhällsrum och vårdstruktur som görs till det primära problemet. Man talar inte längre, som Alva Myrdal på trettiotalet, om antalet "icke fullt toppvärdiga" individer. I stället riktas fokus mot det antal patienter som finns på fel plats i den samhälleliga vårdapparaten. Som logistiskt problem blir neuros sjukdomarna i generell mening till kultursjukdomar, om än i en annan bemärkelse än den begreppet vanligen avser. Genom att kategorin neuroser konstrueras som ett placerings- och navigeringsproblem, en fråga om en viss kategori patienter som går fel i vårdsystemet, sjunker frågan om neuroserna som problem från en samhällelig nivå till en logistik- och individnivå. I stället för att lyftas upp, och kopplas samman med ideer och ideal i tiden, drar argumentationen neurossjukdomarna, och de neurotiska patienterna, nedåt, mot en rationell, praktisk nivå. Neurosfrågan blir så, precis som "restnöden", hanterbar för det starka samhället. Att de konstitutionellt svaga individer som drabbas av neuroser och nervösa besvär existerar ansåg man från medicinens håll inte vara möjligt att åtgärda - svagheten betraktades i princip som medfödd. Krigets insikter hade dessutom slipat ner trettiotalets skarpa retorik, och i stället gjort frågan om de konstitutionellt svaga och nervösa till en fråga för den rationella, 199
Page 1: SOLVEIG JULleR 35· Jag beskriver d
Page 5: MARIA BJÖRK Att Biörck talar om d

Folkhemshjärtat: Om en g(l)ömd kultursjukdom - Studentportalen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?