Folkhemshjärtat: Om en g(l)ömd kultursjukdom - Studentportalen

MARIA BJÖRK
naden. Kanske kan kvinnors hjärtsymtom läsas som ett uttryck för kvinnors
desperata längtan att få höra till, att få bidra, att få vara med och bygga
samhället i stället för att reduceras till en förutsättning. Och kanske kan
hjärtneurosen förstås som en kultursjukdom i ett samhälle där kultursjukdomar
per definition inte kan finnas: ett bultande hjärta som bortom ord,
logik och rationalitet berättar om sin samtids dolda konflikter.
* *
*
1. Karin Johannisson, "Om begreppet kultursjukdom", Läkartidningen, nr. 44,
2008, vol. 105, 3129.
2. Statistisk Klassifikation av sjukdomar, skador och dödsorsaker, utgiven av Kungliga
Medicinalstyrelsen (Stockholm, 1951), 29. Här återfinns exempelvis 315,0, som betecknar
"Asthenia neurocirkulatoria", eller "Psykogen hjärtsvaghet" alternativt
"Asthenia psychogenes cordis". 315,1 betecknar "Andra psykogena hjärtsymtom" och
315,2 betecknar "Andra psykogena symptom från cirkulations apparaten".
3· Ibid., (1951), 29-30. Här finns till exempel nummer 316, "Psykoneuros med
symptom från digestionsorganen" och 317, "Psykoneuros med symptom från andra
organ", samt slutligen 318, "psykoneuroser av annan, blandad eller ej specificerad
typ".
4· Gunnar Lundquist, Psykiatri och mentalhygien: med kort vägledning i socialpsykiatri
(Stockholm, 1952) 4:e uppl., 169.
5· Se Petteri Pietikainen, Neurosis and Modernity: The Nervous Age in Sweden 1880-
1950 (Boston, Leiden, 2007),276, för en bakgrund till hur begreppet "trauma" förändras
under mellankrigstiden. Pietikainen menar att begreppet då transformeras
från att huvudsakligen ha betytt fysisk skada, till att alltmer innefatta psykiskt skakande
händelser.
6. Lundquist 1952, 169.
7· Gunnar & Alva Myrdal, Kris i befolkningsfrågan (Stockholm, 1934), 225 . Se
också Karin Johannisson, Politisk anatomi, i Kroppens tunna skal: Sex essäer om kropp,
historia och kultur (Stockholm, 2001 [1997 D, 239 f.
8. Lundquist, 1952, 53 if.
9· Astrid Janzon, Samarbete till hälsa (Stockholm, 1962 [1955 D, 29-30.
10. Jenny Andersson, Mellan tillväxt och trygghet: Ideer om produktiv socialpolitik i
socialdemokratisk socialpolitisk ideologi under efterkrigstiden, diss. (Uppsala, 20°3), 33 if.
11. Jfr. Nittonhundrafomtiofom: Journalistiken och folkhemmet, red. Jan Ekecrantz,
Tom Olsson, Kristina Widestedt, JMK, Skriftserien 1995: 2., för en utförlig diskussion
om hur samförstånd, brobyggande och kollektiv identitet skrivs fram också i
dagspressen under femtiotalet.
12. Andersson, 2003, 36 f.
13· Torsten Lindner, Helhetssyn på människan (Stockholm, 1951), 30, se också 37,
samt G unnar L undq uist, Vår nervhälsa (Stockholm, 1956), Thule bolagens skriftserie
208
l
FOLKHEMSHJÄRTAT : OM EN G(L)ÖMD KULTURSJUKDOM
Vår Hälsa, 8, medföljande kursbrev, 11, Bernt Bernholm, Vi och vår hälsa (Stockholm,
1952); 27-28., Martin Odin, Bengt J. Lindberg, Psykosomatiska aspekter på mag- tarmsjukdomar
(Göteborg, 1952),5-6,
14. Pietikainen 2007, 110-111.
15. Annika Berg, Den gränslosa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen,
diss. (Uppsala, 20°9), 244 f.
16. Ibid., 244 f.
17. Edward Shorter, From Paralysis to Fatigue: A History ofPsychosomatic Illness in the
Modern Era (New York, 1993 [1992 D, 2.
18. James le Fanu, The Rise and Fall of Modern Medicine (New York, 2002 [1999 D.
19. Gunnar Biörck, Om hjärtat krånglar: En bok [Ö'r dem som har hjärtbesvär och deras
anho'riga (Stockholm, 1953), 214-215.
20. Ibid., 215.
21. Shorter 1993, 230 if.
22. Elaine Showalter, The Female Malady: Women, Madness andEnglish Culture 1830 -
1980 (London, 2001 [1987 D, 160 f.
23. Sabbatsbergs sjukhus, Medicinkliniken, 195X. Journalnr 9184. Liknande exempel
i journalnr 1°411, 10834, 12373 från samma år. Framställningen ovan är anonymiserad,
och har ändrats på några punkter ovidkommande för detta sammanhang,
för att försvåra identifiering. Anonymiserad kopia hos författaren.
24. Yvonne Hirdman, "Konsten att vara kvinna: Stilleben Sverige 1950'" Den
socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier (Stockholm, 1992), 2°5.
25. Tytti Soila, "Kvinnan i Folkhemmet - Husmodern som nationell ikon", i
Tytti Soila, red. Dialoger: fomin istisk filmteori i praktik (Stockholm, 1997), 85-106.
26. Bertil Söderling, Radiodoktorn (Sveriges Radiol Stockholm, 1958), 86-87.
27. Biörck 1953, 206.
28. Per Flordh, 'Jag är så nervös, doktorn!" utg. av Husmödrarnas samarbetskommitte
(Stockholm, 1954),10., Viktor Wigert, Psykiska sjukdomar: "Nervösa" sjukdomar
och sinnessjukdomar (Stockholm, 1951 [1944 D, 5·
29. Soila 1997, 104·
2°9