RättsPM 2012 8 hemliga tvångsmedel.pdf - Åklagarmyndigheten
RättsPM 2012 8 hemliga tvångsmedel.pdf - Åklagarmyndigheten
RättsPM 2012 8 hemliga tvångsmedel.pdf - Åklagarmyndigheten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
telseskyldigheten iakttas. Om den åklagaren av något skäl inte kan fullgöra<br />
underrättelseskyldigheten ska den istället fullgöras av annan åklagare.<br />
Flera situationer kan uppstå där det kanske inte direkt står klart vilken åklagare<br />
som har underrättelseansvaret. Ett inte ovanligt exempel är när en förundersökning<br />
läggs ned och hemligt <strong>tvångsmedel</strong>smaterial helt eller delvis<br />
som överskottsinformation överlämnas för att ingå i en ny förundersökning<br />
under ledning av annan åklagare.<br />
Av allt att döma ska 14 b § tolkas så att det är den åklagare som är eller varit<br />
förundersökningsledare för den förundersökning i vilken det <strong>hemliga</strong> tvångsmedlet<br />
förekommit som har underrättelseansvaret. Innan den åklagaren beslutar om<br />
att skicka underrättelser är det därför viktigt att han eller hon samråder med<br />
den nya åklagaren för att inte skada den andra utredningen.<br />
Om en förundersökning i vilken hemligt <strong>tvångsmedel</strong> förekommit av något<br />
skäl flyttas för att handläggas av en annan åklagare gäller att den nya åklagaren<br />
övertar underrättelseskyldigheten.<br />
I det fall en misstänkt person (som utsatts för hemligt <strong>tvångsmedel</strong>) avförts<br />
från en utredning och förundersökningen därefter återgått till polisen, följer<br />
direkt av ordalydelsen i 14 b § att underrättelseskyldigheten inte kan åvila<br />
den polisiära undersökningsledaren utan faller på den åklagare som tidigare<br />
varit förundersökningsledare.<br />
Det är vidare väsentligt att varje kammare har fastlagda rutiner för vem som<br />
ska fatta beslut när den åklagare, som enligt förundersökningskungörelsen har<br />
sådan skyldighet, på grund av annan tjänst, tjänstledighet, pension eller annat<br />
skäl inte längre har ansvar för ärendet. På vissa kammare finns exempelvis en<br />
rutin med en särskilt utpekad åklagare som har ansvar att besluta i frågor om<br />
<strong>hemliga</strong> <strong>tvångsmedel</strong> när dessa inte kan fattas av ordinarie eller författningsskyldig<br />
åklagare. En sådan ordning har stora fördelar och kan generellt rekommenderas<br />
till säkerställande av att det alltid finns en åklagare som kan<br />
fatta beslut.<br />
Kammarledningen har alltid ytterst ansvaret för att underrättelseskyldigheten<br />
fullgörs. Detta följer direkt av 14 b § förundersökningskungörelsen.<br />
5.8 Diarieföring, besluts- och bevakningsrutiner på åklagarkamrarna<br />
<strong>Åklagarmyndigheten</strong> har som inledningsvis anförts utfärdat riktlinjer (RåR<br />
2007:3) för hur åklagarkamrarna ska hantera underrättelser om <strong>hemliga</strong><br />
<strong>tvångsmedel</strong>. Nedan utvecklas riktlinjerna med avseende på hur prövningen i<br />
praktiken bör ske. 51<br />
Av föreskrifterna om diarieföring (ÅFS 2005:19) och Ärendehanteringshandboken<br />
följer att här berörda åtgärder som att underrätta den enskilde, att<br />
skjuta upp underrättelsen och att underlåta att underrätta ska registreras i<br />
51 För polisens del FAP 102-4<br />
26