Läs tidningen Här! - TeamSandra

Tidningen innehåller
Tävling om namnbyte på denna tidning_________3
Musik och dramagruppens föreställning________4-5
Julpyssel på Daglig verksamhet _____________6
Svenska jultraditioner___________________7
Intervju med Birgitta & Kenneth___________8-11
Sammanfattning om grupperna på Lönnen ______12
Kyrkobesök i Västra Sönnarslöv ____________13
Föreläsning med Laurentsio_______________14
Tomas 50 år _______________________15
Filmbar på Skåneturné _________________16
Julbord __________________________17
Nyår____________________________18
Jag älskar dig – dikt av Markus Hansen________19
Julbak _________________20-22
Hur man gör glögg __________23
Julklappar i Hantverksboden _____24
Gör din smällkaramell ___25
Finn 5 fel___________26
Julkryss 2012 ________27
Tidningsurklipp_____28-30
2

Hej
Nu är det snart jul.
Bästa julklappen ni kan ge oss här på
redaktionen är ett förslag till namnbyte på
Nya Lönnbladet.
Vi vill se framåt och förnya oss
2013.
Därför utlyser vi en tävling och hoppas alla
här på dagcenter kommer med ett
namnförslag till tidningen.
Pris till vinnande förslag är ett presentkort för
två på SF bio med dryck och godis
inkluderat.
Förslagen läggs i förslagslådan som finns på
Lönnen, senast 15 januari 2013.
Tack för hjälpen, redaktionen!
3

Den 10 december var det dags för teaterförställning på Lönnen, och vilken
succé det blev! Det var mycket skratt och glädje, och jag tror inte att allas
kinder var torra när ridån gick ner. De hade tränat under hela hösten och
gjorde nu ett fantastiskt uppträdande.
Pjäsen hade satts ihop av gruppen själva. Den handlade om tre karaktärer
som blev tillfångatagna men lyckades fly. Vissa var utklädda till olika
karaktärer medan andra var uppklädda och väldig snygga.
Efter pjäsen blev det sång och hela publiken rycktes med!
Personen som startat denna fantastiska idé om en musik och drama grupp
heter Åsa Björkman och hon kunde avslöja för oss att det blir en fortsättning
till nästa år!
4
4

Julpyssel på Daglig verksamhet.
Onsdagen 5/12 hade vi alla som jobbar på daglig verksamhet, Lönnen,
pyssel dag. Jag gjorde smällkaramell och ett fint julkort, jag
klädde även en tändsticksask med papper det var en tomte på. På
eftermiddagen bakade jag, Tomas, pepparkakor. Det gjordes även
ljusdekorationer och marsipangrisar och pepparkakshus.
Det var även pysseldag på torsdagen 6/12, då gjordes det
bordsdekorationer och annat jul godis.
Här sitter jag och pysslar
med mina arbetskamrater.
Det gjordes
dekorationer
till borden.
Artikel av Tomas Sjöholm
I köket bakades det
och gjordes
marsipangrisar..
6

Man startar jul förberedelserna tidigt, det är i Sverige en viktig del av julfirandet i
Sverige räknas julpynt, julgran adventsljusstakar, julsånger jultomte, julkort, julmat
och jul godis som jul traditioner. ¨
Man inleder jul handeln med en skylt söndag, man räknar ner mot julen med hjälp av
jul kalender och advents ljusstakar.
Vi firar själva jul afton den 24 december medan de i andra länder firar
den dagen först 25 december.
Jul granen : Traditionen om att ha jul granen tog sin början i
tyskland på 1500 talet när granen kläs är olika i England görs det
redan i början av december.. Granen kläs med ljus, glas eller plast
kulor, smällkarameller och en del hänger i godis, på toppen brukar det
vara en stjärna.
Julklappar: En julklapp är en gåva. I Sverige läggs julklapparna
ofta under julgranen innan de delas ut.. Att ge bort julklappar
kommer från en lantlig tradition som innebar att byns ungdomar
smög omkring på. julafton och knackade på i stugorna. När
någon öppnade kastade man in en skämtgåva, som kunde bestå
av ett vedträ eller en halmfigur. På gåvan hade man ofta fäst en
lapp med en vers som förklarade varför mottagaren fått denna
gåva. Verserna är föregångarna till dagens julklappsrim
Tomten: Jultomten eller bara Tomten, är dn som enligt
tradition sedan 1800-talet kommer med julklappar. Han
avbildas oftast som en tjock man med röd luva och ett
långt vitt skägg. Oftast är det en utkläd anhörig som tar
på sig rollen att vara tomte. Han kommer vanligtvis
runt 16 tiden, efter att Kalle anka och hans vänner firat
jul sänts på tv.
Julgröt: Även kallad Tomte gröt lagas på vatten, mjölk, kanel, runda risgryn och lite
salt. Ibland lägger man en skalad mandel i gröten och det
sägs den som får mandeln blir gift följande år. På
julaftonskvällen bör man enligt folktron ställa ut en tallrik
julgröt till gårdstomten för att hålla denne på gott humör.
Först under 1800-talet blev vanligt att koka julgröten på
risgryn, tidigare användes korn- eller rågmjöl och för att göra
gröten extra god och smakrik tillsattes grädde, ägg och smör.
Artikel skriven av Fredrik Persson
7

I varje nummer framöver kommer ni kunna läsa intervjuer med personal från
daglig verksamhet, för att ni läsare ska få en inblick i hur och vad vi jobbar med,
och vilka vi i personalen är.
Intervju med Birgitta Söderlund som är husansvarig på Lönnen och
vår enhetschef Kenneth Nilsson.
Hur länge har du jobbat på Lönnen?
Birgitta: Jag har jobbat på Lönnen sedan vecka 26 i år. Innan dess har jag jobbat som
lärare på förskola, grundskola och inom särskolan.
Kenneth: Den första januari i fjol började jag jobba på Spiraltrappan, där de som har
praktik utanför Lönnen är. Sedan februari ändrades detta så numera ligger alla
praktikplatser inom daglig verksamhet, så det är där jag nu jobbar. I 15 år har jag jobbat
inom kommunen i enheten för arbete och sysselsättning och daglig verksamhet, LSS.
Vad har du för uppgifter här på Lönnen?
Birgitta: Jag är husansvarig. Jag ska se till att alla har det bra på sin dagliga verksamhet
och att alla får uppgifter de klarar av. Jag är handledare för Sinnesgruppen som är en av
de sex grupperna vi har inom daglig verksamhet, och jag är även handledare för dig
Sandra.
Kenneth: Jag är enhetschef för daglig verksamhet, LSS.
8

Hur trivs du med jobbet?
Birgitta: Jag trivs jättebra, jag tycker mycket om att jobba med människor.
Kenneth: Jättebra! Det är en förmån med att få jobba med människor och få hjälpa
andra. När uppdragsgivarna får jobb och egen försörjning, när de utvecklas och klara nya
saker, är det mitt kvitto på att jag gör ett bra jobb.
Har det skett några förändringar sen du började?
Birgitta: Vi håller på att renovera lokalerna, eftersom de var i stort behov av att snyggas
till. Vi har även delat in oss i 6 grupper för att hjälpa varje individ att utvecklas. Men det
finns massor med jobb kvar innan vi når slutresultat.
Kenneth: Daglig verksamhet har fått mycket kritik och inte fungerat tidigare. Det har varit
så att folk har kommit hit för att sitta av tiden istället för att utnyttja den. Lokalerna har
varit dåliga och man har inte velat lämna br ukare här. Därför har vi nu kommit i full gång
med renovering, strukturerat upp personalen och delat in oss i grupper. Vi vill ändra daglig
verksamhet så att det blir ett aktivt arbete/praktik för alla.
Skulle du vilja förändra något?
Birgitta: Ja, jag vill att alla ska känna att de går till jobb när de går till daglig verksamhet.
Att det de gör här är kul och utvecklande och framförallt att de ska känna att det är
viktigt.
Kenneth: Alla som kommer hit vill jag ska få praktik och arbete efter sina förutsättningar.
Tillrättalägga för de som inte kan ut på praktik och ha lokal på annat ställe. Förr samlade
man uppdragsgivare i en lokal men nu jobbar vi för att bryta ner detta system och istället
flytta ut små grupper till olika företag.
Finns det några mål med verksamheten?
Birgitta: Vårt mål att alla som är här ska ha en bra daglig verksamhet och få ett bra
bemötande på jobb.
Kenneth: Vi har två mål. Det första är att det ska vara ett 100 procentigt bemötande från
personalen. Det andra är att samtliga som kommer hit ska få en meningsfull
praktik/arbete.
9

Ser du någon möjlighet att utveckla verksamheten?
Birgitta: Ja, jag vill att alla ska se verksamheten som ett jobb för brukarna. Det borde finnas
små grupper som utför arbeten på utflyttad verksamhet t.ex. vaktmästeri, bakning,
fabriksarbete, paketering. Alla individer borde få ett meningsfullt jobb.
Sen måste vi få personalen att se på Lönnen på samma sätt. Det är ett stort jobb, men det
går!
Kenneth: Det finns många möjligheter. Om vi sätter varje person i fokus så att de får en bra
praktikplats får de också en bra daglig verksamhet. De ska känna att de går till ett bra jobb,
kommer hem och har sin fritid. Därför kommer fritidsaktiviteter att undvikas under tiden då
de är här så de även får en meningsfull fritid.
Håller du fortlöpande politiker och tjänstemän informerande om
verksamheten (era chefer) ?
Birgitta: Genom Lönnbladet får de information. Vi skulle vilja att Socialnämnden har möte
här så att de får se verksamheten. (Det hade varit bra om politikerna får komma hit och se
vilka resurser som behövs.)
Vår enhetschef Kenneth informerar vidare, och vi har haft Hans-Bertil Sinclair här på besök
på kvällstid när det varit musik och drama.
Kenneth: Ja, vi håller väldigt öppna kanaler om vad som händer. Vi är en ledningsgrupp
inom stöd och omsorg där vi har fortlöpande möte om verksamheterna, om hur vi ska
utveckla dem, boende, assistans med mera. Detta förmedlas sedan vidare till politiker i olika
rapporter. Sedan förmedlar även jag vidare allt jag gör och avdelningschefen Tanja har
informationskanaler till politikerna.
Kan ni söka extra medel till verksamheten om ni eller vi vill göra något utöver
vardagen?
Birgitta: Det går, man får prata med Kenneth och fråga om det finns pengar. Lions
sponsrade vår senaste utflykt till Hillesgården.
Kenneth: Ja, det går om det behövs. Då söker vi genom politikerna.
Vad är arbetslinjen?
Birgitta: Det är att alla ska känna att de har riktigt arbete och inte bara spela och måla när
de är här. Frida och Anders är samordnare och jobbar bl.a. med att söka praktikplatser.
Kenneth: Alla ska ha rätt att kunna ha möjlighet att gå till ett arbete som är utifrån din
förmåga. Det är en rättighet som alla människor har.
10

Hur ser ni på utvecklingen efter skolan?
Birgitta: Den ska fortsätta efter skolan. Det ska vara utmanande och krävande på Daglig
verksamhet så att man hela tiden lär sig och utvecklas. Det är viktigt att ha mål att sträva
efter, och brukarna ska göra allt de kan för att vara så självständiga som möjligt.
Kenneth: Jag ser det som en röd tråd och att utvecklingen ska fortsätta efter skolan. Jag
anser att ett sammarbete med skolan är viktigt. För att få fortsatt utveckling har vi därför
höjt kompetensen på personalen då vi fått in Birgitta S, som tidigare har jobbat på
Särskolan.
Inom snar framtid kommer det komma många ungdomar från skolan, vilket ställer helt nya
krav på oss då det bland annat handlar om It. Vi måste utveckla verksamheten och
arbetslinjen så att vi hänger med i denna utveckling.
Ska Lönnen finnas eller borde det vara utflyttad verksamhet?
Birgitta: Det är en svår fråga. På ett sätt är det en fördel med utflyttad eftersom man har
chans att utvecklas på ett helt annat sätt då man ser varje individs kapacitet. Men man kan
tappa en del av det sociala.
Vi i personalen behöver få bättre brukarfokus och ser kanske brukarnas förmåga genom
utflyttad verksamhet, då brukare får nya uppgifter och kommer att klara av mycket mer.
Men för att få in den sociala biten och gemenskapen hade man kunnat ha en gemensam
samling på morgonen för att sedan lämna Lönnen för arbete.
Kenneth: Det ska vara utflyttad verksamhet så att brukarna integreras i samhället.
Vad är planen för 2013?
Birgitta: Den är att fortsätta utveckla och hitta praktikplatser åt uppdragsgivarna och vi
kommer att jobba mycket med bemötande. Det kommer att bli föreläsningar för personalen
om bemötande då detta är väldigt behövligt.
Kenneth: Att utveckla verksamheten och arbetslinjen. Ha en tydlig och bra struktur, och till
sist få alla att känna sig välkomna hit och känner att de får en bra praktik hos oss.
Det var min sista fråga, är det något annat som du vill få sagt?
Birgitta: Jag tycker att mitt jobb är fantastiskt roligt, men det är en utmaning! Jag har själv
valt att vara här och det ångrar jag inte. Det är kul att se att det händer saker och att man
får vara en del av utvecklingen.
Kenneth: Jag önskar er alla en god jul och gott nytt år och hoppas alla får en lugn och fin
helg, så tar vi nya tag 2013!
11

I intervjuerna ovan berättades det om vårt nya arbetssätt med grupper
på Daglig verksamhet. Här är en kort sammanfattning om vad de olika
grupperna jobbar med.
Monteringsgruppen
Vi arbetar med olika
monterings- och
packningsarbete, samt även med
data. En del av oss har friskvård
och badar medan andra går på
Särvux och åker till stallet en
gång i veckan.
Hantverksboden
Vi på Hantverksboden jobbar med
tillverkning och försäljning av
olika hantverksprodukter. Ni
hittar våran butik på Torget 4 i
Klippan.
Mellangruppen
Vi arbetar delvis individuellt
med data, spel, olika
köksuppgifter, teckenspråk och
går ofta till biblioteket. Vi går
till affären två gånger i veckan,
badar och har friskvård.
Köksgruppen
Förekommande köksuppgifter
är det vi arbetar med, som att
förebereda frukost, diska, baka,
återvinning och
mycket annat.
Sinnesträningsgruppen
Vi i Sinnesträningsgruppen
arbeta med olika former av
individuell träning och med
mycket musik.
Café grupper
Vi är en grupp som arbetar med
caféverksamhet på
Tegelbruksskolan och en
mindre grupp som arbetar på
kommuncaféet.
Sandra Ottosson
12

Vi på Daglig verksamhet var på besök i Västra
Sönnarslövs kyrka i slutet av oktober. En stor buss
körde oss alla till kyrkan.
När vi kom fram fick vi sätta oss i bänkarna och lyssna
på prästen som pratade om Åsakärringen.
Åsakärringen var ett ”fruntimmer” som egentligen hette Johanna Olsdotter. Hon
levde 1822-1915. Hon förblev ogift och kallades i folkmun ”Grassa Johanna”.
Hon bodde strax sydväst om Klöva Hallar i en riskoja med ingång genom ett
gammalt klädskåp utan bakstycke. Livnärde sig gjorde hon genom att plocka svamp
och bär och hjälpte till i bygden med tvätt och dylikt. När dimslöjorna ligger kring
åsen,säger man än i dag att ”nu byger (tvättar) Åsakärringen”.
Då vet man också att det väntar vackert väder.
Med tiden blev hon en enstöring.
När vi lyssnat på historien om Åsakärringen gick vi ut och tittade
på hennes gravplats och tog några foton.
Vi avslutade våra besök med en mycket god fika i
församlingshemmet innan vi åkte hem igen.
Artikel skriven av Therese Nordlund
13

En måndag i oktober var jag, Sandra, och min assistent,
Amanda, på en föreläsning i Kristianstad med Laurentsio.
Han berättade mycket bra grejer, bl.a. om sin barndom och
uppväxt. Han kommer från ett annat land som heter
Rumänien. En gång i tiden bodde han på ett barnhem där
eftersom hans föräldrar inte kunde ge honom den sjukvård
han behövde. Men vid 11 års ålder blev han adopterad till
Sverige och bor nu här. Sedan dess har han hunnit med att ta 3
OS-guld i 100, 200 och 400 meter, medverkat i en tysk film,
varit med i tv-serien Mot alla odds, varit modell och har spelat
in musikvideo ihop med Sean Banan- Gott nytt jul.
Nu för tiden åker han bl.a. runt och inspirerar folk med sina
Jag & Laurentsio
föreläsningar. Vilken kille!
Barnhemmet i
Rumänien
Os-guld 14

Tomas 50 ÅR
Lördagen den 20/10 firade jag Tomas att
jag fyllde 50 år (fast jag fyller år först
den 24/10).
Jag hade stor fest, vi var 40 st och jag
hade hyrt lokalen i 47:an.
Jag bjöd på god mat, potatisgratäng, kycklingbricka och olika
sallader. Till kaffet bjöd jag på Kaka.
Affe, min kontaktperson, sjöng och
spelade för mig. Han hade med sig hela
sin familj och hans pojke Jonathan sjöng
också. Vi dansade medan han spelade
och sjöng.
Hela min släkt var med och gratulera mig på min stora dag, det
tyckte jag var jätte roligt.
Jag öppnade alla mina paketer och jag är jätte glad för allt jag
fick. Bl.a. fick jag Cd-skivor, sångböcker, kläder, pengar och en
ny jacka.
Torsdagen 25/10 var mina kompisar från Lönnen
hemma och gratulerade mig på Apollo, då bjöd
jag på kaffe och glasstårta.
Jag fick även en fin present av dem, det var en
dansbandsskiva, choklad och ett fint kort.
Artikeln skriven av Tomas Sjöholm.
15

CineSkåne
Filmbar på Skåneturné.
Den 3 november besökte jag,
Sandra, Klippans konsthall. Där
visades kortfilmer av skånska
regissörer. Kortfilmerna var av olika
sorter såsom drama, animerat och
musikvideos. Vi var i sällskap med
några av regissörerna. Efter att de
presenterat sina filmer, förklarades
hur filmerna tillkommit.
Det var mycket intressant att
lyssna på. Detta var jag inte
förberedd på. Därför kom
alla frågorna när jag kom
hem.
Hoppas det snart kommer
tillbaka.
Sandra Ottosson
16

Här är en massa gott på Svenskt Julbord..
Julbordet har sina rötter i vikingarnas midvinter blot men det är få rätter
som är från medeltiden på dagens julbord.
Fram till 1900 talet var det mest vanligt med lutfisk, dopp i grytan, sylta,
julkorv och gröt.
Sedan har det tillkommit ägg, skinka, fisk och rödbetor.
Det är en tradition att äta julmat och i Polen äter
man tex karp, det är en fisk.
I Usa äter man kalkon och i Sverige äts det
julskinka enligt tradition.
I Sverige börjar julborden långt före jul på
restauranger, julbord är populärt.
På Julbordet finns det mesta som t.ex.
julskinka, julkorv, köttbullar, griskorv, dopp i grytan och
olika fisk sorter. Bl.a. ål, lutfisk, strömming och lax.
Även risgrynsgröt är vanligt att man äter. En tradition är att man lägger i
sötmandel och den som får den ska enlig sägen gifta sig inom ett år.
Artikeln skriven av Tomas Sjöholm
17

Den 31 december firar man
nyår i den största delen av västvärlden. Vid klockslaget 24, även kallat
tolvslaget eller nyårslaget då går man från nuvarande år till nya året. Det är
ganska vanligt att man skålar in nya året med champagne.
Vid tolvslaget detta år går vi in i 2013.
Det var från början tänkt att man skulle skjuta iväg sina första fyrverkerier
omedelbart efter nyårsslaget, för att fira att ett nytt år har inträtt. Men på
senare år har det förändrats och många skjuter av fyrverkerier redan på
nyårsaftons kväll, detta för att fira att det gamla året går mot sitt slut. Det
innebär att det numera ofta syns fyrverkerier både före och efter tolvslaget.
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används
under nyårsnatten.
Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av
fyrverkerier; ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att man
ignorerat säkerhetsföreskrifterna.
Varje år är det ca 300 personer som
uppsöker akuten pga. skador av
fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel
kan också orsaka eldsvådor, och det är
inte ovanligt att brandkåren får rycka ut
precis efter tolvslaget.
Fyrverkerier får endast säljas till privatpersoner vid högtider som nyår, påsk
och valborgsmässoafton utan polistillstånd.
En annan tradition är nyårspussen. I samband med tolvslaget pussar man en
eller flera av de andra festdeltagarna på kinden eller munnen och önskar
varandra ett gott nytt år. Om man i något avseende vill bättra sig under det
kommande året kan man avge ett nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om
att man ska börja göra något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett
nytt språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).
Jag Pepe har varit på skansen där Jan Malmsjö
räknar ner nyårsklockorna, det tyckte jag var
roligt.
Artikel skriven av Pepe Bjarnvik
18

Jag Älskar dig
Markus Hansen
Livet är slut
Vill inte leva såhär
Du var allt
Du var min värld
Du har förtrollat Mig med din skönhet
Livet är slut
Vill inte leva såhär
Du var allt i min värld
Det jag vill säga dig
är inte så lätt
Livet är slut
Vill inte leva såhär
Du är i mitt liv
För alltid
Och det är ett tomt rum
i mitt hjärta som jag inte vet
hur jag ska fylla
För det är bara du som kan fylla det
Kan kärleken bli vackrare än så…
19

Julbakning
Ingredienser:
300 g smör
5 dl ströstocker
1 dl ljus sirap
1 msk malen ingefära
2 msk malen kanel
1 msk malda nejlikor
2 tsk malen kardemumma
1 msk bikarbonat
2 dl vatten
15 dl vetemjöl
Pepparkakor
Gör så här:
Låt smöret bli rumsvarmt. Rör
smör, socker och sirap till en jämn
smet. Använd gärna elvisp när du
gör pepparkaksdegen.
Rör sedan ner ingefära, kanel,
nejlikor, kardemumma och
bikarbonat. Tillsätt sedan vatten
och sist mjölet. Använder du inte
elvisp - knåda då in mjölet i degen
på ett bakbord.
Låt degen ligga i kylskåp minst 1
dygn insvept i folie.
Tag fram en bit i taget av degen och
kavla ut den tunn på ett bakbord.
Tag ut kakor med mått och lägg på
kalla smorda plåtar eller med
bakplåtspapper. Grädda i mitten av
ugnen i 200-225 grader i 4-5
minuter.
Sandra Ottosson
20

Knäck
Ingredienser
2dl ljus sirap
2dl strösocker
2dl grädde
1dl mandel
1 msk smör
Gör såhär
Koka ihop sirap, socker och grädde i ca 30 minuter.
Förbered små formar, pappers paket eller en långpanna
med bakplåtspapper att hälla knäcken i när den kokat klart.
Knäck prov
Droppa lite knäck i kallt vatten, om man kan forma
knäcken till en kula är knäcken klar.
Rör i smöret och ev. mandel mot slutet. Häll upp knäcken i
formarna.
Med mandel
Koka upp vatten och skålla mandlarna i 2 min, häll av
vattnet, lägg dem i handduk och gnugga av skalet. Hacka
eller krossa dem grovt och rör i dem i knäcken innan du
häller upp den.
Ett alternativ är att hälla ut knäcken på bakplåtspapper, låt
det svalna lite, skär små ruter och rulla till små kulor när
den är ljummen.
Lägg sedan kulorna i små formar.
Lycka till!!!
Artikel skriven av Fredrik Persson
21

Här kommer ett recept på goda Lussebullar, dessa tycker jag ni ska baka.
Ingredienser ca 30 st
50 g jäst
5 dl mjölk 3 %
150 g smör
250 g Kessela
1 g saffran (2 kuvert)
1 tsk salt
16 dl vetemjöl eventuellt mer
Russin
1 st ägg + 1 msk mjölk till pensling
Gör så här
1. Värm smör och mjölk i en kastrull till 37 grader (fingervarmt).
2. Smula ner jästen i en rymlig bunke. Häll lite av den ljumma
mjölkblandningen i bunken och blanda tills all jästen löst sig. Blanda i
resten av vätskan.
3. Blanda ner kesella, saffran, socker och salt.
4. Tillsätt nästan allt mjölet, gärna lite i taget och arbeta degen smidig.
Tillsätt mer mjöl om det behövs.
5. Täck över degen med en duk och låt jäsa i rumstemperatur cirka 60
minuter.
6. Lyft upp degen på ett mjölat bakbord och knåda den några minuter.
7. Dela degen i cirka 30 bitar. Rulla sen bitarna till längder, cirka 2
centimeter i diameter.
8. Snurra ändarna åt varsitt in mot mitten och lägg dem på en plåt som är
smord eller klädd med bakplåtspapper.
9. Tryck ner russin i snurrornas mitt och låt sen jäsa ytterligare 45
minuter till dubbel storlek.
10. Sätt ugnen på 225 grader.
11. Vispa upp ägget med 1 matsked mjölk och pensla bullarna med
blandningen.
12. Grädda mitt i ugnen cirka 5-8 minuter tills de blivit gyllenbruna.
13. Ta ut bullarna och låt dem svalna på ett galler.
Artikeln skriven av Tomas Sjöholm
22

Du behöver detta för att göra glögg
0,75 l rött vin
2st kanelstänger
8 st kryddnejlikor
12 st kardemummakärnor
5 tsk strösocker
1,5 dl vodka
Sötmandel
russin
Tillagning
Lägg några russin och skållade mandlar i muggar eller eldfasta glas
och ställ åt sidan.
Värm vinet och kryddorna försiktigt i en gryta, rör sockret tills det löst
sig, tillsätt sedan vodkan. Sjud tills glöggen nästan kokar, slå sedan
upp i de förberedda muggarna eller glasen..
Artikel skriven av Pepe Bjarnvik
23

VÄLKOMMEN ATT HITTA DINA JULKLAPPAR HOS OSS PÅ
Öppettider 8-16
Måndag – Fredag
Hos oss httiar du det mesta i Hantverk.
Löpare, tomtar, grytlappar, dekorationer, handdukar m.m
Ni hittar oss på TORGET 4 i Klippan
VÄLKOMMEN och hitta just din unika Julklapp.
Vi *Väver *Målar
*Syr *Stickar efter
dina önskemål.
Vi har något för alla. Varför inte barnmöbler
i trä med valfritt motiv och i valfri färg och
namn om så önskas.
24

Smällkaramell till julgranen
Ett tjusigt och färgglatt julgranspynt är
smällkaramellen som är lätt att göra själv. Fyll
den med godis så har barnen roligt med den
på julgransplundringsfesten
Du behöver:
Två eller tre ark silkespapper i olika färger
Toapappersrulle eller hushållsrulle
Bokmärke med t ex änglar som motiv
Ca 60 cm långt presentband i matchande färg till silkespapperna
Tejp
Lim
Godis
Gör så här:
1. Lägg silkespapperna ovanpå varandra. Klipp till så att de är ca 10 - 20
cm bredare än rullen och går att rulla runt minst ett varv runt den.
2. Placera en rulle överst i mitten och rita försiktigt ut märken på pappret
för rullens ändar.
3. Vik pappernas kortsidor i 1-2 cm breda ”dragspelsveck” fram till
markeringarna. Klipp sedan ca 1 cm breda fransar av vecken.
4. Lägg på rullen igen och rulla in den i papperna. Tejpa fast kanten och
limma på ett bokmärke.
5. Lägg eventuellt godis i rullen (inför julgransplundringen).
6. Knyt ihop fransarna med presentbandet i bägge ändar så att du får en
upphängning.
Istället för bokmärken kan man dekorera med festliga klistermärken eller
glitter.
Artikel skriven av Fredrik Persson
25

Finn 5 fel
Sandra Ottoson
26

Intressanta tidningsurklipp
från de senaste veckorna…
28

God jul & gott nytt år
önskar vi på
Redaktionen!
Om ni ha förslag på vad ni vill läsa om i tidningen
kan ni lämna dessa på sandra.mari@telia.com
Tidningen hittar ni även på www.teamsandra.se