Årsberättelse 2010 - Pellervo

91:a versksamhetsåret

I klass guldmedalj i förgyllt silver. Till personer som verkat synnerligen
förtjänstfullt eller 30 år inom andelsrörelsen. Pris 160 euro.
II klass medalj i silver. Till personer som verkat förtjänstfullt eller 20 år
inom andelsrörelsen. Pris 130 euro.
III klass medalj i brons. Till personer som verkat minst 10 år inom
andelsrörelsen. Pris 100 euro.
Mer information fås från:
Finlands Svenska Andelsförbund, (Simonsgatan 6,), PB 77, 00101
HELSINGFORS. Telefon (09) 4767 5532, GSM 040-7600795.
Se också http://www.pellervo.fi/fsva/index.htm

Ekonomisk översikt år 2010 ....................................................................................2
Vår kooperation .......................................................................................................3
Mjölproduktionen ...................................................................................................3
Köttproduktionen ....................................................................................................3
Äggproduktionen ....................................................................................................4
Grönsaksproduktionen............................................................................................ 4
S-gruppen ................................................................................................................4
Andelsbankerna ......................................................................................................5
Kooperationen i sammandrag år 2010 ....................................................................6
Andelsförbundets medlemmar ................................................................................7
Medlemsföretag samt deras medlemsantal och omsättning ....................................7
Andelsförbundets administration
Styrelse, revisorer och personal ............................................................................10
Verksamheten år 2010 ...........................................................................................11
Årsmötet ...............................................................................................................11
Styrelsen ...............................................................................................................12
Ideell verksamhet ..................................................................................................13
Andelsdagar och kurser .........................................................................................15
Juridisk rådgivning ...............................................................................................16
Förtjänsttecken .....................................................................................................16
Bokslutet år 2010 ....................................................................................................17
Resultaträkning .....................................................................................................18
Balansräkning .......................................................................................................19
Revisionsberättelse .................................................................................................20
Verksamhetsplan år 2011.......................................................................................21
Möten ....................................................................................................................22
Seminarier och utbildning ....................................................................................22
Publikationsverksamhet ........................................................................................22
Juridisk rådgivning ...............................................................................................22
Aktuella artiklar......................................................................................................23
Vad erbjuder forskningen kooperationen i praktiken?...........................................23
Sällskapet Pellervos rekommendationer ................................................................29
Rekommendationer för ägande och förvaltning i andelslag och ömsesidiga bolag ...29
Rekommendationer för de förtroendevaldas arvoden...............................................29
Finlands Svenska Andelsförbund
PB 77, Simonsgatan 6 00101 HELSINGFORS,
Tfn (09) 4767 5532, fax (09) 694 8845
www.pellervo.fi/fsva/index.htm
1

Återhämtningen under 2010 från den största globala ekonomiska krisen sedan 1930talet
var ojämn i världen. I de utvecklade länderna har tillväxten blivit svagare än
tidigare, medan den i tillväxtekonomierna nått nivåerna före krisen. På euroområdet
behövde de mest skuldsatta länderna, Irland och Grekland, stöd och lån från övriga
euroländerna för stabilisering av läget. Risken finns att också övriga starkt skuldsatta
länder i södra Europa kommer att behöva stöd.
Den exportdrivna finländska ekonomin återhämtade sig dock väl under 2010, tack
vare att tillväxten var god i Finlands viktigaste exportländer Sverige, Tyskland och
Ryssland. Finlands bruttonationalprodukt ökade med 3,1 % till 180 miljarder euro år
2010. Mest steg efterfrågan på grund av ökad export och privat konsumtion. Exportvolymen
ökade med 5,1 procent till 70,2 miljarder euro och importvolymen med 2,6
procent till 65,2 miljarder euro. Bytesbalansen var 5,5 miljarder euro år 2010. Den
privata konsumtionen ökade med 2,6 procent och den offentliga konsumtionen med
0,4 procent. Investeringarna ökade med 0,8 procent.
Arbetslösheten sjönk snabbt efter sommaren, men ligger fortfarande på en högre nivå
än före finanskrisen 2009. Även det finländska konsumentförtroendet repade sig och
bostadsmarknaden utvecklades positivt. Räntorna stannade på en mycket låg nivå
under hela 2010 och bidrog säkert till att återhämtningen blev snabbare än vad många
vågade tro året innan.
Jordbrukarnas försäljningsinkomster uppgick till 1,94 miljarder euro, mot 1,90 miljarder
året innan. Då jordbrukarna dessutom fick 1,84 miljarder euro i stöd blev bruttointäkterna
3,78 miljarder euro. Kostnaderna för lantbruket var 2,96 miljarder euro.
Lantbruksinkomsten sjönk med 52 miljoner till 820 miljoner euro. Under år 2010
slutade drygt 1 800 gårdar med sin produktion. Sedan Finland gick med i EU har
gårdarnas antal sjunkit från 114 500 (1994) till knappt 62 000. Medelarealen odlad
åker per gård har under samma tid stigit från 15,7 till 37,0 hektar.
2

Mejerimjölkmängden under år 2010 ökade med sju miljoner liter till 2 222 miljoner
liter. Antalet mjölkproducenter minskade med ca 600 till 10 921 producenter. Leverantörerna
hade i medeltal 26,3 kor, mot 25,0 året innan. Mejeriernas avräkningspris
för mjölk var 33,35 cent per liter (utan tillskottslikvider) mot 35,64 året innan.
Konsumtionen av flytande mjölkprodukter var i stort sett konstant 994 miljoner liter.
Importen av flytande mjölkprodukter, ost och smör var 93 miljoner kilo och exporten
140 miljoner kilo. Självförsörjningsgraden för flytande mjölkprodukter minskade
med två procentenheter till 97 %. För fett sjönk den från 121 % till 120 %.
Mejeriandelslaget Milka, som är en del av Valiogruppen, hade en mjölkinvägning
på 65,8 miljoner liter år 2010, en minskning med 1,4 % jämfört med året innan. Omsättningen
var 28,4 miljoner euro och oförändrad från året 2009. Antalet mjölkproducenter
inom Milka minskade med 14 till 303. Milka betalade 41,58 cent/liter avräkningspris
för mjölken inklusive tillskottslikvid på 4,0 cent/l. Det var totalt 0,68 cent
mera än året 2009. Valios omsättning ökade från 1 79 miljoner till 1,82 miljoner euro
år 2010. Valios leverantörer minskade från 9 500 till 9 000.
Köttproduktionen i Finland var oförändrad 384 miljoner kilo år 2010. Exporten
minskade från 62 till 55 miljoner kilo och importen ökade från 56 till 67 miljoner kilo.
Konstant produktion, ökad import och minskad export ledde till ett tre procentenheters
fall i självförsörjningsgraden till 98 %. Det är första gången på tio år den är negativ.
Produktionen av nötkött ökade med en miljon kilo till 83 miljoner kilo. Producentpriset
(utan stöd) sjönk från 2,47 till 2,40 euro per kilo. Produktionen av svinkött minskade
från 206 till 203 miljoner kilo. Producentpriset sjönk med fyra cent till 1,37 euro per
kilo. Produktionen av fjäderfäkött ökade med 1,5 miljoner kilo till 96,3 miljoner kilo.
Producentpriset på broiler sjönk med fyra cent till 1,20 euro per kilo.
Anskaffningen vid Andelslaget Österbottens Kött ökade från 15,7 till 17,1 miljoner
kilo år 2010. Mängden svinkött var 14,73 och nöt 2,39 miljoner kilo. Förmedlingen
av smågrisar var 139 870 av kalvar 4 077 stycken. Omsättningen steg från 12,30 till
12,73 miljoner euro. Österbottens Kött är delägare i Atria Abp, vars omsättning sjönk
från 1,32 till 1,30 miljarder euro år 2010.
3

Omsättningen för HKScan-koncernen, som har LSO-Andelslag som moderbolag, var
2,1 miljarder euro och i stort sett oförändrad.
År 2010 ökade äggproduktionen med nästan åtta miljoner kilo till 61,5 miljoner kilo.
Den inhemska konsumtionen ökade något till 52,5 miljoner kilo.
Självförsörjningsgraden steg från 106 % till samma nivå som två år tidigare 117 %.
Producentpriset på ägg steg med en cent till 88 cent per kilo.
Odlingen av växthusgrönsaker i Finland uppgick till cirka 75 miljoner kilo år 2010.
Tomatproduktionen ökade från 38 till 39 miljoner kg och gurkproduktionen från 29
till 32 miljoner kg. Importen av tomater var knappt 23 miljoner kilo och av slanggurka
drygt 10 miljoner kilo.
Andelslaget Närpes Grönsakers försäljning av slanggurka ökade från 8,7 till 9,1
miljoner kg, medan tomatförsäljningen minskade från 12,3 till 12,0 miljoner kilogram
under år 2010. Båda hade en marknadsandel på 28 % av den inhemska produktionen.
S-gruppen består av handelslagen och SOK-koncernen. SOK-koncernen består i sin
tur av Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) och dess dotterbolag. Gruppens
ändamål är att ge mervärde åt sina ägarkunder och därmed stärka medlemstroheten.
S-gruppens detaljhandelsförsäljning (moms 0 %) ökade med 6,4 % till 10,5 miljarder
euro år 2010. Gruppens försäljning av dagligvaror ökade med 4,7 % och uppgick till
5,8 miljarder euro. Marknadsandelen för dagligvaror steg med 0,9 procentenheter till
44,1 %. Gruppens resultat var 296 miljoner euro, då det året innan var 268 miljoner
euro. År 2010 betalade S-gruppen 333,1 miljoner euro i bonus till medlemmarna,
vilket var 17 miljoner mer än året innan.
SOK-koncernens omsättning ökade med 7,8 % till 9 276 miljoner euro. SOK gjorde
32,1 miljoner euro i vinst. Omsättningen för Hankkija-Lantbruk Ab minskade från
898 till 889 miljoner euro. Markethandeln i Ryssland och Baltikum ökade med 34 %
till 224 miljoner euro och totalförsäljningen i närområdena var 262 miljoner euro. S-
4

Banken hade 2,3 miljoner kunder och av dessa var 930 000 webkunder. Depositionsstocken
var 2,5 miljarder euro.
Handelslagens försäljning (moms 0 %) ökade med 600 miljoner till 9,0 miljarder
euro. Antalet handelslag i S-gruppen var 31 och av dessa var 22 regionhandelslag.
Antalet anställda i S-gruppen ökade med 2 000 och var 39 646 vid årsskiftet. Antalet
ägarkunder ökade med över 102 000 och var vid årets slut 1 933 587 st. Deras bonusinköp
uppgick till 8 432 miljoner euro (+5 %).
Andelslaget Varubodens omsättning steg från 156 till 170 miljoner euro. Handelslaget
fick drygt 1 000 nya ägarkunder och deras antal var 30 158 vid årets slut. Till
dem utbetalades 5,5 miljoner euro i bonus. Varuboden och handelslaget Osla från
Östnyland har beslutat om fusion och det nya handelslaget börjar sin verksamhet den
30.6.2011 under namnet Osuuskauppa Varuboden – Osla Handelslag
OP-Pohjola-gruppen består av 213 enskilda andelsbanker, som tillsammans äger OP-
Pohjola anl. OP-Pohjolas viktigaste dotterbolag är Pohjola Bank Abp, ett finansföretag,
som bedriver mångsidig bank- och försäkringsverksamhet och noteras på börsen.
Samtidigt fungerar Pohjola Bank som centralbank för gruppens andelsbanker. OP-
Pohjola-gruppen är den största finansgruppen i Finland. Vid sidan av OP-gruppen
fungerar ytterligare 38 andelsbanker organiserade inom POP Bankgruppen. Samtliga
andelsbanker i svenskbygden hör till OP-Pohjola-gruppen.
OP-Pohjola-gruppens resultat före skatt ökade från 464 miljoner till 575 miljoner
euro. Inom gruppen utbetalades ca 150 miljoner euro i bonus till ägarkunderna.
Gruppens soliditet var 12,8 %.
OP-gruppens depositioner ökade från 35 till 36 miljarder euro. Marknadsandelen för
depositionerna var 32,5 % mot 33,2 % året innan. Ägarkunderna i andelsbankerna i
gruppen ökade till 1,3 miljoner. De anställdas antal inom gruppen var 12 504 och
kontorens antal 554.
5

I nedanstående tabell ingår uppgifter om den traditionella kooperationen i Finland år
2010. Uppgifterna inkluderar dotterbolag och delägda bolag. För handelslagens del
ingår försäljningen för S-gruppen utan moms och omsättningen för Osuuskunta Tradeka-yhtymä.
Vid slutet av år 2011 fanns i Finland totalt 4 311 andelslag (+102). Av
dessa var ca 250 svenskspråkiga. Antalet aktiebolag var vid samma tidpunkt 215 000.
6
Antal
andelslag
Medlems-
antal
Omsättning
miljoner euro
Andelsmejerierna 21 10 300 2 950
Andelsslakterierna 5 10 800 3 500
Äggandelslagen 2 350 45
Husdjursförädling 1 18 800 35
Grönsaksandelslagen 5 400 50
Skogsandelslagen 3 127 600 5 400
Handelslagen 33 2 218 600 11 055 1)
Andelsbankerna 252 1 402 900 6 400
TOTALT 2010 322 3 789 750 29 435
TOTALT 2009 334 3 685 420 28 100
1) för S-gruppen försäljning utan moms

HANDELSLAG: Medlem Medlems- Oms.
i Andels- antal milj.
Hemort förbundet euro
Andelslaget Varuboden Kyrkslätt 1921 30158 170,46
1 HANDELSLAG 30158 170,46
2009 29023 156,28
ANDELSBANKER: Inlån. 1)
Nagu Andelsbank Nagu 1928 611 28,50
Andelsbanken Raseborg Karis 1929 9119 210,59
Kronoby Andelsbank Kronoby 1929 2009 87,93
Lappo Andelsbank Brändö, Åland 1929 170 5,70
Sideby Andelsbank Kristinestad 1929 301 10,83
Andelsbanken för Åland Mariehamn 1949 4988 158,59
Övermark Andelsbank Närpes 1963 468 16,47
Purmo Andelsbank Pedersöre 1963 774 26,60
Vasa Andelsbank Vasa 1965 16147 484,40
Östnylands Andelsbank Borgå 1965 6927 194,60
Korsnäs Andelsbank Korsnäs 1975 1401 55,38
Pedersörenejdens Andelsbank Jakobstad 1975 6592 243,49
12 ANDELSBANKER 49507 1523,08
2009
1)
Inlåning den 31.12.2010
47331 1417,86
ANDELSMEJERIER: Oms.
Ålands Centralandelslag Jomala 1922 51 14,26
Mejeriandelslaget Milka Vörå 1947 304 28,45
2 ANDELSMEJERIER 355 42,71
2009 375 41,88
7

ANDELSSLAKTERIER: Medlem Medlems- Oms.
i Andels- antal milj.
Hemort förbundet euro
Andelslaget Österbottens Kött
LSO-Andelslag
Vasa
Åbo
1945
1979
479 12,73
1810 – 2)
2 ANDELSSLAKTERIER 2289 12,73
2009 2503 12,30
2)
LSO-Andelslag anger såsom holdingandelslag ingen omsättning. HKScan-koncernens omsättning
år 2010 var 2,1 miljarder euro.
ÖVRIGA ANDELSLAG:
Österbottens Äggcentrallag Korsholm 1932 70 1,30
Ålands Telefonandelslag Jomala 1948 7278 3,91
Jeppo Kraft Andelslag Nykarleby 1971 455 2,08
Ålands Elandelslag Jomala 1975 10301 18,54
Andelslaget Ålands Skogsägarförbund Finström 1979 985 5,22
Andelslaget Maskinring Peny Nykarleby 1996 247 0,81
Andelslaget Närpes Grönsaker Närpes 1996 167 38,96
Ålands Trädgårdshall Andelslag Jomala 1998 186 8,82
Andelslaget Ålands Maskinring Finström 1998 179 0,53
Ålands Vindenergi Andelslag Mariehamn 1999 1267 0,78
Jeppo Skogsandelslag Nykarleby 2002 221 0,61
Vörå Energiandelslag Vörå 2003 7 -
Kronoby Energiandelslag Kronoby 2005 209 0,49
Andelslaget Oskus Potatisland Kristinestad 2009 9 1,90
14 ÖVRIGA ANDELSLAG 21581 83,95
2009 21368 79,27
CENTRALLAG OCH FÖRBUND:
Österbottens Andelsbanksförbund, Vasa
Sydkustens Andelsbanksförbund, Helsingfors
Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK)
8

SAMMANDRAG: Antal Personmedlemmar
Omsättning
Meuro
Personal
Handelslag 1) 1 30 158 170 670
Andelsbanker 12 49 507
2)
1 523 323
Andelsmejerier
Andelsslakterier
2 355 43 59
3) 2 2 289 13 11
Övriga andelslag 14 21 581 84 156
Centrallag o förbund 3 - - -
SUMMA 2010 34 103 890 1 833 1 220
SUMMA 2009 34 100 675 1 709 1 207
1)
Centrallaget för Handelslagen i Finland (SOK) hade en omsättning på
9,3 miljarder euro och 9 406 anställda. SOK har 31 handelslag som
medlemmar
2)
Inlåning 31.12
3)
HKScan-koncernen hade år 2010 en omsättning på 2,1 miljarder euro
och 8 058 anställda.
9

STYRELSE
Ordinarie:
VD Lars Björklöf, Raseborg, ordförande
Jordbrukare Mats Brandt, Karleby, viceordförande
VD Hans Åhman, Helsingfors
Jordbrukare Jan Anderssén, Pedersöre
Jordbrukare Maria Pietola, Raseborg
Suppleanter:
Jordbrukare Henrik Strandberg, Nykarleby; VD Folke Lindström, Pargas; jordbrukare
Patrik Häggblom, Jomala, ekonomiedoktor Lars-Johan Lindqvist, Vasa och jordbrukare
Niels Borup, Lappträsk
Förbundets verkställande direktör AFM Per-Erik Lindström fungerade som styrelsens
sekreterare.
REVISORER
Ordinarie: Suppleanter:
Mats Majander Leif Wägar
Erik Oljemark Kim Nordling
REPRESENTANT I PELLERVOS DELEGATION
Jordbrukare Mats Brandt (2009-2012)
PERSONAL OCH MEDARBETARE
AFM Per-Erik Lindström verkställande direktör. Anställd den 15 april 1987. Ekonomie
magister Åke Stenström, förbundets ekonomiska och juridiska konsult. Andelsförbundets
bokföringstjänster köps från Pellervo och har där skötts av merkonom Paula
Hyttinen.
Finlands Svenska Andelsförbund är medlem i Sällskapet Pellervo, Finlands Kooperativa
Biståndscentral Andelslag (FCC), Svenska lantbrukssällskapens förbund, Föreningen
Pohjola-Norden och Svenska Studieförbundet.
10

Finlands Svenska Andelsförbund höll sitt årsmöte den 28 april på Andelslaget Varubodens
i Kyrkslätt. På mötet var fem medlemsföretag representerade.
Förbundets ordförande Marcus Borgström hälsade mötesdeltagarna välkomna,
varefter Åke Stenström valdes till mötesordförande.
Verksamhetsberättelsen för år 2009 godkändes, bokslutet fastställdes och styrelsen
samt VD beviljades ansvarsfrihet. Budgeten och verksamhetsprogrammet för förbundet
år 2010 godkändes.
Medlemsavgifterna för år 2010 fastslogs till 0,015 % av medlemsföretagens omsättning
under föregående år. För andelsbankernas är medlemsavgiften 0,0020 % av balansomslutningen,
Minimiavgiften är 50 € för små andelslag.
Takavgifterna fastställdes enligt följande:
Handelslag Omsättning år 2009 milj. euro
Handelslag Över 70 2 700 €
Över 35 1 700 €
Över 10 1 250 €
Minimiavgift 200 €
Andelsbanker Omslutning år 2009 milj. euro
Andelsbanker Över 400 2 700 €
Över 200 2 300 €
Över 100 1 700 €
Över 50 1 250 €
Minimiavgift 150 €
Andelsmejerier Omsättning år 2009 milj. euro
Regionmejerier Över 25 2 700 €
Över 15 1 700 €
Under 15 1 250 €
Lokalmejerier 850 €
11

Andelsslakterier 1 700 €
Äggcentrallaget 1 250 €
Övriga andelslag 700 €
Centralorganisationer 3 400 €
Distriktssammanslutningar 150 €
Lars Björklöf valdes att ersätta Marcus Borgström som ordförande, medan Mats
Brandt återvaldes till viceordförande. I Borgströms ställe valdes Maria Pietola från
Raseborg in i styrelsen. De övriga ledamöterna återvaldes. Alla fem suppleanter
återvaldes.
Mats Majander och Erik Oljemark valdes att fortsätta som revisorer för
redovisningsåret 2011. Leif Wägar och Kim Nordling fortsätter som deras suppleanter.
Efter mötet höll Varubodens verkställande direktör Folke Lindström föredrag under
rubriken ”Varuboden idag”.
Styrelsen sammanträdde två gånger under året.
12

Genom ett avtal mellan Finlands Svenska Andelsförbund och Sällskapet Pellervo sker
förbundets verksamhet från och med 1993 via Pellervos svenska avdelning, som är en
del av Pellervos kooperativa avdelning. Förbundets verkställande direktör leder verksamheten
i den svenska avdelningen.
Andelsförbundets ordförande Lars Björklöf verkade som observatör på Pellervos styrelsesammanträden
efter sitt val till förbundets styrelseordförande i april. Han blev
invald som ordinarie styrelseledamot vid Pellervos delegations sammanträde i december
2010. Mats Brandt var förbundets representant i Pellervos delegation. Per-Erik
Lindström representerade Pellervo i Nordiska Bondeorganisationers Centralråd NBC:s
finska avdelning.
Pellervos medlemsantal minskade år 2010 med 16 medlemmar och var 322 den
1.1.2011. Minskningen berodde främst på fusioner i andelsbanksektorn och bland försäkringsföreningarna.
Så gott som samtliga lantbruksandelslag i Finland är direkt eller
indirekt anslutna till Pellervo. De största medlemsgrupperna utgörs dock av andelsbanker
(175) och försäkringsföreningar (60). Pellervo har 16 svenskspråkiga försäkringsföreningar
som medlemmar.
Pellervos strategis tre huvudteman för åren 2006-2011 är: (1) att förbättra verksamhetsförutsättningarna
för de kooperativa företagen (2) att öka den professionella och intellektuella
kunskapen hos de förtroendevalda i de kooperativa företagen och (3) att utveckla
den kooperativa idén och förbättra de strategiska fördelarna hos kooperativa
företag samt stimulera företagsamhet i kooperativ form i alla branscher. Det här innebär
med andra ord intressebevakning, utbildning och publikationer samt främjande av nya
och små andelslag.
Andelsförbundet stöder och kompletterar Pellervo i förverkligandet av strategin att
sprida kooperation, stärka andelslagens identitet och öka kompetensen i andelslagens
administration och att bevaka verksamhetsförutsättningarna för andelslagen i Finland.
Målet är att alla företagsformer skall behandlas likvärdigt.
Pellervo inledde år 2010 en medlemskampanj. Målet är att alla Pellervos medlemmar
skall besökas under 2010-2011 och få information om Pellervos verksamhet och mål.
Materialet översattes också till svenska, eftersom 15 svenskspråkiga försäkringsföreningar
hör direkt till Pellervo Dessa besöktes under våren och hösten.
Efter förändringar i skattelagarna år 2004 har Pellervo strävat att få andelsräntans ställning
i beskattningen likställd med dividendernas från icke börsnoterade bolag. Trots att
detta ingick i regeringsprogrammet för Vanhanen II skedde ingen ändring.
13

Andelslag och aktiebolag är båda lämpade för omfattande affärsverksamhet. Ägarna av
andelslag är inte engagerade i sina företag som investerare, utan andelslagen kan ses
som en förlängning av ägarmedlemmarnas personliga ekonomi eller näringsutövning.
För andelslagen och dess ägare är det en stor olägenhet, att de beskattas hårdare än
aktiebolagen och deras ägare.
Såsom situationen är nu dubbelbeskattas ägarna av andelslag för den del de mottar
över 1 500 euro i ränta på andelskapital. Det betyder att andelsägarna i sin personliga
beskattning betalar kapitalskatt på räntorna efter att vinsten, från vilken andelsräntorna
utbetalas, redan undergått företagsbeskattning i andelslaget.
I icke noterade aktiebolag beskattas nog vinsten i aktiebolaget, men aktieägarna får
motta dividender på upp till 90 000 euro utan att beskattas på nytt i den personliga
beskattningen. Dessa aktiebolag utgör den absoluta majoriteten av alla aktiebolag i
vårt land.
Beskattningen har naturligtvis stor betydelse när man väljer företagsform vid grundandet
av nya företag. Andelslag grundas och ägs inte i investeringssyfte och kan på
många sätt jämföras med både små och stora familjeföretag i aktiebolagsform. I likställdhetens
namn bör gränsen för att skattefritt få lyfta andelsräntor från andelslagen
höjas till 90 000 euro. Redan en höjning till 5 000 euro skulle undanröja en stor del
av missförhållandet, eftersom antalet personer som tar emot mer än 5 000 euro i form
av andelsräntor är mycket få i Finland.
Den nya lagen om andelslag avancerar långsamt inom statsförvaltningen. Lagförslaget
utarbetades av en arbetsgrupp bestående av centralaffärernas jurister och sammankallad
av Pellervos jurist Kari Lehto. Lagen väntas gå vidare från justitieministeriet genast
efter riksdagsvalet 2011. Den nya lagen kommer att förenhetliga lagen om andelslag
med den nuvarande aktiebolagslagen, som trädde i kraft 2006. För den praktiska verksamheten
i andelslagen kommer den nya lagen inte att medföra större förändringar.
Nya andelslag grundas i en jämn takt. Under år 2010 grundades 173 nya andelslag,
vilket är ett mer än året innan. Av de nygrundade andelslagen var 11 svenskspråkiga.
Fortfarande utgör vattenandelslagen den största gruppen av de nya andelslagen. Sedan
år 1987 har 3 617 andelslag grundats i Finland. Av dessa är ca 130 svensk- eller tvåspråkiga.
Pellervo har som strategiskt mål är att främja bildandet av nya andelslag i alla branscher.
Om inga nya andelslag grundades skulle den allmänna inställningen till kooperationen
försämras och företagsformen betraktas som förlegad. Inom Pellervo arbetar en
14

anställd med nykooperation som huvudsyssla. Till uppgifterna hör framför allt spridande
av information och erbjudande av hjälp vid grundandet av andelslag. Pellervos
svenska avdelning betjänar svenskspråkiga nyandelslag. Pellervo upprätthåller speciella
Internetsidor för dem, som är intresserade av att grunda andelslag. Adressen är:
http://www.pellervo.fi/osuuskunta/index.html.
Föreningen Suomen Vesihuolto-osuuskunnat ry - Finlands Vattenförsörjningsandelslag
rf (SVOSK) har till uppgift att sköta vattenandelslagens intressen och erbjuda
tjänster till dem. Pellervos svenska avdelning stöder SVOSK i den svenskspråkiga
betjäningen och ger också råd till vattenandelslagen gällande verksamheten som
andelslag.
Kooperationens Delegation fortsatte sitt arbete att, som gemensamt samarbetsorgan för
hela Finlands kooperation, främja kooperativ utbildning och forskning samt kooperativ
företagsamhet. Till Delegationen hör vid sidan av Pellervo hela konsumentkooperationen
och OP-Pohjola anl. Otto Mikkonen, som representerar SOK, fungerar som
delegationens ordförande. På Delegationens initiativ sammanslogs de av kooperationen
donerade fonderna år 2007 för att bättre kunna stöda kooperativ forskning. Fonderna
har ett gemensamt kapital på ca 4 miljoner euro. År 2010 utdelades sammanlagt
74 000 euro från fonderna. Delegationen har dessutom beviljat Co-op Network Studies
255 000 euro för åren 2010-2014. Det är fråga om ett Internet-nätverk, som möjliggör
kooperativa studier interaktivt på nätet Via olika kanaler har Delegationen riktat en och
en halv miljon euro till forskning och studier i kooperation de senaste sex åren. Kooperationens
Delegation ordnade tillsammans med Pellervo ett forskarseminarium i Tammerfors
på hösten.
År 2012 har utlysts till kooperationens år av Förenta Nationerna. En kommitté med
deltagare från Pellervo, SOK, andelsbankerna och forskningen sammankallades redan
på våren 2010. Dess uppgift är att utveckla ett gemensamt program för Finland under
kooperationsåret. FN och den Internationella Kooperativa Alliansen har gett året 2012
devisen “Cooperative enterprises build a better world”, direkt översatt ”Kooperativa
företag bygger en bättre värld”. För Finlands del går startskottet för Kooperationens år
med en internationell forskarkongress i S:t Michel i augusti 2011.
VD höll anföranden om Finlands kooperation och dess verksamhetsmiljö vid olika
tillställningar under året.
Andelsförbundets lokala seminarium Nylands Andelsdag hölls i Helsingfors den 21
januari. Seminariets program var följande: Den vardagliga, men alltför obekanta kooperationen
(Marcus H. Borgström, Andelsförbundets ordförande), Klimatförändring-
15

en, också en fråga för konsumenten (riksdagsman Christina Gestrin), Har vi inhemsk
matproduktion i det framtida EU? (Jonas Laxåback, ombudsman, Brysselkontoret),
Lokalförsäkring i stark utveckling (Ralf Wickström, styrelseordförande i Lokalförsäkring)
och Den globala livsmedelsförsörjningen och dess utmaningar (professor John
Sumelius, Helsingfors universitet).
Österbottens Andelsdag hölls i Vasa den 24 mars. Seminariet hade förutom ovanstående
anföranden av Borgström, Wickström och Sumelius också följande anföranden Hur
klarar Österbotten finanskrisen? (Olav Jern, Österbottens förbund) och Lantbrukets
roll i landsbygdens utveckling (professor Erland Eklund, Åbo Akademi).
Andelsdagarna hade ett gott deltagande då sammanlagt 60 personer deltog.
I samarbete med Pellervo-Institutet och SLC ordnades i november en tvådelad kurs
Från förtroendevald till strategisk ledare. Första delen hölls i Esbo och andra delen
i Vasa. Kursen hade 20 deltagare.
Verkställande direktören har i samarbete med Pellervos juridiska tjänster och förbundets
juridiska konsult Åke Stenström handlagt juridiska frågor från medlemsfältet.
Frågorna gällde framför allt tolkning av stadgar och lagen om andelslag VD har dessutom
gett råd till nyandelslagen.
Kriterierna för utdelande av förbundets förtjänstmedaljer ändrades under året. Förtjänstmedaljen
i guld kan vid sidan av 30 års verksamhet också ges till personer som
verkat särskilt förtjänstfullt inom andelsrörelsen. Förtjänstmedaljen i silver kan vid
sidan av 20 års verksamhet utdelas till personer som verkat förtjänstfullt inom andelsrörelsen.
Under år 2010 utdelades förtjänstmedaljer enligt följande:
Andelsbanken Raseborg
Förtjänstmedaljen i guld till Eero Hyvärinen
Andelslaget Varuboden
Förtjänstmedaljen i silver till Bo-Erik Baarman, Anne Ek, Monica Flemming-
Lahtinen och Anne Grundström.
16

Andelsförbundets bokslut uppvisade under räkenskapsåret år 2010 ett överskott på
325,46 euro. År 2009 var överskottet 1 374,88 euro.
Verksamhetens intäkter var 27 684,82 euro mot 27 416,00 euro år 2009. Verksamhetens
kostnader var 70 519,56 mot 68 474,42 året innan. Verksamhetens underskott
blev således 42 834,74 mot 41 058,42 euro året innan.
Bruttointäkterna var 70 845,02 euro och av dessa utgjorde medelsanskaffningen, d.v.s.
medlemsavgifterna och nettointäkterna från den uthyrda lokalen 61 %.
Bidraget från Sällskapet Pellervo, som baserar sig på ett samarbetsavtal från 1993, var
26 000 euro och dessutom betalade Pellervo 14 222 euro i personalkostnader. Totalt
var Pellervos kostnader således 40 222 euro mot 34 542 euro året innan. Eftersom
förbundet betalade en medlemsavgift på 1 980 euro till Pellervo var Pellervos nettokostnader
38 242 euro. Pellervos svenska avdelning, som omfattar de svenskspråkiga
tjänsterna såsom kurser, publikationer och den juridiska rådgivningen hade ett underskott
på 38 195 euro år 2010. År 2009 var underskottet 31 899 euro.
Balansräkningens slutsumma den 31.12.2010 var 146 968,76 euro 145793,19 euro året
innan. De rörliga aktiva bestod av fordringar och kapitaltillgångar och utgjorde
18 421,45 en ökning på 1175,57 euro. Förbundets inventarier skrevs ned till noll redan
år 1999.
På den passiva sidan uppgick det egna kapitalet till 117 937,43 euro och det främmande
kapitalet till 29 031,33 euro. De övriga kortfristiga skulderna om 18 418,79 euro
består av en skuld på 16 818,79, som förbundet har till Sällskapet Pellervo samt av
1 600 euro, som Grönmiljöförbundet rf. deponerat i hyresgaranti.
Styrelsen föreslår för årsmötet att av överskottet på 325,46 euro överförs 35 euro till
grundfonden och resten, 290,46 euro, till det balanserade överskottet.
17

ORDINARIE VERKSAMHET
Intäkter
2010 2009
Medaljer 683,00 2 190,00
Annonser i årsberättelsen 700,00 1 040,00
Bidrag från Pellervo 26 000,00 24 000,00
Övriga 301,82 186,00
Summa intäkter 27 684,82 27 416,00
Kostnader
Personalkostnader
Löner, allmänna 45 134,41 44 754,20
Arvoden 3 100,00 2 900,00
Socialskyddsavgifter 1 031,07 932,74
Pensionsutgifter 12 002,60 11 634,53
Olycksfallsförsäkring
Övriga kostnader
289,66 548,68
Administration 3 592,03 2 024,56
Resor 18,50 0,00
Möten, representation 67,72 69,90
Medaljer 108,00 193,00
Årsberättelsen 292,80 305,00
Bankkostnader 89,33 65,46
Ränteutgifter 678,64 819,08
Medlemsavgifter 2 220,00 2 220,00
Bokföringskostnader 1 790,00 1 746,00
Diverse 104,80 261,27
Summa kostnader -70 519,56 -68 474,42
Verksamhetens underskott
MEDELANSKAFFNING
-42 834,74 -41 058,42
Räntor och dividender 0,00 2,70
Medlemsavgifter 35 560,00 34 720,00
Hyresintäkter (netto) 7 600,20 7 710,60
Summa medelanskaffning 43 160,20 42 433,30
RÄKENSKAPSÅRETS RESULTAT 325,46 1 374,88
18

AKTIVA
BESTÅENDE AKTIVA 31.12.2010 31.12.2009
Materiella tillgångar
Lokalaktier 128 447,31
Aktier och andelar 100,00 128 547,31 128 547,31
RÖRLIGA AKTIVA
Fordringar
Kontofodringar 0,00
Resultatregleringsfodringar 0,00
Kassa, bank, postgiro 18 421,45 18 421,45 17 245,88
PASSIVA
euro 146 968,76 145 793,19
EGET KAPITAL
Grundfonden 102 312,00
Dispositionsfonden 15 551,66
Styrelsens dispositionsfond 588,66
Förlust från tidigare år - 840,35
Räkenskapsperiodens överskott 325,46 117 937,43 117 611,97
FRÄMMANDE KAPITAL
Kortfristigt
Förskottsinnehållningsskuld 1 063,34
Socialskyddsskuld 83,20
Övriga kortfristiga skulder 18 418,79
Resultatreglering 9 466,00 29 031,33 28 181,22
euro 146 968,76 145 793,19
19

Till medlemmarna i Finlands Svenska Andelsförbund r.f.
Vi har granskat Finlands Svenska Andelsförbund r.f:s bokföring, och förvaltning för
räkenskapsperioden 01.01– 31.12.2010. Bokslutet, som avgetts av styrelsen och verkställande
direktören omfattar resultaträkning, balansräkning och bilageuppgifter. Dessutom
har en verksamhetsberättelse uppgjorts. Efter utförd granskning avger vi vårt
utlåtande om bokslutet och förvaltningen.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna
och innehållet i bokslutet ävensom bokslutspresentationen har härvid
granskats i tillräcklig omfattning för att få bekräftat att bokslutet inte innehåller väsentliga
fel eller brister. Vid granskningen av förvaltningen har vi utrett huruvida styrelsen
och verkställande direktören handhaft föreningens angelägenheter i enlighet med stadgandena
i föreningslagen.
Som utlåtande konstaterar vi, att bokslutet, som uppvisar ett överskott på 325,46 euro,
är uppgjort enligt bokföringslagen och övriga stadganden och bestämmelser om hur
bokslut skall uppgöras. Bokslutet ger på sätt som avses i bokföringslagen riktiga och
tillräckliga uppgifter om resultatet av föreningens verksamhet och om dess ekonomiska
ställning. Bokslutet kan fastställas och medlemmarna i styrelsen samt verkställande
direktören kan beviljas ansvarsfrihet för den av oss granskade räkenskapsperioden.
Styrelsens förslag till behandling av överskottet överensstämmer med föreningens
stadgar.
Helsingfors den 24 mars 2011
Mats Majander Erik Oljemark
20

Finlands Svenska Andelsförbunds verksamhet sker inom ramen för Sällskapet
Pellervos svenska avdelning. Detta bygger på ett samarbetsavtal mellan
Andelsförbundet och Pellervo. Den svenska avdelningen leds av Andelsförbundets
verkställande direktör.
Pellervos svenska avdelning riktar sin verksamhet till Andelsförbundets medlemmar
och kanaliserar Pellervos serviceformer till det svenskspråkiga fältet. Andelsförbundets
medlemmar får hjälp i juridiska frågor, med stadgeändringar och i allmänna frågor,
som berör andelsverksamheten.
Pellervos strategi 2006-2011 att lobba för kooperationen och därmed förbättra dess
verksamhetsförutsättningar, öka de förtroendevaldas färdigheter samt stöda nybildande
av andelslag anger riktlinjerna också för Andelsförbundets verksamhet. Genom
Pellervos svenska avdelning verkar Pellervo på svenska. Under år 2011 gör en
arbetsgrupp inom Pellervo upp strategin för åren 2012-2017.
Intressebevakningen i samhället sker främst inom ramen för Pellervos verksamhet och
frågorna är sällan av språklig natur. Inom Pellervo har man gjort upp ett program, med
kooperationens mål inför riksdagsvalet och under följande regeringsperiod.
Programmet som också godkänts av Kooperationens Delegation omfattar skattelagarna,
kooperationens roll i utbildning, forskning och företagsrådgivning.
Vid sidan av rådgivningen till medlemmarna ger förbundet råd i kooperativa frågor i
allmänhet, framför allt till dem som vill grunda nya andelslag. Rådgivning sker också
via förbundets Internetsidor där också allmän information om kooperationen i
samhället ges. Internetsidorna utarbetas kontinuerligt.
Den svenska avdelningen anordnar seminarier och kurser för Andelsförbundets
medlemsföretag. Skolningen riktar sig speciellt till de förtroendevalda i företagen.
Utbildning sker också i samarbete Pellervo-Institutet, som har god beredskap att ordna
utbildning på svenska.
Den medlemskampanj som pågår inom Pellervo verkställs också bland
Andelsförbundets medlemmar. Förbundets VD utför två resor till medlemmarna – en
vecka i Österbotten och en vecka på Åland. Målet är att 15-20 av förbundets
medlemmar, speciellt andelsbanker besöks.
21

Inom Pellervo förbereds aktiviteterna inför Kooperationens år 2012, utlyst av Förenta
Nationerna. Målet är att hela Finlands kooperation skall ha en gemensam kampanj.
Pellervo representerar den finländska kooperationen genom medlemskap i en rad
internationella organisationer. Inom Pellervo sköter Andelsförbundets VD en del av
Pellervos internationella kontakter.
Förbundets VD är kontaktman för de svenskspråkiga medlemmarna inom Suomen
Vesihuolto-osuuskunnat ry - Finlands Vattenförsörjningsandelslag rf, SVOSK. VD
handhar främst juridiska frågor som berör företagsformen, men bidrar också till att
SVOSK:s kan ge information på svenska.
Den svenska avdelningen utför översättningar för Pellervos medlemmar. Speciellt har
finskspråkiga mejerier med svenskspråkiga medlemmar och tvåspråkiga andelslag
behov av detta.
Årsmötet hålls den 29 april 2011 på Simonsgatan.
Seminariet Våra Frågor hålls den 2 februari i Helsingfors. Andelsdagar i Helsingfors
och Vasa anordnas på vårvintern 2012.
Förbundets seminarier och möten övervakas av Tidskrift för Lantmän och Andelsfolk,
LoA. Förbundet strävar aktivt att bidra med och förmedla artiklar i kooperativa frågor
till LoA.
Förbundet ger direkt eller genom Pellervos juridiska tjänster rådgivning i alla juridiska
frågor, som berör andelslaget, till medlemmarna. Förbundets juridiska konsult står
dessutom till förfogande i bokföringsfrågor och skatteteknisk konsultation.
22

Svenska småbruk och egna hem Ab
Ola Westmans allé 5, PB 35, 10211 Ingå
Tfn 09- 644 761, 0400-477 008. Fax 09-601 262.
E-post: smabruk@kolumbus.fi
Idkar handel med markområden i Nyland och Åboland
Samarbetar med stiftelserna Finlandssvenska Jordfonden och
Undervisningsfonden
Finlandssvenska Jordfonden
Beviljar unga personer förmånliga lån för inköp av lantbruk och
stöder generationsväxlingar. Understöder lantbruksskolor
Undervisningsfonden
Understöder lantbruksskolor
23

Professor Tapani Köppä, Helsingfors universitet Ruralia-institutet
Anförande vid Våra Frågor-2011, 2.2.2011, Helsingfors
Att förstå kooperationens historiska utveckling och dess anpassningsförmåga
Det har varit nödvändigt för alla civilisationer att hela tiden lära sig nya former av
samarbete: skapa nya kooperativa spel, win-win games, för att så kunna anpassa sig
till nya nivåer av teknologisk utveckling och koordinera allt större samhällen. Samhällen,
som hela tiden blir allt mer komplicerade och där det ömsesidiga beroendet
ständigt ökar. Detta beskrev till exempel Robert Wright i sin bok Non-zero. The
logic of human destiny.
Samarbete har varit speciellt viktigt för oss finländare. Vi har fått sträva efter vårt
levebröd i extrema klimatiska och agroekologiska förhållanden. Om man blev lämnad
ensam betydde det oftast misär och svält. Hörde man däremot till en gemenskap,
en grupp, såsom en familj, en släkt, en by eller kanske något tillfällig förbund kunde
man klara av och överleva svårigheter som var för stora eller komplicerade att kunna
övervinnas ensam.
Politiska och ekonomiska ledare idag verkar tyvärr inte ha märkt det här, när de fortsätter
prioritera en orealistisk tro på marknadens förmåga, att automatiskt genom fri
konkurrens med en osynlig hand ge optimal välfärd för alla. Liksom social- och ekonomiska
antropologins klassiker Karl Polanyi, och många andra kritiska ekonomister
nuförtiden varnar, ”markets destroy societies”, vilda marknader ödelägger samhällen.
Det skulle vara hög tid nu, med lärdomarna från den globala ekonomiska
krisen ännu klart i minnet, att igen börja lita mer på ekonomisk kooperation. Vi borde
återuppliva våra glömda kunskaper, dra nyttan av erfarenheterna och vår förmåga att
samarbeta. Igen hitta nya win-win lösningar istället för att fortsätta att vänta på att
marknadskonkurrensens kreativa förstörelse skall föra oss till en harmonisk välfärd.
En välfärd som inte är här nu, men som lär vänta på oss genast bakom hörnet.
Som en fortsättning på folkliga samarbetsformer skapades den moderna kooperationen
i början av 1800-talet i de nya samhällena, som uppstod i kölvattnet av den industriella
revolutionen. Idén fortplantade sig snabbt över hela den industrialiserade
världen. Den moderna kooperationens historiska utveckling känner vi väl alla till,
och jag bara sammanfattar här, hur kooperationen, som idé och folkrörelse, kunde
skapa världsomfattande, ekonomiskt fungerande, anpassningsbara företag, som följer
det urgamla kooperativa beteendemönstret med framgång i dagens globala förhållanden.
Allt detta för deras medlemmars fördel. Andelslagen idag är moderna företag,
som har en internationellt godkänd identitet och godkända principer gemensamt. Den
kooperativa företagsmodellen är det enda globalt existerande alternativet till den på
kapitalägande baserade aktiebolagsmodellen.
24

De kooperativa företagen har som mål är att producera tjänster för att stöda sina
medlemmar som individuella personer, familjer och företag. Det finns också ett stort
behov för forskning om den kooperativa samarbetsmodellen och dess betydelse, dess
olika verksamhetsformer i varierande sektorer, vilka framgångar och misslyckanden
man har haft. Behovet för denna forskning är viktigt att tillfredställa, eftersom den
såkallade mainstream forskningen, både inom ekonomisk och inom socialvetenskaplig
forskning, har en omfattande snedvridning till förmån för den dominerande kapitaldrivna
aktiebolagsformen. Det är inte bara inom forskningen man förbiser kooperationen,
utan den behandlas styvmoderligt på alla nivåer i vårt samhälle. Jag syftar
då till undervisningen i skolor och universitet, företagsrådgivningen och i media. Det
här beror på skevheten inom forskningen. Kooperativa alternativ kommer inte fram
på samma sätt som aktiebolaget och kapitalägarnas tankegångar och intressen. Man
känner dåligt till kooperationens möjligheter, även om dess funktionssätt, modeller
och praktiska erfarenheter ofta kunde erbjuda bättre lösningar till många stora ekonomiska
problem i samhället.
Kooperationens förmåga att anpassa sig, dess speciella karaktär och betydelse vid
lösandet av våra socioekonomiska problem idag har stått som grund när Förenta
Nationerna utfäste året 2012 till kooperationens temaår. Temaåret är för oss ett unikt
tillfälle att göra kooperationen mera känd både här i Finland och i hela världen. Vi
måste kunna se det som en möjlighet för att förbättra samarbetet mellan kooperativ
forskning och kooperationen i praktiken. Båda drar nytta av att kunskapen om och
förståelsen för kooperation ökar i samhället. Aktuella ämnen är:
- tillämpning av kooperation i olika situationer
- kooperationens betydelse när man vill stärka lokalekonomin
- kooperationen förmåga att bilda lokala, nationella och globala nätverk, samt
- kooperationen som modell för hållbar utvecklig, varvid den avviker totalt
från den övermakt marknaderna får genom den fria handeln, som helt saknar
spelregler.
Att identifiera och bevara den kooperativa särprägeln
Kooperation innebär frivilligt ekonomiskt samarbete bland befolkningen och syftet är
att stöda medlemmarnas hemhushåll eller näringsidkande samt främja medlemmarnas
ekonomiska och sociala förkovran. Andelslaget är ett gemensamt företag med
uppgift att organisera och producera tjänster för att de här målen skall uppnås.
De viktigaste skillnaderna mellan aktiebolag och andelslag kan sammandras i tre
faktorer och på dem baserar sig också de kooperativa företagens konkurrensfördelar.
Möjligheten att identifiera och få dessa egenskaper att fungera i praktiken kräver
fortgående arbete inom andelslaget och det här är, naturligt nog, också kärnan för den
kooperativa forskningen.
25

Andelslagets medlem har en dubbelroll som både ägare och användare av andelslagets
tjänster (som kund, företagskompanjon eller arbetstagare).
Andelslaget är både ett affärsföretag och ett medlemssamfund, där medlemmarna
deltar demokratiskt i beslutsfattandet. I form av medlemssamfund fungerar andelslaget
som en förening, men då det är fråga om affärsverksamheten är andelslaget beroende
av samma lönsamhetskrav som vilket annat företag som helst.
Andelslaget har dock inte som främsta ändamål att dela ut sitt resultat till ägarna som
avkastning på placeringarna i företaget, utan i första hand skall andelslaget se till att
de tjänster medlemmarna vill ha produceras, att tillgången är tillräcklig och att tjänsterna
underhålls. När det uppstår överskott skall en del användas till att utveckla
företaget och resten delas ut till medlemmarna i det förhållande de har använt sig av
andelslagets tjänster.
Man skall förmå utveckla konkurrensfördelar av de specifika egenskaper andelslaget
har. Det är inte självklart att man lyckas utnyttja möjligheterna att dra ut konkurrensfördelar
ur andelslagens låga organisationshierarki, deltagandets principer, intressegruppernas
nyckelroll och de nätverk som kooperationen innebär. För att göra det
behövs skicklighet.
Att använda kooperativa särdrag som mervärde i den ekonomiska konkurrensmiljön
På marknaden avgörs om företagen får överleva. Det är i företagens verksamhetsomgivning
man testar vilka egenskaper företagen borde ha och hur de skall utvecklas för
att nå framgång. Det finns ganska mycket forskning, där man jämför olika typer av
företagsorganisationer, hur man lyckas tillfredsställa förväntningar, som ställs på
dem och hur man uppnår konkurrenskraft. En intressant analys av litteraturen om
förutsättningarna för ”goda företag” på den framtida marknaden har skrivits av en
kanadisk professor Daniel Cótê. Många av de centrala egenskaperna i de framgångsrika
organisationer han pekar på finns redan nu inbyggda i den kooperativa organisationsmodellen.
Kooperativa företag har en naturlig konkurrensfördel i sin identitet,
sina värden och verksamhetsmodeller. Kooperativa företag kan skapa allt vidare
kundkretsar och få nya medlemmar genom att öppet marknadsföra sina värderingar
och principer. Ett gott exempel i Finland är S-gruppen som lyckades genomföra en
omvandling från ett ekonomiskt dåligt läge, med tung styrning och urusel image till
att bli en modern organisation som betjänar sina kunder och är deras nära och välvilliga
samarbetspartner (Jere Lahti: Sinun kumppanisi Suomessa). Man kan nog också
se att den nykooperativa företagsamheten har lyckats skapa en positiv image runt
kooperativt företagande. En ny form av företagande, som bygger på solidaritet och
ansvar, meningsfull verksamhet, gemensamma värden och viljan att lära sig och
utveckla sig tillsammans. De här frågorna har varit föremål för forskning i Finland
26

(exempelvis i arbeten av Pekka Pättiniemi, Eliisa Troberg, Iiro Jussila och Panu
Kalmi).
Enligt organisationsforskarnas analyser kan de kooperativa företagens särprägel
utnyttjas som konkurrensfördelar på följande sätt utgående från vad vi människor har
för förväntningar på framtidens företag:
1. Lojalitet och ansvarsfullhet
Konsumenterna ställer allt större krav på att etiska principer fullföljs både vad gäller
produkter och tjänster de använder. De förväntar sig också, att företagen är ärliga
emot kunden, att kommunikationen är öppen och baserar sig på ömsesidigt förtroende.
Det samma gäller arbetskooperativa företag som arbetsgivare: de som personer
som arbetar inom arbetskooperationen motiveras både av sin roll som ägare och som
arbetstagare. Om kooperativa företag följer sina egna principer att tillfredsställa medlemmarnas
behov och om medlemmarnas vilja att samarbeta inom och med företaget
sköts aktivt, finns det goda förutsättningar för företaget att nå framgång. Organisationer
av det här slaget ökar förtroendet och skapar ett socialt kapital på marknaden.
2. Uppgiftens mening och legitimitet
Människan vill inte bli behandlad som objekt av utomstående aktörer, som försöker
dra full nytta av hennes arbete eller av hennes behov som konsument, bara för att att
håva in högsta möjliga vinster. Om organisationen dessutom inte tillfredställer de
inblandades önskemål om en meningsfull verksamhet, börjar hela organisationen
lida av låg motivation och dåliga mänskliga relationer. Kooperativa företag förenar
såom medlemsägda tjänsteorganisationer medlemmars och företagets intressen.
Eftersom medlemmarna frivilligt får besluta om de vill delta, måste
företagsledningen hela tiden beakta medlemmarnas önskemål och mått av
tillfredsställelse. De förtroendevalda i kooperativa organisationer har en mycket
viktig roll som förmedlare, länk, mellan medlemmarna och företagsledningen.
3. Värdringarna som grund i verksamheten
Individualism har långe varit den dominerande trenden säger de flesta
opinionsmätningar både här i Finland och internationellt. Det betyder att människor
byter arbetsplats, inköpsbutik, varumärken o.s.v. enligt sin egen vilja när som helst,
bara det är möjligt. Samtidigt har ändå medvetenheten om globala frågor, om den
ekologiska hållbarheten, ekonomiska kriser och etisk-politiska moralfrågor allt mera
höjt kraven att förstärka gemensamma värden och samhälleligt ansvar. I synnerhet
har intresset för globala värden och för ett globalt ansvar hela tiden ökat bland
ungdomarna. Kooperativa företag, som har gemensamma värden inbyggda i sin
identitet och i sina principer, delar de här värderingarna med sina medlemmar. Om
det gick så att kooperationens värden skulle avvika från medlemmarnas skulle det
inte längre finnas mervärde i gemensamma värden och ändamål. Det leder till att
27

samarbetet mellan företaget och medlemmarna upphör: Medlemmarna avgår helt
enkelt. I jämförelse med börsspelets överdrifter har kooperativa företag en stark
fördel. Kooperationen står för måttliga ekonomiska värden.
4. Läraktiga organisationens egenskaper
Den kooperativa organisationsstrukturen bygger på demokratisk beslutsfattning och
medlemmarnas aktiva deltagande samt närhet mellan medlemmarna och företagets
sociala omgivning. Andelslagets verksamhet har betydelse för lokalsamhället och
sina olika intressegrupper. Allt det ovannämnda kan ses som exempel på typiska
egenskaper hos läraktiga organisationer. Det här kan ge mycket stort mervärde för
kooperativa företag speciellt i en omgivning under stark förändring.
Att förbättra organisationens ekonomiska effektivitet och den kollektiva
motivationen
Jag har i min föreläsning valt teman, som kan betraktas som en kooperativ
självanalys. Det är ändå lika viktigt att också betrakta kooperationens roll i samhället
och marknadsekonomin utifrån. Först då kan vi förstå kooperationens mervärde som
ekonomisk samarbetsalternativ och dess möjlighet att öka diversiteten i
företagsamheten i sin helhet.
För att sammanfatta betraktelsen av de kooperativa organisationernas egenskaper
som mervärde och konkurrensfördel och för att möjliggöra självanalysen och
jämförelsen med andra organiseringsalternativ, presenterar jag följande fyrfält:
28
Att förena tekniskt-operativt ledarskap
och strävanden efter ideella mål
DAGDRÖMMARE,
VÄRLDSFÖRBÄTT-
RARE
KNOW-HOW
KUNSKAP
SAKNAS
FÖRLORARE,
DOLDA FÖRMÅGOR
UTOPIENERGI
MYCKET
UTOPIENER-
GI SAKNAS
ÖVERLEVARE,
VINNARE
VARDAGLIGA, SOM
UNDERPRESTERAR
KNOW-HOW
KUNSKAP
MYCKET

Där finns två dimensioner. Jag kallar den ena dimensionen organisationens teknisktoperativa
kunnande och effektivitet. Den andra dimensionen kallas utopienergi, som
mäter organisationens social-emotionella, andliga kompetens och förmåga att
anpassa sig och förverkliga gemensamma visionära mål. Enkelt kan man beskriva
fyra typer av organisationer på följande sätt:
Organisationer som fyller de högsta kriterierna av duktighet i båda dimensionerna,
det teknisk-operativa kunnandet och den höga utopienergin hör till framtidens
vinnare. Medvetenheten om gemensamma intressen och en meningsfull uppgift
skapar och uppehåller entusiasm. Det motiverar individerna att förbättra sitt
professionella kunnande och sin kreativitet till nytta för hela gemenskapen.
Utan ställda mål, som klart går längre än horisonten blir människornas emotionella
engagemang försvagat. Då kan inte ens kvalificerat fackligt kunnande förhindra att
organisationen börjar förlorar sin dynamik och människornas deltagande i de
gemensamma uppgifterna blir allt mer rutinmässigt. Denn här organisationstypen
präglas av vardaglig gråhet och undrprestation.
Om både utopienergin och det teknisk-operativa kunnandet saknas blir
organisationens kapacitet underutnyttjad och får det svårt att fortsätta sin existens.
Människor blir frustrerade i sin brist på kompetens och motivation att sträva framåt.
Den här organisationstypen är en förlorare.
Organisationstypen, där utopiska tankar överväger och teknisk-operativt kunnande
saknas, präglas av omöjliga mål och oförmågan att klara av ens rutinuppgifter. Om
man vill rädda den här organisationen måste målsättningen revideras och kunnandet
föbättras.
Alla dessa organisationstyper kan ha förutsättningar att överleva. Då måste de först
analyseras grundligt och sedan skall man skrida till riktiga åtgärder för att leda
utvecklingen bort från undernyttjandet av de potentiella resurserna, det vill säga
brister i utnyttjandet av målsättningsvisioner eller det teknisk-operativa kunnadet.
Viktigast för kooperativa organisationer är, att de är kloka nog och har mod att
analysera sitt förhållande till den kooperativa idén och de kooperativa grundsatserna.
Om de vill profilera sig som kooperativa företag, beror deras trovärdighet på hur
långt de vill och kan tillämpa sina kooperativa egenskaper som konkurrensfördelar.
Den värsta situationen för kooperationen i praktiken eller den kooperativa
forskningen uppstår enligt den unga författaren Antti Nylén om man kombinerar
homo economicus (den ekonomiska människan som stereotyp), en tokig
vetenskapsman (samma typ som kanske uppstår på grund av alla
toppforskningssträvanden) och en vanlig dödlig (med alla sina fördomar och
svagheter). Den här olyckliga blandningen kan bara undvikas, om forskare och
praktiken samarbetar för att utveckla och vidareodla den kooperativa modellen med
det gemensamma målet att främja ekonomisk utveckling med människan i kärnan.
29

Att erbjuda något mer
Till sist vill jag gå tillbaka till rötterna i det mänskliga samarbetet. Talkoarbete kan
betraktas som urtypen för ekonomiskt samarbete. Talko står som modell för
urgammal kooperation och har funnits i många olika samhällen i alla tider i
mänsklighetens historia. I talkoarbetet finns kooperationens alla elementära delar,
både som idé och praktisk tillämpning. Talko är ett win-win -spel med många
fördelar och det ökar kollektivets och dess medlemmars välstånd. På det sättet blir
deltagandet socialt, emotionellt and ekonomiskt givande. Det gör kooperationen
lönsam på långsikt och den här modellen kan lätt bli inlärd och sedan tillämpad för
många olika ändamål.
Talko kan tillämpas också idag och skapa nya kollektiva omgivningar, där människor
lär sig kooperativa bruk och vanor. Det här behövs som motvikt till det dominerande
konkurrensformatet som vi dagligen blir utsatta för i TV-serier, idrottsnyheter,
ekonomiska analyser osv. Det finns nya praktiska tillämpningar av talkoidén,
virtuellt och reella, där frivilligt samarbete skapar entusiasm och inspiration, och har
som resultat en gemensam toppinsats, som ger mera glädje, njutning och kamratskap.
Det här är någonting alla våra kooperativa företag också borde strävä efter.
30

REKOMMENDATIONER FÖR ÄGANDE OCH FÖRVALTNING i andelslag
och ömsesidiga bolag fastslagna av Pellervos delegation i mars 2011 finns på
finska på websidan:
http://www.pellervo.fi/kirjasto/text/omistajuus%20ja%20hallinto2011.pdf
REKOMMENDATIONER FÖR DE FÖRTROENDEVALDAS ARVODEN
Pellervos delegation slog i december 2010 fast rekommendationer för de förtroendevaldas
arvoden.
Riksomfattande/
stora företag
Regionala/
medelstora företag
Riksomfattande/
stora företag
Regionala/
medelstora företag
FULLMÄKTIGE
Månadsarvode Mötesarvode
Ordförande Of, vof, ledamot
€/mån €/sammanträde
500-1300 200-400
300-600 150-300
FÖRVALTNINGSRÅDET
Månadsarvode Mötesarvode
Ordförande Of, vof, ledamot
€/mån €/sammanträde
1300-2800 200-400
400-1200 150-300
Lokala företag 250-400 100-250
31

Riksomfattande/
stora företag
Riksomfattande/
stora företag
STYRELSEN
STYRELSEN
Regionala/medelstora
företag
Regionala/medelstora
företag
600-1700
600-1700
250-
300-800
600
250-
300-800
600
150-300
150-300
Lokala företag 300-600 - - 100-250
Lokala företag
Småföretag
300-600
50-100
-
-
-
- 100-250
50-100
Småföretag
eller 1,5 * mötesarv.
50-100
eller 1,5 * mötesarv.
- - 50-100
Ersättande av inkomstbortfall
€/dag
Riksomfattande/stora företag Ersättande 100-250 av inkomstbortfall
€/dag
Regionala/medelstora företag
Riksomfattande/stora företag
100-250
100-250
Lokala företag
Regionala/medelstora företag
50-250
100-250
Småföretag -
Lokala företag 50-250
Småföretag -
32
32
Månadsarvode Mötesarvode
Månadsarvode
Ordförande Viceordf. Ledamot
Mötesarvode
Of, vof, ledamot
Ordförande €/mån €/mån Viceordf. €/mån Ledamot €/sammanträde Of, vof, ledamot
€/mån €/mån €/mån €/sammanträde
2000-
3800
2000-
3800
1000-
2700
1000-
2700
850-
2000
850-
2000
200-400
200-400

Det lönar sig att vara ägarkund TM
Andelslaget Varuboden
betalade år 2010
över 5,5 miljoner
euro i form av
Bonus och
betalningssättsförmån
åt ägarkunderna.
www.varuboden.fi