Årsberättelse 2010 - Pellervo

Andelslagets medlem har en dubbelroll som både ägare och användare av andelslagets
tjänster (som kund, företagskompanjon eller arbetstagare).
Andelslaget är både ett affärsföretag och ett medlemssamfund, där medlemmarna
deltar demokratiskt i beslutsfattandet. I form av medlemssamfund fungerar andelslaget
som en förening, men då det är fråga om affärsverksamheten är andelslaget beroende
av samma lönsamhetskrav som vilket annat företag som helst.
Andelslaget har dock inte som främsta ändamål att dela ut sitt resultat till ägarna som
avkastning på placeringarna i företaget, utan i första hand skall andelslaget se till att
de tjänster medlemmarna vill ha produceras, att tillgången är tillräcklig och att tjänsterna
underhålls. När det uppstår överskott skall en del användas till att utveckla
företaget och resten delas ut till medlemmarna i det förhållande de har använt sig av
andelslagets tjänster.
Man skall förmå utveckla konkurrensfördelar av de specifika egenskaper andelslaget
har. Det är inte självklart att man lyckas utnyttja möjligheterna att dra ut konkurrensfördelar
ur andelslagens låga organisationshierarki, deltagandets principer, intressegruppernas
nyckelroll och de nätverk som kooperationen innebär. För att göra det
behövs skicklighet.
Att använda kooperativa särdrag som mervärde i den ekonomiska konkurrensmiljön
På marknaden avgörs om företagen får överleva. Det är i företagens verksamhetsomgivning
man testar vilka egenskaper företagen borde ha och hur de skall utvecklas för
att nå framgång. Det finns ganska mycket forskning, där man jämför olika typer av
företagsorganisationer, hur man lyckas tillfredsställa förväntningar, som ställs på
dem och hur man uppnår konkurrenskraft. En intressant analys av litteraturen om
förutsättningarna för ”goda företag” på den framtida marknaden har skrivits av en
kanadisk professor Daniel Cótê. Många av de centrala egenskaperna i de framgångsrika
organisationer han pekar på finns redan nu inbyggda i den kooperativa organisationsmodellen.
Kooperativa företag har en naturlig konkurrensfördel i sin identitet,
sina värden och verksamhetsmodeller. Kooperativa företag kan skapa allt vidare
kundkretsar och få nya medlemmar genom att öppet marknadsföra sina värderingar
och principer. Ett gott exempel i Finland är S-gruppen som lyckades genomföra en
omvandling från ett ekonomiskt dåligt läge, med tung styrning och urusel image till
att bli en modern organisation som betjänar sina kunder och är deras nära och välvilliga
samarbetspartner (Jere Lahti: Sinun kumppanisi Suomessa). Man kan nog också
se att den nykooperativa företagsamheten har lyckats skapa en positiv image runt
kooperativt företagande. En ny form av företagande, som bygger på solidaritet och
ansvar, meningsfull verksamhet, gemensamma värden och viljan att lära sig och
utveckla sig tillsammans. De här frågorna har varit föremål för forskning i Finland
26