Untitled - Fairtrade

Del 1. Omvärldsanalys Sid. 4 

Del 2. Introduktion till rättvis handel Sid. 7 

Del 3. Det här är Fairtrade Sid. 10 

Del 4. Internationella Fairtrade-kriterier Sid. 14 

Del 5. Fairtrade-märkta produkter Sid. 19 

Del 6. Odlare berättar Sid. 20 

Del 7. Frågor och svar om Fairtrade Sid. 22 

Del 8. Kritik och replik Sid. 28 

Del 9. Att vara Fairtrade-ambassadör Sid. 30 

Del 10. Tips på aktiviteter Sid. 32 

Del 11. Lär dig mer Sid. 34

Den här handboken är ett verktyg för dig som vill informera eller lära dig mer om rättvis handel 

generellt och Fairtrade specifikt. Innehållet är framtaget utifrån de frågor och insiktsfulla kommentarer 

som vi genom åren har fått från de tusentals personer som har deltagit i Fairtrades 

ambassadörsutbildningar. 

Vi tror att behovet av verktyg och hjälpmedel i informationsarbetet 

om Fairtrade ständigt förändras. Därför är vi tacksamma för alla 

synpunkter och kommentarer på innehållet och utformningen av 

handboken vi kan få. På hemsidan ligger alltid en uppdaterad 

version av denna, så ladda gärna ner en ny version med jämna 

mellanrum. 

Slutligen vill vi framföra vårt varma tack för alla de insatser som 

har gjorts och kommer att göras för att sprida information om 

Fairtrade. Alla ni som engagerar er gör verklig skillnad för odlare 

och anställda i utvecklingsländer. 

Lycka till och stort tack för ditt engagemang! 

/ Personalen på Fairtrade Sverige

Fattigdomsbekämpning har under en lång tid varit en brinnande akut fråga för världens ledare 

och ett ständigt aktuellt diskussionsämne på globala toppmöten och konferenser. Bland 

allmänheten har ett allt starkare medvetande väckts kring situationen och människor över hela 

världen går samman för att agera mot världens ekonomiska, politiska, sociala, kulturella och 

miljömässiga orättvisor. 

Blir världen bättre? Det råder oeniga svar på den frågan. Vissa menar att världen aldrig varit så 

ojämlik som nu och att gapet mellan rik och fattig växer. Andra menar att världen aldrig varit bättre, allt 

fler människor kan läsa och skriva samt att antalet fattiga minskar. Svaret på frågan är upp till var och 

en att forma utifrån sin egen tolkning av begreppet utveckling, men något som står klart är att mycket 

positivt har hänt under de senaste årtiondena. Dock återstår mycket att göra, utvecklingen inom 

fattigdomsbekämpningen går alldeles för långsamt och framför allt blir det inte bättre för alla. Trots all 

teknisk utveckling och den höga kunskapsnivån som finns kvarstår stora utmaningar. Till exempel 

lever fortfarande 1,3 miljarder människor i extrem fattigdom, och koldioxidutsläppen i världen fortsätter 

att öka. De som drabbas värst av miljöförändringarna, t.ex. av översvämningar och brist på vatten är 

de som lever i de allra fattigaste länderna. Sedan 1990 har FN:s utvecklingsprogram (UNDP) gett ut 

en årlig rapport Human Development Report (HDR) där man med hjälp av aktuell statistik mäter 

mänsklig utveckling i världens alla länder. I en skrift från UNDP, Blir världen bättre, sammanställs 

utvecklingen i världen med utgångspunkt från UNDP:s statistik. 1 

Framgångar (Källa: Blir världen bättre och Unicef) 

Ca 90 procent av världens barn börjar i skolan, det är sju miljoner fler än 1999 och 

den högsta siffran sedan UNDP började mäta 1990. 

Genomsnittlig medellivslängd har sedan 1990 ökat med fem år och var år 2010 70 

år. 

Under de senaste årtiondena har allt fler länder blivit demokratier och därmed har 

allt fler personer som kan påverka beslut som rör sitt eget liv ökat. 

Människor har blivit mindre fattiga. Enligt Världsbankens senaste siffror från 2008 

har den extrema fattigdomen i världen minskat från 43 procent 1990 till 22 procent 

2008. Det betyder att 1,3 miljarder människor lever i extrem fattigdom. 

Fler barn överlever sin femårsdag tack vare vaccinering mot t.ex. mässlingen. 

Tillgången till vatten och sanitet har ökat, vilket i sin tur leder till hälsosammare liv 

för miljoner människor. 

Utmaningar 

21 000 barn dör varje dag av orsaker som kunde förhindras. 

Varje dag dör 1000 kvinnor i samband med graviditet eller förlossning. 

783 miljoner människor saknar rent vatten. 

Hungern ökar inte längre, men 925 miljoner människor är kroniskt undernärda. 

67 miljoner barn går inte i skolan. 

Biståndet sjunker. 

215 miljoner barn arbetar istället för att gå i skolan, 115 miljoner av dem inom den 

värsta formen av barnarbete. 

1 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012

Stora klyftor i världen 

Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste årtiondena. De 20 procent 

som är fattigast har drygt 2 procent av världens inkomster. De 20 procent som är rikast har däremot 

75 procent av världens samlade inkomst att leva på. 2 Vad beror ojämlikheterna på? Till viss del 

handlar det om naturresurser, geografiska förhållanden, befolkningsstrukturer och 

industrialiseringsgrad. Men huvudsakligen handlar det om politik, historiskt såväl som nutida, globalt 

som lokalt, och däribland villkor och förutsättningar för handel. Med dagens teknologi, finansiella 

resurser och samlade kunskap har vi kapacitet att utrota den extrema fattigdomen, i slutändan handlar 

det dock mycket om politisk vilja. 3 

Världens ledare har antagit utmaningen att halvera fattigdomen och hungern samt öka 

levnadsstandarden i världen till 2015, ett löfte som gavs vid FN:s millennietoppmöte år 2000. På det 

mötet antogs millenniedeklarationen som slår fast vilka grundläggande värderingar FN ska arbeta 

efter under 2000-talet. Ur deklarationen har åtta millenniemål formats för att nå en positiv mänsklig 

utveckling i världen. År 2008 stod 192 länder bakom millenniedeklarationen. 4 

Nästan alla mål går i rätt riktning, bland annat har andelen fattiga i världen minskat, fler barn går i 

skolan och HIV-epidemin har nått sin kulmen. Men om alla målen ska vara uppfyllda 2015 krävs det 

att politiker lever upp till sina löften och sätter fart på utvecklingen. Än är det inte för sent – men vi 

måste öka takten. De två mål som går allra långsammast är mödradödligheten, som fortfarande är 

oacceptabelt hög, och koldioxidutsläppen 

där utvecklingen till och med går bakåt. 5 

Genom att välja Fairtrade-märkta produkter 

kan konsumenter över hela världen bidra till 

att försvara samt påskynda utvecklingen av 

millenniemålen. Fairtrades kriterier har 

direkt inverkan på millenniemålen, till 

exempel genom minimipriset och Fairtradepremien 

som förbättrar för odlares och 

anställdas ekonomiska situation och 

därmed bidrar till att utrota extrem fattigdom 

och hunger. 

FN:s millenniemål 

1. Utrota extrem fattigdom och hunger 

2. Grundskoleutbildning för alla barn 

3. Främja jämställdhet och öka kvinnors makt 

4. Minska barnadödligheten 

5. Förbättra mödrahälsan 

6. Stoppa spridningen av hiv/aids och andra 

sjukdomar 

7. Säkra en hållbar utveckling 

8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling 

Ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor 

Millenniemål nummer åtta handlar om att utveckla ett globalt partnerskap mellan rika och fattiga länder 

genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor. Ett sådant mål är ett tydligt erkännande 

av den lokala och globala handelns betydelse för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Handel 

kan vara – och är ofta – ett effektivt verktyg för att bekämpa fattigdom och främja välfärdsutveckling. 

Goda handelsrelationer förebygger även krig och konflikter. Problemet är dock att den potential för 

mänsklig utveckling som handeln rymmer motverkas av bl.a. orättvisa 

handelsregler, inom och mellan länder. Särskilt drabbade är framförallt 

länder belägna i Afrika söder om Sahara, men även i Latinamerika och 

Asien. De senaste åren har stora krav ställts på att det globala 

handelssystemet måste bli mer rättvist. Förhandlingarna inom 

Världshandelsorganisationen (WTO) står dock nästintill stilla, detta för 

att rika och fattiga länder inte kommer överens om t.ex. hur snabbt 

2 

Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012 

3 

Blir världen bättre? UNDP 2007 

4 

www.milleniemalen.se 

5 

Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012

marknaderna i utvecklingsländer ska öppnas för utländska företag. 6 Två tredjedelar av alla de som 

lever på mindre än 1,25 dollar om dagen bor och arbetar på landsbygden. De får sin försörjning, direkt 

eller indirekt, från jordbruket och påverkas därmed direkt av de regler som styr handeln med 

jordbruksprodukter. 

Vi har alla möjlighet att vara med och förändra! 

Varje dag handlar vi stora mängder varor som producerats i 

världens utvecklingsländer under bedrövliga levnads- och 

arbetsvillkor. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka 

mänskliga rättigheter. Sverige har undertecknat bland annat 

FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, 

flertalet av ILO:s konventioner och Millenniedeklarationen 

precis som så många andra av världens länder. För att 

fattigdomsbekämpning inte enbart ska vara beroende av 

politikers handlingsförmåga har företag och konsumenter 

möjlighet att tillsammans hjälpas åt för att nå målen 

snabbare. Vi har alla möjlighet att direkt medverka till 

förbättrade arbets- och levnadsvillkor för människor i 

utvecklingsländer. Det är först när vi agerar utifrån den 

teoretiska kunskap vi har om vår omvärld som förändring till 

det bättre kan bli verklighet. Avgörande för att världen ska bli 

en bättre plats att leva på är i slutändan därmed människors 

livsstil, här har varje individ en viktig funktion att fylla. 

Fairtrade är ett direkt verktyg för att förverkliga de mänskliga 

rättigheterna och millenniemålen. Att handla Fairtrademärkta 

produkter är ett enkelt sätt att göra skillnad. 

6 Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Lundin och UNDP, 2012

De senaste åren har intresset och stödet för en rättvisare handel ökat markant. För att få till 

stånd en mer rättvis världshandel, där alla parter kan ges goda förutsättningar att agera på 

marknaden, krävs kraftfulla ansträngningar bland politiker och företag. Dessutom behövs en 

medveten konsumtion och ett aktivt brett stöd för en mer etisk handel hos allmänheten. Den 

bredden och medvetenheten ankommer på varje enskild förening, politiker, företagare och 

konsument att hjälpa till att åstadkomma. 

Rättvis handel är ingen ny företeelse. Rörelsen kan spåras tillbaka till 1940-talets USA, där idén om 

att stötta marginaliserade producenter i utvecklingsländer genom handel konkretiserades i vad som 

påminner om dagens ”världsbutiker”. År 1964, inom ramen för en FN-konferens, uppmanade ett stort 

antal utvecklingsländer att arbeta systematiskt för mer rättvisa handelsförhållanden, Trade not aid 

(handel istället för bistånd) blev den nya parollen. Under FN:s ledning diskuterades och utarbetades 

under 1970-talet även förslag på hur en rättvisare världshandel och en "ny internationell ekonomisk 

världsordning" skulle kunna åstadkommas. Trots dessa försök utgör rättvis handel än så länge en 

liten, om än växande, andel av världshandeln. 

Rättvis handel är en internationell folkrörelse som har sina rötter i folkrörelsearbete bedrivet av 

framförallt solidaritets-, fackförenings-, och miljöorganisationer samt kristna samfund. Under 1990-talet 

började dagens rörelse ta en tydligare form. Fokus ligger på produkters tillverkningsprocess; 

arbetsförhållanden och demokrati- och organisationsformer i producentleden i utvecklingsländer. 

Rättvis handel är inte bistånd utan bygger på ett handelssamarbete mellan producenter, importörer, 

butiker och konsumenter. Ett samarbete som präglas av öppenhet, ömsesidighet och respekt för alla 

parter. En gradvis kommersialisering och professionalisering har utvecklats och frågor som 

produktutveckling och marknadsföring får allt större utrymme inom rörelsen. 7 

Tio generella principer för rättvis handel 

1. Skapa utvecklingsmöjligheter för ekonomiskt och socialt marginaliserade 

producentgrupper. 

2. Öppenhet i organisationens struktur och aktiviteter samt en aktiv och utvecklande 

dialog. 

3. Ge stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter. 

4. Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om 

rättvis handel. 

5. Bättre betalningsvillkor till producenterna. 

6. Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering. 

7. Goda arbetsförhållanden – en hälsosam och säker miljö. 

8. Inget utnyttjande av barn i arbete – FN:s barnkonvention följs. 

9. Miljö - aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig. 

10. Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på ömsesidig respekt och bidrar till stöd 

och tillväxt. 1 

Rättvis handelsrörelsens målsättning är att marginaliserade producenter i världens utvecklingsländer 

ska få möjlighet att successivt förbättra sin ekonomiska och sociala situation genom handel. Målet 

uppnås dels genom att skapa rättvisare alternativ till den konventionella handeln och dels genom att 

7 Hans Rignell, ”Rättvis handel – Rörelse i rätt riktning?”, Förlag Världsbutikerna för Rättvis handel 2007 (e-bok).

producenten ska kunna planera långsiktigt för sin verksamhet och slippa vara beroende av 

oberäkneliga världsmarknadspriser. Det ska också ges möjlighet att kunna ta sig ur ett olönsamt 

produktionsmönster genom att exempelvis hitta andra försörjningsmöjligheter. Långsiktigt ger rättvis 

handel-principerna producenten förutsättningar att på gräsrotsnivå kunna stimulera en positiv 

samhällsutveckling genom investeringar i lokalsamhället, t.ex. utbildning och sjukvård. Detta skapar i 

sin tur gynnsamma förutsättningar för en vidare samhällsutveckling i producentlandet. För att förbättra 

villkoren för producenter i utvecklingsländer bedriver rättvis handel-rörelsen även ett aktivt 

folkbildnings- och kampanjarbete för att skapa en ökad medvetenhet kring frågorna. 

Det finns tre större internationella organisationer som arbetar direkt med rättvis handel: WFTO, 

Fairtrade International och EFTA. 

World Fair Trade Organization (WFTO) 

WFTO är en global rättvis handel-organisation som samlar 350 organisationer 

som alla arbetar uteslutande utifrån den rättvisa handelns tio grundprinciper. 

Medlemmarna i WFTO är verksamma inom hela handelskedjan – från produktion 

till butiksförsäljning. WFTO har även ett eget kontrollsystem för att garantera 

efterlevnaden av rättvis handel-principerna. Kontrollerna baseras på 

självutvärdering, utvärdering av varandra samt stickprovskontroller. WFTO har 

hittills endast haft en märkning för organisationer, men nu finns långt gångna planer på att lansera en 

produktmärkning för t.ex. hantverk. Ett färdigt förslag är ute för konsultation och på WFTO:s konferens 

i maj 2013 kommer beslut tas. WFTO arbetar även med att öka försäljningen av rättvist handlade 

produkter genom att bedriva intressepolitiskt påverkansarbete och opinionsbildning. Majoriteten av 

medlemmarna i WFTO är producentorganisationer men även från Sverige finns det ett flertal 

medlemmar, bl.a. Organisationen Fair Trade Återförsäljarna (tidigare Världsbutikerna), IM Fair Trade, 

La Maison Afrique, Sackeus, The House of Fair Trade, North & South Fair Trade och Fair Monkey. 

Fairtrade International (FLO) 

Fairtrade International utvecklar internationella kriterier för produktmärkningen 

Fairtrade och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer. 

Fairtrade International utgör det yngsta tillskottet inom rättvis handel-rörelsen och 

bildades 1997. Fairtrade International ägs av tre producentnätverk (Afrika, Asien 

och Latinamerika) och 19 nationella märkningsorganisationer som täcker 24 

länder runt om i världen, däribland Fairtrade Sverige. 

The European Fair Trade Association (EFTA) 

EFTA består av de tolv största importorganisationerna i nio europeiska länder. Ingen svensk importör 

är ännu ansluten till EFTA. Importörerna köper produkter från producentorganisationer enligt rättvis 

handel-principer. I sina respektive hemländer fungerar importorganisationerna 

som grossister och ibland även återförsäljare. Varorna säljs framförallt via 

världsbutiker men även i konventionell dagligvaruhandel. 

FINE 

När dessa tre aktörer samarbetar gör de det i form av ett nätverk undre benämningen FINE.

FINE:s gemensamma definition på rättvis handel är: 

”Rättvis handel är ett handelssamarbete, baserat på dialog, öppenhet och respekt som verkar 

för en rättvisare världshandel. Rättvis handel verkar för en hållbar utveckling genom att erbjuda 

bättre handelsvillkor och garantera rättigheter för marginaliserade producenter och arbetare, 

framförallt i Syd. Rättvis handel-organisationer är aktivt engagerade i att stödja producenter, 

verka för ökat medvetande och kampanjarbete för förändringar i regelverk som omgärdar den 

konventionella internationella handeln och det sätt varpå den utövas”.

Fairtrades vision är en världshandel med rättvisa villkor där producenter i utvecklingsländer 

har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och 

bestämma över sin egen framtid. 

Fairtrade har funnits i Sverige i cirka 15 år men initiativen för en rättvisare 

handel kom långt tidigare. En man som kom att betyda mycket för Fairtrade 

var Frans Vanderhoff, han flydde från Chile till Mexiko på 70-talet och 

bosatte sig i sydöstra Mexiko. Vanderhoff märkte snart hur svårt det var för 

odlarna där att sälja sitt kaffe till ett bra pris. Under många år hade de varit 

tvungna att sälja kaffet till rekordlåga priser till s.k. ”coyotes” 

(mellanhänder). Eftersom odlarna inte hade några andra köpare var de 

tvungna att sälja till mellanhänderna, till det pris de erbjöd. Frans 

Vanderhoff samlade i början av 80-talet ett hundratal odlare till ett möte för 

att tillsammans göra något åt sin situation. De startade tillsammans 

kooperativet UCIRI. UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för 

rättvis handel i Holland för att tillsammans råda bot på problemen. I Holland 

fanns konsumenter som gärna ville köpa kaffe som hade producerats under 

Cidora Samaniego, 

kaffeodlare Peru. 

bra villkor. I samarbete med aktörer i Holland var UCIRI med och grundade den holländska 

motsvarigheten till Fairtrade Max Havelaar och blev det första Fairtrade-certifierade kooperativet. 

Syftet var att ge marginaliserade odlare marknadstillträde och möjlighet att sälja i stora volymer, samt 

att erbjuda konsumenten en vara som garanterar produktion enligt kriterier för rättvis handel. 

Efter några år spred sig märkningskonceptet vidare och fler nationella initiativ skapades, t.ex. 

Rättvisemärkt i Sverige, tyska Transfair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada 

skapades Trans Fair, i Finland Reilu Kauppa och Max Havelaar i 

Danmark och Frankrike, etc. Dessa organisationer verkade 

självständigt till dess att Fairtrade Labelling Organizations 

International, FLO (nuvarande Fairtrade International) bildades 

1997 med syfte att samordna kriterier och kontroll för Fairtradecertifierade 

producenter och produkter. Idag finns det ett brett utbud 

av Fairtrade-märkta produkter. Det som började med kaffe har 

utvecklats till att det finns utarbetade kriterier för ett tjugotal 

produkter, bland annat bananer, bomull, fotbollar, kakao, kryddor, 

te, och socker. 

Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International 

bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Fairtrade International är en paraplyorganisation som 

förenar 19 märkningsinitiativ (t.ex. Fairtrade Sverige) som innefattar 24 länder, samt producentnätverk 

som representerar Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. 

Dessutom finns det tre marknadsorganisationer som tecknar licensavtal genom Fairtrade International 

(till skillnad från märkningsinitiativen) i dagsläget Tjeckien, Korea och Hongkong samt en associerad 

medlem, Mexiko. Fairtrade International utvecklar Fairtrade-kriterierna samt fungerar som stöd för 

odlare och anställda, bl.a. med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i världen. Deras 

jobb består bland annat i att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att 

erbjuda information, råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtradekriterier 

och hitta nya marknader för sina produkter. Fairtrade Internationals arbete finansieras av 

märkningsinitiativen, bl.a. genom licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt 

sökta organisationsbidrag.

Kontrollerna av att Fairtrade-kriterierna efterlevs utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt 

certifieringsorgan med ISO65-ackreditering 8 . 

Fairtrade Sverige bildades 1997 under namnet Rättvisemärkt. I maj 2010 antog Rättvisemärkt det 

internationella namnet Fairtrade. Fairtrade Sverige består av en förening och ett bolag, Föreningen för 

Fairtrade Sverige och Fairtrade Sverige AB. Bolaget är ickevinstdrivande och ägs av Svenska kyrkan 

och Landsorganisationen (LO) samt leds av VD Morgan Zerne. Föreningen leds av generalsekreterare 

Helena Markstedt. Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter från de företag som märker 

sina produkter. Föreningen för Fairtrade Sverige finansieras genom medlemsorganisationer samt 

genom projektmedel från t ex Sida, Konsumentverket och Postkodlotteriet. 

Fairtrade Sveriges uppdrag består i att öka utbudet av, och efterfrågan på, Fairtrademärkta 

produkter. 

Licensiera Fairtrade-märket till företag vars produkter är certifierade i enlighet med 

internationella Fairtrade-kriterier och skapa ett mervärde för dessa företag. 

Påverka detaljhandeln, återförsäljare och grossister att produktutveckla, utöka och 

marknadsföra sitt sortiment av Fairtrade-märkta produkter. 

Bilda opinion och sprida information med syfte att öka konsumentens kännedom och 

kunskap om Fairtrade. 

Föreningen för Fairtrade Sveriges arbete 

Föreningen för Fairtrade Sverige är en ideell förening och verkar i samarbete med sina 

medlemsorganisationer för att öka konsumentens kännedom och kunskap om, samt efterfrågan på, 

Fairtrade-märkta produkter. Föreningen för Fairtrade arbetar inom många olika områden för att höja 

kunskapen om Fairtrade. Läs mer nedan om de olika arbetsområdena. Som Fairtrade-ambassadör är 

du jätteviktig i föreningens arbete. Föreningen har ett nära samarbete med Fairtrade Sverige AB. 

Fairtrade City 

Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Fairtrade City 

leds av en styrgrupp och att vara diplomerad innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk 

upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av etiskt märkta produkter i butik och på 

arbetsplatser. Diplomeringen har funnits sedan år 2000 i Storbritannien och i dag finns det drygt 1000 

Fairtrade Cities i Europa, USA, Kanada och Australien. I Sverige är intresset för att bli en Fairtrade 

City enormt, drygt hälften av kommuner har på något sätt lyft frågan och 54 kommuner har 

diplomerats (december 2012). Som ambassadör är det både roligt och utmanande att engagera sig för 

eller i en Fairtrade City. Det finns stora möjligheter att på ett konkret sätt vara med 

och göra skillnad för odlare i utvecklingsländer. 

8 FLO-Cert följer ISO65-standard, dvs den ledande kvalitetsnormen som gäller för certifieringsorganisationer. 

Detta innebär att verksamheten är oberoende och transparent samt att detta kontrolleras av en tredje part.

Medlemsorganisationer 

I dagsläget (december 2012) är 45 organisationer medlemmar i föreningen för Fairtrade Sverige. Som 

medlem står man bakom Fairtrade Sveriges plattform och stadgar samt betalar en årlig 

medlemsavgift. Medlemsorganisationerna är en enorm resurs för Fairtrade och för dig som är 

engagerad för Fairtrade. Som Fairtrade-ambassadör kan du inte bli medlem i Fairtrade och därför inte 

heller representera Fairtrades organisation, istället representerar du Fairtrades budskap och 

konsumentmakten. Därför uppmanar vi dig som Fairtrade-ambassadör att engagera dig för Fairtrade 

genom en av våra medlemsorganisationer som kan erbjuda det sociala forum Fairtrade inte har 

möjlighet att organisera. Medlemsorganisationerna sitter på massor av kunskap om internationella 

frågor, rättvis handel och Fairtrade. Många gånger kan de lyfta frågor som är kopplade till Fairtrade 

som vi själva inte har möjlighet att driva, men där Fairtrade kan bli ett svar. De har också tillgång till en 

mängd resurser, såsom utbildningar, material, lokaler, kunnig personal osv. 

Medlemsorganisationer 

ABF Organisationen Fair Trade Återförsäljarna 

ABF Jönköping PMU Interlife 

Akademikerförbundet SSR PRO 

Byggnads Påhlmans gymnasium 

Coop Medlem Norrort Röda Korsets Ungdomsförbund 

Coop Medlem Väst SEKO 

Diakonia Sigtunastiftelsen 

Ekobanken Socialdemokrater för tro och solidaritet 

Equmenia Studieförbundet Vuxenskolan 

Fackförbundet ST Svenska kommunalarbetarförbundet 

Farmaciförbundet Svenska kyrkan 

Finansförbundet Svenska kyrkan Göteborgs stift 

Forum Syd Svenska kyrkans unga 

GS-facket Svenska Missionsrådet 

Handelsanställdas förbund + avdelning 24 Svenska Röda Korset 

Konsumentföreningen Solidar Svenska Scoutrådet 

Konsumentföreningen Stockholm Sveriges Kristna Råd 

Konsumentföreningen Svea Unga Örnars Riksförbund 

Kooperation Utan Gränser Unionen 

Landsorganisationen (LO) Viskadalens folkhögskola och kursgård 

Lärarförbundet Vision 

Oikocredit Vårdförbundet 

Universitetsutmaningen 

Universitetsutmaningen är en utmaning mellan universitet och högskolor i Sverige att på ett engagerat 

sätt arbeta med såväl information som konsumtion av Fairtrade-märkt under Fairtrade Fokus. När ett 

universitet antagit utmaningen gäller det att informera om sitt utbud av Fairtrade, skylta upp för 

produkterna och öka utbudet av Fairtrade-märkta produkter i så stor utsträckning som möjligt. 

Kyrka för Fairtrade 

Fairtrade Sverige har tillsammans med Svenska kyrkan och Sveriges Kristna Råd lanserat 

diplomeringen Kyrka för Fairtrade. Kyrka för Fairtrade är en utmärkelse till församlingar som 

engagerar sig för Fairtrade. Kriterierna för utmärkelsen handlar om att 

församlingen serverar och konsumerar Fairtrade-märkta produkter, 

driver kampanjer samt informerar om Fairtrade och rättvis handel. 

Fairtrade Fan Club 

Sedan 2010 har Fairtrade Sverige rekryterat kända personer för att bli 

ambassadörer i Fairtrade Fan Club. Syftet är att sprida kännedom om 

Fairtrade och att inspirera kända förebilder att göra insatser för 

förbättrade arbets- och levnadsvillkor i utvecklingsländer. Intresset har

varit mycket stort, och i nuläget har Fairtrade Fan Club tretton medlemmar. Bland annat Birgitta 

Ohlsson, Promoe och Ane Brun. De är alla med och sprider information, inspiration och gör skillnad.

Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International, som utvecklar 

kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer. De internationella 

Fairtrade-kriterierna baseras på ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt 

syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn. Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett 

oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering. 

Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor 

Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet 

Barnarbete och diskriminering motverkas 

Demokratin och organisationsrätten främjas 

Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas 

Kriterierna är utarbetade av Fairtrade International i samarbete med 

de producentnätverk och de nationella Fairtrade-organisationerna 

som finns i länder runt om i världen. Kriterierna har alla en 

gemensam utgångspunkt – genom att garantera ett minimipris för råvaran och en långsiktig 

affärsrelation erbjuds förbättrade villkor för odlare och anställd arbetskraft i utvecklingsländer som 

annars kan missgynnas av villkoren för världshandeln. 

Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt. Kaffe och kakao odlas till 

exempel mestadels av odlare som livnär sig genom familjejordbruk. För dessa människor är 

betalningen för råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på större plantager 

med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och arbetsvillkoren en viktigare roll. Med detta som 

bakgrund bygger de generella internationella Fairtrade-kriterierna på en uppdelning i odlare respektive 

anställd arbetskraft, baserat på kärnkriterier och utvecklingskriterier: 

Kriteriernas indelning 

Kärnkriterier. Kärnkriterierna måste vara uppfyllda, de flesta initialt och vissa efter ett 

eller tre år, för att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad. 

Utvecklingskriterierna. Utvecklingskriterier handlar om att kontinuerligt skapa 

förbättringar, t ex i fråga om arbetsvillkor och löner samt att hela tiden utveckla 

verksamheten socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Efterlevnaden av 

utvecklingskriterierna säkerställs genom en genomsnittsbedömning av olika 

utvecklingsområden, med syfte att producentorganisationerna ska ha eget inflytande 

över förbättringsprocesser inom specifika områden. 

Handelskriterier. Handeln med råvaran/produkten regleras också genom 

handelskriterierna, med krav på bl.a. spårbarhet och skriftliga avtal gällande 

kvantiteter, kvalitet, pris, betalnings- och leveransvillkor. 

Produktspecifika kriterier. Innehåller produktspecifika tillägg till de generella 

kriterierna och handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en 

förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk prisdifferential. 

Med odlare avses enskilda individer eller familjer som livnär sig på familjejordbruk och som har gått 

samman i en producentorganisation, ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform, för

att skapa skalfördelar och tillsammans utgöra en starkare kraft i den 

internationella handeln. I de fall då det finns en betydande andel fast eller 

tillfälligt anställda (t ex säsongsanställda) inom producentorganisationen gäller 

även kriterier för anställningsvillkor, såsom ickediskriminering, 

organisationsrätt, hälsa och säkerhet, m.m. 

Kärnkriterier 

Nedan följer ett utdrag ur Fairtrade-kriterierna 

Krav på spårbarhet, identifiering/märkning av råvaran samt 

dokumentation kring sålda volymer och priser (undantag för fysisk 

spårbarhet gäller processad kakao, socker, juice och te 9 ). 

Fernando Urbina Acedo, 

mangoodlare Peru 

Det ska finnas en utvecklingsplan för social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Planen rör 

både verksamhet, medlemmarna, lokalsamhället och miljön. 

Demokratisk organisationsstruktur, såsom krav på årsmöten och transparent administration. 

Odlaren erhåller en Fairtrade-premie utöver minimipriset. Premien investeras i social, 

ekonomisk och miljömässig utveckling i lokalsamhället. Den kan också investeras i 

produktionen. 

Beslut som rör Fairtrade-premien ska tas på demokratiska grunder. 

Diskriminering p.g.a. kön, ålder, etnicitet, funktionshinder politisk eller religiös övertygelse eller 

sexuell läggning får ej förekomma. 

Miljöfrågor och ansvar för efterlevnad av miljökriterier ligger hos en av organisationen utsedd 

person. 

Internutbildning ska ges kring skadedjursbekämpning. Kriterierna för bekämpningsmedel följer 

internationella regleringar: Stockholm (POP), Rotterdam (PIC), PAN samt WHO:s listor över 

förbjudna kemikalier. 

Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig 

märkning av dessa. Skyddsutrustning ska finnas och användas. 

Krav på ansvarsfull avfallshantering. 

Arbete för bevarandet av biologisk mångfald och upprättande/skydd av ”buffertzoner”. 

GMO (genmodifierade organismer) är ej tillåtet. 

Arbetsvillkor för eventuell anställd arbetskraft följer ILO:s konventioner. Löner ska ligga i nivå 

med eller överstiga den lagstadgade minimilönen i landet, eller utgå från ett regionalt 

genomsnitt. 

Diskriminering får inte förekomma. Tvångs- eller slavarbete får inte förekomma och barn 

under 15 år får inte anställas. Barnarbete motverkas genom att föräldrarna får förbättrad 

ekonomi. Barn kan hjälpa till i familjejordbruket, men detta får inte inverka negativt på 

skolgången eller barnets sociala utveckling. Organisationen verkar för, och kan i 

dokumentation bevisa, att anställda kan gå med i fackföreningar eller organisera sig på annat 

sätt. Representanter från fackföreningar har fri tillgång till arbetsplatsen. 

Utvecklingskriterier 

Krav på utvärdering av verksamheten, verksamhetsplanering för framtiden och förbättrad 

informationsspridning till medlemmarna. Genom information och utbildning får medlemmarna 

ökad insyn i styrning och administration. 

9 I februari 2010 beslutades det att undantag av fysisk spårbarhet skulle ges för produktgrupperna rörsocker, 

fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet för dessa produktgrupper. 

En garanterad fysisk spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i 

alla led av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa 

produktgrupper/ingredienser. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten 

såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en Fairtrademärkt 

produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad odlare också 

har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie.

Producentorganisationen ökar successivt sin kapacitet att exportera sin råvara direkt ut på 

marknaden, genom t ex direktkommunikation med köpare och egna förädlingsprocesser. 

Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla 

poster inom organisationen. 

Krav på buffertzoner och skydd för biologisk mångfald och ekosystem samt krav på 

produktionsteknik och vattenanvändning som inte skadar miljön. Riskbedömning samt 

utbildning kring frågor som rör jordens bördighet och risk för erosion. 

Åtgärder för minskad energikonsumtion och successiv övergång till hållbara energikällor 

Då det finns anställd arbetskraft ska en anställningspolicy finnas senast tre år efter initial 

certifiering, omfattande aspekter såsom ickediskriminering, organisationsrätt, 

anställningsvillkor, hälsa och säkerhet. Lönenivåer för anställd arbetskraft ökas successivt. 

Om det inte finns en aktiv eller erkänd fackförening i området, ska organisationen uppmuntra 

de anställda att utse en arbetarkommitté, som därtill ges utbildning i arbetsrättsliga frågor av 

producentorganisationen. 

Anställd arbetskraft utgörs oftast av människor som jobbar på plantager eller i 

fabriker som ägs och drivs privat. Kriterierna för anställd arbetskraft handlar 

framförallt om anställningsvillkor samt hänsyn till de anställdas hälsa och 

säkerhet. En revidering av kriterierna för anställd arbetskraft kommer att 

göras under 2012. 

Kärnkriterier 

CSR (Corporate Social Responsibility, företags sociala ansvar) är en 

viktig del i företagets verksamhet. 

Arbetsgivaren är ansvarig för att ledning och anställda på alla nivåer 

informeras om de rättigheter och skyldigheter som Fairtradecertifieringen 

innebär. 

Grace Mwangi, anställd 

på Ravine Roses Kenya 

De extra intäkter som minimipriset ger ska främja de anställdas sociala och ekonomiska 

utveckling. 

En premie för sålda varor betalas ut till en premiekommitté, för investeringar i lokalsamhället. 

Beslutet för hur premien används tas av premiekommittén, under demokratiska former. 

Premien får inte investeras i produktionen, då sådana investeringar ligger på företagets 

ansvar. 

Arbetsplatsen ska vara säker för de anställda. Vid behov ska de få arbetskläder som skyddar 

vid arbete. 

De anställda får information om och utbildning kring hälsa och säkerhet. Det ska finnas rent 

dricksvatten, toaletter, god ventilation, nödutgångar, brand- och första hjälpen-utrustning. 

Fria hälsokontroller erbjuds de anställda. 

All form av diskriminering är förbjuden, t ex pga kön, ålder, civilstånd, funktionshinder, 

etnicitet, facklig anslutning, politisk eller religiös övertygelse eller sexuell läggning. 

Hot, bestraffningar och sexuella trakasserier får inte förekomma. 

Alla fast anställda arbetare har anställningsavtal, som specificerar ansvarsområden, lön och 

arbetstid, minst två veckors semester, sjukersättning och – 

frånvaro. Socialförsäkring betalas av arbetsgivaren. 

All övertid är frivillig och ska ersättas. 

Mammaledighet uppgår till minst åtta veckor, för vilket lön 

utgår. 

Lönerna ska ligga i nivå med, eller överstiga, den lagstadgade 

minimilönen i landet, eller utgå från ett regionalt genomsnitt. 

Tvångs-/slavarbete är förbjudet, liksom anställning av barn 

under 15 år.

Arbetssysslor som innefattar risker, t ex hantering av kemikalier, får inte utföras av personer 

under 18 år, av funktionshindrade eller av gravida/ammande kvinnor. 

Alla anställda har rätt att organisera sig fackligt och att som grupp förhandla sina arbetsvillkor 

gentemot arbetsgivaren. Representanter från fackföreningar har fri tillgång till arbetsplatsen. 

Miljöfrågor och ansvar för efterlevnad av miljökriterier ligger hos en av organisationen utsedd 

person. 

Internutbildning ska ges kring skadedjursbekämpning. Kriterierna för bekämpningsmedel följer 

internationella regleringar: Stockholm (POP), Rotterdam (PIC), PAN samt WHO:s listor över 

förbjudna kemikalier. 

Plan ska finnas för miljöhänsyn, liksom dokumentation för markanvändning, drift av jordbruk 

och användning av eventuella bekämpningsmedel. 

Mängden avfall ska minskas, återanvändas och återvinnas i så hög grad som möjligt. 

Avfallsvatten får inte påverka vattenkvalitet, mark eller födoämnen. 

Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig 

märkning av dessa. Det ska finnas en plan för hur bekämpningsmedel fasas ut. 

Arbete för bevarandet av biologisk mångfald och upprättande/skydd av ”buffertzoner”. 

GMO (genmodifierade organismer) är ej tillåtet. 

Utvecklingskriterier 

Ett år efter initial certifiering ska det finnas en plan för fortsatt social utveckling. 

Ett år efter initial certifiering ska alla inom företaget ha kunskap om certifieringen och 

Fairtrade, om de rättigheter och skyldigheter som detta innebär för samtliga inom företaget. 

Kompetensutveckling och utbildning inom relevanta områden för de anställda. Extra hänsyn 

tas i detta avseende till kvinnors samt minoritetsgruppers behov. 

Minoritetsgrupper ska ges stöd i att få ut mer av Fairtrade, t ex genom att tilldelas ansvarsfulla 

poster inom organisationen. 

Barn till fast anställda ska ha tillgång till utbildning och skolgång inom ett år efter initial 

certifiering. 

Mammaledigheten ska årligen ökas med en vecka för att till slut uppgå till minst 12 veckor. 

Lönenivåerna ökas successivt. 

Bostäder ska vid behov erbjudas de anställda till en rimlig kostnad. Boendet ska vara i gott 

skick med nödvändiga faciliteter för hygien och trygghet. 

Kontinuerlig utbildning för de anställda kring hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Fri 

grundläggande sjukvård erbjuds och sjukstuga ska finnas på arbetsplatsen. 

I länder där det finns kollektivavtal inom aktuell sektor ska arbetsgivaren följa detta inom ett år 

efter initial certifiering. 

Arbetsgivaren ska sträva mot att alla fast anställda erhåller pensionsförsäkring. 

De som är tillfälligt anställda under minst en tremånadersperiod ska ha anställningsavtal samt 

samma arbetsvillkor och förmåner som fast anställda. 

Krav på plan för hantering av miljörisker. Det ska finnas buffertzoner kring odlingen för att 

bevara biologisk mångfald och skydda djur, natur och vatten. Även diversifiering av grödor och 

återplantering. 

Återvinning av avfall och annat material 

sker i så hög grad som möjligt. 

Vattenanvändning ska inte leda till 

föroreningar, försaltning av jord eller 

ökenspridning. 

Ev. bekämpningsmedel som används 

undantagsvis fasas successivt ut. 

Åtgärder för minskad energikonsumtion 

och successiv övergång till hållbara 

energikällor.

Handelskriterierna gäller alla aktörer som handlar med (köper och säljer) Fairtrade-certifierade 

produkter/råvaror, fram till och med att produkten förpackas och märks. Sedan maj 2011 är 

handelskriterierna indelade i fyra områden: Generellt, handel, produktion samt verksamhet och 

utveckling. Nedan beskrivs kriterierna övergripande. 

Generellt 

Samtliga handelsaktörer som köper/säljer (tillverkar/förpackar/märker) en Fairtrade-certifierad råvara 

inspekteras och certifieras samt följer riktlinjer som rör användningen av Fairtrade-märket på såväl 

produkter som i marknadsföring. 

Handel 

Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den Fairtrade-certifierade 

producentorganisationen. Detta avtal bygger på ömsesidighet och tydlig dokumentation, gällande bl a 

volymer, kvalitet, pris samt betalnings- och leveransvillkor. Produkter/råvara som köps och säljs som 

Fairtrade-certifierad måste alltid ha producerats av Fairtrade-certifierade producentorganisationer och 

vara spårbara genom hela handelskedjan, genom dokumentation och tydlig märkning. Krav på fysisk 

spårbarhet undantas för kakao, socker, juice och te, på grund av produktionstekniska orsaker. 

Produktion 

Inga generella kriterier. Här gäller de produktspecifika kriterierna. 

Verksamhet och utveckling 

Fairtrade syftar till att ge producentorganisationer i utvecklingsländer långsiktig tillgång till en 

internationell marknad, genom handelsrelationer som bygger på ömsesidig respekt, transparens och 

engagemang. I detta är också informationsutbyte en viktig del, framförallt för producentorganisationen 

som då mer effektivt kan planera för sin produktion och leveranser. Producentorganisationen kan 

begära förfinansiering av köparen, med upp till 60 procent av det avtalade priset (ordervärdet). 

Prissättningen för en Fairtrade-certifierad råvara påverkas bl.a. av minimipriset, premien och den 

”ekologiska prisdifferentialen”, samt i övrigt av utbud och efterfrågan. Mer information om minimipris 

och premie finns specificerat, per produktkategori, i förteckningen över minimipris och premie. 

Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna och 

handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en 

förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk 

prisdifferential.

I dagsläget finns ca 1500 Fairtrade-märkta produkter på den svenska marknaden. Se en 

komplett och uppdaterad lista på Fairtrade Sveriges hemsida i produktdatabasen. Det finns för 

närvarande produktkriterier utvecklade för ett tjugotal produktgrupper. 

Produktgrupper 

Blommor, bomull, dessert & glass, flingor & müsli, frukt & grönt, godis, guld, honung, hudvård, 

kaffe, kakao & choklad, kakor & kex, kalla drycker, kryddor & örter, nötter, quinoa, ris, socker, 

sportbollar, sylt & marmelad, te, torkad frukt, trä, vegetabilisk olja och vin. 

Sammansatta produkter – glass, choklad, kosmetika etc. 

Utöver ovan nämnda produktgrupper finns även s.k. sammansatta Fairtrade-märkta produkter. Dessa 

är produkter som består av ett flertal ingredienser och som innehåller minst en råvara som är 

Fairtrade-certifierad, t.ex. chokladkakor, kakaodryck, glass, müsli, bodyscrub m.fl. Villkoren för att en 

sammansatt produkt ska kunna bli Fairtrade-märkt är att alla ingredienser som kan vara Fairtradecertifierade 

ska vara det. Minst 50 procent av produktens råvaruinnehåll måste vara Fairtradecertifierat. 

I de fall produkten till största del består av icke Fairtrade-certifierat innehåll (t.ex. 

mjölkprodukter i glass), men har en huvudingrediens som är Fairtrade-certifierad (t.ex. vanilj och 

socker i vaniljglass) ska denna utgöra minst 20 procent av produktens torrvikt. I vissa sällsynta fall kan 

undantag göras om detta bedöms komma odlaren till gagn.

Alfred Butao välkomnar oss att slå oss ner framför hans hus. Han propsar 

på att inte själv sitta på den enda stolen som är framställd, i Malawi är ett 

sätt att visa respekt att erbjuda sina gäster de bästa platserna. Vi befinner 

oss i byn Chinagua i södra Malawi. Här har Alfred bott hela sitt liv och 

arbetat med socker den större delen av det. Sedan år 2000 är han medlem i 

sockerkooperativet Kasinthula Cane Growers och odlar själv sockerrör. År 

2004 blev Kasinthula Fairtrade-certifierade, och det var inte förrän då Alfred 

förstod fördelarna med certifieringen. 

Fairtrade-premien har investerats i ett flertal projekt som på ett tydligt sätt har 

förbättrat levnadsvillkoren i de byar där Kasinthulas 282 medlemmar bor. Den 

största utmaningen i området är tillgång till vatten. Tidigare hämtade kvinnorna vatten i floden, och 

flera gånger om året inträffade dödsolyckor p.g.a. krokodilerna i floden. Tack vare Fairtrade-premien 

har man nu borrat 15 brunnar, som förutom säkerhet innebär renare vatten och mindre arbetsbörda. 

Man har också förbättrat kliniken i området och köpt in fem cykelambulanser så att de sjuka kan ta sig 

dit och få vård i tid. En tredjedel av premiepengarna går till liknande sociala projekt, en tredjedel går till 

investeringar i skörden och en tredjedel till en fond för mikrolån. Nästa stora satsning är en skola, idag 

tvingas barnen gå långa sträckor för att få utbildning. 

Den främsta anledningen till att odlarna valde att organisera sig 

var att få en starkare förhandlingsförmåga gentemot det 

sockerbruk som köper upp sockerrören och förädlar det till 

socker. Medlemmarna träffas också för att diskutera hur man 

kan förbättra och effektivisera produktionen. De har planer på 

att plantera träd kring odlingarna. Det gör att det regnar mer 

och möjligheterna till självbevattning ökar. En annan plan är att 

köpa in hästar för att själva kunna transportera sockerrören till 

sockerbruket. 

Alfred Butao har nio barn. Omtanken om dem visar sig snabbt 

när han får frågan om vad han önskar för framtiden: 

Malawi är ett av världens minst utvecklade länder, och fattigdomen är påtaglig. Vi för en diskussion 

om fattigdom och utveckling. Alfreds definition av att vara fattig är att inte ha tak över huvudet, mat 

eller kläder, och inte kunna läsa. Själv anser han sig vara lyckligt lottad, vilket också syns i trycket på 

hans t-shirt: "Optimizer - thinking positive". 

Skriven av Andréa Råsberg, Fairtrade Sverige

Sharon är 23 år gammal och har två barn. Som mamma har hon flera av 

de förmåner som de anställda har haft rätt till sedan farmen Ravine 

Roses för tre år sedan Fairtrade-certifierades. Arbetstiderna är vanligtvis 

mellan 7:30 och 16:00, med en timmes lunchrast och 15 minuters tepaus. 

Men Sharon jobbar till 15:30 och får trots det full lön. Detta är en förmån 

som alla kvinnor har under nio månader efter att de fött barn. De har 

också rätt till tre månaders mammaledighet, utöver semestern. 

Mer försäljning ger högre intäkter och större premieinvesteringar 

- Vi får mer betalt för de rosor som är Fairtrade-certifierade, och vi vill förstås 

att försäljningen av dessa rosor ska öka. Då blir dessutom 

premieinvesteringarna större, säger Caleb Kiptoo, som är personalansvarig 

och Fairtrade Officer på Ravine Roses. Premien har bl.a. investerats i att förbättra hälsovården. Man 

har satsat på familjeplanering, HIV-test och vaccinering av de anställdas barn. Utbildning är också ett 

område som har prioriterats man har erbjudit körlektioner och kurser i datakunskap. 

Löner enligt avtal 

Minimilönen i Kenya är 102 kenyanska shilling/dag, vilket blir 3000 shilling/månad (ca 300 svenska 

kronor). På Ravine är ingångslönen 180 shilling/dag, d.v.s. 4800 shilling/månad. Om försäljningen 

ökar får även de anställda avtalsenliga löneökningar med en viss procentsats. 25 procent av de 

anställda är med i facket, men kollektivavtal gäller alltid för löneförhandlingen. Enligt de internationella 

Fairtrade-kriterierna ska kostnadsfri transport för de anställda finnas om de bor långt från 

produktionen. Alla som arbetar på Ravine Roses bor dock i näraliggande byar, så varken bostäder 

eller transport erbjuds. Med ett undantag. Caleb berättar att kvinnorna erbjuds kostnadsfri transport 

hem när de jobbar skift till lite senare på kvällen. 

Arbete för att förbättra miljön 

Våtmarker som filtrerar vattenavfall har byggts, och man har planterat en stor mängd olika växter för 

att främja den biologiska mångfalden i området. Dessutom har man planterat flera tusen träd i 

anslutning till farmerna. I så stor utsträckning som möjligt försöker man återvinna de 

bekämpningsmedel som används. När rosorna har besprutats får ingen gå in i växthuset under en 

bestämd tidsperiod. De som besprutar blommorna använder skyddskläder och ansiktsmasker. När 

rosorna bevattnas tas inget vatten från sjöarna, istället använder man regnvatten som samlats ihop i 

stora reservoarer samt en borrad brunn som pumpar upp grundvatten. 

Hårda kontroller 

Avgörande för Fairtrade är givetvis trovärdigheten. FLO-Cert genomför årliga kontroller. Caleb berättar 

om hur de går till: 

”

Under en ambassadörsutbildning dyker det ofta upp en massa frågor och funderingar. Här 

nedan har vi samlat några av de vanligaste frågorna om Fairtrade. Har du ytterligare 

funderingar kontakta oss på info@fairtrade.se. 

Vad är Fairtrade? 

Fairtrade är en oberoende produktmärkning och din garanti för att en produkt uppfyller internationella 

Fairtrade-kriterier. Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. När du 

väljer Fairtrade-märkta produkter skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer 

att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. 

Varför Fairtrade? 

Varje dag handlas stora mängder varor som producerats i världens utvecklingsländer, under 

bedrövliga arbets- och levnadsvillkor och ibland även med barnarbete eller slavliknande förhållanden 

som följd. Det är inte acceptabelt att människor far illa för att vi ska kunna köpa mat, dryck och andra 

produkter så billigt som möjligt. Det får inte vara en konkurrensfördel att kränka mänskliga rättigheter. 

Sverige har undertecknat FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna, 

Barnkonventionen och flertalet av ILO:s konventioner, precis som så många andra länder. För att 

dessa konventioner inte bara ska vara lösa löften har företag och konsumenter möjlighet att 

tillsammans hjälpas åt för att nå hela vägen snabbare, att genom 

Fairtrade direkt medverka till förbättrade arbets- och levnadsvillkor 

för människor i världens utvecklingsländer. Det är ett enkelt sätt att 

göra skillnad. Europaparlamentet har angivit rättvis handel/Fairtrade 

som ett viktigt instrument för att uppnå milleniemålen (A6- 

0207/2006). 

Enligt en undersökning i februari 2012 av undersökningsföretaget 

TNS SIFO är drygt 60 procent av konsumenterna beredda att betala 

mer för en produkt om den är Fairtrade-märkt. Det är den 

efterfrågan som Fairtrade vill möta. 

Vilka produkter finns att köpa? 

Idag finns det ett brett utbud av Fairtrade-märkta varor att välja bland, t.ex. kaffe, te, kakao, 

drickchoklad, chokladkakor, bananer och annan färskt frukt, juice, ris, quinoa, glass, socker, müsli, 

snacks/godis och honung. Dessutom går det att köpa Fairtrade-märkt vin, rosor, guld, sportbollar, trä 

och produkter som innehåller Fairtrade-märkt bomull. Du hittar Fairtrade-märkta produkter i de flesta 

livsmedelsbutiker, men också på andra ställen där det säljs mat och dryck. 

Vad är Fairtrade International? 

Fairtrade Sverige är den svenska representanten i Fairtrade International. Fairtrade International 

bildades 1997 och har sitt säte i Bonn, Tyskland. Fairtrade International är en paraplyorganisation som 

förenar ett 20-tal märkningsinitiativ (t ex Fairtrade Sverige) samt producentnätverk som representerar 

Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika och Asien. Fairtrade International 

utvecklar Fairtrade-kriterierna samt fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer, 

bl.a. med hjälp av drygt 50 regionala representanter runt om i världen. Deras jobb består bland annat i 

att ha en tät kontakt med producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information, råd 

och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya 

marknader för sina produkter. Fairtrade Internationals arbete finansieras av märkningsinitiativen, bl.a. 

genom licensintäkter från de varor som säljs på respektive marknad samt sökta organisationsbidrag.

Vem kan bli en Fairtrade-certifierad producent? 

Alla producentorganisationer i världens utvecklingsländer som anser sig vilja och kunna leva upp till 

internationella Fairtrade-kriterier kan göra en ansökan/intresseanmälan till FLO-Cert. Därefter följer en 

certifieringsprocess som bl. a. innefattar en inledande inspektion. 

Vad är FLO-Cert? 

FLO-Cert är ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ansvar för inspektioner och 

certifiering av producentorganisationer och exportörer/importörer. Inspektionerna utförs av ca 120 

inspektörer från FLO-Cert, av vilka drygt 100 är inriktade mot kontroll av just producentorganisationerna. 

FLO-Cert följer ISO65-standard, dvs. den ledande kvalitetsnormen som gäller för 

certifieringsorganisationer. Detta innebär att verksamheten är oberoende och transparent samt att 

detta kontrolleras av en tredje part. 

Hur går kontrollen till? 

För att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad måste kärnkriterierna uppfyllas 

(vissa kärnkriterier efter 1-3 år). Efter att den initiala inspektionen är genomförd och godkänd startar 

en certifieringscykel som innebär årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt krav på gradvisa 

förbättringar enligt utvecklingskriterierna. 

Det finns två typer av kontroller: 

1) Kontroll av dokumentation, såsom köp- och betalningsdokument för samtliga aktörer, 

producenter, exportörer, importörer och licenstagare. 

2) Fältkontroll, som innebär ett årligt besök hos producenten och genomgång av verksamheten. 

Även importörer och licenstagare måste genomgå en fysisk inspektion, 1-3 gånger under en 

treårsperiod. 

Vad händer om odlaren inte uppfyller kriterierna? 

En Fairtrade-certifierad producentorganisation som inte uppfyller fastställda kriterier får en anmärkning 

och krav på rättelse inom en specificerad tidsperiod. Vid upprepade misslyckanden med att rätta till 

noterade missförhållanden blir producentorganisationen av med sin certifiering. I första hand försöker 

man dock komma till rätta med de problem som finns. Vissa anmärkningar av allvarlig karaktär ger 

dock underlag för omedelbar "avstängning". Om en producentorganisation misstänks för att inte leva 

upp till kriterierna kan det också bli tal om en oanmäld inspektion och mer omfattande utredningar. 

Hur fungerar Fairtrades minimipris? 

Den avgörande skillnaden mellan Fairtrade och konventionell odling är att Fairtrade-kriterierna 

garanterar odlaren ett pris som täcker produktionskostnaden, i form av ett minimipris. Minimipriset 

räknas ut av Fairtrade International, utifrån insamlad information från producenter, handlare och 

externa rapporter för COSP (Cost of sustainable production). Minimipriset är inte ett fast pris, utan ett 

lägsta pris som inte får underskridas. I förhandlingen mellan köpare och odlaren av en Fairtrade-märkt 

råvara sätts ofta priset ovan eller långt ovan minimipriset, utifrån faktorer såsom sort, kvalitet, 

ursprung och volym. Om råvaran dessutom är ekologiskt certifierad garanteras odlaren ett ännu högre 

pris, genom den s.k. "ekologiska prisdifferentialen" (se info nedan). 

När du köper en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade 

ekonomiska villkor. Ökade inkomster gör att odlarna kan planera långsiktigt för verksamheten, t ex att 

förbättra kvaliteten på produkterna och/eller att höja effektiviteten i produktionen. En direkt följd av 

detta är att barnarbete motverkas; barnen kan gå i skolan istället för att arbeta, då föräldrarna får 

högre inkomster.

Hur fungerar Fairtrade-premien? 

Fairtrade-certifierade producentorganisationer garanteras alltid en 

Fairtrade-premie vid försäljningen av råvaran. Denna ligger utöver 

minimipriset men ingår alltid i den totalsumma köparen betalar för 

råvaran. Ju större volymer som köps/säljs, desto högre blir med 

andra ord premien i absoluta tal. Fairtrade-premien används till att 

utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t.ex. i en ny skola, 

nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i 

jordbruket/produktionen. Beslutet för hur premien ska användas 

tas gemensamt av odlarna, en viktig del i en demokratisk process. 

Premien ligger på cirka 5 % (beroende på produktgrupp) av försäljningsvärdet. Exempel: för kaffe är 

premien 20 cents per sålt pound och för bananer en USD per såld bananlåda. 

Vilka är de generella kriterierna? 

Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor 

Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet 

Barnarbete och diskriminering motverkas 

Demokratin och organisationsrätten främjas 

Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas 

Hur motverkar Fairtrade barnarbete? 

Uppskattningsvis är ett av sju av världens barn involverat i arbetsformer som negativt påverkar 

barnets utbildning, hälsa och säkerhet. Fairtrade jobbar sedan länge med tydliga kriterier för att 

motverka och förhindra barnarbete hos Fairtrade-certifierade producentorganisationer. Fairtrade 

arbetar med att motverka fattigdom – grundorsaken till förekomsten av barnarbete – genom kriterier 

för ekonomisk, social och miljömässig utveckling, samt certifiering och kunskapsöverföring. 

Certifierade producenter får genom Fairtrade förbättrade ekonomiska villkor, en stabilare ekonomi och 

ökade möjligheter för barn att gå i skolan istället för att arbeta. Fairtrade skiljer i definition av 

barnarbete på barn som hjälper till i arbetet på familjens egen gård och barn som anställs som 

arbetskraft. Enligt kriterierna får barn hjälpa till på familjens gård så länge det inte inskränker barnets 

skolgång, utbildning och sociala utveckling. Däremot får inte barn utföra uppgifter av sådant riskfyllt 

slag att det kan påverka barnets hälsa och utveckling. Tvångs- eller slavarbete, inklusive trafficking, 

får inte förekomma - och barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft. 

Vad kostar en Fairtrade-märkt produkt? 

Fairtrade menar att handel och konkurrens inte får ske till priset av att mänskliga rättigheter kränks. 

Därför garanterar Fairtrades kriterier odlaren ett minimipris för sin råvara, samt en premie. Detta är en 

av anledningarna till varför en Fairtrade-märkt produkt ibland är dyrare än en motsvarande 

konventionell produkt. Men det slutgiltiga priset gentemot konsument sätts alltid av marknaden, bl.a. 

utifrån utbud och efterfrågan. Ju större kvantiteter som säljs, desto lägre blir priset gentemot 

konsument, och vice versa. Detta gäller även för en Fairtrade-märkt produkt - lägre volymer ger en 

högre styckkostnad, och därmed en högre moms som en följd av detta. För t.ex. kaffe kan dessutom 

prisskillnaden ibland bli extra stor, då konventionellt kaffe ofta är en prissänkt lockvara i butiken. Per 

kopp handlar det dock bara om ca 15-20 öres skillnad. 

Kan man lita på att pengarna "hamnar rätt"? 

När du som konsument köper en Fairtrade-märkt produkt har odlaren redan fått betalt, direkt av 

företaget som importerar råvaran. Fairtrade administrerar alltså aldrig själva betalningsströmmarna 

mellan köpare och säljare. Däremot kontrollerar FLO-Cert att betalningar, volymer och leveranser 

följer köpeavtal och internationella Fairtrade-kriterier.

Hur finansieras Fairtrade Sverige? 

Fairtrade Sverige AB finansieras genom licensintäkter. Föreningen för Fairtrade Sverige finansieras 

genom medlemsorganisationer samt genom projektmedel från t.ex. Sida, Postkodlotteriet och 

Konsumentverket. 

Hur mycket mer betalt får en kaffeodlare som säljer sitt kaffe som Fairtrade-märkt? 

Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Kaffepriset på världsmarknaden sätts på stora 

kaffebörser i London och New York, där priserna ständigt går upp och ner. Den avgörande skillnaden 

mellan Fairtrade-certifierad och konventionell odling är att kriterierna för Fairtrade garanterar odlaren 

ett minimipris, en lägstanivå, som täcker produktionsomkostnaden. Om kaffebörsen faller ökar 

skillnaden i den betalning en Fairtrade-certifierad odlare får jämfört med en konventionell odlare. Det 

blir då, relativt sett, "extra lönsamt" att sälja sin råvara som Fairtrade-märkt. Men även då 

världsmarknadspriset stiger lönar det sig att vara certifierad, genom att Fairtrades minimipris alltid 

ligger ovan eller i linje med världsmarknadspriset. Utöver minimipriset ligger också premien och den 

ekologiska prisdifferentialen. 

I dagsläget kan inte alla producenter sälja 100 procent av sin produktion som Fairtrade-märkt. Totalt 

sett säljs ungefär 30 procent av produktionen som Fairtrade och resterande del inom den 

konventionella handeln. Det innebär att ju mer vi konsumerar, desto högre inkomst och premie 

tillkommer producenten. 

Vad betalar producenten för att vara Fairtrade-certifierad? 

Från och med 2004 tar FLO-Cert ut en avgift av producentorganisationen som täcker den 

administrativa kostnaden för en ansökan av ett certifikat eller förnyelse av ett certifikat, samt kostnad 

för kontroller. Det kostar cirka 3-330 kronor årligen per odlare eller familj att vara Fairtrade-certifierad. 

Certifieringsavgiften är för de allra flesta producentorganisationer en mindre investering i relation till de 

vinster och fördelar som kommer av tillgången till en internationell marknad för Fairtradeprodukter. 

De flesta producentorganisationer finansierar sin certifiering genom egna medel. Men för 

dem som har en svårare ekonomisk situation finns det möjlighet att söka medel med upp till 75 

procent av certifieringskostnaden från Fairtrade Internationals certifieringsfond, från extern 

handelspartner eller från ideella organisationer. 

Vad kostar en Fairtrade-licens? 

Licenstagare är de företag som marknadsför och säljer Fairtrade-märkta produkter på den svenska 

marknaden, t.ex. Löfbergs Lila, Arvid Nordquist, Kung Markatta och Sackeus. Dessa företag uppfyller 

de internationella Fairtrade-kriterier som gäller för handelsaktörer och betalar för rätten att använda 

certifieringsmärket på sina produkter. Avgiften är rörlig och ligger på ca 1-2 procent av 

konsumentpriset. 

Hur stor marknadsandel har Fairtrade i Sverige? 

Under 2011 ökade försäljningen av Fairtrade i Sverige med 17 procent (försäljningsvärde) och uppgick 

till 1,2 miljarder kronor. Fairtrade-märkta bananer och kaffe är de produktgrupper med högst 

marknadsandel (5,1 procent vardera). 

Vad är det för skillnad mellan Fairtrade och bistånd? 

Till skillnad från bistånd och bidragsgivande handlar Fairtrade om att ge människor möjligheten att 

själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och entreprenörskap. Fairtrade 

handlar om marknadskrafter, om utbud och efterfrågan. Utan efterfrågan av Fairtrade-märkta 

produkter skulle Fairtrade inte finnas.

Varför finns det inte fler Fairtrade-märkta produkter? 

Fairtrade International driver arbetet med att ta fram kriterier för nya Fairtrade-märkta produktgrupper. 

Att ta fram kriterier samt säkerställa att dessa verkligen gynnar producenten är ett mycket resurs- och 

tidskrävande arbete. Från början fokuserade Fairtrade International på produktgrupper inom 

livsmedelssektorn, som kaffe och te. De senaste åren har dock intresset ökat för produkter som inte är 

livsmedel, så kallade "non-food"-produkter. Exempelvis blev kriterierna för fotbollar färdigställda 2002, 

kriterierna för bomull 2004, och under 2010 blev kriterier för timmer och guld färdigställda. Just nu 

fokuserar Fairtrade International och Fairtrade Sverige särskilt på att öka efterfrågan och försäljningen 

för befintliga produktgrupper. 

Kan en produkt med många olika ingredienser vara Fairtrade-märkt? 

För "sammansatta" produkter, t ex glass eller chokladkakor, är regeln att allt som finns att tillgå i en 

produkt som är Fairtrade ska också vara det, t.ex. socker och vanilj i vaniljglass. Ytterligare en regel är 

att minst 20 procent av ingredienserna i en sammansatt produkt ska vara Fairtrade-märkt för att man 

ska kunna märka produkten. Vätska som utgör minst 50 procent av produkten kan exkluderas från 

uträkningen. 

Finns fysiskt spårbarhet för alla Fairtrade-märkta produkter? 

Fysisk spårbarhet innebär att en Fairtrade-certifierad råvara måste vara utmarkerad och hållas åtskild 

från icke Fairtrade-certifierad råvara i varje fas av produktions- och tillverkningsprocessen, detta i linje 

med att alltid kunna garantera konsumenten att alla produkter som bär Fairtrade-märket också 

innehåller just Fairtrade-certifierad råvara. Detta införlivades som ett uttryckligt krav genom hela 

handelskedjan i de generella kriterierna 2009 (tidigare implicit krav). Sedan dess har det genomförts 

omfattande konsultationer med Fairtrade-certifierade producenter och handelsaktörer, något som lett 

fram till en nödvändig omprövning av tidigare beslut. Fairtrade International har kunnat konstatera att 

kravet på fysisk spårbarhet för vissa produktgrupper skulle innebära stor skada för många odlare och 

anställda, ofta de som är mest socialt och ekonomiskt marginaliserade. År 2010 beslutades det därför 

att ett undantag skulle ges för produktgrupperna rörsocker, fruktjuice, kakao och te. Målsättningen är 

att på sikt kunna garantera fysisk spårbarhet även för dessa produktgrupper. En garanterad fysisk 

spårbarhet för nämnda produktgrupper är i dagsläget inte ekonomiskt eller logistiskt möjligt i alla led 

av handelskedjan, på grund av komplexiteten i produktionsapparaten vid processandet av dessa 

produktgrupper. Däremot ställs det krav på dokumenterad spårbarhet, vilket innebär att kvantiteten 

såld Fairtrade-certifierad råvara kan följas genom handelskedjan. När du som konsument köper en 

Fairtrade-produkt innehållande nämnda ingredienser, kan du vara säker på att en Fairtrade-certifierad 

odlare också har fått motsvarande kvantitet råvara såld, utifrån specificerat minimipris och premie. 

Vad är skillnaden mellan KRAV och Fairtrade? 

Fairtrade är ingen renodlad miljömärkning, även om det finns 

omfattande kriterier som rör miljöhänsyn och stimulerar till ekologisk 

produktion (den ekologiska prisdifferentialen). Det sistnämnda är en av 

anledningarna till att en stor andel av de Fairtrade-märkta produkter 

som du hittar på den svenska marknaden också är ekologiskt 

certifierade. KRAV är en miljömärkning för mat. KRAV-märket finns på 

produkter som är producerade enligt KRAV:s regler. Alla KRAVcertifierade 

företag kontrolleras minst en gång om året. 

Hur stor del av Fairtrade-producenterna odlar ekologiskt? 

Internationellt är cirka 30 procent av producenterna av Fairtrade, ekologiskt certifierade enligt KRAV:s 

regler. Samtliga producenter följer dock internationella Fairtrade-kriterier gällande miljöhänsyn. År 

2011 var 73 procent av försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige ekologiskt certifierad.

Hur fungerar den ekologiska prisdifferentialen? 

Den ekologiska prisdifferentialen innebär att producenter som också innehar en ekologisk certifiering 

(t.ex. KRAV) garanteras ett påslag utöver minimipriset. Detta fungerar som ett incitament för Fairtradecertifierade 

producenter att ställa om till ekologisk produktion. Meningen med differentialen är att den 

ska täcka de extra kostnader producenten har för att producera en Fairtrade-märkt vara som också är 

ekologiskt certifierad. Detta garanteras alltså utöver minimipriset och premien. 

Hur förhåller sig Fairtrade gentemot andra märkningar? 

Fairtrades vision är en världshandel som grundar sig på respekt för mänskliga rättigheter och som 

främjar en bättre framtid för människa och miljö. I denna vision är alla samverkande krafter angelägna 

och behövda. Fairtrade välkomnar därför alla initiativ som i teori och praktik jobbar för denna vision. 

Fairtrade är än så länge det enda märkningsinitiativet på marknaden som i sina kriterier garanterar 

odlaren ett minimipris och en premie. 

Varför är inte alla varor som säljs av rättvis handelsrörelsen certifierade av Fairtrade? 

Inom rättvis handel-rörelsen skiljer man på Fairtrade och annan rättvis handel. Skillnaden handlar 

framförallt om kontrollsystem, varutyp och marknadsplats. Rättvis handel enligt WFTO:s (World Fair 

Trade Organization) tio principer gäller den handlande aktören/medlemmen som helhet och är inte, 

som Fairtrades kriterier, specifika för varje varugrupp. Principerna omfattar inte heller en specifik 

märkning, som för Fairtrade, även om en sådan är under arbete. Istället bygger kontrollen på ett 

system av självutvärderingar, som alla medlemmar i WFTO åtar sig att genomföra och offentliggöra. 

WFTO gör också årliga stickprover för att se till att framtagna principer efterlevs. Även importörerna 

gör kontroller när de besöker producenterna. Varor från WFTO-medlemmar kan också vara produkter 

som har en mer komplicerad produktionskedja, t.ex. hantverk och de återfinns framförallt i 

Världsbutiker - medan Fairtrade-märkta varor har den konventionella detaljhandeln som främsta 

marknadsplats. Det är helt enkelt två olika system vilka båda verkar för en rättvis handel. De fungerar 

parallellt och ibland överlappande. 

Vad är etisk handel? 

Etisk handel är ett senare begrepp än rättvis handel och har ingen klar organisationsbas utan fungerar 

mer som ett internt regelverk. Etisk handel är en del av storföretagens verksamhet, en strävan efter att 

agera på ett etiskt och socialt hållbart sätt och kunna framhålla det gentemot kunder som en 

konkurrensfördel. Uppförandekoder, ofta baserade på ILO:s kärnkonventioner, är det främsta 

verktyget. Exempel på aktörer inom etisk handel är företag, fackföreningar, kampanjen Rena Kläder 

och Fair Trade Center. 

Får jag använda Fairtrades namn och certifieringsmärke i min marknadsföring? 

Avgörande för Fairtrades trovärdighet gentemot dig som konsument är att vårt namn och 

certifieringsmärke används på korrekt sätt. Som stöd i din egen marknadsföring av Fairtrade har vi 

tagit fram en kommunikationsmanual som finns tillgänglig på vår hemsida.

Som Fairtrade-ambassadör kan det vara bra att ha läst igenom, och funderat över, vilken kritik 

som har riktats mot Fairtrade. Nedan ser ni några frågeställningar som rör Fairtrade och hur 

Fairtrade har bemött dessa frågor. 

1. Utvecklingsländer kan uppnå den välståndsnivå som idag finns i västvärlden, men det 

måste få ta sin tid. Först efter att landets generella ekonomi och välfärd har utvecklats 

kan krav på respekt för mänskliga rättigheter och miljö växa fram. Så var det i t.ex. 

Sveriges fall. 

Vilka de mänskliga rättigheterna är har världens stater enats om och 

definierat genom FN:s konventioner och deklarationer, vilket i sig borde vara den självklara 

garantin för att mänskliga rättigheter räknas just som rättigheter och aldrig blir en 

förhandlingsfråga. En ekonomisk utveckling är i sig ingen garanti för att mänskliga rättigheter 

respekteras. Däremot är respekt för mänskliga rättigheter grunden för ett välfärdssamhälle. Vi 

befinner oss idag långt ifrån den omvärlds- och samhällskontext där Sveriges välfärd växte 

fram. Världens resurser, erfarenhet, kunskap och teknik, är idag tillräckliga för att förverkliga 

de mänskliga rättigheterna och i slutändan är det därför en global prioriteringsfråga. 

2. Fairtrade är emot frihandel och marknadsekonomi. 

Absolut inte, Fairtrade bejakar frihandel som ett kraftfullt verktyg för att 

motverka fattigdom. Det är viktigt att kaffe, bananer och andra varor från utvecklingsländer 

ska kunna säljas till Europa och andra delar av världen utan handelshinder som tullar, avgifter 

och subventioner. Men frihandel är inte detsamma som handel helt utan spelregler. En 

spelregel måste vara att mänskliga rättigheter respekteras, att handel sker inom ramen för 

befintliga FN-konventioner. Men verkligheten ser tyvärr inte ut så idag. Just därför finns 

Fairtrade, som en möjlighet för odlare och anställda att genom handel få ökat inflytande över 

sina liv och sin framtid. Utbudet och försäljningen av Fairtrade svarar mot en efterfrågan på 

marknaden, och tål konkurrensen på den internationella marknaden. Fairtrade är en 

produktcertifiering, inte ett nytt ekonomiskt system. Grundläggande är att vi konsumenter 

måste få en möjlighet att betala vad det kostar för att varor och tjänster produceras utan att 

människor far illa och utnyttjas. Fairtrade erbjuder en sådan möjlighet, helt i enlighet med 

marknadsekonomiska principer. 

3. Handeln med Fairtrade-märkta varor låser fast producenter i ett olönsamt 

produktionsmönster och leder till en överproduktion gällande t.ex. kaffe. Istället borde 

producenter i utvecklingsländer satsa på att odla/tillverka för den inhemska 

marknaden. 

Fairtrade erbjuder bland annat producenten långsiktiga handelsavtal och 

förbättrade ekonomiska villkor. Detta skapar en grundtrygghet som möjliggör en långsiktig 

planering t.ex. beträffande produktionsinvesteringar och/eller diversifiering av grödor. På sikt 

ökar, snarare än minskar, därmed den enskilde bondens möjlighet att marknadsanpassa sin 

produktion. Det är alltid konsumentens efterfrågan på produkter som är tillverkade med 

respekt för mänskliga rättigheter som möjliggör handeln med Fairtrade-produkter. 

Konsumenternas efterfrågan på Fairtrade växer starkt, och allt fler företag vill ha ett verktyg för 

att säkerställa att deras produkter har producerats på ett etiskt försvarbart sätt. Fairtrade 

innebär konkurrensfördelar för certifierade odlare på en snabbt växande marknad, genom 

större möjligheter till nyinvesteringar, produktutveckling och en ökad miljöhänsyn.

4. Fairtrade arbetar med multinationella företag trots att dessa kan ha en skamfilad 

meritlista av att kränka mänskliga rättigheter inom ramen för sin verksamhet. 

Viktigt att komma ihåg är att Fairtrade är en produktmärkning – inte en 

märkning på företag. Fairtrades uppdrag handlar om att öka utbudet och efterfrågan på 

Fairtrade-märkta produkter, både i Sverige och internationellt. Fairtrade varken kan (enligt 

ISO65-principer) eller vill på ”godtyckliga” grunder stänga ute företag från ”goda initiativ” då 

detta skulle motverka hela idén bakom vår verksamhet. Fairtrade tar alltså inte ställning för 

eller emot företag – utan certifierar deras produkter. Fairtrades uppdrag är att hela tiden jobba 

för att allt fler företag ska röra sig i en riktning som gynnar förbättrade arbets- och 

levnadsvillkor för människor i utvecklingsländer. 

5. Vissa Fairtrade-certifierade produkter, till exempel honung och snittblommor, 

produceras även i Sverige och i närliggande europeiska länder. Med tanke på 

klimathotet borde vi därför istället prioritera att handla lokalproducerat. 

Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna är en viktig fråga 

och åtgärder måste tas både på lång och kort sikt. Att sluta handla från utvecklingsländer på 

grund av utsläpp från långväga frakt är inte en långsiktig lösning. Det finns oftast ingen 

naturlig konkurrenssituation mellan närproducerade varor och produkter som är certifierade av 

Fairtrade. Fairtrade fokuserar i de flesta fall på jordbruksprodukter, som till exempel bananer 

och kaffe, som inte kan produceras i vårt klimat. I andra fall räcker inte utbudet av lokala 

produkter till för att möta efterfrågan. Import av t ex honung beror dels på att behovet är större 

än den honung som idag produceras i Sverige, men även på att konsumenten efterfrågar 

honungssorter som inte produceras i Sverige. Ofta står valet för en konsument mellan 

Fairtrade-honung och en honung som tillverkats med konventionella metoder i länder utanför 

EU. Varor som fraktas lång väg har inte per automatik större klimatpåverkan än andra 

produkter. När man bedömer en produkts klimatpåverkan är det viktigt att man ser till hela 

produktionsprocessen. En stor del av de färska livsmedel som vi konsumerar odlas i Europa i 

växthus som värms upp med fossila bränslen. Ur klimatsynpunkt 

kan det vara bättre att köpa frukt, grönsaker och blommor som 

produceras i varmare länder där ljus och värme inte behöver 

framställas på konstgjord väg, trots att transporten blir mycket 

längre. Ibland kan till och med flygfraktade varor vara ett bättre 

klimatval. Enligt en undersökning bidrar kenyanska rosor som 

flygs till Storbritannien med fem gånger mindre utsläpp än en ros 

som har odlats i Holland i växthus och sedan fraktats med lastbil, 

även när transporter har inkluderats. Anledningen är just att 

klimatet i Kenya lämpar sig bättre för kommersiell 

snittblomsodling 

6. Fairtrade är opålitligt, jag har hört att en plantage eller odling ibland bara säljer en liten 

del av sin skörd som Fairtrade-certifierat. Hur blir det då med löner och premier, och 

kriterier mot t.ex. barnarbete? 

En plantage eller ett kooperativ kan vara Fairtrade-certifierat trots att de 

inte säljer hela sin produktion som Fairtrade. Fairtrade handlar om en process för utveckling 

och de generella kriterierna är uppdelade i kärnkriterier och utvecklingskriterier, och 

kärnkriterierna måste vara uppfyllda för att en producentorganisation överhuvudtaget ska 

kunna bli Fairtrade-certifierad. Kärnkriterierna täcker då hela produktionen, även om bara t.ex. 

20 % säljs som Fairtrade. Ju mer odlarna säljer som Fairtrade desto mer premie genereras.

Fairtrades ambassadörsutbildningar har blivit ett vinnande koncept. Sedan 1999 har tusentals 

personer utbildat sig till Fairtrade-ambassadörer. Uppdraget är helt frivilligt och som Fairtrade- 

ambassadör bestämmer man själv om och hur aktiv man vill vara, liksom i vilka 

informationsaktiviteter man engagerar sig. 

Många Fairtrade-ambassadörer är engagerade för Fairtrade i sin vardag genom samtal med nära och 

kära, genom att efterfråga Fairtrade-märkta produkter och inte minst genom att välja Fairtrade när de 

handlar! Ambassadörerna är en oerhört viktig resurs för Fairtrade, utan dem hade Fairtrade aldrig varit 

vad det är idag. 

”Var engagerad i vardagen!” 

En av alla Fairtrades ambassadörer som har valt att göra lite extra är Jonna Andersson. 

Varför valde du att utbilda dig till Fairtrade-ambassadör? 

– För att jag var nyfiken på att veta mer om hur jag som konsument kan 

påverka i ett större sammanhang och vad en produktmärkning som 

Fairtrade egentligen innebär. 

Vilket är det roligaste ambassadörsuppdraget du haft? 

– Helt klart uppdraget som lokal kampanjsamordnare för Fairtrade Fokus 

2009! Genom att tillsammans med ett stort gäng kunniga ambassadörer 

arrangera en hel kampanj lär man sig så otroligt mycket, både om 

Fairtrade och om sig själv. 

Vilket är ditt favorittips på engagemang för Fairtrade? 

– Var aktivist i vardagen! Genom att bara själv vara en medveten konsument, ge 

bort Fairtrade-prylar i present till vänner, eller bjuda på Fairtrade-märkt kaffe till fikat på jobbet 

påverkar du fler än du tror. Med över 3600 Fairtrade-ambassadörer i Sverige når Fairtrade på det 

sättet ut till fantastiskt många människor! 

Det finns en mängd verktyg att använda sig av i egenskap av att vara Fairtrade-ambassadör. Här 

följer några exempel: 

Hemsidan, vår mest uppdaterade och aktuella informationskanal är www.fairtrade.se. Här 

hittar du senaste nytt, presentationer, talarmanus, användbara länkar, m.m. 

Ambassadörshandbok, handboken du just nu håller i din hand innehåller många konkreta tips 

på hur du kan engagera dig. 

Flash-presentation, på Fairtrades hemsida hittar du många verktyg för föreläsningar. En av de 

mer populära är Fairtrades flash-presentation som du kan använda som stöd när du föreläser. 

Fairtrade Sverige på Facebook, bli kompis med oss på Facebook och följ rafflande 

diskussioner där, eller dela med dig av tips eller ställ kluriga frågor. 

Nyhetsbrev och ambassadörsbrev, två separata nyhetsbrev som förmedlar nyheter om 

Fairtrade via mail. Nyhetsbrevet kan alla anmäla sig till från hemsidan, ambassadörsbrevet får 

endast ambassadörer. 

Fairtrades informationsmaterial, på Fairtrades Sveriges hemsida kan du beställa material. 

Ingen portokostnad för ambassadörer om du först loggar in på ditt personliga konto.

Som Fairtrade-ambassadör är du inte en officiell representant för Fairtrade. Du 

representerar alltid i första hand dig själv och konsumentmakten. Men det kan ändå vara 

en trygghet att känna till Fairtrades grundläggande kommunikation, här är några tips! 

Huvudbudskap 

Fairtrade bygger på handel. Om vi konsumenter efterfrågar varor som är 

producerade med respekt för mänskliga rättigheter så får vi det. Genom att flytta 

handen några decimeter i butikshyllan och välja en Fairtrade-märkt produkt så 

kan du bidra till en positiv samhällsutveckling i utvecklingsländer. 

Ton 

Förmedla trovärdighet. När konsumenten köper en Fairtrade-märkt produkt 

garanteras att Fairtrade-kriterierna är uppfyllda. Budskapet ska vara trovärdigt, 

lova inte mer än kriteriernas faktiska innebörd. 

Förmedla positiva associationer! Världen måste givetvis få beskrivas som den 

ser ut, men tonläget bör aldrig vara fördömande eller enbart fokuserat på 

problemen. Vi vill så långt det är möjligt fokusera på de positiva värden 

Fairtrade bidrar till och på konsumentens möjlighet att påverka och förbättra. Vi 

undviker att kritisera andra märkningar. 

Målgrupp 

Vår målsättning är att så många som möjligt ska efterfråga och köpa Fairtrademärkta 

produkter. Därför undviker vi budskap som förstorar köpbeslutet mer än 

nödvändigt. Att köpa Fairtrade-märkt ska vara ett enkelt val, och behöver inte 

vara kopplat till ”hög moral” eller ”politiskt medveten konsumtion”. 

Tänk på att du som ambassadör framförallt bör rikta dig till ditt lokala område; 

butiker, caféer, media, politiker, konsumenter i allmänhet och framförallt dina 

nära och kära. Den lokala anknytningen ger bästa genomslagskraft. 

Att kommunicera 

Dessa frågor är bra att ha tänkt till på: Vad är Fairtrade? Varför ska jag köpa 

Fairtrade-märkta produkter? Hur vet jag att det funkar? 

När du informerar om Fairtrade, utgå gärna från dig själv och egna erfarenheter. 

Fairtrade-ambassadören informerar frivilligt och obetalt, men uppdragsgivaren 

ska alltid betala ev. reseersättning eller andra utgifter kopplade till aktiviteten. 

Kommunikation kring namnet Fairtrade 

Då vi refererar till Fairtrade som en produktmärkning använder vi i första hand 

uttrycket Fairtrade-märkta produkter, i andra hand Fairtrade-certifierade 

produkter. Uttrycket certifiering används oftast för att referera till de Fairtradecertifierade 

producenterna. 

Det går att använda Fairtrade-producenter och t.ex. Fairtrade-kaffe vid enklare 

kommunikation. Ibland kan man använda grundformen Fairtrade, t.ex. Fairtradeambassadör, 

engagemanget för Fairtrade, kännedomen om Fairtrade. 

Vårt namn, Fairtrade, skrivs alltid i ett ord och med versalt F. Relationen mellan 

Fairtrade och fair trade finns beskriven på vår hemsida. 

I maj 2010 valde Rättvisemärkt att gå över till sitt internationella namn Fairtrade. 

Övergången innebär inte att namnet Rättvisemärkt försvinner helt ur vår 

kommunikation. Produktförpackningar med vårt ”gamla” certifieringsmärke 

(Rättvisemärkt inkluderat) kommer att leva kvar några år, liksom visst 

informationsmaterial.

Miljontals odlare får idag ta del av de fördelar som Fairtrade för 

med sig. Blir vi fler som väljer Fairtrade kan vi göra ännu större 

skillnad, för ännu fler. Här följer tips på hur du som Fairtradeambassadör 

kan vara med och öka efterfrågan och kännedomen 

om Fairtrade. 

Fairtrade Fokus 

Varje år vecka 41-42 kör Fairtrade igång den årliga kampanjen 

Fairtrade Fokus med syfte att öka kännedomen om och efterfrågan på 

Fairtrade-märkta produkter i Sverige. Kampanjaktiviteterna skiljer sig 

från år till år, beroende på huvudbudskap och val av huvudsakliga 

målgrupper. Fairtrades frivilliga t.ex. ambassadörer, styrgrupper och 

aktiva inom Fairtrades medlemsorganisationer är grundpelare i att 

kampanjen växer från år till år. Några som tar särskilt ansvar under 

dessa veckor är Fairtrades utbildade lokala kampanjsamordnare. De 

lokala kampanjsamordnarna är ambassadörer som gått en utbildning 

hos Fairtrade Sverige för att samordna lokala aktiviteter runt om i 

Sverige under Fairtrade Fokus. 

Emilie Persson praktiserade på 

Faritrade Africa Network, Ghana, 

vilket senare ledde till jobb där. 

Det finns oändliga möjligheter att sprida kunskap om Fairtrade på nätet. Kanalerna finns där, det enda 

vi behöver göra är att få ut budskapet: twittra, blogga eller raggalajka (gilla Fairtrades Facebook-sida) 

är några av de sätt vi kan sprida Fairtrades budskap! Eller ta media med storm och skriv artiklar eller 

insändare till din lokaltidning. 

Att prata om Fairtrade med nära och kära kanske är det viktigaste vi kan göra! Budskapet kan spridas 

på massor av olika och roliga sätt: bjud hem vänner och ha en chokladprovarkväll med Fairtrademärkt 

choklad, håll ett föredrag på din skola eller sprid information på din arbetsplats! 

Att visa upp utbudet av Fairtrade-märkta produkter genom att anordna produktevents kan vara precis 

hur roligt som helst! Här har du verkligen möjlighet att använda din kreativitet. Ett produktevent kan 

ske både på allmänna platser och i butik, och innebär att man sprider information om Fairtrade genom 

att anordna provsmakningar och visa upp det utbud av Fairtrade-märkta produkter som finns. 

Det är i butiken våra köpbeslut tas, och därmed en av de viktigaste och mest spännande arenorna för 

oss att engagera oss på! Håll provsmakningar i butik och glöm inte att efterfråga Fairtrade-märkta 

produkter när de inte finns i din butik.

Arbeta för att ditt favoritställe börjar servera Fairtrade-märkta produkter. Många 

av de produkter som serveras på caféer, restauranger och hotell finns som 

Fairtrade-märkta. Man kan gå långt längre än att bara byta ut kaffet! 

På skolor och universitet runt om i Sverige hinkas det mängder av kaffe, te och cola. Dessutom har 

över två miljoner barn och lärare skolan/universitetet som sin arbetsplats – en given plattform för 

informationsspridning. 

Tusentals arbetsplatser serverar Fairtrade-märkt till sina 

anställda, men fler kan ta detta ansvar. Vanligast är att 

arbetsplatser serverar Fairtrade-märkt kaffe, men givetvis 

kan man också servera te, drickchoklad, juice, honung, 

socker, cola, nötter etc. Många arbetsplatser har fruktkorg, 

fyll den med Fairtrade-frukt. 

Nästan varje svensk är med i någon förening. Tillsammans 

har Föreningen för Fairtrades medlemsorganisationer 13 miljoner medlemmar! Tänk på alla 

kafferaster, seminarier och fester som anordnas av dessa landet runt där fika och dryck skulle kunna 

vara Fairtrade-märkt! 

Det totala värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige 

uppgår till ca 400 miljarder kronor. Av det står kommunerna för 

250 miljarder. Mycket av det som upphandlas produceras i 

utvecklingsländer där mänskliga rättigheter ofta kränks under 

produktionen. Trots att det finns många anledningar att ta ett 

större socialt ansvar i den offentliga konsumtionen, och trots att 

det är lagligt att i samband med upphandling ställa etiska krav, är 

det fortfarande ovanligt att det sker. Var med och förändra detta! 

Är inte din kommun Fairtrade City – jobba för att den blir det!

Bananas! (2009). En skandalomsusad film om bananarbetares villkor. Distribution: Fredrik 

Gertten, WG Film. 

Black gold (2006). En dokumentärfilm om kaffeodlares tuffa vardag, beställs på 

www.blackgoldmovie.com. 

China Blue (2005) En film om jeansproduktion i Kina. Distribution: Micha X. Peled. 

Det dolda priset (2009). Hur ser arbetsvillkoren ut inom IT-industrin? Den här dokumentären 

visar på svåra arbetsvillkor. Distribution: Fair Trade Center, info@fairtradecenter.se. 

Rapport från tomtens verkstad (2004). Tar dig med till verkligheten i de kinesiska 

leksaksfabrikerna. Distribution: Fair Trade Center, info@fairtradecenter.se. 

The dark side of chocolate (2010). Miki Misitrati visar upp en chokladens mörka baksida med 

barnarbete och trafficking. 

The price of sugar (2007). En film om mänskliga rättigheter inom sockerindustrin på 

Dominikanska Republiken. Distribution: Bill Haney. 

European Fair Trade Association (EFTA), www.eftafairtrade.org 

Fair Trade Center, www.fairtradecenter.se 

Fairtrade, www.fairtrade.se 

Fairtrade International, www.fairtrade.net 

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), www.undp.org 

Gapminder – rörlig grafik om mänsklig utveckling, www.gapminder.org 

Globalportalen – utveckling och globalisering, www.globalportalen.org 

International Labour Organisation (FN-organ), www.ilo.org 

Nätverket rättvis handel, www.rattvishandel.net 

Rena Kläder, www.renaklader.org 

Swedwatch, www.swedwatch.org 

UNDP Sverige, www.undp.se + milleniemalen.se 

Världsbutikerna för Rättvis Handel, www.varldsbutikerna.org 

World Fair Trade Organisation (WFTO), www.wfto.com 

Fairtrade Sveriges ambassadörsutbildning. 

Åsa folkhögskolas distansutbildning i rättvis handel, en termin. 

Rena kläders informatörsutbildning, helgutbildning. 

Internationell handel och mänskliga rättigheter, högskolekurs vid THS i Bromma. 

Ambassadörshandboken. Laddas ner på www.fairtrade.se 

Bilen, Biffen, Bostaden. Stefan Edman, (SOU 2005:51) 

En god affär. Jerker Thorsell, Fredrik Lann, Atlas (2005) 

En schysst bok. Svenska kyrkans unga (2004) 

Gränslösa kläder. Sverker Lindström, Atlas (2004) 

Hållbara laster – smartare konsumtion. Jordbruksdepartementet (2005) 

I krisens skugga. G 20:s blinda fläck, vad bör göras? Kenneth Hermele, Forum Syd (2009) 

Making global trade work for people. UNDP, Earthscan (2003) 

Matsmart. Bo Thunberg, Stefan Edman, Gullers förlag (2008)

Rätt vist – hur i hela världen ska man leva? Karin Cedersjö, Cordia (2007) 

Rättvis handel – rörelse i rätt riktning? Hans Rignell, Tranan förlag (2002) 

Schyssta bananer, den krokiga vägen till Fairtrade. Harriet Lamb, Libris Förlag(2009) 

Sjukt billigt: vem betalar priset för ditt extrapris? Huitfeldt, Jörgen, Nordstedts (2007) 

Sänkt pris, kort datum. Annika Agebjörn, Annika Elmqvist, Leopard förlag (2004) 

Utvecklingens drivkrafter. Stefan de Vylder, Forum Syd (2007) 

Världens springnota. Stefan de Vylder, Ordfront Förlag AB (2009) 

Är det värt det? – Om handel och mänskliga rättigheter, Ett studiematerial framtaget av 

Fairtrade och Rena Kläder (2005) 

På Fairtrades YouTube-kanal, www.youtube.com/FairtradeSe, finns en mängd filmer 

upplagda. Det är allt från informativa filmer om Fairtrade och olika produkter, till roliga filmer 

från morotsmobbar och kampanjevents.

Untitled - Fairtrade

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?