You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
AU<br />
Hällristarnas ocH stenHuggarnas marker<br />
Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund<br />
Rapport 2007:29<br />
Hällristarnas ocH<br />
stenHuggarnas marker<br />
Arkeologisk utredning och kulturhistorisk<br />
dokumentation<br />
Tanum 1916–1918, Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken,<br />
Tanums kommun<br />
Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund<br />
Rapport 2007:29
Hällristarnas ocH stenHuggarnas<br />
marker<br />
Arkeologisk utredning och kulturhistorisk dokumentation<br />
Ulmekärr 1:4 m.fl., Tanums socken, Tanums kommun<br />
BoHusläns museum<br />
R appoR t 2007:29
ISSN 1650-3368<br />
Författare Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund<br />
Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar<br />
Omslagsbild Foton tagna av Andreas Toreld. Framsidans foto visar Tanum 1917. Baksidans foto visar kulturhistoriska<br />
ristningar intill Ulmekärr 1:4.<br />
Tryck TH tryck, Uddevalla 2007<br />
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012<br />
Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.<br />
BOHUSLÄNS MUSEUM<br />
Museigatan 1, Box 403, 451 19 Uddevalla<br />
tel 0522-656500, fax 0522-656505<br />
www.bohusmus.se
i nneHåll<br />
sammanfattning .......................................................................... 5<br />
Bakgrund ....................................................................................... 5<br />
landsk apsBild .............................................................................. 7<br />
Natur- och kulturlandskap ................................................... 7<br />
Fornlämningsmiljö ................................................................ 8<br />
Tidigare undersökningar ...................................................... 8<br />
den särsk ilda utredningen ..................................................... 9<br />
Metod .................................................................................... 11<br />
Resultat ................................................................................. 11<br />
kulturHistorisk dokumentation .......................................... 13<br />
Metod .................................................................................... 15<br />
Resultat ................................................................................. 15<br />
Antikvarisk bedömning ...................................................... 20<br />
resultat gentemot undersök ningsplanen ........................ 22<br />
m aterialets potential ............................................................. 22<br />
slutsatser samt åtgärdsförslag ........................................ 22<br />
referenser ................................................................................... 23<br />
Litteratur ............................................................................... 23<br />
Otryckta källor ..................................................................... 23<br />
tek nisk a ocH administrativa uppgif ter .............................. 24<br />
figur för teck ning ...................................................................... 25<br />
Bilagor ......................................................................................... 25
4 Bohusläns museum 2007:29<br />
Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket<br />
2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.
sammanfattning<br />
I januari 2007 genomförde Bohusläns Museum en särskild arkeologisk ut-<br />
redning inom fastigheterna Ulmekärr 1:4 m.fl., i Grebbestad, Tanums sock-<br />
en, Tanums kommun, Västra Götalands län. Vid utredningen påträffades<br />
tre nya fornlämningar i form av en hällristning med skepp och skålgropar<br />
(Tanum 1916), en skålgropslokal (Tanum 1917) och en boplats (Tanum 1918).<br />
I anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en kulturhistorisk<br />
dokumentation av de stenindustriella lämningar som finns inom utrednings-<br />
området. Dessa utgörs av små brott, större brott och vägar.<br />
Bohusläns museum anser att den vid utredningen påträffade boplat-<br />
sen Tanum 1918 bör förundersökas vid en exploatering. De nyfunna häll-<br />
ristningslokalerna Tanum 1916 och 1917 klassas som fornlämningar och en<br />
antikvarisk bedömning vid exploatering i/intill dessa bör göras. Vid den<br />
fortsatta utformningen av planområdet bör dessutom hänsyn tas till de<br />
stenindustriella lämningarna.<br />
Bakgrund<br />
Den 3, 16 och 23 till 24 januari 2007 genomförde Bohusläns Museum en<br />
särskild arkeologisk utredning inom delar av fastigheterna Ulmekärr 1:4<br />
med flera i Grebbestad, Tanums socken, Tanums kommun, Västra Göta-<br />
lands län. Under våren 2007 gjordes en kulturhistorisk dokumentation av<br />
de stenbrottslämningar som finns inom det aktuella utredningsområdet.<br />
Bakgrunden till utredningen och den kulturhistoriska dokumentationen<br />
var att VästArkitekter AB på uppdrag av Lennart Stjern arbetar med en<br />
ny detaljplan för området. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Len-<br />
nart Stjern, enligt Länsstyrelsens beslut dnr 431-67975-2006. Ansvarig in-<br />
stitution var Bohusläns museum med Mattias Öbrink som projektledare<br />
och rapportansvarig. Hällristningsinventering genomfördes av Andreas<br />
Toreld, Vitlycke museum. Den kulturhistoriska dokumentationen av sten-<br />
brottslämningarna genomfördes av Rio kulturkooperativ. I föreliggande<br />
rapport har delen om den kulturhistoriska dokumentationen skrivits av<br />
Stig Swedberg och Annika Östlund (Rio kulturkooperativ), övrig text har<br />
skrivits av Mattias Öbrink.<br />
Syftet med den arkeologiska utredningen var att undersöka om någon<br />
tidigare okänd fornlämning berörs av det aktuella planarbetet. Syftet med<br />
den kulturhistoriska dokumentationen var att dokumentera de stenbrott<br />
och aktivitetsplatser knutna till stenhuggeriverksamheten som finns inom<br />
området.<br />
Innan den särskilda utredningen gjordes fanns inga kända fornlämningar<br />
inom utredningsområdet. I närområdet finns däremot ett stort antal tidigare<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 5
6 Bohusläns museum 2007:29<br />
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 9A3g och 9A3h, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. Godkänd ur sekretessynpunkt<br />
för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.
Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med närliggande fornlämningar markerade. skala 1:10<br />
000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.<br />
kända fornlämningar. Bohusläns museum har i ett tidigare utlåtande (dnr<br />
NOK 338-2006) gjort bedömningen att hittills okända fornlämningar kan<br />
finnas inom planområdet och att en arkeologisk utredning bör genomför-<br />
as inför kommande planarbete. Bohusläns museum har i samma utlåtande<br />
även föreslagit att en kulturhistorisk dokumentation av de stenbrott som<br />
finns inom området borde göras samt att befintliga stengärdesgårdar bör<br />
sparas så långt det går.<br />
landsk apsBild<br />
Natur- och kulturlandsk ap<br />
Utredningsområdet ligger nordväst om Grebbestads samhälle. Området<br />
utgörs huvudsakligen av ett höglänt bergsområde med hällmarker, genom<br />
området löper ett antal större och mindre dalsänkor. De högre liggande<br />
hällmarkerna är sparsamt bevuxna med låga träd och ljung, stora delar av<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 7
8 Bohusläns museum 2007:29<br />
hällmarken består av berg i dagen. De lägre liggande sänkorna är bevuxna<br />
med tät skog. I områdets sydöstra och västligaste delar finns låglänta om-<br />
råden med åker och ängsmark. Norr om planområdet finns en våtmark.<br />
Utredningsområdet ligger cirka 15-30 m ö.h.<br />
I området finns rester av stenbrytning i form av skrotsten och stenbrott.<br />
Intill stenbrotten finns ett antal inskriptioner i berghällar. Stenbrotten be-<br />
skrivs närmare nedan under rubriken Kulturhistorisk dokumentation. Genom<br />
området löper ett antal stengärdesgårdar. I utredningsområdets kanter,<br />
framförallt i sydväst, finns bebyggelse.<br />
Fornlämningsmiljö<br />
Inom det nu aktuella utredningsområdet finns inga sedan tidigare kän-<br />
da fornlämningar. Närområdet är däremot rikt på fornlämningar (figur<br />
3). Norr om utredningsområdet finns två boplatser från stenålder, Tanum<br />
1705 och 1706, här finns även ”Ulmekärrslabyrinten”, Tanum 715, och en<br />
hällristning, Tanum 138.<br />
Söder om utredningsområdet finns flera gravar och gravfält, framförallt<br />
kan här nämnas ”Gisslerödsgravfältet”, bestående av Tanum 717-719 och<br />
737. Här finns även rösen, Tanum 1014 och 1015, en hällristning, Tanum<br />
1871 och två boplatser, Tanum 1892 och 1893, med lämningar från bronsål-<br />
der-äldre järnålder. Sydväst om utredningsområdet har nyligen gjorts ett<br />
fynd av en vävtyngd vid grävning i en trädgård (UM nr 29185).<br />
Öster om utredningsområdet finns boplatserna Tanum 1885 och 1886,<br />
sannolikt boplatser från järnålder. Längre åt öster finns ytterligare fornläm-<br />
ningar som Greby gravfält, Tanum 734.<br />
Tidigare undersökningar<br />
Inom utredningsområdet har inga tidigare arkeologiska undersökningar<br />
gjorts. I närområdet har ett antal undersökningar gjorts. De fornlämningar<br />
som utgör delar av Gisslerödsgravfältet har delundersökts vid ett flertal<br />
tillfällen. År 1903-04 genomfördes en undersökning av fjorton gravar under<br />
ledning av Oscar Frödin (uppgift i FMIS). 1931 undersöktes fyra högar. År<br />
1947-1948 genomfördes en undersökning av åtta gravar, varav en domar-<br />
ring, under ledning av Åke Fredsjö (uppgift i FMIS).<br />
Rio kulturkooperativ genomförde 2006 en särskild utredning av områ-<br />
det runt Gisslerödsgravfältet (Ljunggren et al. 2006). År 2007 genomförde<br />
Rio kulturkooperativ en förundersökning av boplatserna Tanum 1892 och<br />
1893 (Swedberg & Östlund 2007).
den särsk ilda utredningen<br />
Figur 4. Skålgropslokal Tanum 1917 mot väster. Foto Andreas Toreld.<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 9
10 Bohusläns museum 2007:29<br />
Figur 5. Schakt och ristningar samt föreslaget FU-område. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-<br />
06-07. Dnr 601-2007/1100.
Metod<br />
Inledningsvis inventerades utredningsområdet. Syftet med detta var att<br />
lokalisera tidigare okända hällristningar och att identifiera de platser som<br />
skulle provundersökas. Inventeringen genomfördes 3 och 16 januari 2007<br />
av Andreas Toreld, Vitlycke museum.<br />
Vid provundersökningarna grävdes sökschakt med grävmaskin. Totalt<br />
48 schakt grävdes inom utredningsområdet (figur 5 och bilaga 1). Schakt,<br />
ristningar och kulturhistoriska lämningar mättes in med GPS och doku-<br />
menterades med digitalfoto. De fynd som påträffades bedömdes i fält för<br />
att sedan återdeponeras.<br />
Resultat<br />
Två tidigare okända hällristningslokaler påträffades, dessa har registrerats<br />
i FMIS som Tanum 1916 och 1917.<br />
Tanum 1916 påträffades strax öster om utredningsområdets gräns, di-<br />
rekt väster om ett pumphus. Lokalen innehöll tre skepp och ett antal skål-<br />
gropar inom ett minst 5x3 (nordväst-sydöst) meter stort område (figur 6<br />
och 7). Skeppen antyder att ristningen hör till bronsålder period IV. Det är<br />
i så fall den västligaste liggande av de kända bronsåldersristningarna i Ta-<br />
nums socken.<br />
Figur 6. Frottage: två av skeppen på ristning Tanum 1916. Foto och frottage Andreas Toreld.<br />
Tanum 1917 påträffades i utredningsområdets västligaste del. Lokalen låg<br />
i hällmarken i en sluttning mot sydväst och innehöll minst två till tre skål-<br />
gropar inom ett minst 2x2 meter stort område (figur 4 och 8).<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 11
12 Bohusläns museum 2007:29<br />
Figur 8. Detaljbild av skålgropslokal Tanum 1917.<br />
Foto Andreas Toreld.<br />
Figur 7. Skepp och skålgropar, ristning Tanum 1916. Foto Andreas Toreld.<br />
I utredningsområdets södra del påträffades en boplats inom ett cirka 24x19<br />
(sydväst-nordöst) meter stort område. Den har registrerats i FMIS som Ta-<br />
num 1918. Platsen utgörs av en mot nordöst svagt sluttande platå. Norr,<br />
sydöst och väster om platån finns högre liggande hällmarker. Området lig-<br />
ger cirka 20 m ö.h. I ett schakt (S183) påträffades rikligt med slagen flinta<br />
och eventuella bergartsavslag.<br />
Troligen sträcker sig boplatsen längre åt väster utanför utredningsområ-<br />
det. Direkt nordöst om schakt S183 var marken omrörd och bitvis urschak-<br />
tad. Här fanns grunden efter en lada och terrasseringar. Möjligen har Ta-<br />
num 1918 tidigare sträckt sig längre åt nordöst.<br />
I en smal dalsänka i utredningsområdets nordöstra del påträffades to-<br />
talt tre avslag av flinta i två schakt (S134 och 136). Området var stört av ti-<br />
digare markarbeten vid anläggande av VA-ledning. På nordsluttningen av<br />
ett höjdparti strax intill fanns berg i dagen med inslag av diabas och porfyr.<br />
Bergartsfyndigheterna kan eventuellt ha utnyttjats under förhistorisk tid.
kulturHistorisk dokumentation<br />
Figur 9. Dokumentation av stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 13
14 Bohusläns museum 2007:29<br />
Figur 10. Stenbrott och kulturhistoriska ristningar inom utredningsområdet. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket<br />
2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.
Metod<br />
I det aktuella området finns omfattande lämningar efter stenbrytning. I<br />
anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en dokumentation<br />
av de stenindustriella lämningarna inom området (figur 10, bilaga 2 och 3).<br />
Dokumentationen har utförts av Rio Kulturkooperativ enligt dokumenta-<br />
tionsnivå 2 (Algotsson & Swedberg 2004a). Detta innebär bland annat att<br />
enskilda lämningar har registrerats med en punktinmätning och med en<br />
översiktlig beskrivning (figur 9). Samlade produktionsenheter mättes in<br />
som ytor och gavs en sammanfattande beskrivning.<br />
Resultat<br />
M a t e r i e l l a l ä m n i n g a r : I n r e s t r u k t u r<br />
Pro d u k t i o n s t e k n i s ka lämningar<br />
Brottyp: I huvudsak småbrott, totalt har 82 stycken registrerats. Undanta-<br />
get är lämning 38, vilket är ett litet storbrott.<br />
Brottytor: I de flesta fall har uttag av sten endast skett i en nivå. I åtta brott<br />
har två nivåer tagits ut, och i fyra brott tre nivåer eller fler. Djupen varierar<br />
mellan 0,25 och 5 meter, men ligger i de flesta brott på strax under metern.<br />
I många fall har stenhuggarna valt platser där det funnits naturliga botten-<br />
sprickor i berget, eftersom det är besvärligt att kila horisontellt (figur 11).<br />
Figur 11. Brott i en nivå där bergets naturliga sprickor utnyttjats. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Kilhål: I nästan alla brott finns spår efter rundkil, och i arton av brotten<br />
finns spår efter bredkil. I några av brotten finns kvarsittande rundkilar<br />
med bleck i berget, och i ett brott, lämning 56, finns en kvarsittande bred-<br />
kil (figur 12).<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 15
16 Bohusläns museum 2007:29<br />
Figur 12. Kvarsittande bredkil. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Borrhål: I 31 av brotten finns borrhål. Av dessa är tolv gjorda med remmare<br />
och tre borrhål är trekantiga (figur 13).<br />
Figur 13. Borrhål med karaktäristiska märken efter remmaren. Berget har dock spruckit på fel ställe.<br />
Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Kran: I det lilla storbrottet, lämning<br />
38, finns hål för kran, både i berget<br />
och i lösa block/skrotsten.<br />
Arbetsplats: Vid tjugo brott finns en<br />
eller flera mer eller mindre tydliga<br />
bearbetningsplatser. De tydliga ar-<br />
betsplatserna framträder som krater-<br />
liknande fördjupningar i runda högar<br />
av putsskärv och avslag.<br />
Stenavfall: Vid alla brott finns skrot-<br />
sten i varierande mängd. Avslag och<br />
putsskärv förekommer vid de flesta.<br />
Ett fåtal lämningar utgörs av enbart<br />
avfall, vilket kan tolkas som att löst<br />
liggande block huggits upp här.<br />
Vägar: Planområdet är till stora delar<br />
tämligen flackt, vilket gjort att trans-<br />
porter kunnat ske utan att egentliga<br />
vägar anlagts. Vid några av brotten<br />
finns tydliga vägrester, och några av<br />
brotten är också helt eller delvis åter-<br />
fyllda vid anläggandet av vägar (figur<br />
Figur 14. Väg över hällmarkerna. I bakgrunden<br />
löper vägen över ett återfyllt stenbrott. Foto Rio<br />
Kulturkooperativ.
14). Ifrån söder leder en ålderdomlig väg förbi bland annat område 31 in till<br />
brott 38, det lilla storbrottet, och härifrån vidare västerut mot kusten, över<br />
ett äldre brott, lämning 43.<br />
Pro d u k t i o n<br />
Där typen av stenavfall går att identifiera tyder avfallet på produktion av<br />
gatsten och kantsten. Tillverkning av knott tycks ha skett vid lämning 11,<br />
och eventuellt vid något eller några av brotten inom område 20. Vid det<br />
lilla storbrottet har förmodligen främst blockuttag skett, för vidare bear-<br />
betning på annan plats.<br />
r e l a t i v k ro n o l o g i<br />
En del vägar till och från brott överlagrar en del äldre brott. En stengärdes-<br />
gård går genom ett brott, lämning 25, och man har använt all skrotsten vid<br />
byggandet av muren. Även vid lämning 18 löper en stengärdesgård vid<br />
brottet, denna mur har delvis raserats för åtkomst till stenbrottet. Många<br />
brott är bevuxna med buskar och träd, vilket tyder på hög ålder. I områden<br />
nära kusten tar det förhållandevis lång tid för växtligheten att återhämta sig<br />
(Algotsson & Swedberg 2004b). Även avsaknaden av rester efter byggnader<br />
knutna till stenindustrin talar för en hög ålder. Detsamma gör avsaknaden<br />
av spår efter användning av tryckluft.<br />
k re a t i va uttr yc k<br />
I närheten av mangårdsbyggnaden till Ulmekärr 1:4 noterades tre ristningar<br />
med initialer och årtalet 1901 (figur 16). Dessutom fanns tre utan årtal men<br />
med initialer (figur 17). Två av dessa är spegelvända (bilaga 3). Det är troligt<br />
Figur 17. Ristningar öster om hus (A238). Foto<br />
Andreas Toreld.<br />
att dessa ristningar gjorts av stenhug-<br />
gare knutna till Fjellbacka Stenhugge-<br />
ris brytning i området. Det är också<br />
tänkbart att stenhuggarna hyrt in sig<br />
hos gårdsägaren. Även vid lämning<br />
38, det lilla storbrottet, finns en rist-<br />
ning (figur 15 och bilaga 3).<br />
Vid lämning 5, 11 och 34 finns<br />
konstruktioner vilka tolkats som lek-<br />
platser. De består huvudsakligen av<br />
stencirklar uppbyggda av avslags-<br />
sten. Vid lämning 5 är de upplagda<br />
på skrotstenar och fyllda med mos-<br />
sor och lavar, och här finns även an-<br />
dra ditlagda föremål. Vid lämning<br />
11 har putsskärv lagts i mittpartiet<br />
av en stor cirkel på marken. Cirkeln<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 17<br />
Figur 15. Kulturhistorisk ristning (A151) intill<br />
brott 38. Foto Andreas Toreld.<br />
Figur 16. Ristningar bakom hus (A237). Foto<br />
Andreas Toreld.
18 Bohusläns museum 2007:29<br />
vid lämning 34 har karaktären av en liten hydda. Samtliga konstruktioner<br />
tycks vara i bruk.<br />
M a t e r i e l l a l ä m n i n g a r : Yt t r e s t r u k t u r<br />
B e l ä g e n h e t<br />
Det aktuella utredningsområdet är beläget i närheten av utskeppnings-<br />
hamnar.<br />
B yg g n a d e r<br />
Studien har inte omfattat sökandet efter byggnader knutna till stenindu-<br />
strin utanför planområdet, och inte heller sociala byggnader knutna till<br />
tiden.<br />
Figur 18. Vägen ned till Kullgrens brygga. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
vä g a r<br />
Söderifrån leder en väg in i området för det lilla storbrottet, lämning 38, och<br />
viker här västerut. På den ekonomiska kartan från 1930-talet syns tydligt<br />
att den ansluter till en väg som leder ner till hamnen.<br />
h a m n<br />
Utskeppningshamn fanns, enligt arrendeavtal ingånget 1902 mellan Fjell-<br />
backa Stenhuggeri och Edvard Bock, vid gamla konservfabriken. En senare<br />
utskeppningshamn kan vara den strax söderut belägna Kullgrens brygga,<br />
dit Kullgrensvägen går (figur 18).<br />
I m m a t e r i e l l a l ä m n i n g a r<br />
Fö re t a g s s t r u k t u r<br />
Vid tiden runt förra sekelskiftet tecknade Fjellbacka Stenhuggeri AB arrende-
avtal med flera av markägarna i området. Ett exempel inom utredningsom-<br />
rådet är avtalet med ägarna till fastigheten Ulmekärr 1:4. Dessa avtal över-<br />
gick sedan vid någon tidpunkt till Kullgrens Enka. Då endast en mycket<br />
översiktlig genomgång av Landsarkivet gjorts kan det inte uteslutas att fler<br />
bolag varit aktiva i området, och inte heller att Fjellbacka Stenhuggeri AB<br />
tecknat fler avtal inom området.<br />
Det är möjligt att det också funnits stenhuggare som slutit egna avtal<br />
med markägare i området.<br />
m a r k<br />
Marken var privatägd, brytningen skedde genom arrendeavtal. Den är fort-<br />
farande privatägd.<br />
k ä n d a immateriella lämningar<br />
Studien har inte omfattat sökandet efter sådana.<br />
m u n t l i g a kä l l o r<br />
Studien har inte omfattat sökandet efter sådana.<br />
a r k i v<br />
I Landsarkivet har arkivet för Kullgrensbolaget översiktligt gåtts igenom<br />
till valda delar Mapp F 3:2 Register. Fjällbackadistriktet innehåller arren-<br />
deavtal för vissa fastigheter i Grebbestad.<br />
D i s k u s s i o n<br />
Hällmarkerna inom planområdet präglas av lämningarna efter stenindustrin.<br />
De utgörs av åttiotvå småbrott och ett litet storbrott. Dessa stenindustriella<br />
lämningar är alla äldre än andra världskriget. Avsaknaden av användning<br />
av tryckluft innebär att lämningarna förmodligen daterar sig även från före<br />
1:a världskriget, då tryckluft inte introducerades förrän runt 1910, och inte<br />
fick genomslag förrän på 1920-talet (Persson 1984).<br />
Det lilla storbrottet, lämning 38, kan tänkas utgöra ett undantag på plat-<br />
sen, då det uppvisar vissa något mer moderna drag, såsom storlek och form<br />
på skrotsten samt kranhål. Det är inte omöjligt att detta brott drivits med<br />
förhållandevis ålderdomliga metoder ända in på 1930-talet. Även på eko-<br />
nomiska kartan från denna tid synes berget vara ljusare just här, vilket kan<br />
tyda på färska brottytor. Även frånvaron av lämningar efter byggnader i<br />
anslutning till stenbrotten tyder på hög ålder. I ett av brotten finns märken<br />
efter atypiska bredkilar, vilket även detta kan tyda på hög ålder. En del av<br />
de riktigt små brotten tycks med tanke på exempelvis lavpåväxten vara för-<br />
hållandevis ålderdomliga. Arkivstudierna har visat att arrendeavtal teck-<br />
nades redan i slutet av artonhundratalet varför de äldsta brottytorna med<br />
största sannolikhet är från artonhundratalet.<br />
En del sentida ristningar är registrerade inom planområdet, förmodligen<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 19
20 Bohusläns museum 2007:29<br />
utförda av stenhuggarna. Några av dessa har årtalen 1901 och 1919 inristade,<br />
något som stämmer väl överens med den typologiska dateringen.<br />
Genom området går en äldre körväg från söder fram till storbrottet, läm-<br />
ning 38, och fortsätter därifrån västerut mot den gamla utskeppningshamnen.<br />
Vägen är idag körbar fram till storbrottet och därefter brukad som en gång-<br />
väg. Vid inventeringen visade sig detta gamla vägsystem vara flitigt använt av<br />
omkringboende som gångstråk. Ett annat exempel på dagens användning av<br />
området är de lekplatser som framkommit i eller i anslutning till brotten.<br />
Inom området finns flera sinsemellan olika miljöer vilka kan beskrivas<br />
som 1) småbrott, 2) stora sammanhängande småbrott, lämning 5, 20, 31 och<br />
47, respektive 3) det lilla storbrottet, lämning 38. Småbrottsmiljöerna är be-<br />
lägna i grupper över hela området och kan också tänkas ha funnits i de om-<br />
råden som brutits mer intensivt. Där har dock spåren efter dem försvunnit<br />
eller blivit otydliga genom fortsatt brytning. De stenindustriella lämningar<br />
som har speciella pedagogiska värden utgörs av 2, 5, 11, 15, 17, 20, 25, 27, 34,<br />
36, 38, 41, 42, 46, 47 och 48. En viktig del i förståelsen av området är vägen<br />
genom lämning 38. De sentida ristningarna här utgör också en viktig detalj<br />
som ökar lämningarnas pedagogiska värde.<br />
Arkivgenomgången visar att det finns goda möjligheter att fördjupa för-<br />
ståelsen för området genom arkivstudier. Arkivgenomgången har endast<br />
omfattat delar av Kullgrens Enkas arkiv. Det är möjligt att andra bolag också<br />
haft arrendeavtal inom området.<br />
Antikvarisk bedömning<br />
Stenindustrins lämningar bedöms enligt kulturmiljölagen för närvarande som<br />
övriga kulturhistoriska lämningar. Detta innebär att de skyddas av miljöbal-<br />
kens hänsynsregler enligt 3:e och 4:e kapitlet. Vid planläggning skall, enligt<br />
plan- och bygglagens andra kapitel paragraf 1 och 2, dessa bestämmelser till-<br />
lämpas. Syftet med dessa bestämmelser är en långsiktigt hållbar samhälls-<br />
utveckling. Detta har konkretiserats av Sveriges riksdag genom miljömålen.<br />
Miljömålet för en god bebyggd miljö föreskriver bland annat att ”platser och<br />
landskap med särskilda värden värnas och utvecklas (...) Natur- och grönom-<br />
råden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att<br />
behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan<br />
tillgodoses” (Länsstyrelsen 2003:139).<br />
Det saknas ett gott planeringsunderlag för att bedöma värdet av sten-<br />
industriella lämningar mellan enskilda områden. Det kan dock konstate-<br />
ras att föreliggande planområde innehåller lämningar från stenindustrin<br />
av stort pedagogiskt värde och ett inte ringa vetenskapligt värde. Området<br />
har också visat sig vara ett livligt frekventerat tätortsnära naturområde där<br />
spontan lek utövas.
Mot bakgrund av ovanstående är det rimligt att begära en miljökonsekvens-<br />
beskrivning som visar hur skyddet av detta tätortsnära natur- och kultur-<br />
område skall ske, och att möjliga alternativa lokaliseringar eller utform-<br />
ningar redovisas.<br />
Vid en eventuell fortsatt exploatering av området kommer det att bli<br />
svårt att inte radikalt förändra karaktären av ett landskap så präglat av<br />
stenindustrin. För att i någon mån bibehålla upplevelsen bör så stora sam-<br />
manhängande ytor som möjligt skapas så att brukandet av landskapet kan<br />
fortsätta utan att detta upplevs som störande för de boende. Av absolut vikt<br />
för upplevelsen av historien i området är att den sammanhållna strukturen<br />
med brott 38 och vägen, som leder till och genom detta brott, bevaras. Brot-<br />
tet och dess närområde bör inte bebyggas. Vägen bör i sin helhet behålla<br />
nuvarande karaktär och inte förändras genom breddning eller påfyllnad<br />
av vägmaterial. Två områden med speciell karaktär och stora pedagogiska<br />
värden är lämning 20 och 47. Enskilda brott av speciellt värde är 2, 15, 17,<br />
25, 27, 36, 38, 41, 42, 46 och 48. Vid utformning av alternativ bör dessa be-<br />
varas i sammanhängande strukturer. En lämningstyp av särskild betydel-<br />
se är de spontana lekplatserna, vid lämning 5, 11 och 34. Dessa platser har<br />
valts av brukarna själva för lek i en historisk miljö. Detta bör respekteras<br />
och beaktas i den kommande planeringen.<br />
För att kompensera ett eventuellt intrång i kulturmiljön och för att ut-<br />
veckla upplevelsen av den kvarvarande delen, bör en fördjupad studie gö-<br />
ras som innefattar en detaljerad dokumentation av de ovan i detta kapitel<br />
nämnda lämningarna, samt en analys av de materiella och immateriella<br />
lämningar som är knutna till miljön och deras sociala betydelse för sam-<br />
hällsutvecklingen.<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 21
22 Bohusläns museum 2007:29<br />
resultat gentemot undersök ningsplanen<br />
Enligt undersökningsplanen var syftet med den särskilda utredningen att<br />
undersöka om någon tidigare okänd fornlämning berördes av aktuellt plan-<br />
förslag. Utredningen skulle utföras genom inventering och provgrävning.<br />
Vidare skulle de kulturhistoriska lämningar som finns i området dokumen-<br />
teras. Utredningen har utförts i enlighet med undersökningsplanen.<br />
m aterialets potential<br />
Inom utredningsområdet påträffade lämningar som kan belysa Grebbe-<br />
stadsområdet under olika delar av förhistorisk och historisk tid. Här finns<br />
en boplats från stenålder, som sannolikt utnyttjats för kustbundna aktivi-<br />
teter. Hällristningslokal Tanum 1916 är sannolikt den västligaste av de hit-<br />
tills kända bronsåldersristningarna i området. Hällristningen kan ge ytter-<br />
ligare förståelse av hur landskapets olika platser och miljöer använts under<br />
bronsåldern.<br />
Materialet från utredningen kan användas för flera studier som anknyter<br />
till det program för arkeologisk kunskapsutveckling som Bohusläns museum<br />
antagit. De teman där materialet från det här aktuella området kan komma<br />
att användas är bland annat ”Regionala strukturer”, ”Landskapsarkeologi” och<br />
”Rituella platser och företeelser” (Axelsson & von Arbin 2005).<br />
De omfattande lämningarna från stenindustrin har ett pedagogiskt och<br />
vetenskapligt värde för förståelsen av och kunskaperna om denna.<br />
slutsatser samt åtgärdsförslag<br />
Vid den särskilda utredningen av delar av fastigheterna Ulmekärr, Gissleröd<br />
och Kuseröd, påträffades tre nya fornlämningar i form av en hällristning<br />
med skepp och skålgropar (Tanum 1916), en skålgropslokal (Tanum 1917)<br />
och en boplats (Tanum 1918). Även i den nordöstra delen av utredningsom-<br />
rådet fanns tecken på förhistorisk närvaro. Fyndmängden var dock liten och<br />
området är dessutom tidigare stört av en VA-ledning.<br />
I anslutning till den särskilda utredningen genomfördes en kulturhistorisk<br />
dokumentation av de stenindustriella lämningar som finns inom utrednings-<br />
området. Dessa utgörs av småbrott, större brott och vägar. Vid den fortsatta<br />
utformningen av planområdet bör hänsyn tas till lämningarna i enlighet med<br />
rekommendationerna under rubriken Antikvarisk bedömning ovan.<br />
Bohusläns museum anser att den nyfunna boplatsen Tanum 1918 bör för-<br />
undersökas vid en exploatering. De nyfunna hällristningslokalerna Tanum<br />
1916 och 1917 klassas som fornlämningar och en antikvarisk bedömning vid<br />
exploatering i/intill dessa bör göras.
eferenser<br />
Litteratur<br />
Algotsson, Å. & Swedberg, S. 2004a. Sten.doc. Metod för dokumentation<br />
av lämningar från stenhuggarepoken. Rio Kulturkooperativ.<br />
Kulturhistoriska rapporter 1, Dingle.<br />
Algotsson, Å. & Swedberg, S. 2004b. Stenindustrilämningar i Ejde.<br />
En kulturhistorisk dokumentation inom detaljplaneområdet Smörhagen.<br />
Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 3, Dingle.<br />
Axelsson, S. & von Arbin, S. 2005. Program för arkeologisk kunskapsutveckling.<br />
Bohusläns museum Rapport 2004:36, Uddevalla.<br />
Ljunggren, A., Rudd, P. & Swedberg, S. 2006. Arkeologisk utredning<br />
Anneberg Grebbestad, Tanum sn. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska<br />
rapporter 12, Dingle.<br />
Länstyrelsen Västra Götaland. 2003. Miljömålen i Västra Götaland.<br />
Rapport 2003:19.<br />
Persson, L. K. 1984. Arbete, politik, arbetarrörelse. En studie av stenindustrins<br />
Bohuslän 1860-1910.<br />
Swedberg, S. & Östlund, A. 2007. Arkeologisk förundersökning Anneberg<br />
Grebbestad, Tanum sn. Rio Kulturkooperativ. Kulturhistoriska<br />
rapporter 15, Dingle.<br />
Otr yckta k ällor<br />
Bohusläns museums antikvarisk-topografiska arkiv<br />
FMIS, Digitala Fornminnesregistret. Riksantikvarieämbetet,<br />
Stockholm<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 23
24 Bohusläns museum 2007:29<br />
tek nisk a ocH administrativa uppgif ter<br />
Lst dnr: 431-67975-2006<br />
BM dnr: NOK 338-2006<br />
BM pnr: A329<br />
Intrasisprojekt: BM07A329001<br />
Fornlämningsnr: Tanum 1916, Tanum 1917 och<br />
Tanum 1918<br />
Län: Västra Götalands län<br />
Kommun: Tanum<br />
Socken: Tanum<br />
Fastighet: Ulmekärr 1:4 och 1:41, Gissleröd<br />
Ek. karta: 9A 3g, 9A 3h<br />
1:6 samt Kuseröd 2:24, 2:27 och 2:32<br />
Läge: X 6517304, Y 1235056,<br />
Höjd över havet: 15-30 meter<br />
Koordinatsystem: RT90 2.5 gon V<br />
Höjdsystem: -<br />
Uppdragsgivare: Lennart Stjern, Box 32,<br />
457 02 Grebbestad<br />
Ansvarig institution: Bohusläns museum<br />
Projektledare: Mattias Öbrink<br />
Fältpersonal: Mattias Öbrink (Bohusläns museum)<br />
och Andreas Toreld (Vitlycke<br />
museum)<br />
Konsulter: Rio kulturkooperativ, Dingle<br />
(kulturhistorisk dokumentation).<br />
Fältarbetstid: Inventering 3 och 16 januari 2007,<br />
provgrävning 23-24 januari 2007<br />
Arkeologtimmar: Inventering 16 h, provgrävning<br />
32 h.<br />
Undersökt yta: Extensiv yta 228 730 m 2 , intensiv<br />
yta 237 m 2<br />
Arkiv: Bohusläns museums arkiv<br />
Fynd: Inga fynd omhändertogs
figur för teck ning<br />
Figur 1: Utsnitt ur GSD-Röda kartan/Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd<br />
ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.<br />
Figur 2: Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 9A3g och 9A3h, med platsen för undersökningen markerad.<br />
Skala 1:20 000. Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3.<br />
Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.<br />
Figur 3. Översikt över undersökningsområdet med fornlämningarna markerade. skala 1:10 000. Godkänd<br />
ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.<br />
Figur 4. Skålgropslokal Tanum 1917 mot väster. Foto Andreas Toreld.<br />
Figur 5. Schakt och ristningar samt föreslaget FU-område. Skala 1:4 000. Godkänd ur sekretessynpunkt<br />
för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.<br />
Figur 6. Frottage: två av skeppen på ristning Tanum 1916. Foto och frottage Andreas Toreld.<br />
Figur 7. Skepp och skålgropar, ristning Tanum 1916. Foto Andreas Toreld.<br />
Figur 8. Detaljbild av skålgropslokal Tanum 1917. Foto Andreas Toreld.<br />
Figur 9. Dokumentation av stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Figur 10. Stenbrott och kulturhistoriska ristningar inom utredningsområdet. Skala 1:4 000. Godkänd<br />
ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-06-07. Dnr 601-2007/1100.<br />
Figur 11. Brott i en nivå som utnyttjar naturliga sprickor i berget. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Figur 12. Kvarsittande bredkil. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Figur 13. Borrhål med karaktäristiska märken efter remmaren. Berget har dock spruckit på fel ställe.<br />
Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Figur 14. Väg över hällmarkerna. I bakgrunden löper vägen över ett återfyllt stenbrott. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Figur 15. Kulturhistorisk ristning (A151) intill brott 38. Foto Andreas Toreld.<br />
Figur 16. Ristningar bakom hus (A237). Foto Andreas Toreld.<br />
Figur 17. Ristningar öster om hus (A238). Foto Andreas Toreld.<br />
Figur 18. Vägen ned till Kullgrens brygga. Foto Rio Kulturkooperativ.<br />
Bilagor<br />
Bilaga 1. Tabell 1: Schaktbeskrivning.<br />
Bilaga 2. Tabell 2: Stenbrott.<br />
Bilaga 3. Tabell 3: Kulturhistoriska ristningar.<br />
Hällristarnas och stenhuggarnas marker 25
Bilaga 1. Tabell 1: Schaktbeskrivning.<br />
Schakt Längd Bredd Djup Lagerbeskrivning Anläggning Fynd Kommentar<br />
S100 3 m 1,3 m 0,45 m<br />
Torv + matjord 0,35 m tjock. Därunder gulgrå<br />
lera.<br />
- - -<br />
S102 3 m 1,3 m 0,45 m<br />
Torv + matjord 0,2 m tjock. Därunder grå,<br />
fuktig, humös lera.<br />
Torv + matjord 0,3-0,35 m tjock. Därunder<br />
- - -<br />
S104 5 m 1,3 m 0,45 m gulgrå lera 0,05 m tjock. Därunder gulgrå<br />
sand.<br />
- - -<br />
S106 5 m 1,3 m 0,4 m<br />
S108 4 m 1,3 m 0,5 m<br />
S110 4 m 1,3 m 0,6 m<br />
S112 3,5 m 1,3 m 0,4 m<br />
S114 3,5 m 1,3 m 0,5 m<br />
S116 6 m 3 m 0,5 m<br />
S120 4 m 1,3 m 0,35 m<br />
S122 4,5 m 3,5 m -<br />
Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder brungul<br />
sand, bitvis lerig, med inslag av humösa<br />
bruna sandfläckar.<br />
Torv + matjord 0,3-0,4 m tjock. Därunder<br />
gulbrun silt med inslag av naturflinta.<br />
Torv + matjord 0,3-0,5 m tjock, tjockast i<br />
S del. Därunder gulgrå siltig lera, inslag av<br />
stenar.<br />
Torv + matjord 0,3-0,35 m tjock, tjockast i S<br />
del. Därunder gulgrå lera.<br />
Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder i V del<br />
gulgrå lera, I Ö del gulgrå sand med stora<br />
stenar och tegelbitar.<br />
Torv + matjord 0,15-0,3 m tjock. Därunder<br />
gulgrå siltig sand med stora stenar.<br />
Torv + matjord 0,25 m tjock. Därunder gulgrå<br />
siltig lera.<br />
Häll som avtorvades; Torv 0,05-0,1 m tjock<br />
därunder berg.<br />
-<br />
Porslin, tegelbitar<br />
- Tegel -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- -<br />
- - -<br />
- -<br />
S128 3,5 m 1,3 m 0,35 m Torv + förna 0,2 m tjock. Därunder grå sand. - - -<br />
S130 3,5 m 1,3 m 0,5 m<br />
S132 3 m 1,3 m 0,4 m<br />
S134 3,5 m 1,3 m 0,3 m<br />
S136 3 m 1,3 m 0,35 m<br />
S138 3 m 1,3 m 0,25 m<br />
S141 2,5 m 2 m 0,25 m<br />
S143 3 m 1,3 m 0,4 m<br />
S145 3 m 1,3 m 0,2 m<br />
S147 3 m 1,3 m 0,3 m<br />
S149 3 m 1,3 m 0,35 m<br />
S161 3,5 m 1,3 m 0,35 m<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder gråbrun humös<br />
sand 0,25 m tjock. Därunder gulbrun sand.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder gråbrun humös<br />
sand 0,15 m tjock. Därunder gulbrun sand.<br />
Torv 0,15 m tjock. Därunder brun humös<br />
sand 0,05 m tjock. Därunder brun sand med<br />
0,1-0,3 m stora stenar.<br />
Torv 0,15 m tjock. Därunder brungrå sand<br />
med stenar och block.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder gulbrun sand<br />
med enstaka stenar.<br />
Torv 0,05-0,1 m tjock. Därunder berg i S del,<br />
i N del brun humös sand med tätt packade<br />
stenar av diabas med inslag av porfyr och<br />
granit, 0,1-0,3 m stora.<br />
Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun humös<br />
sand med mycket stenar. I S del berg från<br />
0,1-0,15 m djup.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder berg I NV och SÖ<br />
del, I mitten svacka med brun humös sand.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder brun humös<br />
sand med enstaka stenar, ca 0,15 m tjock.<br />
Därunder grå sand.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder brun humös<br />
sand 0,15 m tjock. Därunder gråbrun sand<br />
med stenar.<br />
Torv + matjord 0,2 m tjock. Därunder brun<br />
sand med rundade stenar.<br />
- - -<br />
- - -<br />
- Flinta -<br />
Flinta -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- Flinta -<br />
S163 3 m 1,3 m 0,45 m Torv 0,1 m tjock. Därunder brun sand. - - -<br />
S165 3 m 1,3 m 0,4 m<br />
S167 3,5 m 1,3 m 0,4 m<br />
Torv + matjord 0,2-0,25 m tjock. Därunder<br />
brun sand.<br />
Torv + matjord 0,15 m tjock. Därunder brun<br />
sand med enstaka stenar.<br />
- - -<br />
- - -<br />
Schaktet intill<br />
hus/trädgård.<br />
Direkt söder om<br />
S122.<br />
Direkt norr om<br />
S116.
S169 4 m 1,3 m 0,5 m<br />
S174 4,5 m 1,3 m 0,6 m<br />
S176 4,5 m 1,3 m 0,65 m<br />
S183 2,5 m 1,3 m 0,25 m<br />
S185 3 m 1,3 m 0,25 m<br />
Torv + matjord 0,4 m tjock. Därunder gulgrå<br />
sandig silt.<br />
Torv + matjord 0,4 m tjock. Därunder svart<br />
siltigt sandlager med sot, 0,15 m tjockt. Därunder<br />
gulgrå lera.<br />
Torv + matjord 0,45 m tjock. Därunder gulbrun<br />
silt.<br />
Torv + förna 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun<br />
sand.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder grå siltig sand<br />
med mycket stenar och grus.<br />
- - -<br />
- -<br />
- - -<br />
-<br />
- -<br />
Flinta + bergart<br />
S187 3,5 m 1,3 m 0,25 m Torv 0,1 m tjock. Därunder grå siltig morän. - - -<br />
S189 4 m 1,3 m 0,3 m<br />
S196 4,5 m 1,3 m 0,3 m<br />
Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder brun humös<br />
silt med med stenar, ca 0,15 m tjock. Därunder<br />
grå siltig morän.<br />
Torv + matjord 0,15-0,2 m tjock. Därunder<br />
gulbrun sand med bruna humösa sandfläckar.<br />
- - -<br />
- Bränd lera -<br />
S198 2 m 1,3 m 0,1 m Torv 0,1 m tjock. Därunder berg. - - -<br />
S200 4,5 m 1,3 m 0,45 m<br />
S202 6 m 1,3 m 0,25 m<br />
S204 4 m 1,3 m 0,4 m<br />
S206 3,5 m 1,3 m 0,4 m<br />
S208 4,5 m 1,3 m 0,35 m<br />
S210 3,5 m 1,3 m 0,35 m<br />
S212 5 m 1,3 m 0,4 m<br />
S214 4 m 1,3 m 0,3 m<br />
S216 3 m 1,3 m 0,4 m<br />
S218 2,5 m 1,3 m 0,15 m<br />
S220 3 m 1,3 m 0,4 m<br />
S222 3 m 1,3 m 0,3 m<br />
S224 3 m 1,3 m 0,3 m<br />
Torv + matjord 0,3 m tjock. Därunder gul,<br />
något siltig sand.<br />
Torv 0,1-0,15 m tjock. Därunder berg i V del,<br />
i berget svackor med brun något humös<br />
sand, skärvig sten i sanden. I Ö del under<br />
torven brun något humös sand med mycket<br />
stenar.<br />
Torv 0,15 m tjock. Därunder brungrå sand<br />
med enstaka stenar.<br />
Torv 0,15-0,2 m tjock. Därunder brun sand, I<br />
V del gråbrun sand med enstaka stenar.<br />
Torv + matjord 0,2-0,25 m tjock. Därunder<br />
gulbrun sand.<br />
Torv + matjord 0,25 m tjock. Därunder gulbrun<br />
sand med enstaka bruna humösa<br />
sandfläckar.<br />
Torv + matjord 0,25 m tjock. Därunder i V<br />
del berg med svackor fyllda med brun sand,<br />
fläckvis mörkbrun sand med kolbitar och<br />
stenar. I Ö del under torv + matjord brun<br />
sand med spridd bränd lera.<br />
Torv 0,15 m tjock. Brun humös sand med<br />
mycket stenar och rötter 0,1 m tjock. Därunder<br />
grå sand.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder mörkbrun humös<br />
sand 0,15-0,2 m tjock. Därunder brungrå<br />
sand.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder mycket stenig<br />
brun sand.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder mörkbrun humös<br />
sand 0,15 m tjock. Därunder stenig<br />
brun sand.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder brun något humös<br />
sand med stenar.<br />
Torv 0,1 m tjock. Därunder i Ö del berg, i V<br />
del brungrå grusig sand.<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
2 mörkfärgningar<br />
ca 0,3 m Ø.<br />
Flacka 0,03 m<br />
djupa. Troligen<br />
naturliga.<br />
- -<br />
- - -<br />
- -<br />
- -<br />
- -<br />
- - -<br />
- - -<br />
Svart sandlager<br />
troligen modernt<br />
utkastlager<br />
-<br />
Diabasblock 2 m<br />
SV om schaktet<br />
Mörkbrun humös<br />
sand ev gammal<br />
matjord<br />
Pga mängden<br />
sten kunde<br />
schaktet ej grävas<br />
djupare än<br />
0,15 m.<br />
Mörkbrun humös<br />
sand ev gammal<br />
matjord
Bilaga 2. Tabell 2: Stenbrott.<br />
ID Beskrivning<br />
1 Fyra mindre brottytor, en nivå. Rundkilshål i brottytan. Bredkilshål. Minst två bearbetningsplatser.<br />
2<br />
Brottyta med uttag i tre nivåer. Borrhål, men inga tydliga kilhål. Skrotstenshögar på Ö och V sidan om brottet. Bearbetningsplats S<br />
om, eventuellt ytterligare två Ö och V om brottet. Rundkilshål på enstaka skrotstenar.<br />
3 Brott i en nivå. Rundkilshål i brottkant. 2 skrotstenshögar SO om brottytan.<br />
4 Mindre brott, en nivå. Ena brottkanten naturlig spricka. Rundkilshål. Två bearbetningsplatser Ö om brottet.<br />
5 Mindre brott i två nivåer. Borrhål (trekantigt), bredkilshål, rundkilshål. Avslagssten med eventuell bearbetning 5 m Ö om brottet.<br />
6 Litet brott i en nivå. Rundkilshål.<br />
7 Brott i en nivå. Borrhål och rundkilshål. Skrot och avslagssten i N. Skrotsten i Ö.<br />
8 Litet brott i två nivåer. Kilhål. Kvarliggande block. Trolig bearbetningsplats s om brottet.<br />
9 Mindre brott i en nivå. Rundkil. Kvarliggande block. Skrotsten och avslag i brottet.<br />
10 Brott i tre nivåer. Rundkilshål. Skrotsten och avslagssten i brottet.<br />
11<br />
Brott i en nivå. Rundkilshål. Två eller tre tillhuggningsplatser. Skrotsten och avslagssten, möjligen från knottillverkning. Välorganiserad<br />
arbetsplats.<br />
12 Brott med minst en nivå. Rundkilshål. Skrotsten i S, avslagssten och skrotsten i N. En naturlig spricka har nyttjats. Ett tunnband.<br />
13 Brott i en nivå med kvarliggande block i brottet. Rundkil. Delvis kvarsittande borrhål.<br />
14 Brott i en nivå. Rundkil. Bearbetningsplats och skrotsten V om ytan.<br />
15 Brott i en nivå med kvarliggande block i brott. Rundkil. Kvarsittande rundkil.<br />
16 Två brott i en nivå med kvarliggande skrotsten i brott och NV om. Rundkilshål och borrhål.<br />
17<br />
Brott i två nivåer. Rundkilshål, borrhål med remmare. Skrot- och avfallssten blandat i två högar N och Ö om. Delvis fyllt med skrotsten.<br />
18 Brott i en nivå. Rundkilshål. Skrotsten och block kvarligger i brottet. Gärdesgård bortplockad för åtkomst till brottet.<br />
19 Brott i en nivå. Bredkilshål (stort). V om brottet en bearbetningsplats.<br />
20<br />
Område med sex delytor a-f. A-e är brott medan f är ett skrotstensområde. Borrhål med remmare. Bearbetningsplats, eventuellt<br />
rester av knotthuggning.<br />
21 Brott i flera nivåer i en bergsbrant. Rundkilshål. Borrhål med remmare. Skrotsten i och nedanför brott.<br />
22 Två brott. Rundkilshål. Utnyttjat naturliga sprickor.<br />
23 Brott med skrotsten och block kvarliggande i brottet samt Ö om. Rundkilshål<br />
24<br />
Brott med en naturlig svallspricka som täcker större delen av ytan. Rund- och bredkilshål. Borrhål med remmare, även horisontella,<br />
ett trekantigt borrhål.<br />
25 Brott i en nivå, borrhål och rundkilshål. Gärdesgård genom brottet delvis byggd med skrotsten.<br />
26 Brott i en nivå, borrhål och bredkilshål.<br />
27 Brott i en nivå, borrhål med remmare och bredkilshål.<br />
28 Brott i en nivå. Rundkilshål. Två bearbetningsplatser.<br />
29 Tre brottytor samlade. Rundkilshål. Borrhål. En eventuell bearbetningsplats.<br />
30 Brott i en nivå. Bred- och rundkilshål.<br />
31 Fem brottytor. Rundkilshål. Ett fåtal borrhål, med remmare. Tre eventuella bearbetningsplatser. Väg till brottet.<br />
32 Brott i en nivå. Rundkilshål.<br />
33 Brott i en nivå. Rund- och bredkilshål.<br />
34 Brott i en nivå. Rundkilshål. Borrhål, trekantigt.<br />
35 Brott i en nivå. Bredkilshål.<br />
36 Brott i två nivåer. Bred- och rundkilshål, i samma block. Ett borrhål, med remmare. En eventuell bearbetningsplats.<br />
37 Brott i en nivå med kvarliggande block, skrot- o avslagsstenhögar. Minst en bearbetningsplats. Bredkilshål.<br />
38<br />
Brott i tre nivåer. Bredkilshål. Borrhål, med remmare. Kranhål, två stycken på lösa block/skrotstenar. Skrotstenshögar och eventuellt<br />
bearbetningsplatser. Väg åt tre håll från brottet.<br />
39 Det övre, mindre brottet, har rundkilshål. Det nedre, större brottet, har bredkilshål. Skrotstenshögar.<br />
40 Mindre brott i en nivå. Bredkilshål. Borrhål.<br />
41 Mindre brott i en nivå. Bredkilshål. Borrhål. Bearbetningsplats i SV.<br />
42 Brott i en nivå. Rundkilshål. Borrhål. Skrotsten kvar i brottytan.<br />
43 Brottet återfyllt med skrotsten, eftersom väg går genom brottet. Bredkilshål. Borrhål. Bearbetningsplats i Ö.<br />
44 Brott i en nivå. bredkilshål av ovanlig typ, bredare än vanligt. Borrhål med remmare.<br />
45 Brott i en nivå. Rundkilshål<br />
46 Skrotstenshög, troligen från bearbetning av löst liggande block.
47<br />
Ett långsträckt brott, man har brutit från tre sidor på bergsryggen. Ryggen går NV-SO. Rundkilshåls. Borrhål, minst ett med remmare.<br />
Flera skrot- avslags- och putsstenhögar. Minst nio bearbetningsplatser. Väg leder fram till brottet.<br />
48<br />
Långsträckt brottyta i en nivå. Rundkilshål. Genom brottet löper en väg, passagen fylld med skrotsten. Flera skrotstenshögar finns<br />
i anslutning till brottet.<br />
49 Grunt brott i två nivåer. Bredkilshål.<br />
50 Brottyta i två nivåer. Bredkilshål. Enstaka borrhål.<br />
51 Skrotstenshög, troligen rester från bearbetning av löst liggande block.<br />
52 Brott i en nivå, mycket grunt. Rundkilshål.<br />
53 Brott i en nivå. Rundkilshål. En bearbetningsplats.<br />
54 Grunt brott i två nivåer. Rundkilshål.<br />
55 Litet brott med ett par block löskilade,de är troligen också kvarliggande. Rundkilshål.<br />
56 Brott i en nivå. Bredkil, en kvarsittande. Borrhål. Skrotsten i Ö.<br />
57 Brott i två nivåer. Bredkilshål. Borrhål med remmare. Kvarliggande block och skrotsten i brottet
Bilaga 3. Tabell 3: Kulturhistoriska ristningar.<br />
ID Beskrivning<br />
A151 I hällmark/väg intill brott 38. Text: Karl e..dah ljungström Öm 1919. Ristningen formad som båt.<br />
A236 Block väster om hus, intill väg. Spegelvända initialer, text: EL.<br />
A237 Flera ristningar, i hällmark, bakom hus. Text: JAP 1901, O.P 1901, J.A.J 1901, E.H.A<br />
A238 I hällmark, öster om hus intill väg. Spegelvända initialer, text: HH VK
Hällristarnas ocH stenHuggarnas marker<br />
AU<br />
Mattias Öbrink, Stig Swedberg och Annika Östlund<br />
Rapport 2007:29