Nytt i Norrskog nr 2 2012

En mEdlEmstidning från norrskog nummEr 2 2012
VäRlDENS SNabbaSTE SåGlINjE I SIKåS | SkogSpraktika | äNTlIGEN
DIN SKOGSbRuKSplaN på wEbbEN | DOMSjö FabRIKER HaR EN STaRK
MIljöpROFIl | ExpErtpanElEn bESvarar dina frågor
THE KINGDOM OF FORESTRY
NYTT
i NORRSKOG
SKOGSpRaKTIKa
under ett år ska vi få följa ante och anita Osterling i deras skog.

Klassiskt järnbruk från 1703. Vackert och inspirerande. Modernt och flexibelt.
Vårens Frestelser
LÖRDAG 21 APRIL
GOURMETHELG MED VM-KOCKEN
FRIDA RONGE SOM LAGAR
7-RÄTTERS SUSHI.
1.795:- inkl Herrgårdskaffe, Vildmarksbad,
7-rätters middag och del i dubbelrum med frukost.
FREDAG 11 MAJ
PROVNING MED BOX WHISKY OCH
2-RÄTTERS GOURMETMIDDAG.
1.395:- inkl del i dubbelrum med frukost.
LÖRDAG 26 MAJ
”FRÅN MOUSSERANDE VIN TILL
CHAMPAGNE” OCH 2-RÄTTERS
GOURMETMIDDAG.
1.395:- inkl del i dubbelrum med frukost.
Konferens på järnbruk från 1703
Högklassig mat och
varmt omhändertagande
i storslagen bruksmiljö.
0612-71 75 00
info@galsjobruk.com
www.galsjobruk.com
❈
3-dagars konferens från 1.895:- per person i dubbelrum
(Lunch-Lunch) Priset är exkl moms.
En medlemstidning från Norrskog
Din medlemstidning från
Skogsägarna norrskog
tel: 0612-71 87 00
info@norrskog.se
www.norrskog.se
ansvarig utgivare
Erika lundin,
erika.lundin@norrskog.se
tel: 0612-71 87 66
redaktion
petra Järnbert
redaktör/adC Media
petra.jarnbert@adc.se
tel: 070-262 91 95
nicklas Stavbom
ad/adC Media
nicklas.stavbom@adc.se
tel: 0620-68 33 06
Medarbetare
Mia boman
olov Söderström
Clas tjäder
thomas larsson
Omslagsfoto
petra Järnbert
Tryck
ågrenshuset, Örnsköldsvik
Upplaga
23 500
annonsbokning
Mikael Wännström
090-711 525
mikael.wannstrom@display-umea.se
InneHÅLL
Du som får det här numret av Nytt
i Norrskog är skogsägare i Norrskogs
geografiska område. Kanske är du medlem
sedan många år, eller kanske har du ännu
inte fått upp ögonen för fördelen med att
vara medlem i en skogsägarförening.
Oavsett hur dina förutsättningar ser ut,
och oavsett vad du har för avsikt med din
skog, erbjuder vi dig alltid förstklassiga
skogstjänster, både på kortare och på längre
sikt. Som medlem i en skogsägarförening
kan du alltid känna dig trygg med att det är
just dina intressen som står i centrum varje
gång du tar kontakt med någon av oss på
Norrskog.
Oavsett om du bor på din fastighet eller
inte – oavsett om du har tiden men inte
orken. Eller kanske tvärt om – om du
har orken och lusten, men tiden är full av
hämtningar och lämningar på dagis och
fotbollsträningar. Vi är lyhörda för just
dig, din livssituation, din ekonomi och din
skog.
Och vi är mer än det.
Med egen industri bidrar koncernen
Norrskog till att hålla virkespriserna på en
bra nivå, vi har hela den ovärderliga kedjan
internt, allt från skogstjänsterna och virkeshandeln,
till produktion i egen industri och
egen försäljning av förstklassiga trävaror. Vi
är starka i vår roll och vi är inte beroende
av andra aktörer för att du som medlem
ska få god avsättning för virket från din
skogsfastighet.
Goda år får du som medlem dessutom
del av vinsten från koncernen Norrskog.
Tillsammans är vi Norrskog, därför blir
vi en maktfaktor när vi driver näringspolitiska
frågor lokalt och nationellt, eftersom
vi har uppdraget att föra våra 13 000
INTRO: Världens snabbaste såglinje i Sikås • Namnkunnigt
besök från Kina • Äntligen din skogsbruksplan på webben •
Skogspraktika: i ett år ska vi få följa ante och anita osterling i
sysslorna på fastigheten • Dagmar: livet går vidare för bröderna
Holm i Åvike Bruk • Försäkringen – så fyller du i blanketten •
Marknad: förädlade produkter från domsjö fabriker har en stark
miljöprofil • Expertpanelen: Clas tjäder och torsten lundborg
besvarar läsarnas frågor
3
INTRO
FöRDElEN MED aTT VaRa
MEDlEM I NORRSKOG
medlemmars talan när vi försvarar privat
äganderätt, näringsfrihet och ett lönsamt
familjeskogsbruk. 13 000 medlemmar, det
är cirka 55 000 berörda personer, vilket
gör oss till en viktig faktor i samhället.
Föreningen är din förlängda arm. Vi har
kunskapen om du känner dig osäker och vi
har förmånen att förvalta din skog när du
väljer att anlita oss – i vått och torrt.
I skrivandes stund har vi den stormfällda
skogen under kontroll och vi ligger
före vår tidsplan, men ännu har vi inte
sett de fullständiga effekterna av stormen,
vi förväntar oss en ny puckel i samband
med snösmältningen. Hör av dig till en
skogsinspektor i ditt område (bilaga med
kontaktuppgifter hittar du i denna tidning)
om du har funderingar kring hur du gör
en inventering av din stormfällda skog, det
går fortfarande att rädda stora
värden i skogen. Vi har samlat
alla tillgängliga resurser och
beräknar att ta hand om allt
stormskadat virke som
redan är anmält, senast
den 1 juni – och självklart
prioriterar vi våra
medlemmars skogar.
Lika självklart strävar
vi hela tiden efter
att bli ännu bättre på
att möta dina behov.
Vårt kontinuerliga
förbättringsarbete gagnar
dig som medlem och du
får allt vassare tjänster och
bättre service i takt med
att vi gör ett ännu bättre
jobb.
Janne BJörck, VD
Det här numret av Nytt
i Norrskog går ut till alla
skogsägare i Norrskogs område.
Om du inte redan är
medlem kan du enkelt gå in
på webben och teckna ditt
medlemskap redan idag.
www.norrskog.se
PEFC/05-38-104
Nytt i Norrskog

4
INTRO
2011
I SIFFROR
•Virkesfångsten ökade under 2011
till 1 518 000 (1 443 300) m3f. Det innebär att volymerna ökade för
tredje året i rad. Kontrakteringen av
avverkningsuppdrag var mycket god
under 2011, med en ökning med
380 000 m3f jämfört med föregående
år.
•Under 2011 ökade Norrskogs
egna industrier NWP sina externa
leveranser med runt tio procent
jämfört med 2010.
•Den totala medlemsarealen ökade
under 2011 med 30 000 hektar till
totalt 950 000 hektar.
alla HaR INTE SaMMa
MöjlIGHET aTT Ta HaND
OM SIN SKOG.
NORRSKOG GöR DET
GäRNa åT DIG, KONTaKTbIlaGa
FINNS I DENNa
TIDNING.
personalNYTT
TOMMy OScArSSON började den
12 mars som Produktionsoptimerare på
NWP Östavall.
Nytt i Norrskog
BJÖrN THOrN-ANDErSEN började den
16 januari sin anställning som Produktionscontroller
på NWP Sikås.
The Kingdom of Forestry
I början av februari fick Norrskog – och svensk skogsägarrörelse –
celebert besök, när två av det kinesiska näringslivets absoluta toppar
hade vägarna förbi Östersund.
kina genomför en stor skogsmarkreform där det svenska familjeskogsbruket står
som förebild. En halv miljard kinesiska familjer får genom reformen brukarrätt över
stora arealer. Syftet är att få ett uthålligt skogsbruk, en bättre skötsel av skogen och
inkomster till landsbygden. delegationen från kinas statliga skogsadministration
bestod av Mrs Shen Suhua, ansvarig för internationella kontakter, Mrs xing Hong
som ansvarar för kinas nya skogsmarkreform och deras tolk Mr Yu Yue. delar av
norrskogs styrelse fanns på plats, liksom norrskogs skogschef björn Skogh.
– De fick träffa två skogsägarfamiljer som är aktiva norrskogsmedlemmar, både
familjen åsbo som är sjunde generationen på sin fastighet och familjen rambrant
som kan leva på sin fastighet med en del kompletterande verksamheter på
gården, berättar han.
– Jag upplever att de var översvallande positiva till vad de kallar vårt Kingdom of
forestry, vårt Skogsrike. de anser att svensk skogsägarrörelse är det bästa exemplet
för hur de vill utforma sin rörelse i kina. därför tittar de en hel del på den
svenska skogsägarens roll i skogsägarföreningen, hur skogsägarföreningen är
uppbyggd med demokratiskt förtroendevalda i respektive skogsbruksområde som
i sin tur har stort inflytande in i styrelsen, säger björn Skogh.
på sikt tror han att utbytet i skogliga frågor kan främja eventuella framtida affärskontakter.
– Framförallt känns det här samarbetet väldigt kul och utvecklande, säger Björn
Skog.
25 000
hektar
uNDER 2011 HaR NORRSKOG
plaNlaGT 25 000 HEKTaR VIlKET
GöR OSS MaRKNaDSlEDaNDE
INOM VåRT GEOGRaFISKa OMRåDE.
En medlemstidning från Norrskog
Världens snabbaste
såglinje i Sikås
Enligt tillverkaren ska den nya såglinjen i Sikås klara 200 meter virke per minut.
– För att försäkra oss om att vi fixar våra högt ställda krav, testade vi att
köra såglinjen i 220 meter per minut. Enligt tillverkaren har ingen testat
det tidigare, säger Henrik Jönsson som är platschef på NWP Sikås.
Testet föll mycket väl ut.
NWP Sikås har en väldigt hög produktivitet,
med ett dokumenterat högt
sågutbyte.
– Vi lyckas få ett stort antal brädor
och plank ur varje stock, tack vare att vi
använder klingor som är upp till en millimeter
tunnare än de vi använt tidigare. På
ett år gör det ungefär en och en halv miljon
mer i rena pengar, jämfört med den
tjockare klingan, säger Henrik Jönsson.
Nyligen satte NWP Sikås också nytt
produktionsrekord.
För att kunna tolka detta produktionsrekord
bör vi känna till följande:
Såglinjen i Sikås är byggd för att klara klent
och mellangrovt timmer på upp till 32 cm i
toppen och 35 cm i rotändan på stocken.
Och under ett år producerar NWP
Sikås i snitt 360 kubikmeter sågad trävara
på ett skift.
– Nu dubblade vi nästan det när vi
under ett skift sågade 790 kubik, och
medelstocken var på 165 liter, det är ett
bra mått på hur effektiva vi kan vara när
vi sågar klena stockar. Få klarar ett sådant
utbyte på en sådan klen medelstock, menar
Henrik Jönsson.
Han konstaterar att den nya såglinjen
fungerar väldigt bra och börjar kännas
intrimmad.
Med NWPs satsning på LEAN
produktion följer dessutom att medarbetarna
får ett allt större inflytande. I en
förlängning innebär det mer engagerade
medarbetare med fler förbättringsidéer,
både vad det gäller hårda och mjuka värden
som ska ge ytterligare förbättringar i
produktionen,
– Med de tekniska förutsättningarna
och viljan hos den personal vi har i dag
är det en ren fröjd att sträva mot målet,
att bli världens snabbaste såglinje, säger
Henrik Jönsson.
5
INTRO
Ett ögonblick
THOMaS BODén
Du var väldigt tidig med att logga
in på medlemswebben, har du
varit ute och tittat på din skogsbruksplan
sedan den lanserades på
webben?
Jajamensan det har jag. Jag kan se min
skogsbruksplan där även om det inte är
den mest uppdaterade versionen, den får
jag tillgång till om jag köper tjänsten. Det
ska jag göra i samband med nästa åtgärd
jag gör i skogen, förmodligen i samband
med nästa avverkning.
Vilka förväntningar har du på en
skogsbruksplan på webben? Kommer
det att förändra ditt skogsägande?
Att det nu går att se skogsbruksplanen
på webben känns som en naturlig
utveckling, och jag har väldigt höga
förväntningar på vad det ska innebära
i framtiden. Framför allt vad det gäller
uppdaterade flyg-, och kartbilder
så att jag på allvar kan följa en åtgärd i
skogen i realtid. Jag hoppas att det på sikt
blir möjligt att simulera utvecklingen i
skogen. Om jag tillexempel avverkar ett
gammalt bestånd och återbeskogar det
vill jag kunna se hur det ser ut om tio
eller tjugo år.
På sätt och vis kanske skogsägandet kommer
att se annorlunda ut i en framtid,
vi använder datorn i allt större utsträckning
så varför inte, det blir mer bekvämt
kanske. Men jag har haft skogsbruksplan
sedan 1985 och jag har svårt att föreställa
mig att en skogsbruksplan på webben
skulle göra att jag tillbringar mindre tid i
skogen.
Hur har du använt medlemswebben
hittills?
Framför allt har jag kunnat följa upp
uppdragen i mitt femåriga skogsbruksavtal
och titta på årsredovisningshandlingar.
I samband med stormen i julas var jag
in och tittade på vad Norrskog skrev
om stormen, och på webben har jag fått
information om vad jag som medlem har
för förmåner och rabatter.
thomas bodén är medlem i norrskog.
tillsammans med sin sambo har han
320 hektar skog i ångermanland, han
är 65 år.
Nytt i Norrskog

6
INTRO
– Skogspraktika –
Under ett år ska vi få följa Ante och Anita Osterling i deras skog. Fastigheten på ungefär 60 hektar ligger i Mordviken
strax norr om Bräcke i östra Jämtland.
Ante och Anita Osterling har hittat ett lika skönt, som nyfiket, och lustfyllt sätt att förhålla sig till skogen.
– Det finns inga måsten, men en vanlig dag brukar vi köra ett pass på tre, fyra timmar i skogen, säger Anita.
Hittills har ante och anita
fått undan vindfällda träd
på ett bestånd med tall,
det som återstår är ett
svårtillgängligt bestånd
med gran.
– Tallarna som fallit ingick
i ett test vi gjort vid ett
gödslingsområde där vi
ville se skillnaden i tillväxt
på friställda tallar och
gödslad timmerställning.
Fastigheten är anitas föräldragård.
– Vi flyttade hit 1982, men eftersom vi båda haft vanliga jobb
är det först sedan vi gick i pension som vi hunnit ägna oss åt
skogen mer på allvar. Visst hände det tidigare att vi hjälptes åt att
ta fram ved ibland, men all slutavverkning överlät vi med varm
hand till Norrskog, berättar Anita.
Samma år som Anita Osterling skulle gå i pension gick hon
en motorsågskurs och det var egentligen så allting började.
– Vi var 62 när vi gick i pension och det är sex år sedan nu,
säger Ante.
Då, för sex år sedan, hade Ante Osterling redan gått några
skogskurser, han hade provat på både att gallra och röja och sätta
plant.
När vi nu kliver in i Ante och Anitas skog är det en mars
månad och snön ligger tung över ett femtiotal vindfällen.
– Sedan stormen har vi haft en hel del att göra, konstaterar de.
Ett femtiotal vindfällen har de redan tagit rätt på själva, lika
många ligger kvar, det är svårt att komma åt under all snö.
– De som är kvar skulle vi egentligen vilja ha lite hjälp med
eftersom vi inte kommer åt med vår egen traktor. Men i värsta
fall får vi kapa upp det på plats, säger Ante.
– När vi vaknade på annandagens morgon tittade vi ut genom
köksfönstret och såg bedrövelsen. Men vi lät det inte påverka
oss så mycket. Faktiskt struntade vi i det hela och åkte till fjälls,
om det var något vi kunde vara säkra på så var det att virket
skulle ligga kvar där det låg när vi kom tillbaka, säger Anita.
Ante instämmer.
– Det ska vara roligt, annars är det ingen mening. Är det för
kallt struntar vi i att gå ut. Vi har vår pension och även om det
vi gör i skogen kan ge ett litet tillskott så är det viktigaste helt
klart att det ska kännas roligt och meningsfullt att ta hand om
skogen, säger han.
tallarna som fallit hos ante och anita var väldigt grova, upp
emot en halv meter i diameter.
– Vi har skottat så enormt för att komma ner och kapa stubben,
kronorna har varit fastfrusna så ibland har vi fått kapa
kronorna för att få loss stocken. tack och lov har vi ännu inte
sett någon sprickbildning i stammarna, men så snart det börjar
töa kommer vi säkert att upptäcka nya vindfällen, säger anita.
anTe OcH anITa OSTerLIng LeDer UnDer 2012
en STUDIecIrkeL SOM är eTT pILOTprOJekT InOM
krafTHanDLIng SkOg.
– STUDIecIrkeLn HeTer erfa, InneHÅLLeT Bygger pÅ
DeLTagarnaS SaMLaDe erfarenHeTer, DeT fInnS
aLLTSÅ IngeT gIVeT InneHÅLL. VI kOMMer InLeDnIngSVIS
aTT arBeTa MeD generaTIOnSVäxLIng
för aTT Senare gÅ In pÅ VaD VI VILL OcH kan göra
I SkOgen, HeLT enLIgT DeLTagarnaS önSkeMÅL OcH
kOMpeTenSer I grUppen.
En medlemstidning från Norrskog
ante och anita har båda gått kurs i att köra motorsåg.
– Vi har tittat på filmer, bland annat på Norrskogs hemsida om ”Arbete i
stormfälld skog” där vi fick bra råd om hur man ska göra med vindfällen
för att inte råka illa ut, hittills har vi känt oss någorlunda säkra men det
är värre nu när tjälen går ut marken och träden rotfälls lite hur som helst,
det är obehagligt, och verkligen inget att leka med. Jag tänker att jag ska
kunna knuffa omkull de här träden med frontlastaren så att de inte ska
utgöra en fara, varken för oss eller för någon annan, säger ante.
Under april kommer ante och anita
att ge sig ut och inventera älgbetesskadorna.
– Vi har en granne som testat att frisera
betesskador med sekatör och det
har fallit väldigt väl ut, vi tänkte anamma
den idén om vi ser att älgen gått hårt åt
skogen under vintern, säger anita.
Nytt i Norrskog Nytt i Norrskog
7
INTRO
Så snart snön smält bort är det dags
att inventera de senaste årens plantsättning,
för att se att det klarat sig.
– Det brukar bli någon gång i maj. I
värsta fall måste vi kompletteringsplantera
här och var, det är alltid
spännande att se. vår fastighet ligger
dessutom i bekämpningsområdet
för granbarkborren men det är först
senare i sommar som vi kan gå ut
och göra en sådan inventering, säger
ante.
En vanlig dag när ante och anita är
ute i skogen i tre fyra timmar och
gallrar, hinner de ta ner 15-20 träd.
– Men nu med de vindfällda träden
har vi i snitt kunnat ta hand om fyra
träd om dagen, och vi har hjälpts
åt med varje träd. de ligger så illa,
huller om buller, på varandra och
djupt nere i snön, som vi har
skottat, säger anita.
från mitten av oktober
tills att tjälen går ur
backen passar ante och
anita på att gallra och
avverka.
– Våra vägar håller inte
sen när det börjar tina, säger
ante.

8
MEDlEM
DETTa HaR HäNT:
I FörrA NuMreT AV VI SKogSÄgAre FIcK VI MöTA BröDerNA LArS ocH Per-guNNAr
HolM i åvikE brUk varS faStigHEt drabbadES Hårt i JUlStorMEn. bara några
dagar EftEr fÖrÖdElSEn fannS norrSkog på platS MEd valMEtS StÖrSta SkÖrdarE
ocH NÅgrA VecKor IN PÅ DeT NyA ÅreT HADe NÄrA 6 000 KuBIKMeTer (110 BILLASS)
AVVerKATS – DeT STörSTA STorMHyggeT gAV 700 KuBIKMeTer.
Nytt i Norrskog
Det jättelika stormhygget försvinner in i horisonten, bara på det
här hygget avverkade Norrskog 700 kubikmeter stormfälld skog.
En medlemstidning från Norrskog
9
MEDlEM
”
Vi har alltid
försökt ha det
snyggt i skogen
Stormen Dagmar har för länge sedan lämnat tidningarnas förstasidor, men
arbetet med att få de stormfällda träden ur skogen pågår febrilt. Både
föreningen och många markägare går en hektisk vår till mötes.
Nytt i Norrskog har träffat bröderna Lars och Per-Gunnar Holm i Åvike Bruk
som anlitade Norrskog och redan fått 6 000 kubik ur skogen.
När Nytt i Norrskog möter bröderna
i mitten av mars har maskinerna för
länge sedan tystnat.
På behörigt avstånd hörs havet i Åvikebukten
dåna lika mäktigt som rofullt.
– Vi hade förmånen att få hjälp av
föreningen direkt, dels hade vi en avverkning
inplanerad, men framför allt följde
Norrskog sin krisplan och började avverka
längs kusten eftersom det var minst snö
här, säger Lars Holm.
Bröderna ledde själva arbetet.
– Vi lokaliserade de områden som skulle
hanteras av skördargrupperna, märkte ut
dem på kartan och hade drivningsansvaret
under de veckor de var på plats. Norrskog
hade dessutom ordnat två losskapare som
gick före skördaren och kapade träden från
rotvältorna. Man vet av erfarenhet från
andra stormar att det höjer produktionen
för skördaren med ungefär 25 procent
om stammen kapats i förväg, säger Per-
Gunnar.
– Det var skönt att få fokusera på
arbetet under de där första veckorna när
vi fortfarande befann oss lite i chock. När
man är aktiverad tar man kål på adrenalinet.
Egentligen är det värre nu, med alla
spridda vindfällen vi ska ta hand om under
våren, konstaterar Lars Holm.
– Och efter det återstår arbetet med att
snygga till alla hyggeskanter, sen väntar
föryngringar, markberedning och plantering,
jag skulle tro att vi har det vi gör i
mellan fem och tio år med den här stormen,
menar Per-Gunnar.
Den ene brodern tar vid där den andre
slutar.
De har gått sida vid sida genom ett helt
yrkesliv och kan varandra rätt bra vid det
här laget.
Tillsammans driver de Åvike Bruk, ett
gammalt järnbruk, fastigheten är på ungefär
700 hektar, varav ungefär 450 är skogsmark.
På 40 hektar odlar de gräs till de 35
mjölkkorna. Sen hyr de ut hus också, flera
med havsutsikt, de har en egen kraftstation
och en egen liten bysåg.
Nytt i Norrskog

10
MEDlEM
lars och per-Gunnar Holm i åvike bruk drabbades hårt
i julstormen. bara några dagar efter förödelsen fanns
Norrskog på plats med Valmets största skördare.
under våren har bröderna Holm många
spridda vindfällen att ta hand om.
– Det var inte alls självkart att vi
skulle ta över gården men det blev så, och
att vi skulle engagera oss i Norrskog var
kanske ännu mindre självklart då när vi
var 33 och 29 och precis köpt fastigheten,
minns Lars.
Så hur gick det till då?
– Sven Söderqvist!, utbrister de i munnen
på varandra.
– Det måste ha varit 1982, han var
inspektor på Norrskog. Vid något tillfälle
hade han visst gjort en skogsbruksplan till
vår farfar, men den här dagen sökte han
upp oss i skogen för att värva oss som
medlemmar, berättar Per-Gunnar.
– Och jag glömmer aldrig vad han sa
när han kom sättande genom skogen:
”Hörni pojkar, den där granen ni sitter
på, vet ni om att det är 3,4 fast kubik?”,
säger Lars och ler åt minnet.
– Han kändes så personlig och trygg,
VI HaDE FöRMåNEN aTT Få Hjälp DIREKT, DElS
HaDE VI EN aVVERKNING INplaNERaD MEN
FRaMFöR allT FÖLJDE NOrrSKOG SIN KrISPLAN
OcH BÖrJADE AVVErKA LäNGS KUSTEN EFTErSOM
DET VAr MINST SNÖ Här
inget tjat, bad oss bara pröva med en avverkning
till att börja med, och på den
vägen är det, konstaterar Per-Gunnar.
30 år sen i år då noterar vi i förbifarten.
De tittar på varandra och utbrister igen
i mun på varandra:
– Usch!
Och sen skrattar de, för de har båda
sällsynt nära till sitt skratt.
– I en sådan här situation underlättar
det att man har lite perspektiv på tillvaron,
tror Per-Gunnar.
– Vi lever och vi är glada för det, menar
Lars.
Ändå faller händerna ofrivilligt ner längs
hans sidor under rundturen på fastigheten.
– Vi har alltid försökt ha det snyggt i
skogen, nu är det ordentligt stökigt här,
titta på hyggeskanterna där uppe i backen,
säger Lars och pekar.
Vi är på väg upp mot det största
stormhygget som gav 700 kubikmeter
stormfälld skog. Det ligger mycket ris på
backen och fastän Lars och Per-Gunnar
En medlemstidning från Norrskog
gått här många gånger de senaste månaderna
upptäcker de hela tiden nya saker.
– Nämen kolla, har du sett att det gått
tegel ur taket där, säger Lars till sin bror.
– Och tallen som hänger där, konstigt
att jag inte sett den tidigare, säger Per-
Gunnar.
Men när vi närmar oss hygget har sinnestillståndet
svängt igen. All oro är som
bortblåst. Skogspromenaden ackompanjerad
av det ständigt närvarande mullrande
havet är helt klart välgörande.
Det jättelika stormhygget försvinner in
i horisonten, här har Norrskog avverkat
och det är inte utan viss tillfredställelse
som bröderna vilar blicken på just dessa
hektar.
– Även om det ibland känns som att vi
har en hel del kvar så är det otroligt skönt
att vi redan fått ut det flesta av våra stormfällda
träd ur skogen, säger Lars.
Nytt i Norrskog Nytt i Norrskog
1 Bestånd
2 Beståndstyp
3 SI, bonitet, ex T24
4 Beståndsålder år
5 Virkesförråd m 3 sk/ha
6 Beståndshöjd m
7 Skadad volym m 3 sk/ha
8 Andel tall %
9 Andel gran %
10 Andel löv %
11 Procent lägre timmerandel %
12 Medeldiameter cm
13 Stubbhöjd över normal dm
14 Skadad areal ha
11
MEDlEM
Dagmar under kontroll
Stormfällt virke fortsätter att rapporteras in.
– Allt tyder på att vi fortfarande inte har hela bilden. Många markägare
kommer att se över sin fastighet först i samband med att snön smälter,
säger Anna Forsén, distrikstchef på Norrskogs distrikt Öst.
– Vi har både tagit in två avverkningsgrupper
från södra Sverige och
gjort interna omflyttningar av avverkningsgrupper.
Grupper från distriken
Södra Lappland, Väst och Nord arbetar
nu i de stormskadade områdena, säger
Anna Forsén.
Stor vikt läggs i dagsläget vid att
prioritera rätt.
– Det är ett svårt läge, i första hand
prioriterar vi nu att få ut virket på
fastigheter med vägar som det inte går
att köra på under barmarkssäsongen,
fortsätter hon.
De stormskador som rapporterades in
innan den 31 januari kommer Norrskog
att kunna ta hand om.
– Vi prioriterar medlemmarnas skogar,
men situationen innebär att en
del ordinarie avverkningsuppdrag som
skulle ha körts under vintern kan komma
att ställas över för att vi ska kunna
tillvarata virkesvärdet på stormfälld
skog och minimera risken för en massiv
granbarkborreföryngring. Vi vädjar till
dig som drabbas att ha överseende med
detta.
– Skogen som står i backen kommer
trots allt att leva vidare, menar Anna
Forsén.
Vissa markägare väljer att själva ta rätt
på enstaka vindfällen.
– Hör gärna av dig till oss
om du behöver råd, tänk på att
losskapat virke klarar sig mycket
Dessa uppgifter
finns i din skogsbruksplan.
försäkringen gäller om ett område
på minst 0,5 ha berörs och inom
detta område ska minst 50 procent
av virkesförådet vara skadat.
sämre än om det är rotstående. Har du
både enstaka vindfällen och större brötar
är det mer ekonomiskt lönsamt att
anlita Norrskog för de större brötarna,
säger Anna.
Norrskogs inspektorer får många
frågor om försäkringar.
– Det är faktiskt inte så komplicerat,
det viktiga är egentligen att du gör en
anmälan till ditt försäkringsbolag, då får
du en blankett som heter Beståndsbeskrivning
Skog. Ofta får du en rekommendation
om en part som kan hjälpa
dig att göra en inventering, det kan vara
en inspektor hos Norrskog eller Skogsstyrelsen
eller någon annan. Det kan
vara svårt att göra en riktig uppskattning
initialt, det kan till och med vara
en fördel att vänta med att fylla i blanketten
tills att avverkningen är utförd,
säger Anna Forsén.
gÅ gärna In pÅ VÅr HeMSIDa för Mer
InfOrMaTIOn www.nOrrSkOg.Se
Bolag Skadenummer Självrisk
Instruktion
Beståndsbeskrivning sko
För värdering vid storm- eller snöbro
A B C D E F
rad 1 Beståndsnummer, ska vara samma som i bifogad karta.
rad 2 Beståndstyp Tallskog (T) (50 % eller mer av virkesförråd före skada var tall).
Beståndstyp Fröträdställning tall (FT), se definition försäkringsvillkor, föryngring finns.
Beståndstyp Högskärm (H), se definition försäkringsvillkor.
Beståndstyp Fröträdställning tall + föryngring (FTF), se definition försäkringsvillkor,
föryngring saknas helt eller delvis.
Beståndstyp Övrig skog (Ö), andra typer av bestånd än de som framgår ovan
exempelvis granskog med mindre än 50 % tall.
rad 3 SI, ståndortsindex ex G28, T22.
rad 4 Beståndsålder inom skada område, om olikåldrigt bestånd = grundytevägd medelålder.
rad 5 Virkesförråd m 3 sk/ha före skada inom skadat område.
rad 6 Beståndshöjd i m, om flerskiktat mäts grundytevägd medelhöjd på det härskande
trädskiktet.
rad 7 Skadad volym m 3 sk/ha inom skadat område
rad 8 Andel tall, procent i heltal, bedöms på skadad andel av virkesförråd.
rad 9 Andel gran, procent i heltal, bedöms på skadad andel av virkesförråd.
rad 10 Andel löv, procent i helt
rad 11 Procent lägre timmeran
höga stubbar, lump, bed
rad 12 Medeldiameter, grundyte
rad 13 Stubbe över normal stub
hänsyn ska tas till rotben
rad 14 Skadad areal avrundad t
yta kan ersättas eller inte
beräknas sedan som me

FabRIKEN
MED NIO lIV
Under de senaste femton åren har Domsjö Fabriker vid flera tillfällen, i sista sekund räddats från undergång.
– Men nu äntligen ser det ut som att vi fått en ägare som både har medel och långsiktighet. Jag kan faktiskt
inte föreställa mig en bättre ägare än den vi har idag, konstaterar Martin Forsén, vd på Domsjö Fiber.
FOTO: DOMSJÖ FIBEr
SEDAN ADITYA BIrLA FÖrVärVADE DOMSJÖ
FABrIKEr AB FÖr ETT År SEDAN HAr VI
GJOrT YTTErLIGArE INVESTErINGAr I FABrI-
KEN PÅ 100 MILJONEr DOLLAr. TILL FÖLJD
AV DET SEr VI rEDAN EN ÖKNING I PrO-
DUKTIONEN MED 45 000 TON PEr År.
Mr.Vijay Kaul, Group Executive president & Head Global pulp Division.
Domsjö Fabriker ligger strax söder
om örnsköldsvik och har idag
ca 370 anställda.
Här har miljöarbetet stått i fokus
under många år.
Fabriken förädlar skogsråvara och
huvudprodukterna är specialcellulosa,
lignin och bioetanol.
För bra precis ett år sedan meddelades
att bolaget hade köpts av indiska
Aditya Birla Group för 340 miljoner
dollar, som då motsvarande 2,14 miljarder
kronor.
– Aditya Birla Group är världens
största tillverkare av viskos stapelfiber,
som utvinns ur specialcellulosa, och är
ett mer miljömässigt hållbart alternativ
till bomull. I egna fabriker i 33 länder
tillverkar Aditya Birla Group tråden
i egna spinnerier, de syr kläderna i
egna fabriker och de säljer dessa kläder
i egna klädkedjor, berättar Martin
Forsén, VD på Domsjö Fiber.
Av biprodukter från specialcellulosan
tar man fram lignin och bioetanol.
Inom sitt eget industrikonglomerat har
Aditya Birla Group användning även
för dessa två produkter.
– Lignin används framförallt som
tillsatsmedel i betong, en ingrediens
som gör att man kan utnyttja cementen
visste du att:
13
MaRKNaD
mer effektivt, vilket i sin tur bidrar till att
cO 2 -belastningen på miljön minskar, säger
Martin Forsén.
Den tredje stora produkten är bioetanol,
som framförallt används som råvara för
”gröna kemikalier”, men även till fordonsbränsle.
Den så kallade andra generationens
etanol har producerats på Domsjö Fabriker
sedan 1940.
All försäljning av ved till fabriken går
genom fabrikens intressebolag, råvarubolaget
Domsjö Fiber, och här är Martin
Forsén vd.
Domsjö Fiber bildades 2009 och ägs gemensamt
av det privatägda bioraffinaderiet
Domsjö Fabriker AB och det kommunägda
energibolaget Övik Energi AB.
– Samordningsvinsterna är stora, och
man kan säga att vi är ett lyckat exempel
på samarbete mellan biobränsle- och
cellulosavirkesförbrukare liksom mellan
kommunala och privata bolag. Framförallt
är vi ett fristående alternativ till de stora
skogsbolagen och vi verkar på den lokala
marknaden, säger Martin Forsén.
Domsjö Fibers uppdrag är att försörja
ägarbolagens anläggningar med råvara.
– Det innebär både att hitta sätt att utnyttja
den råvara som finns på ett optimalt
sätt och att anskaffa så stor del som möjligt
från lokala leverantörer, säger Martin.
• 1991 var Domsjö Fabriker bland de första i världen att bleka till högsta ljushet
helt utan klor. idag sker blekningen med enbart väteperoxid i ett slutet
blekeri varifrån inga utsläpp sker.
• 1985 byggde Domsjö Fabriker en biologisk reningsanläggning som senare
har utvecklats i flera steg. Här bryter bakterier ner det återstående organiska
materialet till bland annat biogas. anläggningen är idag landets största
biogasproducent. biogasen tas tillvara och används som energikälla vid
torkningen av lignin och generering av el och ånga.
Nytt i Norrskog

14
MaRKNaD
Specialcellulosa bioetanol
Norrskog levererar varje år ca 100 000
kubik ved till Domsjö Fiber, vilket utgör
ungefär sju procent av den totala förbrukningen.
– Norrskog är en bra leverantör, vi skulle
gärna se att Norrskog kunde öka sina
marknadsandelar eftersom det skulle ge oss
en möjlighet att bjuda på dessa volymer.
Man kan också säga att jag är beroende av
Norrskogs inspektorer som mina fältköpare,
i praktiken blir de min förlängda arm,
säger Martin.
Volymerna från Norrskogs område kommer
till Domsjö både med lastbil och tåg.
– Vi föredrar naturligtvis tåg, dels för att
det blir billigare och dels för att det är en
mer miljövänlig lösning, säger Martin.
Sedan granbarskborren gjorde sitt
intåg i Mellannorrland
har tillgången på
ved varit god
Nytt i Norrskog
CEllulOSaN ÅTEr-
FINNS I ETT VärMEBE-
STäNDIGT TYG I NASA:S
rYMDFärJA. TYGET
ANVäNDS SOM ETT Vär-
MESKYDD OcH KLArAr
TEMPErATUrEr PÅ 3 600
GrADEr
lokalt. Domsjö fiber har inga problem att
hitta en avsättning för alla typer av ved,
även rötskadad industrived.
– Vi har en fabrik som kokar ner veden
till sin minsta beståndsdel, vilket gör att vi
kan tillgodogöra oss även rötskadad ved,
men vi får ett sämre utbyte. Dessutom har
vi användning för groten som biobränsle,
fakta
det är värden som tidigare blev kvar i skogen,
säger Martin.
När Domsjö Fabrikers nytillträdde VD,
Lars Winter, i början av mars presenterade
sig för sina nya medarbetare konstaterade
han att han varit med om att lägga ner två
bruk inom tryckpappersområdet, för vilket
efterfrågan minskar. Nu känner han sig
glad över att få arbeta med en miljövänlig
produkt som har en ökande efterfrågan
samt att få ta ansvar för en verksamhet som
varit framgångsrik och som har en stark
ägare med ett långsiktigt engagemang.
– Jag tror att vi fortfarande är ovana att
tänka på oss själva på det viset. På huvudkontoret
står det en liten katt av glas, vi
brukar säga att Domsjö Fabriker är lite
som en katt, vi har nio liv. Just det här
livet känns väldigt spännande, framtiden är
säkrad, säger Martin Forsén.
Specialcellulosa: används i vitt skilda konsumentnära produkter. det största användningsområdet
är i viskostyger som är ett alternativ till bomull. Specialcellulosan
återfinns också i läkemedelstabletter och som konsistensgivare i livsmedel. Cellulosan
återfinns i ett värmebeständigt tyg i naSa:s rymdfärja. tyget används som ett
värmeskydd och klarar temperaturer på 3 600 grader.
lignin: används huvudsakligen i tillsatsmedel i betong. därmed utnyttjas
cementen effektivare och användningen minskar Co2-belastningen på
miljön. ligninet torkas till ett pulver och säljs i big bags.
bioetanol: används företrädesvis som råvara för ”gröna kemikalier” men
även till fordonsbränsle. den s.k. andra generationens etanol har producerats
på domsjö fabriker sedan 1940.
Yamaha Grizzly -
Alltid redo för hårt arbete!
Fördelar med Yamaha
• Servostyrning (EPS modeller)
• 2/4 hjulsdrift
• Diffspärr
• Låg- & högväxel
• Motorbroms på alla hjul
• Variatordrift med konstant remingrepp
• Batteriladdning 35A (550 / 700)
• Förstärkt dragkrok std
• 5 års garanti på maskinen
Hämta vår nya katalog hos din återförsäljare
www.yamaha-motor.se
Grizzly 450 IRS kampanjpris 69.900:-
(55 920:- exkl. moms) Ord. pris 76 900:-
Grizzly 450 EPS 84.900:- (67.920:- exkl. moms
Grizzly 550 EPS 99.900:- (79.920:- exkl. moms)
Grizzly 700 EPS 109.900:- (87.920:- exkl. moms)
Vi har även ett stort urval av
svensktillverkade tillbehör
• Flyttbar vinsch fram/bak alternativt till vagnarna
• Timmervagnar
• Trädgårdsvagnar
• Transportlådor
• Snöblad
• Och mycket, mycket mera
Kramfors: BN:s Försäljning & Service, 0612-109 10 • Strömsund: PN Motor AB, 0670-10 000
Sundsvall: Yamaha Center, 060-64 15 80 • Vilhelmina: Däck & Maskin AB, 0940-102 40
Östersund: Yamaha Center, 063-51 01 47

16
ExpERTpaNElEN
plantering
– så funkar det
Hur lång framförhållning bör jag ha
när jag ska plantera?
– Ja, i den anmälan om avverkning som
du gör till Skogsstyrelsen minst sex veckor
innan en planerad avverkning ska du samtidigt
redogöra för hur du planerar återbeskogningen.
Lagen har ett viktigt syfte och
anlitar du Norrskog att göra en slutavverkning
fyller vi i blanketten i samråd med dig
som är skogsägare samtidigt som vi följer
rådande bestämmelser.
I regel tar vi hand om både markberedning
och beställning av plantor – även
plantering om du vill det. Det är bra att ha
lite framförhållning när det gäller beställning
av plantor, beställ gärna redan under
hösten om du tänker plantera på våren,
särskilt om det är en stor föryngring.
Vad är viktigt att tänka på när det
gäller markberedning?
– Normalt väntar man ett till två år efter
avverkning med markberedning för att
minska risken för snytbagge, men senast
året därpå bör man plantera.
Efter en noggrann inventering bestämmer
man sig för vilken metod av markberedning
man ska använda, harvning,
Nytt i Norrskog
fläckupptagning eller högläggning.
Ser man att gräset börjar växa upp fort
får man skynda sig lite med att få ner plantan
i jorden.
är det något särskilt jag ska tänka
på när jag beställer plant?
– En plantering är grunden till den nya
skogen, om du är noggrann nu och gör
rätt från början kommer det att höja värdet
på din fastighet på lång sikt. I längden
lönar det sig alltid att köpa plantor av bästa
kvalitet, eller åtminstone av tillräckligt god
kvalitet. Kostnaden för plant har i princip
stått still på senare år när plantskolorna har
rationaliserat sina metoder.
Det är tidskrävande att förädla skogsplantor
men idag finns det ett bra utbud
av riktigt bra skogsplantor. Jag tror att man
måste se på återbeskogningen som en del
av avverkningskostnaden. Det är en värdefull
investering för framtiden, och ju bättre
förhållanden desto snabbare cash!
Och när jag väl beställt och fått mina
plantor, vad ska jag tänka på då?
– Tänk framför allt på att plant är ett
levande material som inte bör utsättas
Fråga: Hur gör jag med oplanerade
skogsintäkter? När jag nu äntligen
slutat oroa mig för hur jag ska få alla
skadade träd ur skogen, måste jag
börja fundera på vad jag gör med intäkten
som inte var planerad just nu.
clas: Det är sällan något problem att
planera skattekostnaden för skogsägare
som drabbats av skogsskador och ofrivilliga
intäkter.
Till slut blir det ju alltid en skatte-
för stark vind och sol. Kör inte plant i
ett öppet släp och förvara dem beskuggat
samt vattna vid behov innan de hamnar i
jorden.
Om du utsätter plantan för stress innan
den kommit i backen ger det plantan
sämre förutsättningar på lång sikt. En
vanvårdad planta kommer kanske bara i
gång med ett sidoskott, i värsta fall dör den
redan hösten efter att den planterats.
Nu är vi framme vid själva planteringen,
hur ska jag tänka nu?
– Ja nu är det en hel del att tänka på. Dels
måste du hitta en planteringspunkt som
ger en optimal utveckling av varje enskild
planta. Idag sätter vi ofta i den omvända
torvan och inte, som tidigare, i gropen.
Mikroklimatet har visat sig bli bättre på
det viset, plantan riskerar inte att drunkna
i gropen när den kommer upp i ljuset och
blir mindre känslig för regn.
Avståndet är däremot givet, med ett
avstånd på ca två meter mellan varje planta.
Här kanske jag också ska tillägga att det
inte är säkert att det trädslag som dominerade
den gamla skogen var den bästa
ur tillväxtsynpunkt. Generellt sätter man
kostnad men den går att skjuta upp och
planera så att den åtminstone inte blir
högre än vad den skulle ha blivit om
skogsavverkningen skulle ha planerats på
vanligt sätt.
I den situationen är inte behovet av
pengar är det primära utan det går att
vänta med att ta fram intäkten, vänta
med beskattningen, låta beloppet stå kvar
i Norrskog och få räntetillväxt på hela
beloppet.
En medlemstidning från Norrskog
Kan stormfälld skog fortsätta att växa?
gran på blötare områden och tall där det är
torrare. Om det är väldigt blött är det bra
att spara lövträd som vattenpumpar. Tänk
också på att en föryngring kan vara betjänt
av en trädskärm som skyddar mot frost.
Vill du sätta själv kan du beställa plantor
och låna utrustning av Norrskog. Vi har
en folder som visar hur man sätter plant.
Vill du anlita Norrskog så arbetar vi med
professionella entreprenörer som sätter allt
ifrån 3 000 plant per man och dag till hela
plantlag som sätter 20 hektar per dag.
När går det att säga att en plantering
fallit väl ut?
– Norrskog har en tjänst som heter plantinventering,
det innebär att vi gör en
systematisk inventering av en plantering,
och den gör vi ett år efter planteringen. Gör
det gärna själv om du har möjlighet. Att
någon procent av plantorna inte överlever
får man leva med, viktigast att konstatera att
plantorna har överlevt och fått en bra start.
Nu återstår bara alla andra faror i skogen,
snytbaggar, granbarkborrar, älg, sorken,
svampar, fåglar, rådjur, väder och vind…
TOrSTen LUnDBOrg, SkOgSInSpekTOr
Med en skriftlig betalningsplan står
beloppet kvar obeskattat hos Norrskog,
eftersom de inte ska redovisas till skattemyndigheten
förrän de betalas ut. Kravet
är att pengarna, när de betalas ut, skall
fördelas på två år eller mer.
Personligen tycker jag att skog helst
ska avverkas 10 år innan man behöver
pengarna. Så vänder man på det hela så är
en tidigare avverkad skog ibland en möjlighet
att låta pengarna stå kvar och växa
Höga timmerpriser i
Norra Sverige – svag
marknad för trävaror
Trots mindre sänkningar av timmerpriserna
i Norra Sverige är villkoren för
timmeravverkningar fortfarande mycket
goda. Fallande priser på trävaror och en
starkare krona har lett till svag lönsamhet
för svenska sågverk. I Syd-
och Mellansverige har
timmerpriserna därför rasat
kraftigt under hösten och
vintern. I vårt område,
som just nu präglas av
effekterna av stormen
Dagmar, är tillgången
på tallsågtimmer
större än behoven,
och tillgången på
grantimmer lägre
än sågverkens
behov. Anledningen
är att tall har blåst ner
i större omfattning än
gran. Flera sågverk
kommer därför att
såga tall i stället för
gran under våren.
överskott på barrmassaved
Svagare konjunktur
under hösten tillsammans
med produktionsstörningar
i
massa- och pappersindustrin
har
hos Norrskog eller på skogskonto i bank,
samtidigt som den nya ungskogen börjar
växa på marken.
Alla skogsägare har sin egen företagssituation
och skattesituation så det finns
ingen generell smart lösning. Utan att
veta skogsföretagarens status vad gäller
räntefördelning, sparade underskott och
övriga intäkter, kan råd bli ruskigt fel.
Kommande års eventuella intäkter och
kostnader är också viktigt att känna till.
17
ExpERTpaNElEN
lett till kraftigt stigande lager av fiberråvara
i hela landet. Lagren kommer att
förbli stora under åtminstone första halvåret
som ett resultat av starka flöden från
skogen och fortsatta produktionsproblem
hos flera industrier under början av året.
Trots detta har massavedspriserna i norra
Sverige endast justerats ner med några
tior. Söder om oss, i Syd och Mellansverige
har priserna sänkts betydligt mer och
prisskillnaden på massaved mellan norra
och södra Sverige uppgår nu till omkring
35 kr/m 3 fub. Som en följd av stormen
(björkar utan löv står pall för hård blåst)
är tillgången på lövmassaved dock svag i
vårt område. De svagare lokala flödena
kommer att balanseras med lagersänkningar
och/eller ökad import.
ökande lager av biobränslen
Vintern har hittills varit ovanligt varm
och förbrukningen av biobränsle har därför
varit lägre än förväntat. Om inte senvintern
och våren blir kallare eller längre
än vanligt kommer följden att bli ökande
lager och risk för prispress på energisortiment
– såvida inte utbudet balanseras.
Norrskog kommer dock att ha låga lager
vid säsongens slut till följd av ökad försäljning.
I stormområdet kommer dessutom
skörden av grenar och toppar att minska
betydligt p.g.a. att dessa inte kan tillvaratas
vid skörd av vindfällda träd.
OLLe SöDerSTröM, VIrkeScHef nOrrSkOg
Ett grundtips för den som känner sig
det minsta osäker är ändå att skapa sig
betänketid genom att lägga upp en betalningsplan,
med en liten utbetalning i år
och resten ett framtida år med marginal.
Tex ett år när kostnader för återplantering
infaller är det ett bra tillfälle att ta upp ett
2,5 gånger större belopp än kostnaden
och öppna ett skogskonto i bank.
cLaS TJäDer, MäkLarcHef
Nytt i Norrskog

permanent 4-hjulsdrift
OCh sVeriGes mest nÖjda
BilÄGare – ÅRET RUNT!
NYTT FÖR FORESTER 2012:
BACKKAMERA SOM STANDARD.**
BOXERDIESEL MED ÄNNU LÄGRE CO 2 -UTSLÄPP!
Subaru Forester från
249.900:-
Standardutrustning Forester
• Permanent 4-hjulsdrift
• Automatisk nivåreglering
• Klimatanläggning
• Backkamera**
• Farthållare
• Aluminiumsportfälgar
• Bluetooth
• AUX/USB-ingångar
CO 2
• 6 airbags och whiplashskydd
• CD-stereo
• Eluppvärmda ytterbackspeglar
• Eluppvärmd framruta i nederkant
• VDC (antispinn, antisladd,
traction control)
• Dragvikt B-kort 1.450-1.480 kg
• Dragvikt E-kort 1.500-2.000 kg
Hoting 0671-71 30 00
Sollefteå 0620-599 50
Storuman 0951-777 75
Bränsleförbr bl körn 5,9-7,5 l/100 km. CO2-utsläpp 155-174 g/km. Miljöklass 2005 och Euro 5. Bilen på bilden är extrautrustad.
AutoIndex 2011. *Eller vid 1.500, 3.000 och 4.500 mil. ** Gäller endast XS och XE.
Bränsleförbr bl körn 5,9-7,5 l/100 km. CO 2 -utsläpp 155-174 g/km. Miljöklass 2005 och Euro 5. Bilen på bilden är extrautrustad. AutoIndex 2011.
*Eller vid 1.500, 3.000 och 4.500 mil. ** Gäller endast XS och XE.
Boxermotorer
• 2.0, 150 hk (196 Nm)
• 2.0D Boxerdiesel, 147 hk (350 Nm)
Medlemserbjudande
Moms tillkommer på priserna.
Gäller t o m 31 maj 2012.
Gårdsbaserad Förnybar Energi!
För att klara de mål som är uppsatta av regeringen och
EU så krävs en större användning av förnybar energi.
LRF vill vara med och utveckla energiområdet och få
fler företag att starta och växa på landsbygden.
Därför erbjuder vi blivande och befintliga företagare i
Jämtland och Västernorrland möjligheten att tillsammans
med oss ta fram en affärsmodell för sitt energiföretag.
Det kan handla om att se vilka resurser som gården
har inom förnybar energi, vilka maskiner som skulle
kunna användas samt att lyfta idéer om hur du kan
tjäna pengar genom ökad produktion och användning
av förnybar energi.
Intresserad? Kontakta oss!
Roger Johansson, 0612-77 18 02, roger.johansson@lrf.se
Andreas Hägglund, 063-55 10 89, andreas.hagglund@lrf.se
i samarbete med
Rågångsstolpe Glasfiber Nu 21:-/st
(orange,gul,eller blå) 1,8 meter, ordinarie pris: 28:-
20 st/förpackning. Artnr: 124915
Rågångsstolpe Keba Nu 27:-/st
(gul,röd eller blå) galvad plåt, 1,75 meter, ordinarie pris: 34:-
20 st/förpackning. Artnr: 124920
Rågångsfärg Nu 36:-/st
(röd,gul,vit), 20 st/förpackning, ordinarie pris: 49:-
Artnr: 121659
Kontakt och beställning
0644-721 00
info@skogma.se
C
M
Y
CM
MY
CY
CMY
K
HEADS ABOVE THE COMPETITION
LOG MAX 5000D
ETT MÅNGSIDIGT SKÖRDARAGGREGAT
FRÅN GALLRING TILL SLUTAVVERKNING
Våra produkter bygger på innovativa lösningar som ger våra
skördaraggregat extremt hög driftsäkerhet. Vi har en unik
slanggaranti som bara ytterligare påvisar att allt vi bygger är av
högsta kvalitet.
Ring så berättar vi gärna mer.
www.logmax.se
Välkommen till oss på ANJO Mekanik AB
Hydraulcylindrar: Vi lagar, renoverar och modifierar befintliga
cylindrar. Vi tillverkar även kundunika specialcylindrar.
Anjo Mekanik AB Telefon: 0910-37 500
Svedjevägen 8 J Fax: 0910-710 035
931 36 Skellefteå Mail: info@anjomekanik.se
www.anjomekanik.se
liggande_kvartssida.pdf 2009-11-10 08:47:36
Lars Strömsund 070-347 65 74
Gunnar Bäck 070-391 97 50
Mikael Solén 070-591 18 89
Gör ditt lövbestånd
produktivt
Att röja skog är oftast liktydigt med
att röja bort löv för att gynna barr.
På vissa marker är dock löv det bästa
trädslaget, men då krävs rätt röjning!
Regionförbundet Jämtlands län
har sökt medel för att arrangera ett
antal kurser i skötsel av lövungskog
under 2012 och 2013 i Jämtland och
Västernorrland.
Besök vår hemsida, läs mer och
anmäl dig till en kurs!
Mer info och anmälan på www.jilu.se
Skog & Träcentrum • Ösavägen 30
836 94 ÅS • 070-530 09 26
DIESEL & SMÖRJMEDEL!
Vi har det som håller dina fordon och maskiner igång
Sundsvall Växel 060-180 180
Smörjmedel 060-15 77 39
Vi finns även i Östersund 063-10 91 08

Vi finns där du finns
I bankrelationer, precis som i alla andra relationer, är närheten central. Den
skapar trygghet och enkelhet både för dig och för oss. Och det är grunden
till bra affärer. Från Trelleborg till Kiruna har vi 461 kontor som står redo att
hjälpa dig – var du än befinner dig.
Mötet människor emellan är och kommer alltid vara mycket värt för oss.
Därför ser vi till att alltid finnas där du finns.
Välkommen till Handelsbanken – en bank som kan skog och lantbruk.
www.handelsbanken.se/skogochlantbruk