Avgörande frågor - Norrskog

En m E d l E m s t i d n i n g f r å n no r r s k o g n u m m E r 4 2010 

LockRop I SkoGEN | Generationsskiftet toG tio år i Box – och NÄR GuD 

SkApADE ÅNGERmANLAND | norrskoG och swedbank i nytt samarbete | 

mARkANt ÖkNING Av vIRkESANSkAFFNINGEN | marknadsanalys | 

uppSkAttAt tRASSEL I FÄvIkEN 

RENÄSSANS FÖR GÖDSLING 

NYtt 

i NoRRSkoG 

Avgörande frågor 

vAL 2010

Vi håller inlandet rullande 

Alltid nära till hands! 

- 75 fordon, anläggning, entreprenader. 

Stor verkstad i Åsele! 

- service Scania-Volvo, stort reservdelslager. 

ÅSELE 

Tel 0941-149 00, fax 0941-149 29 

VILHELMINA 

Tel 0940-149 03, fax 0940-123 36 

Kurser och seminarier i 

förhandlingsteknik och 

styrelsearbete 

Investera i Dig själv och Dina affärer! 

Kontakta mig för mer information: 

Marie Simonsson 

msimonsson@aol.com 

www.msimonsson.som 

Tel. 070-640 5960 

Såga och 

Såga klyv din ochved 

klyv Enkelt, din ved 

Enkelt, Effektivt 

Effektivt och Säkert! 

och Säkert! 

AGMA AB 

AGMA AB 

Götgatan 6 B, 903 27 Umeå 

Tel 090-13 86 50 • Fax 090-13 98 51 

Götgatan e-mail: smart@agma.com 

6 B, 903 27 Umeå 

Tel web: 090-13 www.agma.com 

86 50 • Fax 090-13 98 51 

e-mail: smart@agma.com 

web: www.agma.com 

Investera i 

växtkraft! 

Svenska Skogsplantor är landets ledande producent 

av plantor för skogsbruket och kan erbjuda 

ett stort urval av plantor och skogliga tjänster med 

fokus på föryngring. 

Vi satsar på öppna odlingssystem och förädlat 

material. Det ger plantor med väl utvecklat, symmetriskt 

rotsystem och mycket hög tillväxt! 

Kontakta oss för mera information om plantor 

och föryngringstjänster. 

Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se

en medlemstidning från norrskog 

Din medlemstidning från 

skogsägarna Norrskog 

Tel: 0612-71 87 00 

info@norrskog.se 

www.norrskog.se 

Ansvarig utgivare 

Anders Ohlsson, 

Informationschef Norrskog 

anders.ohlsson@norrskog.se 

Tel: 0612-71 87 40 

Redaktion 

Petra Järnbert 

Redaktör/ADC Media 

petra.jarnbert@adc.se 

Tel: 070-262 91 95 

Nicklas Stavbom 

AD/ADC Media 

nicklas.stavbom@adc.se 

Tel: 0620-68 33 06 

Medarbetare 

Nils Nilsson 

Fredrik Nordin 

Enar Augustsson 

Olov Söderström 

Anders Ohlsson 

omslagsfoto 

Nicklas Blom 

Tryck 

Ågrenshuset, Örnsköldsvik 

Upplaga 

13 000 

Annonsbokning 

Helena Norlin 

090-349 37 03 

helena.norlin@tntvb.se 

Susanne Västman 

090-349 37 02 

susanne.vastman@tntvb.se 

iNNEHÅll 

lockrop 

I SkoGEN 

Det räcker med att slå upp en dagstidning 

eller sätta på TV:n för att konstatera 

att vi lever i en tid där vi dagligen överöses 

av olika typer av erbjudanden. Det kan 

gälla allt från extrapris på margarin till att 

förvalta dina PPM-fonder. Det gäller även 

skogen. Som skogsägare är man idag flitigt 

uppvaktad av en mängd skogsföretag som 

har intresse av att köpa virke. Utöver att 

erbjuda de skogliga bastjänsterna så florerar 

de mest fantasifulla lockerbjudanden för att 

man ska skriva kontrakt med just det företaget. 

Vad sägs om att delta i utlottningen 

av ett antal USA-resor, ”gratis” röjning av 

ett hektar ungskog, möjlighet att få delta i 

en älg-/björnjakt. Ja listan kan göras lång 

och det verkar inte vara någon hejd på 

kreativiteten när det gäller att få just DIG 

att göra affär med just det företaget. 

till sy vende och sist 

är det bara skoGsäGarföreninGarna 

som BEvAkAR DINA 

INtRESSEN och som 

arbetar för att ÖkA 

LÖNSAmhEtEN INom 

FAmILjESkoGSBRukEt. 

Skogsägarföreningarna bildades en gång 

i tiden för att stärka skogsägarnas förhandlingsposition 

gentemot köparna 

inom skogsindustrin. Med tiden kom 

föreningarna att bygga upp egna skogsbruksorganisationer 

med resurser i form 

iNTRo: Generationsskiftet tog tio år • Större vinstmarginal med gödsling 

Kraften i Norrland: BOX – Världens nordligaste whiskydestilleri • Val 2010: 

Lokala politiker svarar på tre viktiga valfrågor • Ekonomi: Samarbetsavtal 

mellan Norrskog och Swedbank • Markant ökning av virkesanskaffning • 

Marknadsanalys • Medlem: Trassel i Fäviken • Förbättringsarbete ger resultat • 

3 

INtRo 

av tjänstemän, skogsarbetare och moderna 

avverkningsmaskiner. Syftet, vid sidan om 

att vara en motvikt till köparintresset, var 

att kunna erbjuda bra och kostnadseffektiva 

skogsbrukstjänster med målet att skapa god 

lönsamhet i medlemmarnas skogsbruk. 

Jag vill påstå att skogsägarföreningarna 

lyckades så bra med att utforma sina organisationer, 

produkter och tjänster till 

familjeskogsbrukets behov så att man idag 

har bildat skola för den virkesköpande industrin. 

På område efter område kan vi se 

hur man har kopierat det vi internt brukar 

kalla för SÄF-konceptet. Det sägs till och 

med att man på vissa håll försöker kopiera 

vår sbo-organisa tion genom att inrätta en 

form av skogsägarråd. 

Behövs då skogsägarföreningen? 

Även om många skogsfö retag har varit 

framgångsrika i sitt kopierande så kommer 

man aldrig att kunna kopiera skogsägarföreningarnas 

själ, grundtanke och 

affärsidé. För till sy vende och sist är det 

bara skogsägarföreningarna som bevakar 

dina intressen och som arbetar för att öka 

lönsamheten inom familjeskogsbruket. 

Nils NilssoN 

VD 

PEFC/05-38-104 

nytt i norrskog

4 

INtRo 

Det var studiecirkeln Nya tiders skog som inspirerade Ante och Anita osterling att prova på gödsling, 

även om de varit nyfikna på den här typen av åtgärd länge. 

renässans för 

inspirerade av studiecirkeln nya tiders skog bestämde sig ante och anita osterling för att gödsla ett 

bestånd som ska avverkas om tio år. 

– vi ser helt klart ett ökat intresse för gödsling bland våra medlemmar, säger mårten karlow, norrskogs 

handledare kraftsamling skog. 

Ante osterling har själv varit cirkelledare 

i Kraftsamling skog och Anita Osterling 

är aktiv i skogsbruksområdet. 

– Vi har länge sett på gödsling som en 

intressant åtgärd men det är först nu vi går 

från ord till handling, naturligtvis stärkta 

av kunskaper vi förvärvat genom Kraftsamling 

skog, säger Ante Osterling. 

– Få åtgärder i skogen är så lönsamma 

som gödsling, dels för att varje enskilt träd 

blir grövre, dels för att det är billigare att 

avverka ett grovt träd än två klena och sist 

men inte minst betalar sig grövre dimensioner 

bättre. Dessutom är det en åtgärd där 

nytt i norrskog 

FÅ ÅtGÄRDER I SkoGEN ÄR SÅ LÖNSAmmA 

Som GÖDSLING, dels för att varje enskilt träd 

blir Grövre, dels för att det är billiGare att 

avverka ett Grovt träd än två klena 

man dubblar insatsen inom tio år, säger 

Mårten Karlow. 

I bolagens skogar är gödsling snarare regel 

än undantag. Privatägd skog har haft ett 

mer restriktivt förhållningssätt till gödsling 

sedan 70-talet när miljövågen kom att 

drabba gödsling lite oförtjänt. 

– Kraftsamling skog och sänkta gödselpriser 

har bidragit till en tydlig renässans för 

gödsling även i det privata skogsbruket. 

Många medlemmar är intresserade, säger 

Mårten Karlow.


Sju baskrav för skogsgödsling 

All skog är inte gödslingsvärd. Vissa marker är naturligt så kväverika att träden 

inte reagerar på gödsling och i andra bestånd blir tillväxtökningen så liten att 

en gödsling knappast lönar sig. Ett gödslingsvärt bestånd måste uppfylla vart 

och ett av följande baskrav: 

Fastmark 

Podsoljordmån 

Ståndortsindex 16-30 m 

Minst 80 % av grundytan 

lägst förstagallringsskog 

Ingen avverkning inom tio år 

Frisk och välsluten skog 

gödslingskostnad, kr 2 800 

Virkesvolym vid slutavverkning, m³sk 395 377 

Rotnetto 133 000 124 000 

(virkesvärde minus avverkningskostnad), kr 

Mervärde p.g.a. gödsling, kr 9 000 

Nuvärde av gödslingen, kr 4 400 

Källa: Skogforsk 

För att Norrskog ska kunna erbjuda en 

lika kunnig som effektiv organisation 

kring gödsling kommer en handfull 

inspektorer att specialutbildas på området 

under hösten. 

– Till viss del handlar det också om att 

sticka hål på ett antal vanföreställningar 

kring gödsling. Dels tror många att det 

bara är bestånd av yppersta, yppersta 

oBS: Gödsla bara 

bestånd som uppfyller 

samtliga baskrav! 

Gödsling 10 år före slutavverkning på en t24 i Dalarna 

Alla värden är per hektar. 

Gödslat ogödslat 

gödsling 

kvalitet som det är lönt att gödsla men så 

är det inte, bara marken uppfyller de sju 

baskraven (se faktaruta) blir det garanterat 

tillräckligt lönsamt. Sen tror jag att många 

tänker att det krävs samordning och stora 

arealer för att det ska bli lönsamt, men 

den typen av samordning tar entreprenören 

själv hand om, berättar Mårten 

Karlow. 

Ytterligare en missuppfattning är att 

gödslingsskördaren inte kan backa och att 

det måste finnas vägar som går i slingor 

snarare än stickspår sen den tidigare gallringen. 

– Men så är det inte, stickvägar fungerar 

utmärkt, bara marken uppfyller baskraven 

är det bara att kontakta en inspektor så 

tar vi gärna hand om det, säger Mårten 

Karlow. 

personalnytt 

PER-MARTIN 

ERIkSSON är vikarierande 

skogs– 

inspektor på 

distrikt Väst, med 

stationeringsort 

lit. 

MATS VIkSTEN är 

ny ekonomiassistent 

och löneadministratör. 

Mats 

har tidigare arbetslivserfarenhet 

från bland annat 

Swedbank. 

ClAS TJäDER har 

anställts som chef 

för mäkleriverksamheten. 

Clas 

kommer från en 

anställning hos 

Skogssällskapet. 

5 

INtRo 

DANIEl ÅgREN är 

ny inspektor på 

distrikt Mitt, stationeringsort 

Sollefteå. 

Daniel kommer närmast 

från lRF och 

har även tidigare 

arbetat på Norrskog. 

ANDERS ÖBERg 

heter vår nya 

skogsinspektor på 

distrikt Syd. Anders 

stationeringsort är 

Ånge. 

JOHAN DAMM- 

STRÖM är vikarierandeskogsinspektor 

på Distrikt Öst, 

med stationeringsort 

Sundsvall. 

nytt i norrskog

6 

INtRo 

” Gårdar 

tas över för billigt” 

för sex år sedan köpte fredrik högbom och hans fru bibbi den gamla släktgården. de tog över fredriks 

föräldrars skogsfastighet i anviken utanför pilgrimstad. Generationsskiftet tog tio år. 

text: petra järnbert, foto: privat 

Broddegården ligger vackert i sydväst, 

gårdsbilden är samlad och byggnaderna 

är i mycket gott skick. Här har Fredrik 

sprungit sedan barnsben. 

”Om du inte köper fastigheten kommer 

du aldrig att förlåta dig själv Fredrik”, sa 

en affärskontakt i Stockholm och med sina 

stockholmskrassa perspektiv uppmanade 

han i samma veva Fredrik att hellre betala 

några hundratusenlappar för mycket än för 

lite. ”På så vis blir det minst trassel med 

syskonen och du slipper dras med dåligt 

samvete”, konstaterade han. 

– Generellt skulle jag nog vilja påstå att ett 

stort hot mot landsbygden är att gårdar tas 

över för billigt, det är därför många gårdar 

står tomma stora delar av året. De fungerar 

mera som fritidsfastigheter än som året runt 

bostäder och på så sätt utarmas många byar. 

Efter förvärvet måste man också veta vad 

man ska göra, antingen bara låta det gå eller 

aktivt jobba för att utveckla gården och 

dess drift. Vilket har varit viktigt för oss. 

Diskussionen om ett generationsskifte hos 

Högboms hade pågått i tio år. 

– Pappa sa alltid att den dag han fyllde 

sextio skulle allt vara växlat och klart. 

Men när han fyllde 60 i mitten av 90-talet 

konstaterade mamma att hon inte kände sig 

klar med sitt ägande, säger Fredrik. 

Gården stod i hennes namn. 

När hennes mamma Helga, Fredriks mormor, 

kom till gården som hushållerska i 

slutet av 20-talet hade fastigheten gått i arv 

i samma släkt sedan 1566 men med Helga 


om det är nåGot jaG lärt miG av den 

här processen är det Att jAG I NÄStA 

GENERAtIoNSvÄxLING SkA vARA kLAR, 

koNcIS och SupER-SupER-jÄttE-tYDLIG. 

skulle en ny släkt installera sig på Broddegården. 

Så här var det. 

I början av 1900-talet bodde en syskonskara 

om tre bröder och en syster på skogsfastigheten 

i Anviken, alla skulle förbli ogifta 

och barnlösa. 

– De här syskonen var annorlunda på så 

vis att de till exempel anlitade en trädgårdsmästare 

för att planera trädgården, 

de anpassade bostadshuset för att kunna ta 

emot så kallade ”luftgäster”, storstadsbor 

som sökte sig till fjällen för att vandra och 

njuta frisk fjälluft, och redan 1919 stod den 

egna T-Forden parkerad på gården, berättar 

Fredrik Högbom. 

När systern under 1920-talet emigrerade 

till Amerika annonserade de tre bröderna 

efter en hushållerska. 

Det är så Fredrik Högboms mormor Helga 

kommer in i bilden. 

– Hon hade svarat på annonsen utan sina 

föräldrars kännedom och när de här tre 

herrarna i kubbhatt, svart väst och vit 

skjorta glider upp på gårdstunet hos slaktare 

Åkerström i Flykälen undrar Helgas 

pappa naturligtvis vad det är frågan om. 

Men som han lär ha sagt: ”Lovat är lovat”, 

så mormor hade bara att packa sig in i 

T-Forden för vidare färd mot Anviken, 

berättar Fredrik. 

Fyrtio år senare hade Helga och hennes 

man lite i sänder förvärvat hela fastigheten 

som då bestod av 127 hektar skog och när 

Fredriks föräldrar tog över Broddegården i 

början av 80-talet såg den precis likadan ut. 

– När mamma meddelade att hon inte var 

färdig med sitt ägande valde jag och min 

hustru Bibbi att investera på annat håll. Tio


Fredrik högbom tror att en av anledningarna till att många gårdar på landet står tomma är att de överlåts för 

billigt vid ett generationsskifte. 

år senare köpte jag en intilliggande skogsfastighet 

och både jag och mina föräldrar 

kände plötsligt att det var läge att ta upp 

diskussionen om en generationsväxling 

igen. Den här gången tog det bara några 

veckor för att enas om en form för det hela 

och alla papper var undertecknade. Mina 

föräldrar bor kvar på gården som idag efter 

några förvärv och skiftesbyten består av 

500 hektar skog, berättar Fredrik. 

Om det är något han lärt sig av den långa 

processen är det vikten av att vara tydlig. 

– Tydlighet har avgörande betydelse i alla 

relationer och processer, både i familjen 

och på jobbet, för att inte tala om hur 

viktigt det är med tydlighet vid ett generationsskifte. 

Vid nästa generationsväxling ska 

jag vara klar, koncis och tydlig, säger han. 

Det är också viktigt att inte bara ”lämpa 

över” ett ansvar på nästa generation. Det 

måste finnas både intresse, vilja och en 

förmåga att ta över en gård. Finns inte 

det inom familjen är det bättre att sälja till 

någon utomstående. 

Om affektionsvärdet överstiger marknadens 

finns det alltid en risk att sikten grumlas. 

När platsen som berättar historien om 

ens eget liv står på spel är det inte ovanligt 

att alla inblandade börjar trampa som katter 

kring het gröt. 

– Jag har till och med föreslagit för Norrskog 

att föreningen med sina medlemmars 

samlade erfarenheter kunde erbjuda mentorskap 

i samband med generationsskifte, 

säger Fredrik. Ofta är det också lättare om 

någon utomstående sitter med vid en sådan 

diskussion. 

Det blev Norrskog som fick förmånen att 

bistå familjen Högbom i övertagandet och 

förvaltandet av 500 hektar skog. 

– Till en början hade vi dörren på glänt 

för andra aktörer men dåvarande inspektor 

Erik Björklund och jag fann flera beröringspunkter 

och han förstod hur vi tänkte 

som nyblivna skogsägare. Vi valde att sluta 

ett femårigt avtal med Norrskog vilket har 

resulterat i ett väldigt bra skogligt samarbete, 

säger Fredrik. 

Hans skogsägande är långsiktigt. 

7 

INtRo 

jaG har till och med FÖRESLAGIt FÖR NoRRSkoG 

att föreninGen med sina medlemmars samlade 

erfarenheter kunde ERBjuDA mENtoRSkAp I 

SAmBAND mED GENERAtIoNSSkIFtE 

– Jag tror att 

många går bort 

sig om de bara 

tittar på enskilda 

avverkningar 

för stunden och 

vad det ger. När 

perspektivet är 

30 år och framåt 

är Norrskog en 

bra part att ha 

med sig, tillsammans 

kan vi se helheten. En förutsättning 

är naturligtvis att jag också känner att jag 

får rätt betalt för virket och att kostnaderna 

är anständiga, säger Fredrik. 

Sedan sex år lägger han sin egen historia till 

de släktbrev som finns bevarade från Broddegården 

sedan 1566. 

– Det är en försvinnande kort tid i historien, 

konstaterar han. 

Fredrik högbom. 

nytt i norrskog

8 

kRAFtEN I NoRRLAND 

nytt i norrskog


box 

Whisky 

Det började som en kul idé 2004. 

Bröderna Per och Mats de Vahl hade varit i Skottland och 

med sig i bagaget hem hade de idén om att bygga världens 

nordligaste destilleri i de lokaler där den ene av bröderna, 

konstnären Mats de Vahl länge drivit galleri. De vackra 

gamla röda tegelbyggnaderna från sekelskiftet framstod som 

en idealisk plats. Ursprungligen hade 

platsen fått sitt namn från sågverket 

som tillverkade lådämnen, ”boxes” 

som såldes till England. 

Men först skulle idén ge sig ut på en 

egen lång och vindlande resa. I sex 

år fick den nöja sig med att skissas 

på papper och bulta i bröstet på en 

konstant växande skara aktieägare. 

Vd Thomas Larsson kommer in i 

bilden på ett tidigt stadium, liksom den ende nu levande 

person som varit destillerichef i samtliga skottska distrikt, 

den aktade John McDougall som bland annat varit destillerichef 

på Laphroaig. 

Thomas Larsson beskriver sig själv som en lagspelare, ingen 

marathonlöpare. 

– Därför får jag nästan lite gåshud när jag tänker på att vi 

idag har 560 aktieägare som tror på den här idén och vill 

vara med och förverkliga den, säger Thomas. 

Tror han på den lika mycket själv? 

– Nej. Jag tror nog mer på det här än många andra, konstaterar 

han. 

Vid den första nyemissionen var målet att få in fyra miljoner. 

Man landade på drygt tre. 

– Vid den andra nyemissionen hade vi föresatt oss att få in 

fyra och en halv miljon och den här gången överträffade vi 

målet med en dryg miljon, säger Thomas Larsson. 

9 

kRAFtEN I NoRRLAND 

när thomas larsson vaknade och klev ur sängen måndagen den första mars i år, var det med lite lättare 

steg än på många år. 

styrelsen hade givit klartecken för att börja bygga världens nordligaste destilleri. 

whiskyn ska smaka 

som när Gud skapade 

ånGermanland ”hAN BÅDE 

LoG och vREDGADES” 

som pelle molin skriver i 

ådalens poesi. 

Morgonen den första mars har föregåtts av styrelsens klartecken 

att sätta investeringsplanen om 17 miljoner i rull. Storägarna 

har garanterat de pengar som behövs för att sätta i gång. 

En av de första saker som måste verkställas är att kontakta 

Forsyth´s i Skottland för att beställa de handknackade kopparpannorna 

som utgör själva hjärtat i destilleriet. 

Det är exklusiva droppar som kommer 

att produceras i Marieberg och 

kopparpannorna är precis som faten 

avgörande när det gäller att ge whiskyn 

en egen karaktär. 

Hur den kommer att smaka är det 

ännu ingen som vet, produktionen 

kommer enligt plan igång under 

september månad och därefter ska 

whiskyn lagras i minst tre år. 

Men målen är högt ställda. 

– Whiskyn ska smaka som när gud skapade Ångermanland 

”han både log och vredgades” som Pelle Molin skriver i 

Ådalens Poesi. Vi eftersträvar samma karaktär och samma 

skönhet som vi finner i det ångermanländska landskapet. 

Den stora utmaningen är att få ner allt det där i en flaska, att 

förvandla allt det vackra vi har runt omkring oss till smaker, 

dofter och njutning. 

pETRA jäRNbERT 

Ådalen Destilleri AB 

Bygger ett destilleri i den gamla ångkraftbyggnaden i 

Box i kramfors kommun. Den planerade årsproduktionen 

ligger på 140 000 liter whisky. Vid full produktion 

beräknas bolaget sysselsätta minst 7 personer. 

nytt i norrskog

10 

vAL 2010 

Val 

Med skogsägandets betingelser i självklart fokus har Nytt i Norrskog inför valet bett en lokal representant 

för respektive parti svara på tre frågor: 

1. hur funderar ni kring kilometerskatt ur ett skogsperspektiv? 

2. vilka är era avsikter kring naturvårdsavsättningar kopplat till äganderätten? 

3. biobränsle – eftersom skogsägare balanserar på en svag ekonomi vad gäller biobränsle samtidigt som det 

finns stor potential både vad det gäller uttag och utveckling i skogen. vad avser ni göra åt detta och hur ser ni på 

utvecklingen? 

svaren kan ge dig som skogsägare en vägledning i vart partierna står i de här frågorna som är viktiga för 

familjeskogsbruket. 

1. kilometerskatt 

Meningen med 

en kilometerskatt 

är inte att belasta 

skogsnäringen vad 

gäller att transportera 

ut virket från 

skogen. Exakt vilka 

undantag som ska 

komma att gälla bl.a. skogsnäringen måste 


Vi har tillsammans med socialdemokraterna 

och miljöpartiet föreslagit en 

kilometerskatt som ska träda i kraft 2013. 

Beskattningsnivån är inte fastlagd men 

utgångspunkten är ett snitt på en krona. 

Generellt anser vi att transporter är för 

billiga. Transporter måste bära sina miljömässiga 

kostnader vilket både effektiviserer 

och minskar mängden. Företaget får i 

sin tur ta ut kostnaden på sina varor. Det 

gäller naturligtvis även utländska chaufförer 

som färdas på svenska vägar. Självklart 

behöver vi ta fram ett differentierat system 

för kilometerskatten så att den inte slår 

för hårt mot skogsnäringen och Norrlands 

inland. Det finns flera tekniker för detta 

till exempel olika nivåer för geografiska 

undantag eller branscher. 


olof T joHANssoN (Mp) 

utredas innan den införs. Se i övrigt de 

röd/grönas förslag till införande av kilometerskatten. 

2. Naturvårdsavsättningar kopplat 

till äganderätten 

Frågan är ställd lite för svepande. Klart är i 

vart fall att vi vill avsätta mer pengar till att 

ersätta markägare för naturvårdsavsättningar 

och liknande än vad den sittande regeringen 

har gjort. 



Både som parti och tillsammans i det rödgröna 

samarbetet kan vi konstatera att vi 

behöver göra rätt stora ytterligare naturvårdsavsättningar 

av mångfaldsskäl. Därför 

avsätter vi ytterligare medel för att kunna 

ersätta markägaren. 

Generellt anser vi inte att äganderätten 

kan sätta stopp för behovet av naturvårdsavsättningar, 

men vi ser att det finns 

ett förhandlingsutrymme vad det gäller 

ersättningsfrågor. Till exempel skulle man 

kunna tänka sig att vissa marker brukas mer 

intensivt mot brukningsbegränsning på 

andra marker, i dessa fall så är naturligtvis 

äganderätten orörd. 

3. Biobränsle 

Vi är positiva till utvecklingen av biobräns- 


Naturligtvis är det bra att skogsprodukterna 

kan komma att nyttjas i ett bredare 

perspektiv än som varit fallet då detta bör 

gynna prisutvecklingen på skogsprodukter. 

Vi ser positivt på utvecklingen och det 

som kan göras från politiskt håll är att driva 

på forskningen och utvecklingen av nya 

produkter genom forskningsanslag och stöd 

till pilotanläggningar för nya produkter (ex. 

nya bränslen). 

len men vi ser också 

att det finns en 

gräns, en skärningspunkt 

när det gäller 

uttagen. Därför vill 

vi avsätta ytterligare 

medel till forskning 

och utveckling 

för att ta reda på 

vilka grödor som är 

klokast att ta ut, hur mycket och med vilka 

tekniker kan vi göra det mest effektivt. 

Vi anser också att det är viktigt att vi får till 

stånd en nationell strategi för alla energislagen. 

Kort och gott kan man säga att vi ser 

potentialen samtidigt som det oroar oss att 

kunskapsbasen är otillräcklig idag och det 

finns en risk att vi tar ut för mycket. 

Vi vill hitta bra balanspunkter mellan produktion 

och naturvärden. 

MoNAlisA NoRRMAN (V)


11 

vAL 2010 

2010 

1. kilometergaren 

få kompensation för att hon eller 1. kilometer- 

skatt 

Vi är emot oppositionens 

förslag 

att införa en 

kilometerskatt. 

En sådan skulle 

allvarligt hota den 

svenska skogen 

lENA AsplUND (M) 

och skogsindustrin. 

En kilometerskatt skulle fördyra den 

svenska konkurrenskraften både när det 

gäller svensk skog och svenska livsmedel. 

Sammantaget hotar den sysselsättningen 

på landsbygden eftersom just skogen 

och livsmedlen produceras där och ger 

underlag för ett levande Sverige. En 

kilometerskatt skulle dessutom försvåra 

möjligheten till ett socialt liv på landsbygden. 



Vi vill nu utvärdera de gjorda avsättningarna 

inte minst ur kvalitetssynpunkt och 

därefter ta ställning till framtida skydd. 

Vi eftersträvar frivilliga avsättningar där 

markägarna själva är med och där man 

kan ta vara på deras engagemang. 

Sveriges grundlag har hittills haft en lägre 

skyddsnivå för markägare vid expropriation 

än t ex grundlagarna i våra nordiska 

grannländer. I Norge stadgades det redan 

i början av 1800-talet att markägare skulle 

ges full ersättning vid expropriation. I 

Sverige grundlagsfästes inte ens äganderätten 

förrän i slutet av 1980-talet! 

Regeringen anser att äganderätten är en 

grundläggande princip som förtjänar ett 

starkare skydd än tidigare 

OM staten vill tvinga till sig privat mark 

av någon anledning så måste marknadsmässig 

ersättning utgå. Vidare ska markä- 

han tvingas ingå ett avtal mot sin vilja 

- därför inför vi också det 25-procentiga 

påslaget för det individuella värdet. 

Vänsterpartiet har i ett antal motioner 

motsatt sig både ett grundlagsskydd för 

äganderätten som utökade rättigheter för 

markägare att få marknadsmässig ersättning 

för expropriation. Mp har på samma 

sätt beklagat sig över att enskildas rätt till 

sin mark överordnas t ex miljömålen. 

Regeringen sätter människor före 

myndigheter. Därför stärker vi rätten till 

ersättning vid expropriation. 

Exproriationsersättningen är steg tre i regeringens 

arbete för en stärkt äganderätt; 

steg ett var grundlagsfästande av rätten 

till full ersättning vid expropriation, steg 

två var avskaffandet av den kommunala 

förköpsrätten. 

Markägarens roll i naturvården har också 

stärkts genom: 

• Att toleransavdraget avskaffas vid bildande 

av naturreservat och biotopsskydd. 

• Komet är ett nytt program kring 

markägarinitiativ. 

• Att naturvårdsavtal används i större 

utsträckning. 

• Moderaterna vill också stärka markägaren 

och ge staten en mer rådgivande 

roll i arbetet med att skydda mark 


Genom att vi öppnat upp för en ökad 

tillväxt i den svenska skogen med bibehållet 

krav på miljöhänsyn ger detta 

större utkomstmöjligheter. Den svenska 

skogen är en mycket väsentlig tillgång 

för vårt välstånd. Den ökade efterfrågan 

på bioenergi och konstruktionsvirke gör 

att priserna kommer att stiga vilket gör 

skogsägande mer lönsamt. 

skatt 

Folkpartiet vill 

inte införa en 

kilometerskatt. 

Det är ett ineffektivt 

sätt att 

minska utsläppen 

av växthusgaser 

och slår 

hårt mot skogsindustrin, åkerinäringen 

och andra inudstriverksamheter 

på landsbygden. Folkpartiet tror inte 

heller att det är möjligt att konstruera 

en kilometerskatt så att den inte slår 

mot en viss sektor eller del av landet. 

EU:s konkurrenslagstiftning kräver 

likabehandling. En diffrentiering av 

storleken på skatten mellan tex. branscher 

och regioner skulle dessutom 

resultera i orimligt höga administrativa 

kostander. Vi vill däremot fortsätta 

att satsa och stimulera forskning och 

utveckling av alternativa drivmedel, 

samt också bygga ut järnvägarna för 

längre transporter. 

solVEiG HEllqUisT (fp) 


till äganderätten? 

Vi är mycket positiva till frivilliga avsättningar 

och positiva till KOMETsatsningen. 

Vi anser att Sveaskog 

som utbytesskog skall användas mer 

framgent i samband med reservatsbildningar. 


Långsiktiga regelverk utan att snedvrida 

konkurrensen. 

nytt i norrskog

12 

vAL 2010 

Val 2010 

1. kilometer- 

och att vi måste bli fler som betalar för att 

skatt 

färdas på svenska vägar. Kilometerskatten 

Skogen är en jät- 

bidrar till medel även från utländska chaufteviktig 

näring och 

förer. Skogen är en viktig näring och måste 

vi arbetar för att ta 

fram ett alternativ 

som är hållbart 

för både näring 

och miljö. Klart är 

dock att transporter 

måste bära sina miljömässiga kostnader 


GUNNAR sANDbERG (s) 


Kilometerskatten 

skulle för skogsnäringen 

föra med 

sig ökade kostnader 

och därmed 

stor negativ påverkan 

på näringen. 

Virket måste lizA-MARiA NoRliN (KD) 

transporteras långa 

sträckor per lastbil innan det når ev fartyg 

eller tåg för vidare transport. Avsaknad av 

spårkapacitet och omlastningspunkter för 

virke är en fråga värd att driva i framtida 

diskussioner snarare än att införa kilometerskatt. 

(Jag har skrivit artiklar kring 

kilometerskatten som återfinns på min 

hemsida www.lizamaria.se) 



Äganderätten ska värnas men vi har också 

en skyldighet mot kommande generatio- 


Vi tar avstånd från 

kilometerskatten. 

Det är en 

straffbeskattning 

av landsbygden. 

Vår politik bygger 

istället på att stärka 

landsbygden och 

tillföra resurser. Det 

har vi visat i praktisk politik bland annat 

genom energiuppgörelsen som innebär 

fler företag och jobb på landsbygden. Vi 

har även anslagit mer pengar än någonsin 

till landsbygdsutvecklande åtgärder och till 

vägar där länsanslaget ökat med nästan 50 

procent och anslaget till enskilda vägar ökat 

pER ÅsliNG (C) 

kompenseras. 



Av mångfaldsskäl behöver vi göra fler 

naturvårdsavsättningar och vi avsätter därför 

ytterligare medel för att kunna ersätta 

ner att bevara den biologiska mångfalden. 

KOMET-programmet är en viktig pusselbit 

i att ge flexiblare möjligheter vad 

gäller ersättningar för reservat och kvalité 

före kvantitet. Kristdemokraterna har 

inom regeringsarbetet gjort det möjligt att 

avsätta ersättningen för naturvårdsavtal och 

reservatsbildning till en periodiseringsfond. 

I samband med att alliansregeringen uppfyller 

målet om att skydda 400 000 hektar 

värdefull skogsmark, kommer ersättningsmark 

att fördelas från Sveaskog till ett antal 

berörda markägare för att de ska kunna 

bedriva skogsbruk också i fortsättningen. 

Vi vill ytterligare underlätta försäljning 

av statlig mark i Sveaskogs ägo, i syfte att 

komplettera de småskaliga skogsföretagen. 

Skogsägarnas vilja att bidra till utveckling 

och bevarande av naturvärden ska erkännas 

och uppmuntras. Därför har regeringen 

uppdragit åt berörda myndigheter att ta 

fram nya former och riktlinjer för tillämpning 

av naturvårdsavtal. De nya riktlinjerna 

med drygt 70 procent. Det är viktigt att hela 

landet får möjlighet till utveckling. 

2. Naturvårdsavsättningar kopplat till 

äganderätten 

En förutsättning för ett hållbart skogsbruk i 

Sverige enligt Centerpartiet är att engagera 

markägarna i naturvården. Vi sätter bland 

annat stora förhoppningar till det så kallade 

Kometprogrammet, ett arbetssätt som just nu 

prövas i fem län, där markägare själva kan ta 

initiativ till bevarandeåtgärder.Den tidigare 

politiken har inneburit att staten förvärvat 

mark till rabatterat pris vilket vi motsätter 

oss. Vi har också i regeringsställning sett till 

att statliga Sveaskog avsatt mark till naturvård 

och på så sätt uppfyllt målet. 

markägaren. Men vi ser också vikten av en 

god spridning för att inte intrånget ska bli 

för stort i vissa områden. Vi arbetar för att 

hitta en bra balans mellan äganderätt och 

naturvårdsavsättningar. 


Skogen kommer inte att räcka till allt. För 

att vi ska kunna använda skogen optimalt 

avsätter vi ytterligare medel till forskning 

och utveckling. 

innebär bland annat att ersättningen till 

markägarna höjs med 25 procent. Avtalstiderna 

ska också bli mer flexibla och i 

princip bestämmas av markägaren. 


Skogsägare är i dag vinnare vad gäller att 

flera aktörer är intresserade av deras skog/ 

produkter. Det är viktigt att vi då använder 

”rätt delar av skogen till rätt saker ” 

ett uttag av exempelvis grot är möjligt 

men måste ske på ett sådant sätt att den 

biologiska mångfalden och återbeskogningen 

inte äventyras. Mycket kan göras 

inom befintligt regelverk . Odling och 

förädling av biobränslen från skogen är en 

framtidsbransch som innebär arbetstillfällen 

i glesbygden. De bästa förutsättningarna för 

en dynamisk utveckling får vi om politikerna 

sätter långsiktiga och teknikneutrala 

spelregler. Det behövs åtgärder för att 

stimulera förädling av träråvara och underlätta 

samverkan längs med förädlingskedjan. 


Vi ser stor potential i en ökad tillväxt i 

skogen och ett ökat uttag av biobränslen. 

Förutsättningarna är speciellt goda i Jämtlands 

och Västernorrlands län där skogstillgången 

är stor. Det främsta vi kan göra från 

politiskt håll är att sätta långsiktiga spelregler 

och peka ut färdriktningen. Energiuppgörelsen 

innebär att minst 50 procent av Sveriges 

energianvändning ska vara förnybar år 2020. 

Energiuppgörelsen innebär också goda förutsättningar 

för ekonomisk tillväxt med fler 

och växande företag och därmed fler jobb i 

vår region.


samarbetsavtal 

mellan Norrskog 

och Swedbank 

norrskog och swedbank har 

tecknat ett samarbetsavtal. 

målet med samarbetet är att 

kunna erbjuda skogsägarna en 

helhetslösning av produkter och 

tjänster inom skog och bank. 

– under flera år har vi funderat på ett 

utvidgat och mer formaliserat samarbete 

med någon aktör inom bank och försäkringsbranschen. 

Många av våra medlemmar 

har också efterfrågat just den här typen av 

samarbete som vi nu kommer att kunna 

erbjuda. Vi ser dessutom möjligheten att på 

sikt kunna utöka vårt gemensamma tjänsteutbud 

med till exempel försäkringslösningar, 

säger Norrskogs vd Nils Nilsson. 

Ett smakprov på det nya samarbetet fick 

alla besökare på Fäviken Game Fair där 

Norrskog och Swedbank under samma 

tak pratade skog och skogsekonomi. En 

styrgrupp kommer under hösten att ta fram 

erbjudanden och former för lokal närvaro. 

– Samarbetet känns naturligt eftersom 

Norrskog och Swedbank har gemensamma 

rötter och i mångt och mycket en liknande 

kundstruktur. Samarbetet innebär naturligtvis 

även en utveckling av vår gemensamma 

marknadsposition, kompletterar Christer 

Thylin Kontorschef på Swedbank i Östersund/Krokom. 

markant ökning 

av virkesanskaffningen 

historiskt höga priser torde vara en av 

anledningarna till bra fart i anskaffningen 

under sommaren. 

– Sedan januari 2010 har vi förbättrat 

månadsanskaffningen med ca 60 procent 

jämfört med juli månads utgång, säger 

Norrskogs fältchef Aleksandra Holmlund. 

Ett tapp i anskaffningen under årets första 

månader har därmed hämtats igen under 

ett gynnsamt sommarhalvår. 

– Vi köper allt som är till salu, både timmer 

och massaved och den som funderar på att 

sälja är varmt välkommen att kontakta sin 

skogsinspektor, fina premier väntar, säger 

Aleksandra Holmlund. 

marknadsanalysen 

trävaror 

Fredrik Nordin, marknadschef, NWp 

Under sommaren har priserna på sågade trävaror ökat allmänt sett 

med ytterliggare 15-20 Euro/m 3 . Lite mer för gran och lite mindre 

för furu. Efterfrågan är fortfarande större än tillgången men efterfrågan 

är generellt sett lägre än i fjol på de europeiska marknaderna. 

Vi ser dock positivt på utvecklingen detta år även om det finns 

osäkerheter över vad som händer med efterfrågan och utbud under 

hösten och vintern. 

Det är dock viktigt att vi har god tillgång på timmer under hösten för att kunna ge våra 

kunder en god service och dessutom ha möjlighet att bygga goda affärer nu och för framtiden. 

Vi har ett betydligt bättre läge jämfört med i fjol både vad gäller marknadsutvecklingen 

och våra produktionsförutsättningar för att kunna åstadkomma ett hyfsat resultat för 2010. 

fastiGheter 

Enar Augustsson, Fastighetsmäklare, Norrskog 

Utbudet av skogsfastigheter har aldrig varit större än denna sommar. 

Trots det är efterfrågan större än utbudet och priserna fortsätter att 

öka på rena skogsfastigheter. Möjligtvis ser vi en uppbromsning av 

priserna på de fastigheter som har bostadsbyggnader, framför allt vad 

det gäller fastigheter på landsbygden. 

timmer och massaved 

olov Söderström, virkeschef, Norrskog 

Trots viss osäkerhet om hur trävarumarknaden kommer att utvecklas 

bedöms efterfrågan på sågtimmer bli mycket god under hösten. 

Höga timmerpriser har stimulerat utbudet och aktiviteten i skogsbruket 

är mycket hög, framförallt i syd- och mellansverige. Detta 

har lett till att köparna där monterat ner premier och pristoppen 

verkar vara passerad där för den här gången. Hittills har dock inga 

sådana signaler visat sig i vårt område. 

Det går också fortsatt mycket bra för massabruken, priset på avsalumassa 

har stigit fram till juli månad men sjunkit tillbaka lite i början 

av augusti. Priserna på de flesta pappersprodukter och i synnerhet på förpackningsmaterial 

har också ökat under våren och sommaren. Dock är priserna på låga nivåer i flera fall, så 

till exempel är markanden för tidningspapper fortsatt mycket svag. Efterfrågan på fiberråvara 

bedöms trots detta bli mycket god under hösten. 

skoGsbränsle 

13 

EkoNomI 

olov Söderström, tF vd för Biobränsle 

Lagren hos de flesta aktörerna på marknaden sjönk rejält under den gångna vintern varför 

efterfrågan på biobränsle har varit mycket god inför säsongen 2010/11. 

De allra flesta affärerna för säsongen är nu färdigförhandlade. 

nytt i norrskog

14 

mEDLEm 

Barometern 

antal inloGGade: 

1411 st 

på medlemswebben 

antal mailadresser: 

2044 st 

månadens 

profilprodukter 

tuff keps 

kamouflagemodell, reglerbar storlek. 

30:totalt 

inkl moms & frakt 

barnkeps 

med älgmotiv, grön eller rosa. 

30:totalt 

inkl moms & frakt 

RiNG oCH bEsTäll! 

0612-71 87 20 


förbättringsarbete 

ger resultat 

som en del av norrskogs ständiga förbättringsarbete följer en enkät med 

varje enskilt avverkningsuppdrag. 

– vi är väldigt glada att så många tar sig tid att besvara enkäten, den utgör 

ett viktigt underlag för oss i arbetet med att vässa våra produkter och tjänster, 

säger alf bergkvist, norrskogs miljö-, och kvalitetschef. 

Norrskogs processer och verksamheter är 

kvalitetscertifierade och enkäten är ett sätt 

att identifiera lokala uppfattningar om hur 

det fungerar i praktiken. 

Sammanställning görs årsvis och eftersom 

enkäten varit densamma i sex år är det 

möjligt att urskilja trender genom åren. 

– Det är spännande att se hur vi sakta men 

säkert förbättrar oss över hela registret, 

varje år har vi gjort klara förbättringar, 

säger Alf Bergqvist. 

I stora drag får Norrskog bra betyg, framför 

allt vad det gäller att ta kontakt och att vara 

trevliga i bemötandet. 

– På den fronten finns det nästan inget mer 

att önska, där har vi genom alla år fått höga 

betyg, säger Alf. 

Följande tre personer har 

vunnit en röjsåg: 

karl Åsell, kovland 

göran Fahlén, Härnösand 

Christina Winblad, Frösön 

Redovisningstider identifierades däremot 

tidigt som ett viktigt förbättringsområde. 

– Genom att regelbundet lyfta de här 

frågorna har vi lyckats förbättra oss avsevärt 

vad det gäller redovisningstiderna. Vi har 

även blivit bättre på att ligga på i de led av 

processen som egentligen ligger utanför 

vår kontroll för att ytterligare korta tiden, 

säger Alf. 

Förutom att kvalitén på Norrskogs 

tjänster bara blir bättre och bättre finns 

det ytterligare en anledning att skicka in 

enkäten. Varje år drar Alf Bergkvist bland 

enkätsvaren tre vinnare av en röjsåg från 

Husqvarna. 

när du svarar på enkäten har du möjliGhet att 

vINNA EN RÖjSÅG från husqvarna. 

välkommen till Öppet hus! 

den 1 oktober bjuder vi in till öppet hus på inspektorskontoren för att 

uppmärksamma vårt 40-årsjubileum. det gäller följande kontor: 

• Strömsund 

• Vilhelmina 

• Sundsvall 

• Kramfors 

• Östersund 

• Sollefteå 

• Hammarstrand 

• Ånge 

• Svenstavik 

läs MER i KAlENDARiET pÅ 

www.NoRRsKoG.sE


trassel i Fäviken 

En lika uppskattad som tålamodskrävande aktivitet under 

Fäviken Game Fair var Marianne Wissmans tilltrasslade motorsågskedjor. 

Av de ca 300 personer som antog utmaningen 

lyckades ungefär en tredjedel reda ut öglorna. 

– Det finns tyvärr inget facit, de här kedjorna var lite trassligare 

än vanligt eftersom jag preparerat dem med specialöglor 

som kräver att man bryter och bänder en del för att få upp 

dem. Men det var roligt att så många stannade och provade, 

säger Marianne Wissman. 

Ibland blir man lite tagen på 

sängen. 

Plötsligt vaknade jag upp en dag 

och insåg att jag bodde ensam på 

en jordbruksfastighet. Det var en 

hel del praktiska bestyr jag behövde 

lära mig för att kunna bo 

kvar. Men som man brukar säga 

”Kvinnor kan” Hela första året 

var det vedpannan som stod för 

största bestyret. Men vad tiden 

led blev det mer att tänka på. 

I slutet av sommaren var det dags 

för den årliga slamtömningen. 

Både jag och slamtömmarmannen 

letade febrilt bland snåren 

innan vi hittade avloppsbrunnen. 

När hade den hunnit växa in i 

skogen? Och var kom alla träd 

helt plötsligt ifrån? 

Jag satte åter på mig skygglapparna tills 

grannen började avverka och träd på mina 

ägor började blåsa omkull. Det var DÅ jag 

blev tvungen att vakna upp till verkligheten 

och inse att jag var skogsägare. Oj då! 

Tänkte inte på det. Eller rättare sagt jag 

ville nog inte tänka på det. 

Efter denna smärre chock var det dags att 

ta sig i kragen och se över vad jag egentligen 

ägde. Jag började rota i pärmar med 

viktiga papper i förhoppning om att hitta 

en karta. 

Till min stora skräck upptäckte jag ett brev 

från Skogsvårdsstyrelsen som var daterat tre 

år tidigare där de påtalade ett röjningsbe- 

hov på ca 2 hektar skog. Detta var tydligen 

inte åtgärdat. 

Det var bara att kavla upp ärmarna och 

jaga en röjningsman. Passade i samma veva 

på att ta motorsågskörkortet för att själv 

kunna vara med på ett hörn. Det var nämligen 

så att grovleken på träden i området 

var lite väl grov eftersom röjningen var 

eftersatt ca 15 år. Mycket gråa hår, svett 

och tårar blev det innan allt var åtgärdat 

och hemdraget. Två årsförbrukningar ved 

blev det i alla fall. Inte illa. 

Efter detta lite nätta skogsäventyr satte jag 

åter på mig skygglapparna tills jag såg en 

inbjudan att delta i Norrskogs nätverksträff 

för kvinnliga skogsägare. 

15 

mEDLEm 

kRÖNIkA 

Vaknade upp en dag och insåg att jag var skogsägare 

Nätverksträff för kvinnliga skogsägare. 

Nu var det banne mig dags 

att börja fylla på sin kunskapsbank 

i ämnet skogsvård. 

Träffen pågick i två dagar och 

vi var ett 30-tal kvinnor som 

deltog. 

Vilken energikick. 

Nu är det dags att återgå till 

vardagen och verkligheten 

och ta sig tid att gå runt i 

sin egen skog och se hur 

granarna egentligen mår. Vi 

kvinnor är ju experter på 

omvårdnad, så nog kan vi se 

till att skogen mår bra också 

eller hur? Och vi måste ju 

inte göra grovjobbet själva. 

Men det är ju vi som äger 

skogen som bestämmer vad 

som skall göras. Men då är 

det en fördel att veta vad som behöver 

göras förstås. Så gammal eller ung, erfaren 

eller gröngöling. Alla är välkomna till nästa 

nätverksträff för kvinnliga skogsägare som 

blir till hösten. 

Tills dess kanske jag själv måste ta mig i 

kragen och börja med att få koll på mina 

skogsgränser så jag verkligen hittar i min 

egen skog, så jag inte börja vidta åtgärder 

på grannens skog. Det vore ju inte så 

lämpligt kanske. 

MoNiCA ÅRjEs 2010-05-15 

NybliVEN oCH oERfAREN sKoGsäGARiNNA 

fRÅN byN sAlTEÅ, NoRAsTRöM i HöGA KUsTEN

Jämtlands läns institut för 

landsbygdsutveckling 

Projekt löv&barrskog rullar på och målet att stödja 500 

ha röjning är i stort sett uppnått. Hösten kommer främst 

att ägnas åt uppföljningsarbete hos projektdeltagare och 

insamling av beståndsdata. 

www.jilu.se 

Framtagning av ett lokalt plantmaterial av hybridasp pågår 

i projektet Högproducerande trädslag. Kampanjen 

angående insamling av kvistar från blommande 

honaspar i tidningen Skogsland gav ett lyckat resultat. 

Nya aspkorsningar har gjorts i Bispgården. De kommer 

att planteras ut våren 2011. Vi utvärderar nu även hur 

bra finska hybridaspkloner växer i Jämtland. 

Sveriges nöjdaste kunder 

enligt Svenskt Kvalitetsindex 

Vi finns nära dig, 

din gård och din skog. 

Med vår lantbruksförsäkring kan du försäkra det som hör till 

din lantbruksverksamhet. Som byggnader, maskiner, skog och 

djur. Du väljer omfattning på försäkringen utifrån de behov du 

och din verksamhet har. 

Anundsjö 

0661-442 14 

Härnösand 

0611-262 10 

Höga Kusten 

0613-206 90 

Nolaskogs 

0660-124 00 

Sollefteå 

0620-215 00 

Sundsvall 

060-66 56 70 

Timråorten 

060-416 56 

Torp 

0691-302 13 

Umeå- 

Mellanbygden 

090-14 03 33 

0910-760 700 

Västra 

Norrland 

0624-100 01 

0643-101 15 

Vardagskärlek! 

Nu tänker du korv! Det är mycket mer än så. Tänk bara! Middag till barnen 

innan fotbollsträningen. Familjeutflykt med paus framför brasan. Grillning i 

pulkbacken eller bärskogen. Proviant på fisketuren. Vickning en sen festnatt. 

Pålägg på frukostmackan. Vardagskärlek. Korv är en del av din upplevelse! 

Nyhléns Hugosons är norrländsk matglädje! Som en del i vårt arbete med 

att skapa matglädje tillverkar vi mat som kan ätas med gott samvete både 

ur ett etiskt, kulinariskt och ur ett sundhets-perspektiv. Vi använder inga 

onödiga tillsatser och vi håller hög kvalitet på vår mat. 

www.nyhlenshugosons.se 

www.dina.se 

armadareklambyra se

Avgörande frågor - Norrskog

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?