VIStidningen 3/2008

VIS 

Tidningen för vuxendöva - Utgiven av Vuxendöva i Sverige 

I DETTA NUMMER: 

TOLKUTBILDNINGAR PÅ DISTANS 

ANNIKA REHN SKRIVER BÖCKER MED TSS 

VÅRD PÅ LIKA VILLKOR 

...och mycket mer 

3/2008 

www.visriks.nu 

LEDAREN: 

Låt oss behålla 

medlemmarna i VIS 

OMSLAGSBILDEN: 

Linnea Delvert bor med sin familj och sin 

hund Bamse i Örebro. Bamse, som 

är signalhund, är Linneas öron 

utåt. Läs mer om Bamse och 

signalhundar för döva 

på sidan 10

2 

VIS 

Tidningen för vuxendöva 

utkommer fyra gånger per år 

och ingår i medlemsavgiften 

för fullbetalande medlemmar i 

riksförbundet VIS, Vuxendöva i 

Sverige. 

Redaktör 

Lisa Wadin 

Jäder Pettersburg 

63505 Eskilstuna 

Tel: 016-912 01 

Mobil: 0739-89 33 72 

vistidningen@live.se 

Ansvarig utgivare 

Maggan Eriksson 

Övriga medarbetare 3/2008 

Folke Nordung 

Anita Nilsson 

bjarne sundström 

Kerstin Tynderfeldt 

Riesenfeld 

Lis Persson 

Agneta Forsberg 

Lena Munck 

Bo Andersson 

Lennart Tjärnström 

Mikael Gustavsson 

Monica Wolf 

Tryck 

Vidamus Grafiska, Bureå 

VI Ser gärna att ni medlemmar 

sänder in egna artiklar 

om allt som rör vuxendöva i 

Sverige, gärna med fotografier 

eller illustrationer. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att redigera i inkommet 

material. 

Material till VIS 4/2008 ska 

ha inkommit senast den 10 

november 2008. 

Prenumeration 

helår 150 kronor 

För prenumeration och 

annonsering kontakta kanslist 

Susanne Roslund 

VIS 

Fack FH29 

80130 Gävle 

e-post: kansli@visriks.nu 

INNEHÅLL 

”Nu måste vi slå våra kloka huvuden ihop för 

det finns många ute i landet som har egna bra 

idéer” : Ledaren 

3 Ledaren - Låt oss behålla medlemmarna i VIS 

4 Utan räls på skärets vägar - VIS Västernorrland 

6 Styrelsemöte - april - maj - juni 

8 30 tryck och blås - VIS Dalarna 

10 Bamse - människans bäste vän? 

12 Fakta Signalhundar 

13 Vård på lika villkor - om dövhet och psykisk 

ohälsa 

16 Årets sommarvecka på Sigtuna Folkhögskola 

20 Kryssa med VIS 

21 Minnesord - Lillian Ström 

22 Tolkutbildningar på distans - ”alternativet är att 

lägga ner” 

25 Om SVTs textning under OS 

26 Barnböcker med TSS - lär familjen dina tecken 

29 Krönika: Near deaf experiece - Apelsin-kaffe- 

metoden 

30 Rättelser och ändringar i ”1700 tecken för TSS 

och teckenspråk” 

32 Äntligen är den här... 

VIS 3/2008

Ändringar i bildtexter 

V:3 ska vara böjda 8:handen 

51:1. ändra till hållhand 

51:3. ändra till hållhand 

60:12. bilderna omkastade 

67:12. felstavat: kors ska vara kort 



Ordlistan 

akta tillägg till 113:11 

anorak ska vara 46:5 

bekymmer tillägg till 8:7 

blixtlås ska vara 46:6 

döma ska vara 130:6 

försiktig även 113:11 

försäkring även 65:8 

glas (mtrl) tillägg till 71:3 

handskar ska vara 46:4 

halsduk ska vara 46:3 

hatt ska vara 46:2 

internationell ska vara 128:10 

huva ska vara 46:5 

i går ska vara 29:11. 

kamp ska vara 113:9 

kapuschong ska vara 46:5 

kista (begravn.) tillägg till 42:1 

kämpa ska vara 113:9 

kängor ska vara 46:7 

långkalsonger ska vara 46:12 

maskin tillägg till 52:11 

nästan ska vara 10:10 

overall ska vara 46:6 

pjäxor ska vara 46:7 

projekt även 124:10 

rädda ska vara 113:7 

skomakare ska vara 46:7 

skor ska vara 46:7 

skydd, skydda ska vara 113:8 

sockor ska vara 46:11 

stövlar ska vara 46:8. 

sticka (m garn) ska vara 46:10 

strumpor ska vara 46:10 

studera tillägg till 121:3. 

tangentbord tillägg till 91:11 

tofflor ska vara 46:9 

tom tillägg till 9:14 

vantar ska vara 46:4 

verktyg ska vara 56:1. 

Förbundet satsar på dig... 

... som är eller kan tänka dig att vara cirkelledare i TSS ute i din länsförening. 

På kursen får du råd och stöd i din roll som cirkelledare. 

Lärare för kursen är Annika Elfstedt. 

Beroende på hur stort intresset är planerar vi för en cirkelledarkurs till våren. 

Anmäl ditt intresse till: 

Anita Nilsson 

Jacob Ulfssons väg 8 B 

647 32 Mariefred 

e-post: anita.vis@telia.com 

Fax/Texttel: 0159-219 67 

Välkommen med din anmälan! 

VIS 3/2008 31

30 

Rättelser och ändringar i 

RÄTTELSER OCH TECKENLEXIKON 

ÄNDRINGAR 

1700 tecken för TSS och teckenspråk 

i TECKENLEXIKON 1700 tecken för TSS och teckenspråk 

Nya bilder 

synd om, stackars 

J-h förs uppåt ett par ggr under 

kontakt m. bröstet 

tjäna, inkomst 

Kloh. förs i båge inåt under kontakt m. J-h. ändras samtidigt till G-h. 

okänd, obekant, främmande, känner inte 

N-h. kontakt m. andra N-h. förs mot kroppen, vänds förs framåt. 


LEDAREN: 

Låt oss behålla medlemmarna i VIS 

Under åren så har vi inte 

kunnat öka medlemsantalet 

med särskilt många. 

Vi ligger ungefär på samma 

nivå år efter år, vad 

kan nu detta bero på? 

Vi måste noga tänka igenom 

det här, VIS behöver 

många fler medlemmar 

och de måste komma till 

oss inom en snar framtid. Stadsbidragen 

vi får beräknas på 

medlemsantalet och man måste 

vara minst 700 medlemmar och 

det är vi i dag. Vårt mål är 1500 

inom en femårsperiod. 

Olika förutsättningar 

De lokala föreningarna måste 

jobba för att värva nya medlemmar 

samtidigt 

som vi också 

måste värna om 

våra gamla medlemmar 

och det 

är inte så lätt alla gånger. Vi har 

ju olika förutsättningar lokalt 

eftersom det ser olika ut över 

hela landet. En del kämpar för 

att överhuvudtaget kunna existera. 

Det är ett jättejobb som vi 

kommer att ha framför oss, men 

Redaktörens ruta 

H oppas 

Ni alla haft en 

bra sommar. Pessimistiskt 

kanske, men för 

mig, i skrivande stund, gör sig 

hösten påmind utanför fönstret. 

Men att sommaren lackar mot 

sitt slut behöver inte vara av 

ondo, för när Ni läser detta betyder 

det att VIS nummer tre 2008 

är klar. Det har varit en del jobb 

för mig att sätta mig in i rutiner 

och annat. Dessutom fortsätter 

jobbet att lära mig alltmer om 

VIS framöver. Något jag verkligen 

ser fram emot! 

VIS 3/2008 

med lite pengar och en morot så 

kommer vi nog att lyckas. Varför 

är det så svårt att få fler med- 

lemmar? Det beror 

säkert på många saker, 

Vi har många 

medlemmar som är 

äldre och kanske 

inte längre orkar vara så aktiva 

men gärna är med i VIS ändå. 

Lokalt jobbar vi med att hitta 

lämpliga aktiviteter att erbjuda 

våra medlemmar, det kan vara 

allt från utflykter, teater, föreläsningar, 

TSSkurser, fjällvandringar, 

spa med mera. Bra jobbat 

men det räcker inte. 

Vi har startat en värvningskampanj 

och den hoppas vi ska 

kunna ge ett bra resultat med 

ökat antal medlemmar inom en 

snar framtid, en intressant händelse 

i VIS. Nu måste vi slå våra 

kloka huvuden 

ihop för det finns 

många ute i landet 

som har egna 

bra idéer. 

Kan vi nå nya yngre medlemmar? 

Det tror jag nog att vi kan, 

det är ju många yngre som har 

problem med sin hörsel. Tinnitus 

och nedsatt hörsel är ett vanligt 

problem. Men det kommer 

oftast inte fram förrän man pra- 

”Kan vi nå nya yngre 

medlemmar?” 

Som Ni ser har tidningen ändrat 

utseende och innehåll en del. 

Tanken och förhoppningen är 

att den ska innehålla vad NI vill. 

Förhoppningsvis får vi på redaktionen 

höra just detta och Ni är 

mer än välkomna att skicka in 

egna texter, allt från dikter till 

debattartiklar, såväl som komma 

med idéer kring vad vi på 

redaktionen ska ta upp i tidningen. 

Jag hoppas på en tidning för 

och av Er och många möten med 

spännande människor framöver. 

Kanske ses vi... 

tat med ungdomarna och att 

man själv talat om att man är 

hörselskadad. Varför tror man 

att det är bara äldre 

som har problem 

med sin hörsel? Man 

pratar inte om problemen 

med varandra 

för att man tror att man är 

ganska ensam om det. 

Om vi skall få med yngre medlemmar 

i VIS så måste vi kunna 

erbjuda något som intresserar 

dem, så det gäller att vi är innovativa 

hela tiden. 

”Bra jobbat men 

det räcker inte” 

Lisa Wadin 

Medlemmarna viktiga 

VIS har en fin blå folder och 

dessutom har vi ett mycket bra 

intressepolitiskt program som vi 

kan använda oss av när det gäller 

värvning av fler medlemmar. 

Dessutom får man agera 

som en försäljare och alla knep 

är bra. 

Nu är det inte bara de yngre vi 

ska försöka få med utan alla som 

vill ska få bli medlemmar. Även 

om VIS i första hand värnar om 

vuxendövas och gravt hörselskadades 

intressen så är naturligtvis 

alla hörselskadade välkomna. 

Varje medlem är viktig för VIS 

framtid! 

Text: Gith Holmgren 

ETT STORT TACK 

Tack till Stenringen intresseförening 

som består av tre norrbottniska 

stensliparföretag 

KRISTALLEN Lannavaara 

STENSTUGAN Norrfjärden 

TURMALINEN Luleå 

De har donerat intresse- 

föreningens innestående 

medel till 

VIS 

Än en gång tack! 

3

4 

Utan räls Tågresan gick utan räls på ”Skärets” vägar och förde oss 

till hållplatser på strategiska ställen där guiden, som TSStolkade, 

förmedlade historia och miljö. 

”Utan räls 

på 

skärets vägar” 

I midsommarveckan tog 

VIS Västernorrland färjan 

över sundet från Norrbyn 

och vistades en halv dag 

på Norrbyskär. 

D et 

blev en stark upplevelse 

att erfara miljön 

som där bevarats från 

sågindustrins storhetstid. En tågresa 

gick utan räls på ”Skärets” 

vägar – med guiden som lokförare 

– och förde oss till hållplatser 

på strategiska ställen där guiden 

förmedlade historia och 

miljö. Resan fullbordades i det 

före detta såghuset, som nu är 

museum. Där imponerade den 

stora modellen av hela industrisamhället 

på de många öar som 

sammanfattas i begreppet Norrbyskär. 

Lunch i Såghuset 

Sällskapet av tretton ”VISare” 

och två underbara skriv- och 

TSS-tolkar avrundade samvaron 

med lunchbuffé i ”Restaurang 

Såghuset”. Mer än så ska dagen 

inte beskrivas – den bör upplevas! 

Belåtna med dagen tog vi våra 

bilar tillbaka till Örnsköldsvik, 

Sollefteå, Lunde, Ramvik och 

Härnösand. 

Vi tackar Anna-Lisa, Marianne 

och Henry, som gjorde verklighet 

av våra planer för sommarresan 

och ser fram emot den 

höstaktivitet som Folke och Henry 

har i uppdrag att ordna. Allra 

närmast kommer ”När hörseln 

tryter …” – den information om 

TSS, som hålls torsdag 11 september 

2008 klockan 14:30–16:30 i 

Hörselvårdens lokaler på Härnösands 

sjukhus. HRFs och VISmedlemmar 

har redan fått inbjudan. 

Text och foto: Folke Nordung, 

VIS Västernorrland 


KRÖNIKA: NEAR DEAf ExPERIENCE 

Apelsin-kaffe-metoden 

Det har blivit trendigt 

att blogga. För dig som 

inte känner till begreppet 

så skulle man kunna säga 

att det finns två typer av 

bloggare, ja kanske flera 

egentligen. Det finns de 

som har ett syfte med sin 

blogg, typ politiker, sådana 

som vill beröra, typ 

poeter och sådana som 

bara vill röra om, ungefär 

som jag själv. 

Tonåringar för mest dagbok 

och visar upp sitt 

ocensurerade inre för 

alla de som eventuellt orkar läsa. 

Vi lite äldre håller en mera sund 

distans till våra läsare. 

I bloggen är det fritt fram att 

tycka och slå fast utan att egentligen 

ha ett gram kött på benen. 

Du kan inte överklaga eller göra 

några konsument-köp-mässiga 

anspråk. Det 

är som att dricka 

ur en vattenpöl, 

ingen har varit 

där och mätt upp 

och klorerat på 

ett vetenskapligt sätt. 

Det mest lästa inlägget 

När man fört sin blogg en tid 

är det intressant att studera statistiken 

över sökmotorindexering. 

En sökmotor är en robot 

som inte gör något annat än att 

läsa allt som finns på internet. 

Det tar den så där en 6-7 veckor 

att läsa allting och när den är 

klar så börjar den om från början. 

Allt detta gör den bara för 

att försöka hjälpa dig komma 

lite närmre det du söker när du 

rör dig i cyberspace. 

Det hände sig i februari att jag 

skrev en artikel om tips för dig 

som är riktigt hård i magen. Det 

är inget speciellt med just det 

här inlägget förutom att det är 

”Ofta är det bäst 

med en snabb och lätt 

”download” 

det i särklass mest lästa. Hade 

jag själv fått välja hade jag kanske 

hellre sett en stor läsekrets 

runt något annat inlägg, men 

nu blev det just detta om tips för 

riktigt hårda magar. Det finns 

helt klart tusentals där ute som 

lider av parkerade magar. Kanske 

har några av dem fått lindring 

just tack vare min apelsinkaffe-metod. 

Nu tror jag inte 

att vi vuxendöva 

är mer hårda i magen 

än andra men 

hundratals ”googlare” 

kan inte ha 

fel... sökandet efter 

lindring är stort. 

Därför tänkte 

jag helt sonika bjuda på detta 

inlägg från den 19 februari. 

”Ibland finns det lägen när man 

vill bli klar på en gång. Du kanske 

har ett tidigt tåg att passa eller 

rent av en lång flight framför dig. 

Det kan oxå vara 

så att toaletten 

på jobbet är dåligt 

ventilerad och 

en arbetskamrat 

alltid verkar hinna 

dit först. Ofta är 

det bäst med en 

snabb och lätt ”download” för att 

sen vara fri resten av dagen. 

Det är inte alla förunnat att kunna 

lägga ”bredband” på beställning. 

Många får finna sig i modemmässiga 

harpluttar och ett 

otal besök på ställen man inte 

önskar sig. 

Kur för vedermödor 

Då vill jag ge dig en kur för att 

lösa din vedermöda. Ät frukost, 

det är viktigt. Gör du inte det så 

är den här metoden som att sätta 

tändhatt på en tomhylsa. Okey, 

du har tagit din frukost. Drick nu 

en mugg kaffe. Det behöver inte 

vara oanständigt starkt men inte 

för svagt. Nu kommer vi till nästa 

steg vilket är det som triggar själva 

processen. Drick apelsinjuice! 

”Nu tror jag inte att 

vi vuxendöva är mer 

hårda i magen än 

andra...” 

Den ska vara färskpressad och 

innehålla fruktkött. Gör detta 

omedelbart efter att du svept din 

kaffemugg. 

Du kommer nu mycket snart att 

lägga kabel, du bör vara väldigt 

nära en ledig toalett när du gör 

det här. Den första gången du 

provar kan det vara bra att som 

backup boka tvättstugan bara för 

säkerhetskull. Först händer ingenting 

sen uppstår 

det ett gutturalt 

”gurgel” ungefär 

som en gammal 

”bigblockjänkare” 

på tomgång. Man 

hör det inte så 

mycket men man 

känner vibrationerna. 

Något slags kombination 

av högt vridmoment och allt för 

mjuka motorfästen. 

Likt en tekniker 

Gosse... sen ”varvar” det upp... 

utan att du med tån ens nuddat 

gasen. Fallförgasare med öppna 

spjäll.. vådligt ryter det bara till, 

driven ligger och det bär iväg. 

Nu är du passagerare i din egenkropp. 

Mycket snart är du färdig 

med det du skulle göra. 

Skulle det här bära överstyr så 

ta ett blåbär eller i värsta fall två. 

Inget parkerar en mage som blåbär. 

När du lär dig den här tekniken 

kan du själv styra när det är 

lämpligt att göra dina bestyr. Du 

tränar din kropp att lyssna på ditt 

kommando. Även om du alltid 

kommer vara passagerare i själva 

processen så kan du kontrollera 

den likt en kärnkraftstekniker 

styr sin reaktor. Efter en tid kan 

det räcka med att du efter din 

kaffemugg bara läser lite på juicepaketets 

etikett.” 

Tänk nu på att detta kan vara 

både en klar källa och en vattenpöl. 

Text: Mikael Gustavsson 


28 

VI Ska ut och resa! 

Tanken har slagit oss, att vi behöver pröva våra vingar… 

Tanken är att det blir en weekendresa av något slag… 

Tänkta resmål är England, Baltikum eller Moskva. 

Tänk om Ni kunde komma med önskemål och visa Ert intresse 

genom att att skicka ett mail till mig, gh2002@live.se… 

Så ska jag tänka vidare när jag vet vad NI vill… 

Larma 112 via SMS 

Försökstjänsten 112 via SMS är ett tvåårigt projekt som drivs för att 

döva, tal- och hörselskadade ska kunna kontakta SOS Alarm via 

SMS. 

Tjänsten kräver att man registrerar sig på www.112.se/aktuellt/ 

anmalan.asp 

Därefter upptecknas ett avtal varpå du får ett SMS som bekräftar 

att tjänsten är klar för användning. 

Vid en nödsituation kan man sedan sända ett SMS till 112 och då 

ange så mycket informaiton som möjligt. Första meddelandet bör 

innehålla vad som inträffat och var. SOS-operatören kommer sedan 

att via SMS ställa kompletterande frågor. 

Jul- och nyårshälsning 

Enligt tradition går det bra att få med en jul- och nyårshälsning 

till vänner och bekanta genom en liten annons i decembernumret 

av tidningen VIS. 

Sista datum för inlämning är den 1 november. 

Som vanligt vill vi ha en tjuga för införandet och det går bra att 

skicka den i ett vanligt kuvert. 

Skicka hälsningen och/eller tjugan till: 


eller 

Vuxendöva i Sverige 

Att: Susanne Roslund 

Fack FH 29 

80130 GÄVLE 

Gith Holmgren 

Minnesord 

Ove Jansson 

För några månader sedan 

gick vår sekreterare 

och allt i allo, Ove 

Jansson så tragiskt bort från 

oss. 

Han var en härlig person, 

humoristisk, glad och en verklig 

entusiast i VIS Kalmar. 

Han ställde alltid upp och 

fixade träffar, möten och annat. 

Vi saknar honom och tänker 

på vad det nu skall bli av vår 

förening... 

Sist vi hade glädjen att träffa 

Ove var på vårt årsmöte 2008 

på Härrestads Vandrarhem i 

Småland. Han var märkt av 

sin sjukdom men ville ändå 

vara med oss, vilket var beundransvärt. 

Precis sådan var han, 

vår Ove Jansson. 

Jag kommer ihåg när jag 

blev tillfrågad om jag ville 

vara ordförande i föreningen. 

Jag var ovan men Ove sa ”Det 

här klarar vi tillsammans”. 

Det kändes tryggt, han stöttade 

och hjälpte mig tillrätta 

så att det fungerade och det 

gjorde han med den äran. 

Alla i VIS Kalmar och även 

andra som haft med Ove Jansson 

att göra, kommer aldrig 

att glömma hans livsglädje 

och den glöd han hade i allt 

han företog sig. 

VI SAKNAR VÅR 

OVE JANSSON 

Vila i frid! 

VIS Kalmar 

genom ordförande Birgitta Hansen 


Åskådare Tretton VISare (den tomma platsen är fotografens) och två tolkar beundrar... 

KORT & GOTT 

Döv får skadestånd 

En 21-årig kvinna förlorade 

hörseln efter en konsert. 

Nu, efter nio år, får hon 

ersättning från konsertarrangören 

på 150 000 kronor. Det skriver 

Svenska Dagbladet. Ett rekordstort 

skadestånd i samman- 

Funktionshindrade får ett 

starkare skydd när tillgänglighet 

blir en ny 

grund för diskriminering. Exakt 

hur lagen kommer att utformas 

är ännu inte klart. 

Funktionshindrades rätt till 

framkomlighet har utretts flera 

gånger tidigare, utan att det lett 

fram till någon förändring och 

nu är alltså ännu en utredning 

på gång. Den här gången är den 

t i l l s a t t av v å r i nt e g r a t ion s - o c h 


hanget. Konserten arrangerades 

av konsertarrangören Livenation 

Sweden. Enligt företagets 

presschef är det första gången 

de betalar ut en så hög summa 

till en konsertbesökare för att ha 

skadat hörseln. Företaget har 

Tillgänglighet ny grund för diskriminering 

jämställdhetsminister Nyamko 

Sabuni, folkpartiet. 

- Det har gjorts en hel del utredningar 

tidigare, men samtliga 

har fokuserat på om tillgänglighet 

ska vara en diskrimineringsgrund 

eller inte. Alla 

utredare har sagt ja till detta. 

Men det finns ingen regering 

som utrett hur en sådan lag ska 

se ut och vad den skulle kunna 

innehålla, säger Nyamko Sabuni 

till Svenska Dagbladet. 

valt att inte kommentera summan 

eller varför skadestånd betalats 

ut. Nu ligger ärendet hos 

försäkringsbolaget If. 

Psst... TIPSA OSS! 

Vad vill du läsa om i 

tidningen? Maila oss 

dina idéer och 

synpunkter. 


5

6 

SAMMANDRAG: VIS RIKSfÖRBUNDS 

Vi började med att de nya 

ledamöter berättade lite 

om sig själva. Fotografier 

togs av oss alla för dokumentation 

i tidning och arkiv. 

Ansvarsplanen gicks igenom. 

Förslag lades på hur löpande, 

gamla och nya uppdrag bör fördelas 

mellan ledamöterna. 

700 medlemmar - 30 nya 

Arbetsutskottet (AU) består 

som tidigare av ordförande, vice 

ordförande och kassör. Kanslisten 

Susanne ansvarar för medlemsregistret. 

Vi har nu drygt 

700 medlemmar, varav 30 är 

nya. 40 personer har avsagt sig 

fortsatt medlemskap, ungefär 

samma antal som föregående 

år. 

Vår kassör Ingegerd Fahller 

arbetar med att sätta sig in i uppgifter 

och uppdrag. 

Kontaktperson mot länsföreningarna 

är Anita Nilsson. Anita 

sammanställer länens protokoll 

och brukarrådsrapporter. Studieansvarig 

(externa studier) 

blir Krister Gustafsson. 

För TSS-veckan 2009 ansvarar 

Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, 

med Lena Perstrand som resursperson. 

I vårt nordiska samarbete 

(Nordiskt Vuxendövmöte 

2007/08; 

Nordiska sommarveckan 

2009) 

arbetar Monica 

Wolf och Stieg 

Vennström. 

PR-gruppen (Krister Gustafsson, 

Gertrud Emneus, Mariette 

Johnsson), förbereder arbete 

med informationsmaterial efter 

önskemål från länen vid Utvecklingskonferensen 

2007. Akade- 

Styrelsemöten 

Plats: Ibis Hotell, Hägersten 7-8 april 2008 

migruppen består av Kerstin 

Kjellberg, Monica Wolf, Agneta 

Forsberg, som återkommit 

till gruppen 

och Kerstin 

Tynderfeldt Riesenfeld,sammankallande. 

Arbetet med att 

skapa en ny redaktionsgrupp 

för tid- 

ningen fortsätter. 

Flera personer har 

anmält intresse 

och en befattningsbeskrivning 

för redaktören ska 

tas fram. 

Utvecklingskonferensen 2008 

sker som tidigare år på Hagabergs 

folkhögskola i Södertälje. 

Anita Nilsson är ansvarig. VIS 

Riksförbund inbjuder två medlemmar 

från varje län till konferensen. 

Vill länsföreningarna 

sända fler deltagare står de själva 

för kostnaderna. 

Samarbete CIförening 

TSS-veckan 2008 sker på Sigtuna 

folkhögskola. Kerstin Tynderfeldt 

Riesenfeld ansvarar. 

Inbjudan finns i tidningen nr 

1/08. VIS har sökt pengar från 

lämpliga fonder. Förberedelser 

för veckan fortskriderplanenligt. 

Riksstyrelsens 

ledamöter genomförProcessinriktadutbildning 

i samarbete med ABF, i 

mitten av maj. Utbildningen 

som påbörjades under den tidigare 

styrelsen gör nu en nystart 

med nya deltagare. CI-frågor 

diskuterades. VIS är fortsatt an- 

”30 nya medlemmar - 

40 har avsagt sig 

medlemskap” 

”Vi konstaterade 

att vi som utgör den 

nya styrelsen har fått 

ett positivt intryck av 

varandra och ser fram 

emot ett gott nytt 

verksamhetsår” 

geläget om samarbete med CIföreningen. 

Kerstin Tynderfeldt 

Riesenfeld representerade 

VIS vid 

CI-föreningens 

årsmöte. VIS kommer 

att ha ett CItema 

vid rikstinget 

i november. 

Det finns en europeiskorganisa- 

tion för CI-opere- 

rade, EACIU, European 

Association 

of Cochlear Implant 

Users. Anita 

Wallin kommer 

att representera VIS vid en kommande 

konferens. 

Lena Perstrand tillfrågas om 

hon vill fortsätta som VIS representant 

i arbetsgruppen rörande 

TSS-lexikonet. 

Positivt intryck 

Monica Wolf tillfrågas om hon 

vill fortsätta som VIS representant 

gällande tolkfrågor. Susanne 

ansvarar för kontakter med 

och bokning av tolkar hos RTT, 

rikstolktjänsten. 

Lena Perstrand tillfrågas om 

hon vill fortsätta som VIS representant 

i samrådsgruppen gällande 

anpassningsfrågor. 

Vi konstaterade att vi som utgör 

den nya styrelsen har fått ett 

positivt intryck av varandra och 

ser framemot ett gott nytt verksamhetsår. 

Nästa styrelsemöte 

förläggs på försök till Gävle. 

Text: Kerstin Tynderfeldt 

Riesenfeld 


FAKTA/ANNIKA REHN´s böcker 

Ebba dansar 

Ebbas kläder 

Ebbas hund 

Ebba fyller 

gavs ut av Specialpedagogiska 

institutet 2004 och finns nu på Hatten 

förlag http://www.hattenforlag.se/ 

Karin kom igång och började 

prata när föräldrarna tecknade. 

Annika kunde prata med Karin 

om när de ridit på en häst utan 

att Karin ville involvera sig i 

samtalet. Men sakta men säkert 

började hon koppla ihop ridningen 

med tecknet för häst och 

idag sätter hon fart och berättar 

om hjälmen, om hur hon skyfflade 

gödsel och om vännerna på 

ridskolan när Annika tecknar. 

Alltid läst böcker 

Ända sedan Karin var liten har 

pappa och mamma läst för henne. 

- Vi läste klassiker som böckerna 

om Max. Jag minns speciellt 

en bok som handlade om 

Max och hans kaka. Kakan var 

så liten på bilden och allt runt 

omkring kunde Karin inte koppla 

ihop med det jag läste, säger 

Annika och fortsätter: 

- Eftersom jag arbetat länge 

som journalist har jag haft 

många år på mig att reflektera 

över sambandet mellan text och 

bild. Jag började leta men hittade 

inga tydliga barnböcker. 

Karin och Simon cyklar 

Simon och Karin åker taxi 

Karin rider på hästen 

Simon går till affären 

gavs ut av Landskrona vision 2007 

http://landskronavision.se 

Hemma klistrade familjen in 

bilder i pärmar och pratade med 

Karin om vad som hände på bilderna. 

”Här fyllde du år” säger 

Annika, tecknar till Karin och 

pekar på bilderna. Så föddes idén 

till att Annika själv skulle skriva 

de barnböcker hon saknade. 

- Tillsammans med en kollega 

skickade Annika in provexemplar 

till Specialpedagogiska 

skolmyndigheten (SPSM, tidigare 

Specialpedagogiska institutet). 

De tyckte idén med barnböcker 

med tydliga bilder och 

TSS lät jättebra. Det resulterade 

så småningom i att böckerna om 

Ebba gavs ut på SPSMs egna förlag. 

Böcker om Karin 

Sedan dess har även böckerna 

om Karin och Simon getts ut. 

Böckerna är tänkta för barn med 

någon form av funktionshinder. 

Men vackrare böcker får man 

leta efter och som första bok till 

ett yngre barn utan funktionshinder 

är böckerna om Ebba, 

Karin och Simon en bra introduktion 

till TSS för barn som 

Foto: Göran Billesson/ 

Annika Rehn 

Älskade barn, särskilda barn 

gavs ut av Wahlström & Widstrand 

2002 

har någon som använder TSS i 

familjen. 

Annika Rehns bok ”Älskade 

barn, särskilda barn” vänder sig 

i första hand till föräldrar som 

får barn med något slags funktionshinder. 

Om att, som i Annikas 

och Nils fall, lära känna 

sitt barn på nytt när man märker 

att något inte stämmer. 

”...mitt barn dog...” 

”…Barnet vi väntat på i nio månader, 

barnet som skulle bli en lekkamrat till sin 

storasyster, barnet som skulle leka, gå i 

skolan, en dag skaffa pojkvän, gifta sig 

och kanske få egna barn; bilden av den 

Karin fanns inte längre. När den bilden 

försvann var det som om Karin också försvann. 

Karin dog, mitt barn dog…” 

Men även om det var känslan 

då så är Karin idag mer än bara 

levande. 

- Ibland när jag ser människor 

som jäktar fram i livet tänker 

jag att jag önskar dem en Karin 

en dag så de får lite perspektiv 

på tillvaron. 

Text: Lisa Wadin 


26 

Det som skulle bli ett möte 

med samtal kring barnböcker 

med TSS blev likväl ett möte 

med en person, Karin, som 

ögonblickligen gjorde stort 

intryck på mig. Att skriva 

om hennes mammas böcker 

utan att först berätta om 

Karin vore som att äta bullen 

innan man bakat den. 

I 

en villa i Linköping står 

Karin i fönstret och väntar 

på att jag ska komma. För 

när jag kommer ska hon få bullar. 

I hallen möts jag av ögon 

som får vem som helst att stanna 

upp. Även om Karins kommunikation 

inte är som alla 

andra barns så ger hennes ögon 

uttryck för allt. (Jag läser senare 

i mamma Annika Rehns bok 

”Älskade barn, särskilda barn” 

att jag inte är den första som lägger 

märke till Karins ögon). 

Vi slår oss ned vid bordet och 

bullarna dukas fram. Karin älskar 

bullar. Jag också. Idag är 

Karin tio år. Hon har ingen diagnos 

men hon är ett särskilt 

Foto: Lisa Wadin 

Barnböcker med TSS- 

ge familjen dina tecken 

barn, precis som titeln till Annika 

Rehns bok lyder. Karin har 

det svenska språket men ganska 

tidigt kom föräldrarna Annika 

och Nils i kontakt med TSS. 

- Vi fick veta via barnhabiliteringen 

att TSS kunde vara bra 

som stöd åt Karin, berättar Annika. 

Till en början gick det trögt, 

mamma Annika blev otålig. 

- Hon använde inte tecknen i 

den utsträckning jag hade föreställt 

mig. Men jag hittade andra 

fördelar med TSS, berättar Annika. 


Styrelsemöten forts... 

Plats: Folkets Hus, Gävle 17-18 maj 2008 

Platsen för kommande styrelsemöten 

diskuterades. 

Lokalen i Gävle passar 

föreningens ekonomi, men det 

kan vara svårt att ta sig dit för 

långväga resande styrelseledamöter. 

Styrelsen beslutade att 

förhandlingarna med Ibis Hotell 

Hägersten fortsätter men 

att styrelsen även fortsätter att 

undersöka andra alternativ. 

Från och med detta styrelsemöte 

är Susanne Roslund 

adjungerad sekreterare och 

Anita Nilsson vice sekreterare. 

Styrelsen har beslutat 

att starta en 

värvningskampanj. 

Projektbeskrivningen 

arbetades fram 

under den processinriktade utbildningen 

som styrelsen genomförde 

i samverkan med ABF. 

En värvningsgrupp har bildats, 

som ska arbeta vidare med strategier 

för länen. Gruppen kommer 

att träffas innan nästa styrelsemöte. 

Kansliet i nya lokaler? 

Beslut fattas att undersöka om 

det finns möjlighet till nya lokaler 

för kansliet i samma hus då 

de nuvarande är svårarbetade. 

Kerstin Kjellberg och Susanne 

Roslund kommer tillsammans 

att sköta arbetet med arkivering 

av VISmaterial. 

Styrelsen letar fortfarande efter 

en ny redaktör för tidningen. 

Redaktören ska leda arbetet i 

samråd med förbundsstyrelsen 

och redaktionsgruppen. Befattningsbeskrivning 

för redaktören 

har skrivits och godkänts av 

styrelsen. En ung kvinnlig journalist 

(hörande) har anmält sitt 

intresse för arbetet och styrelsen 

beslutar att bjuda in henne till 

sitt nästa möte. 

Ekonomin är en återkommande 

punkt på dagordningen. 

Ingegerd redogör för hur hon 

mer och mer kommer in i arbetet. 

Övertagandet efter den tidigare 

kassören är ännu inte helt 

klart. 

Budgetarbetet är påbörjat. 

Ingegerd kommer att ha bättre 


överblick över budgeten vid nästa 

styrelsemöte. 

Texterna till VIS CI-bok finns 

hos Agneta Forsberg som fortsätter 

arbeta med layout med 

mera. Vi hoppas kunna ha boken 

färdig till rikstinget i november. 

Titeln blir ”Vuxendöva i tiden”. 

Anita berättar från utvecklingskonferensen 

att länen detta 

år skickat in fler övergripande 

frågor. Styrelsen går igenom 

frågorna för att orientera sig. 

Inför TSS-veckan den 4-8 augusti 

fortskrider samarbetet 

mellan VIS, TSSlä- 

”TSS-veckan den 

4-8 augusti” 

rare och Sigtuna 

folkhögskola planenligt. 

VIS Gävleborg 

svarar för fritidsakti- 

viteterna. 

Inbjudan kommer att skickas 

ut till vuxendövorganisationer i 

Finland och Norge samt till CIföreningen, 

HRF och SDR. 

Nästa etapp av styrelsens processinriktade 

utbildning sker 3-5 

oktober i Luleå. VIS Norrbotten 

firar samtidigt 10-årsjubileum 

och styrelsen kommer att del- 

ta. En kurs för cirkelledare 

i TSS har 

genomförts vid 

Hagabergs folkhögskola 

i Södertälje, under ledarskap 

av Annika Elfstedt. Kursen 

samlade 12 deltagare från 

flera län. Man vill gärna ha en 

fortsättningskurs och förbundsstyrelsen 

beslutade att arbeta 

vidare med detta. 

”VIS-Akademien - 

Vuxendöva i tiden” 

IT-kunskaper är viktigt för oss 

vuxendöva. En förfrågan har 

gått ut till länen om intresse för 

IT-utbildning. Styrelsen kommer 

att genomgå en IT-utbildning 

i slutet av september. 

Samarbetet med CI-föreningen 

fortsätter. Anita Wallin, medlem 

både i CI-föreningen och 

VIS kommer att representera 

även VIS vid en konferens inom 

EACIU, European Association of 

Cochlea Implant Users. 

Unga hörselskadade 

Unga hörselskadade har arbetat 

fram en broschyr om hörselskadade 

barns rätt till tvåspråkighet. 

VIS ställer sig bakom 

deras åsikter och VIS logga finns 

med i broschyren. 

Vuxendövas Nordiska råd har 

bildats. Vi väntar på information 

om medlemskap. Stieg Vennström 

fortsätter som VIS representant 

i det nordiska samarbetet. 

I arbetsgruppen kring TSS- 

Lexikon kvarstår Lena Perstrand 

som representant. 

Monica Wolf 

kvarstår som VIS 

representant gällande 

tolkfrågor. 

Lena Perstrand 

kvarstår som VIS representant 

gällande anpassningsfrågor 

med Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld 

som suppleant. 


Riesenfeld 

Ett varmt tack! 

Till alla Er som 

hedrat minnet av 

mamma Lillian 

genom blommor vid hennes bår 

gåvor till VIS 

samt omtänksamhet på annat sätt 

Kiki med familj 

7

8 

Vid detta möte provade vi 

en ny sammanträdeslokal 

på Connect Hotel, 

Arlandastad. Det är också ekonomiskt 

fördelaktigt, men det finns 

vissa olägenheter som gör att vi 

även detta möte har lokaldiskussion 

på dagordningen. Förhandlingarna 

med Ibis Hotell Hägersten 

är ännu inte avslutade. 

Också i övrigt ägnades mötet 

huvudsakligen åt att följa upp 

punkter från tidigare möte. 

Våra resebeställningar sköts av 

Resekompaniet. Ingegerd fick i 

uppdrag att till nästa möte se 

över rutiner och kostnader för 

fortsatt diskussion. 

Journalisten Lisa Wadin besökte 

mötet och berättade om sig 

själv, sina yrkeserfarenheter och 

om sitt intresse för att arbeta 

med tidningen. Styrelsen beslutade 

anställa Lisa Wadin inför 

nästa nummer av tidningen. 

Ingegerd Fahller redogjorde för 

Styrelsemöten forts... 

Plats: Connect Hotel, Arlandastad 17-18 juni 2008 

det ekonomiska läget och det är 

gott! 

TSSlärarna som tjänstgör under 

TSSveckan är intresserade av 

att träffas efter kursens slut för 

att diskutera sitt arbete. Anita 

och Kerstin TR hör med Sigtuna 

Folkhögskola om det är möjligt 

att ordna detta. 

Värvningsgruppen har haft sitt 

första möte. Projektbeskrivningen 

för värvningskampanjen 

kommer att gå ut till länsföreningarna 

för information. Länsföreningarna 

uppmanas utse en 

kontaktperson, som ska leda arbetet 

med värvningskampanjen 

i det egna länet och fortlöpande 

hålla kontakt med förbundsstyrelsens 

värvningsgrupp. 

Planeringen av rikstinget fortsätter. 

Första dagen kommer att 

ägnas åt CI-frågor. Föreläsare engageras 

och därefter blir det 

grupparbete kring CI - frågor 

som är angelägna för oss. 

30 TRyCK OCH BLÅS - VIS DALARNA 

Cirka 20 personer i vårt 

land drabbas av hjärtstillestånd 

varje dygn. 2/3 av 

dem kan räddas genom 

rådligt ingripande med 

hjärt/lungräddning. Om 

detta fick 14 av Dalarnas 

TSSanvändare lära sig vid 

vårens kurstillfälle. 

D et 

var inte så lätt att samtidigt 

som man praktiserade 

på sin docka, titta 

på tolkarna för att uppfatta vad 

instruktören sa. 30 jämna kompressioner, 

två inblåsningar, 30 

kompressioner och två inblåsningar… 

Inte var det lätt att få 

”igång andningen”. Men det gick 

bättre när man väl lärt sig den 

rätta tekniken och att lägga över 

i framstupa sidoläge var inga 

problem! 

Vi fick också veta att man numera 

kan larma SOS via sms 

men man måste registrera sig 

först. Det är viktigt att så många 

som möjligt gör detta för om det 

inte finns tillräckligt med intresse 

så tas tjänsten bort. Det diskuteras 

också om att man ska kunna 

få information om händelser 

som gasläckor och dylikt via SMS 

men det är ännu inte klart. Det 

Styrelsen diskuterade skillnaden 

mellan teckenspråk och TSS. 

Det är viktigt att vi själva har 

klart för oss vad som gäller. Styrelsen 

beslutade att be Lennart 

Tjärnström, före detta journalist 

på Dövas tidning, att skriva en 

förklarande artikel i tidningen. 

Många i styrelsen är nya och 

behöver material för att sätta sig 

in i länsföreningarnas arbete. 

Därför delas länsföreningarnas 

årsmötesprotokoll, verksamhetsberättelser 

och verksamhetsplaner 

ut till samtliga styrelseledamöter. 

Vi bör läsa på inför diskussion 

om länens arbete vid 

nästa styrelsemöte. 

Vår förre ordförande Stieg 

Vennström har fyllt 70 år. Styrelsen 

beslöt enhälligt att uppvakta 

honom. 


Riesenfeld 

var, som vanligt, en mycket givande 

dag. 

Det var bra att få lära sig livräddning 

och tillfredsställande 

att se hur mycket TSS betyder för 

oss vuxendöva. 

Text & foto: Lis Persson 


OM SVTS TExTNING UNDER OS: 

Jag saknar Åke Holmberg! 

Medaljerna har inte varit många för Sverige vid Olympiska spelen i Peking. Idrottsbiten som 

jag är, har jag med stort intresse följt med det mesta av Sveriges televisions, SVT:s, sändningar 

från tävlingarna. Stefan Holm, Carolina Klüft, Ara Abrahamian och Sanna Kallur 

har intervjuats. Men inget får jag veta, glor istället på deras ansiktsuttryck, och undrar vad de pratar 

om. 

Jag är likt många andra döva och hörselskadade ute i landet sportintresserad. Men känner mig 

utslängd från denna fest. Det har jag svårt att acceptera. Jag slår på text-tevesidorna och hoppas att 

några informativa rader ska tränga sig fram, men nix, textningen är mycket sällsynt. Jag får snällt 

vänta till klockan åtta på kvällen för att få en glimt av vad som hänt under dagen. 

Varför ska jag inte kunna få direktinformation när tekniken idag har möjlighet till det? Jag betalar 

ju tevelicens… 

Jag är dessutom inte ensam… Ungefär 800 000 döva och hörselskadade är liksom jag beroende av 

textade sändningar. 

Är det okunskap från de som beslutar på SVT? Eller tänker de så här ”Vi sänder ett textat sammandrag 

från tävlingarna på kvällen varje dag, det får de som inte hör vara nöjda med”? 

Mina tankar har under spelen gått till Åke Holmberg, text-teves första chef. Under uppbyggnaden 

påpekade Åke att text-teve var det media som i första hand var till för döva och hörselskadade. Hörselgrupperna 

var också ständiga gäster på text-teveredaktionen. Det var för dem som Åke Holmberg 

kämpade. 

Sportintresserad som Åke var förstod han tidigt att många döva och hörselskadade hade ett levande 

idrottsintresse. När det var olympiska spel och andra större sportevenemang under 80-talet 

direktkommenterades tävlingarna i text-teve. Det uppskattades och jag minns att det var oerhört 

trevligt att sätta sig ner i tevefåtöljen. 

Allt var inte perfekt, men det var något att bygga vidare på. Nu, cirka 25 år senare, finns inte direktkommentering, 

trots att vi har en mycket avancerad teknik. 

Allt fler skaffade sig text-teve, gruppen döva och hörselskadade blev inte längre lika viktig. Det 

Åke Holmberg kämpade för finns inte längre. Det är sorgligt! 

På något sätt lukar det diskriminering. Att det finns 800 000 döva och hörselskadade som är beroende 

av texter för att kunna följa större sportsändningar kan inte vara något nytt för beslutsfattarna 

på SVT. 

BESTÄLL TOLK - VISA PÅ BRISTEN 

Vid bland annat senaste utvecklingskonferensen 

visade det sig att tolkbristen är stor 

i hela landet. 

Jag vill nu uppmana alla, att alltid beställa tolk. 

Jag har hört medlemmar säga ”Det är ingen idé 

att beställa tolk, man får ju ändå ingen”. 

Om DU låter bli att beställa, noteras inte tolkbristen 

och då ser det ut, som om behovet av 

tolkar minskar. 

Kom ihåg, att alltid beställa tolk så att den verkliga 

bristen blir synlig. 

Du som klarar av att använda TSStolk, beställ 

det. 

Text: Lennart Tjärnström 

En undersökning har visat att behovet av TSStolkning 

är litet i landet. 

Risken finns att TSSutbildningen i tolkutbildningen 

minskar eller försvinner, då står vi kanske 

helt utan TSStolkar i framtiden. 

Vi blir ju fler och fler som lär oss TSS och använder 

det dagligen. 

Glöm inte att också använda TSS som tolkmetod. 

Det är fantastiskt bra. 

Det fungerar överallt, även vid visningar och 

annat där man flyttar på sig. 

Besök oss gärna på www.visriks.nu 

Tolkanvändare 


24 

I dagarna är det skolstart 

för elever vid tolkutbildningen 

på Strömbäcks 

folkhögskola utanför 

Umeå. Men det är få elever 

och nu ska delar av utbildningen 

alltså läggas ned. 

Hela utbildningen riskerar 

att dö ut de närmsta åren. 

- Vi måste höja statusen på yrket, 

säger Misan Ålander, lärare 

på utbildningen för skriv- och 

TSStolkar vid Strömbäcks Folkhögskola. 

Misan Ålander har varit verksam 

som lärare på tolkutbildningen 

vid Strömbäcks folkhögskola 

i 15 år. Hon har sett utbildningen 

förändrats tidigare. 

- Tidigare var den ju tre år och 

då blev eleverna både skrivtolkar 

och TSStolkar. Sedan ändrade 

man till att gå en skrivtolkutbildning 

på två år med möjlighet 

att bygga på med ett år för 

att bli TSStolk, berättar Misan 

Ålander. 

Hon tror inte att utbildningen 

varit bristfällig utan att anledningen 

till att så få söker utbildningen 

är att det är ett så pass 

okänt yrke och menar att satsningen 

på information från såväl 

TÖIs (Tolk- och översättarinstitutet, 

se föregående artikel) 

som Strömbäck folkhögskolas 

sida har varit dålig. 

- Jag tycker att det skulle behöva 

satsas mer på marknadsföring 

av utbildningen. Visst har 

den marknadsförts men inte tillräckligt 

eller på rätt sätt. Många 

av de som sökt har inte ens vetat 

vad det är de har sökt till utan 

trott att det handlat om teckenspråk, 

säger Ålander. 

Förändring inom yrket 

Hon kan se en förändring 

inom yrket som TSStolk. Hon 

tycker att kraven på tolkarna 

förändrats avsevärt under de senaste 

15 åren. 

- Det är ett helt annat tempo 

idag än det var tidigare. Högre 

krav ställs på flexibilitet hos tolkarna 

nu än det gjorde då, säger 

hon. 

Misan Ålander tror att en 

längre utbildning skulle höja 

statusen på yrket och på så sätt 

locka till sig fler elever. Dessutom 

skulle en längre utbildning 

ge mer kvalificerade och kompetenta 

tolkar, menar hon. 

Trots att intresset för att utbilda 

sig till TSStolk verkar svalt 

har Misan Ålander uppfattningen 

att arbetsmarknaden är god. 

- Jag hör från tolkar runt om i 

landet att det finns en klar efterfrågan 

på TSStolkar. Sedan är 

Misan Ålander medveten om att 

Tolka via datorn Ja, så ser 

framtiden ut på utbildningar 

för TSS-tolkar. Misan Ålander, 

lärare vid tolkutbildningen 

på Strömbäcks Folkhögskola, 

är kritisk och menar att en 

distansutbildning skulle försämra 

kvalitén på framtidens tolkar. 

Illustration: bjarne sundström 

efterfrågan kan se olika ut på 

olika håll i landet. 

- Mycket beror ju på hur man 

arbetar inom hörselvården på 

orten med att lära ut TSS i rehabiliteringen, 

menar hon. 

Ålander är orolig för tolkutbildningarnas 

framtid och menar 

att en distansutbildning 

skulle försämra kvalitén på 

framtidens tolkar. 

- Man kan inte träna tolkning 

på distans. Att tolka handlar om 

att diskutera och där är helheten 

viktig, säger hon och fortsätter: 

- Att förlägga en sådan utbildning 

på distans är att underskatta 

svårigheterna med TSStolkning. 

Eftersom det inte finns 

något direkt undervisningsmaterial 

för en sådan här utbildning 

är det kunskapen som delas 

mellan elever och lärare som är 

själva kärnan i utbildningen. 

Misan Ålander talar om den 

kamp som först för TSS så 

länge. 

- Nu känns det som att allt rinner 

oss ur händerna, det känns 

som att TSS trängs undan, säger 

hon och poängterar att hon vet 

att hon talar i egen sak som lärare 

på den utbildning som är 

nedläggningshotad men menar 

att det är viktigt att den här diskussionen 

förs. 



VIS STARTAR EN MEDLEMSVÄRVNINGSKAMPANJ... 

NU! 

En av de största utmaningarna som VIS har just nu 

är att få fler medlemmar. 

Vi måste bli fler än nuvarande cirka 700 för att synas i samhället, 

nå fram till myndigheter och 

få fram vårt budskap till dem som behöver det. 

Vårt mål... 

...är att fram till 2011 öka medlemsantalet till 1500 personer. 

Alla medlemmar ska involveras i rekryteringen. 

Länsföreningarna ska lägga in projektet i sin planering. 

Vad behöver vi? 

För att lyckas med detta arbete behöver vi 

kunskap om VIS, 

kunskap om hur man informerar och 

vi behöver informationsmaterial att dela ut. 

Tidningen, 

vår blåa broschyr och 

visitkort kan rekvireras från kansliet. 

Vi måste också tänka igenom vilka vi ska vända oss till. 

Exempel på tänkbara målgrupper är hörselvården, 

övriga sjukvårdsmottagningar, 

pensionärsföreningar, 

andra föreningar, 

servicehus, 

studieförbund, 

folkhögskolor och 

anhöriga…. 

Det finns säkert fler. 

Vi behöver också en tidsplan för arbetet. 

Hur gör vi? 

Varje länsförening har fått ett brev om värvningskampanjen. 

Läs det! 

Uppdraget är att genomföra värvningskampanjen i det egna länet 

med dess förutsättningar. 

För VIS i tiden! 

Projektgruppen 

Krister Gustavsson 

Gith Holmgren 

Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld 

Ingegerd Fahller 

Länsföreningen ska utse en kontaktperson som ska hålla kontakt med förbundsstyrelsens projektgrupp. 

Kontaktpersonen ska också engagera övriga medlemmar i rekryteringsarbetet. 

Senast den 19 september vill vi ha namnet på kontaktpersonen. 

Meddela vem det är till Anita Nilsson, e-post anita.vis@telia.com. 


9

10 

ignalhunden Bamse- 

S människans bäste vän? 

Linnea Delvert bor med sin man Tomi, två barn och två katter i en 

villa i Örebro. JA! och så med Bamse förstås, hennes signalhund. 

“Han är inte bara min bästa vän utan också en stor hjälp i vardagen” 

Linnea har alltid tyckt om 

hundar. Innan hon skaffade 

Bamse har hon haft 

en annan schäfer tidigare. 

- Men jag visste inte så mycket 

om hundar och det blev aldrig 

bra. När jag skaffade Bamse visste 

jag att jag ville göra något 

nyttigt med hunden, säger hon. 

Signalhund 

Efter ett tag kom hon på idén 

med att utbilda Bamse till signalhund. 

Hon började kolla runt 

om hur det i så fall skulle gå till 

och sporrades hela tiden av att 

kunna tillföra något även till sin 

äldsta dotter, som också hon är 

döv. 

Linnea sökte pengar från en 

fond och fick ett anslag på 15 000 

kronor. Det betalar inte på långa 

vägar hela utbildningen men 

det gjorde tanken lättare att förverkliga. 

Hon uppskattar att det 

totalt kommer att landa på omkring 

60 000 kronor innan Bamse 

är färdigutbildad. Mycket 

pengar, men det är det värt. 

- Bamse tillför så otroligt 

mycket i mitt liv. Han är inte 

bara min bästa vän utan också 

en stor hjälp i vardagen och 

kommer förhoppningsvis att 

tillföra ännu mer ju längre tiden 

går, berättar Linnea. 

För Bamse är inte fullärd. I köket 

hemma i villan visar Linnea 

hans färdigheter. Maken Tomi 

får agera uppringare och efter 

att Linnea satt på Bamse hans 

”arbetsväst” börjar träningen. 

Telefonen ringer för inkommande 

sms. RING! Först ser Bamse 

lite förbryllad ut men snart är 

han med på noterna och går 

fram och ”puffar” Linnea på ena 

låret och visar henne till telefonen. 

Inte fullärd 

- Till en början hade jag en 

lapp på benet. Successivt tog jag 

en allt mindre lapp och nu vet 

han var han ska ”puffa” utan 

lapp överhuvudtaget. 

Bamse har som sagt en bit kvar 

innan han är fullärd. Linnea 

uppskattar att det kommer att ta 

omkring två år till innan han är 

färdig signalhund. 

- Han ska kunna tala om när 

det ringer på dörren, om min 

dotter gråter, om det brinner, 

om jag tappar något eller om 

någon ropar på mig när vi är ute 

och går. 

Inte vanligt - ännu 

Ännu så länge är antalet signalhundar 

inte i närheten av 

lika många som antalet ledarhundar. 

Linnea tror att det är för 

att det än så länge är väldigt 

nytt. 

- Sen är ju behovet inte lika 

stort för döva som för blinda 

kanske. Men jag känner mig 

tack vare Bamse redan nu tryggare 

när jag rör mig ute bland 

folk, säger Linnea. 

Reaktionerna på Bamse som 

signalhund är olika. 

- En del tycker att det är larvigt 

medan andra är mer positiva. 

Men Bamse är bra, har han västen 

får han gå med mig överallt. 


gga ner” 

Grefvenberg kan vara ett sätt 

att vända trenden och få fler att 

intressera sig för yrket. 

- Det är stor efterfrågan på 

mer lättillgängliga utbildningar 

idag. Eleverna vill gärna 

kunna kombinera studier med 

jobb och bo kvar på sin hemort. 

Förhoppningen är att det ska bli 

möjligt till viss del nu, säger Karin 

Andrée-Heissenberger. 

Christina Grefvenberg fortsätter: 

- Vi insåg under försöksutbildningen 

på Strömbäcks Folkhögskola 

att sista utbildningsåret 

även måste kunna vara för de 

som redan är verksamma tolkar 

idag. Eftersom de är spridda 

över landet och kanske inte har 

möjlighet att ta tjänstledigt och 

flytta från familjen ett helt år 

så tror vi att det här är en bra 

lösning. 

Stockholm naturligt 

Grundutbildningen kommer 

alltså att förläggas till Stockholm. 

Detta av flera olika skäl. 

Dels för att man hoppas på fler 

sökande då men även av andra 

orsaker. 

- Eftersom även utbildning av 

veyboardskrivning ingår känns 

Stockholm naturligt. Veyboarden 

är en väldigt smal produkt 

som endast används inom tolkvärlden 

och på Sveriges television, 

SVT, vid textning av teveprogram. 

Ett samarbete med SVT är 

också på gång. 

- För att kunna bibehålla veyboarden 

är detta en nödvändighet, 

säger Karin Andrée-Heissenberger. 

Att det skulle finnas några risker 

med att bedriva tolkutbildningen 

på distans tror inte Karin 

Andrée-Heissenberger och 

Christina Grefvenberg. 

- Nej, jag tror det handlar om 

en tröskel vi måste över. Det är 

ju inte så att de som går utbildningen 

aldrig kommer att träffas 

men vissa delar kommer av 

olika anledningar att förläggas 

på distans, säger Karin Andrée- 

Heissenberger. 

- Det enda som skulle kunna 

sätta käppar i hjulet för den här 

utbildnignen på distans är om 

lärarna inte kan tillvarata den 

tekniska utrustningen som 

krävs med webkameror och dylikt, 

säger Grefvenberg. 

Att utbildningen kräver att 

eleverna själva måste ha ganska 

avancerad teknisk utrustning 

tror de inte är avskräckande. 

- Nej, utvecklingen har gått så 

långt och många ungdomar har 

webkameror som en självklarhet 

hemma. För de som inte har 

det finns möjlighet att sitta på 

ett lärcentra i sin hemkommun 

och arbeta. 

Tillgängligt - för vissa 

Tidningen VIS ringde upp Eskilstuna 

kommun för att se hur 

förutsättningarna ser ut om 

man bor där och vill studera. 

Eskilstuna har inget lärcentra. 

Enligt lärcentras hemsida finns 

de på omkring 250 platser i landet. 

Det framgår inte om det är 

i 250 av landets totalt 290 kommuner 

eller om fler lärcentra 

kan finnas på samma ort. 

Karin Andrée-Heissenberger 

fortsätter: 

- Vi får se hur det går, vi måste 

prova det här med utbildning 

på distans. Alternativet att helt 

lägga ner utbildningen vore katastrof, 

det är det ingen som vill 

och det här något vi hoppas ska 

öka intresset för utbildningen. 

Exakt hur utbildningarna för 

skriv-och TSStolkar kommer att 

se ut i framtiden vet inte Karin 

Andrée-Heissenberger och 

Christina Grefvenberg. 

- Vi måste starta upp det här 

nu först så får vi se efter hand 

exakt hur det kommer att bli. 

Huvudsaken är att vi får fram 

de tolkar som vuxendöva behöver, 

säger Karin Andrée-Heissenberger. 


FAKTA/UTBILDNINGEN 

Nu i september sker ytterligare 

förändringar 

i utbildningen till skrivtolkar 

och TSStolkar. Som utbildningen 

ser ut idag är det för 

få sökande. Från och med september 

i år kommer det sista 

utbildningsåret att försvinna. 

Istället kommer ett fortbildningsår 

att vara beläget på två 

av landets folkhögskolor, Härnösand 

Folkhögskola och Nordiska 

Folkhögskolan i Kungälv. 

Grundutbildningen kommer 

att vara i Stockholm. Exakt hur 

den utbildningen kommer att se 

ut vet man ännu inte på TÖI, 

Tolk- och översättarinstitutet, 

vid Stockholms universitet. Men 

den kommer att innebära TSS på 

kommunikationsnivå men fokusera 

på skrivtolkning där behovet 

är som störst, enligt TÖI. 

På Nordiska Folkhögskolan 

i Kungälv kommer 

fortbildningåret i TSS att vara 

upplagt på 300 timmar. Cirka 

140 timmar kommer att vara lärarledda 

lektioner på plats och 

cirka 160 timmar på distans. 

Rent praktiskt kommer eleverna 

att få arbetsuppgifter med sig 

hem. De ska sedan filma in uppgifter 

som skickas till läraren, 

kommenteras och skickas tillbaka. 

Krav: Eleven ska ha genomgått 

en godkänd vuxendövtolkutbildning, 

ha TSSkunskaper på kommunikationsnivå 

och tillgång 

till internet och webkamera. 

På Härnösands Folkhögskola 

i Härnösand kommer 

kursen att drivas på halvfart 

under 38 veckor. Av dessa 

kommer fyra veckor att vara på 

plats. Då kommer man att arbeta 

med bland annat tolkövningar, 

inspelningar, digital 

språkbox och etik. 

Krav: Eleven ska ha datorvana, 

tillgång till internet och webkamera, 

treårig vuxendövtolkutbildning 

alternativt tvåårig 

skrivtolkutbildning eller motsvarande 

kunskaper. Sökande 

ska klara enkel vardagskommu- 

nikation med TSS. 

Tolkutbildningar 

på distans 

Läs mer på nästa sida... 


22 

Tolkutbildningar på distans: 

”Alternativet 

Många uttrycker oro för 

att kvalitèn på vuxendövtolkutbildningen 

kommer 

att försämras, med sämre 

tolkar som följd. 

Men på Tolk- och översättarinstitutet 

vid Stockholms 

universitet ser man 

inga risker med att förläggavuxendövtolkutbildningen 

på distans. 

På Stockholms universitet 

hittar man TÖI, Tolk- och 

översättarinstitutet. Här 

arbetar Christina Grefvenberg, 

handläggare, och Karin Andrée- 

Heissenberger, biträdande föreståndare.Såväl 

Christina Grefvenberg 

som Karin Andrée- 

Heissenberger anser att man 

från TÖIs sida gjort vad man 

kunnat för att få upp intresset 

för utbildningen vid Strömbäck. 

Radioreklam, annonsering och 

direktutskick har används för 

att locka elever till utbildningen. 

Men utan något direkt resultat. 

- Det är svårt att säga vad det 

beror på. Vi har uppfattningen 

att utbildningen varit bra och de 

flesta har även fått jobb. Orsaken 

tror jag är komplex men en 

del är nog att det är ett alldeles 

för okänt yrke, säger Christina 

Grefvenberg. 

Liten arbetsmarknad 

Hon tror även att det beror på 

att arbetsmarknaden för skriv- 

och TSStolkar är relativt liten 

om man till exempel jämför 

med arbetsmarknaden för teckenspråkstolkar. 

Även Karin Andrée-Heissenberger 

menar att det finns 

många orsaker till att utbildningen 

inte lockar elever. 

- Tidigare hade ju teckenspråkstolkyrket 

en mer ”handikappstämpel” 

än en ”tolkstämpel”. 

är att lä 

Ljus framtid Christina Grefvenberg och Karin Andrée-Heissenberger 

på TÖI, Tolk- och översättarinstitutet, hoppas att distansutbildningarna 

ska öka intresset för yrket. 

Jag tror att TSStolkyrket kan för att komma in på arbets- 

ligga kvar lite där. Det blir ingen marknaden igen. Det märktes på 

direkt yrkesproffission och mer flera håll. 

fokus på handikappet än på tolk- - För vuxendövtolkutbildningbiten, 

säger hon och tillägger att ens del hade ju detta en klar ne- 

intrycket inte heller är att det är gativ påverkan. Det märktes tyd- 

någon ”häftig” utbildning då ligare där än på många andra 

många av brukarna är äldre och utbildningar då många som 

yngre som ska utbilda sig hellre gick den utbildningen var äldre. 

vill arbeta i ”yngre samman- Det blev ett större steg att ta när 

hang”. 

man plötsligt var tvungen att ta 

Men de är båda ense om att det lån och skuldsätta sig för att gå 

är tråkigt att man inte hittat nå- utbildningen, säger Karin 

got sätt att vända det här. Andrée-Heissenberger. 

2001 försvann bland andra Förändringarna som nu sker i 

svux och svuxa, ekonomiska utbildningen tror Karin Andréestöd 

till vuxna som utbildade sig Heissenberger och Christina 


Förutom att Linnea mår bra av 

Bamse, både som vän och livskollega, 

så tror hon att även 

Bamse njuter av att känna sig 

duktig. 

- Ja, schäfrar är ju arbetshundar 

och jag ser på Bamse att han 

mår bra av att få uppdrag. 

Till de som funderar på att 

skaffa eller utbilda en signalhund 

säger Linnea att det krävs 

att man är envis. 

- Man måste ha gott tålamod. 

Men rör man sig mycket bland 

hörande är en signalhund till 

stor hjälp. Jag upplever att det är 

lättare att socialisera, hänga 

med och fungera i en grupp. 

Väst betyder arbete 

Efter några övningar i köket 

går vi ut på familjens gräsmatta. 

Bamse vill leka men vet att han 

fortfarande har västen på sig, då 

är det arbete som gäller. Linnea 

tar av honom västen och han rusar 

genast iväg och plockar upp 

en leksak från marken. 

- Han är så full av energi. Om 

jag är sjuk och vi inte tränar på 

några dagar kommer han fram 

och stöter till mig för att säga 

”nu är det dags”. 

Nu under sommaren har det 

varit en och annan semesterdag 

från träningen. Annars är tanken 

att Linnea själv ska träna 

med Bamse minst en gång per 

dag. Sedan kommer en instruktör 

en gång i veckan för att instruera 

främst Linnea om hur 

och vad hon ska jobba vidare 

med. 

Även om en regel säger att 

Bamse är ledig när han inte har 

västen på sig så ska det finnas 

undantag. Mobiltelefonen ska 

han bland andra alltid meddela 

Linnea om den ger signal. 

- Likaså om min dotter gråter. 

Men har hon en dålig dag och är 

på dåligt humör kan ju inte 

Bamse ”puffa” på mig hela tiden. 

Vi får ta det vartefter utbildningen 

fortsätter. 

Men om du går bland andra människor 

och någon har en liknande signal på mobiltelefonen, 

vad händer då? 

- Ja, då blir det problem, säger 

Linnea och skrattar. 

Text och foto: Lisa Wadin 

Klicker Linnea använder en så kallad klicker som belöning åt Bamse. 

Nu, i början av utbildningen, kombineras den med en godisbit. Men 

tanken är att enbart klickern i framtiden ska få Bamse att känna sig 

uppskattad och förstå att han gjort rätt. 


12 

fAKTA/SIGNALHUNDAR 

Detta är fakta från Svenska service- och signalhundsförbundets hemsida. 

Det finns flera organisationer som utbildar signalhundar. Linnea valde FNA 

(Föreningen Nordiska Assisanshundar). Kraven och utbildningen kan 

skilja sig något beroende på organisation. 

Alla raser kan provas in 

till utbildningen till 

service- och signalhundar. 

Genomsnittlig utbildningstid 

är 1 år. Det kostar i genom- 

snitt 30 000 kronor 

att utbilda en signalhund. 

Föraren, det vill 

säga hundägaren, 

äger sin hund själv 

och står för alla vanliga 

omkostnader i 

samband med hundägandet. 

Föraren tränar själv sin hund 

under hela utbildningstiden och 

får regelbundet handledning av 

en av förbundet specialutbildad 

service- och signalhundsinstruktör. 

Föraren gör inprovning med 

sin hund när hunden är ett till 

tre år. Därefter sker träning med 

hjälp av SoS-instruktör och ekipaget 

genomgår en förarutbildning 

tillsammans med andra 

blivande service-/signalhundsekipage. 

Drygt 1 år efter inprovning 

genomgår de ett examensprov 

som de måste klara för att 

hunden ska bli godkänd signalhund. 

Efter examen gör ekipagen 

årsprov varje år hunden är i 

tjänst. 

Hunden ska vara höftledsröntgad, 

med resultatet A eller B. 

Resultatet på armbågsröntgen 

ska vara utan anmärkning. 

Hunden ska vara undersökt för 

eventuella rasbundna sjukdomar 

som ingår i Svenska kennelklubbens 

rasprogram och 

resultaten ska vara utan anmärkning. 

Hunden ska också vara idmärkt 

enligt lagen om registrering 

av hundar. 

Ett annat krav är att föraren 

har ett funktionshinder, ett genuint 

hundintresse och en kunskap 

om hur hunden kan underlätta 

i vardagen. Föraren ska 

också vara villig att under ett år 

arbeta med instruktör för att nå 

målet. När alla hälsokontroller 

är gjorda på hunden och de är 

okej så skickar man in ansökan 

till utbildningsansvarig i förbundet. 

Styrelsen behandlar 

ansökan och ekipaget 

hamnar på en kölista. 

När hund och förare 

genomgått en inprovning 

och godkänts 

börjar själva utbildningen. 

Hunden bär 

ett rött täcke som talar om att 

den är under utbildning till signalhund. 

Täcket bär hunden endast när 

ekipaget tränar på offentliga 

platser eller platser där hundar 

normalt inte får vistas. 

Någon gång under utbildningstiden 

måste ekipaget också 

gå en obligatorisk förarutbildning 

om tre dagar tillsammans 

med andra förare under utbildning. 

Efter i genomsnitt ett års utbildning 

sker examensprov under 

två dagar där hunden måste 

visa på en mycket god lydnad 

och kunna alla moment som 

den ska hjälpa föraren med. Om 

hunden då klarar examensprovet 

så blir den godkänd signalhund 

och får då, när den till exempel 

är på stan eller i en affär, 

bära ett gult tjänstehundstäcke 

som talar om att den är i tjänst. 

För att man ska få utbilda sin 

hund i Service- och Signalhundsförbundets 

regi, så måste man 

vara medlem i förbundet. 

Efter avklarad examen så måste 

ekipaget göra årsprov varje år 

så länge hunden är i tjänst, så att 

förbundet ser att hunden bibehåller 

sina färdigheter. 

När hunden fyllt 10 år går den 

i pension. Är hunden frisk kan 

den fortsätta vara aktiv, men får 

ej bära täcke. 

”Föraren gör in- 

provning med sin 

hund när hunden 

är ett till tre år” 

Kontaktpersoner 

i länen: 

VIS Norrbotten: 

Pentti Nording 

Tel/fax: 0920-26 76 60 

e-post: p.nording@telia.com 

VIS Västerbotten: 

Lena Perstrand 

Tal/texttel: 0930-502 71 

e-post: lena.perstrand@nashnet.nu 

VIS Jämtland: 

Gudrun Jonsson Delin 

Texttel: 063-217 48 

e-post: 06321748@telia.com 

VIS Västernorrland: 

Henry Höglund 

Texttel: 0611-122 72 

e-post: sirhen@home.se 

VIS Dalarna: 

Gertrud Emnéus 

Tel: 0225-539 55 

e-post: gertrud_emneus@hotmail.com 

VIS Gävleborg: 

Katrin Petersson 

Texttel: 018-40 46 34 

e-post: i.k.peterson@telia.com 

VIS Stockholm: 

Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld 

Texttel: 08-19 46 22 

e-post: k.tynderfeldt@comhem.se 

VIS Örebro: 

bjarne sundström 

Texttel: 0587-143 95 

e-post: bjarne.g.sundstrom@telia.com 

VIS Kalmar: 

Birgitta Hansen 

Tel: 0371-166 59 

Svarvaretorpsv 43 

334 31 Anderstorp 

VIS Halland: 

Stig Axelsson 

Texttel: 031-93 28 67 

e-post: stige.axelsson@telia.com 

VIS Skåne: 

Krister Weidenmark 

Tel: 0479-400 05 

Texttel: 0479-400 04 

e-post: krister.weidenmark@swipnet.se 

VIS Västra Götaland: 

Carl Spalde 

Texttel: 031-58 55 53 

e-post: sagoga@hem.utfors.se 


Minnesord Lillian Ström 

Döva i Sverige har sorg. Lillian Ström har lämnat oss efter många år 

i sjuksängen på Letälvsgården i Degerfors. 

Lillian Ström föddes 1934 och växte upp i Skyllberg i Närke. Efter en lång 

förhistoria med tumörer och en tidvis svår tinnitus blev hon helt döv på 

båda öronen 1980. 

Vuxendöva, alltså de som förlorat sin hörsel i vuxen ålder, var då ännu en 

mycket försummad grupp. Att situationen idag är så mycket bättre är inte 

minst Lillian Ströms förtjänst. 

Hon var med när Riksförbundet vuxendöva i Sverige, VIS, bildades 1995. 

Vuxendövhet är ett svårt kommunikationshandikapp. Lillian visste vad 

som måste göras, snart stod hon på folkhögskolorna landet runt för att lära 

oss vuxendöva att kommunicera med varandra. Hon hade då lämnat sin tidigare 

anställning på Stora Vallaskolan i Degerfors. 

Lillian Ström blev en aktiv förkämpe för vuxendövas rättigheter och en 

god ambassadör för vuxendövas eget sätt att kommunicera. Med samma 

språk och grammatik som i vanlig talad svenska, men med tecken från 

teckenspråket som stöd för avläsning. Det kallas idag för TSS, tecken som 

stöd. 

Lillian var en stark drivkraft i styrelsearbetet, hon var en röst att lyssna 

till, klok, beslutsam, full av energi och gott humör. I många år var hon dessutom, 

tillsammans med bjarne sundström, redaktör för förbundets tidning. 

Men sjukdomen gjorde sig gällande på nytt och 2001 förlorade hon mycket 

av sin egen kommunikationsförmåga. 

Riksförbundet vuxendöva i Sverige försökte tacka Lillian för hennes insats 

med en vänbok. Den fick titeln ”Kommunikation” och det gladde oss att alla 

som blivit tillfrågade ville vara med och ingen av de medverkande ville ha 

något arvode. 

Vid årsmötet i år blev Lillian Ström hedersmedlem i förbundet. 

Nu är hon död. Vid lunchtid den 1 juli var hennes långa kamp över. Våra 

tankar går till hennes familj, hennes anhöriga och till hennes många vänner 

inom och utanför vuxendövrörelsen. 

(Texten har tidigare publicerats i Nerikes Allehanda) 

Text: Bo Andersson 


20 

KRySSA MED VIS 3/2008 

VÅGRÄTT 

1. Sådan syns inte men finns ändå 

4. De kan vara förrädiska 

8. Hjärtnupna 

10. Tjärn 

11. Blommar blått 

12. Visans karibacka 

14. Dansades i Engelska parken 

15. Ädel enhet 

16. Hon kan spela sådan 

18. Kallifatides 

20. Kan man också veta 

21. Sås 

22. Doftsignaler 

24. Gett vink 

25. Suckulent på hög höjd 

LODRÄTT 

1. Ger besk 

2. Kan maska vara 

3. Träd och sångerska 

5. Kylig blomma? 

6. Kan ge många mm 

7. Har sporre 

9. Mindre samtalsrum 

13. Underjordiskt virke 

15. Vacker tass? 

16. Ystrest 

17. Är vår flora 

19. Målande Bror 

23. Kraft 

Rätt lösning 

på krysset i VIS 2/2008: 

Vinnare av VISkryss nr 

2/2008 är 

Siri Höglund i Härnösand. 

Grattis! 

Trisslott kommer med posten. 

Lös och skicka in! 

Trissmiljonerna väntar! 

Skicka in lösningen senast 

den 1 november till: 

VISkansliet 

Susanne Roslund 

Fack FH 29 

80130 Gävle 

Insänt av: 

Adress: 


Du ska beskriva dina innersta tankar, utlämna dig 

helt till någon du inte känner och på ett språk du 

inte behärskar. 

Så ser situationen ut för många döva med psykisk ohälsa. 

I Stenkvista utanför Eskilstuna kan de få hjälp. 

Här ges stöd och hjälp på de språk patienterna själva 

behärskar, 

nämligen teckenspråk eller svenska med TSS... 

Vård 

på lika villkor... 


14 

Tillsammans Boende och personal samtalar 

utanför ett av husen i Stenkvista. 

Naturligt språk Teckenspråket är första språk 

även för flera i personalen. 

Trivs med jobb Tove Blomberg och Annika 

Hinds arbetar båda på Odigos Eskilstuna. 

Odigos i Eskilstuna är beläget i Stenkvista 

gamla lantbrukskolas lokaler. Verksamheten 

är inhyst i flera olika byggnader. Huvudbyggnaden 

är ett stort tegelhus. Här ryms 

bland annat undervisningssalar och uppehållsrum. 

Ett stenkast därifrån ligger en faluröd länga med 

lägenheter. Mittemellan ett vitt rappat hus där ett 

slags gemensamt boende finns. Precis som namnet 

lantbruksskola antyder är omgivningarna minst 

sagt lantligt idylliska. Betande kor och böljande 

åkrar. 

Annika Hinds är platschef på Odigos. Hon har 

jobbat här i fem av de sex år som verksamheten 

funnits här. När hon kom hit kunde hon inet varesig 

TSS eller teckenspråk. 

- Men jag fick lära mig och har gått olika kurser 

vartefter, berättar hon. 

Från norr till söder 

Tillsammans med Tove Blomberg som är administrativ 

platschef slår vi oss ner i en av undervisningssalarna. 

Här bedrivs vanligtvis undervisning 

av folkhögskolelärare men just nu ligger det mesta 

i sommarträda. 

- Många av de boende är hemma på semester och 

vi har inte riktigt kommit igång med all verksamhet 

än, förklarar Tove. 

Då det här är det enda behandlingshemmet i sitt 

slag i landet så kommer det folk från norr till söder. 

De boende har olika bakgrund och olika typer av 

psykisk problematik. Det enda som för dem samman 

är att de är döva och att samtliga är här frivilligt. 

Oftast söker en uppdragsgivare upp Odigos och 

tillsammans med patienten gör man ett första 

besök. Uppdragsgivaren är oftast hemkommunen 

eller landstinget dit personen ifråga hör. Sen går 

en behandlingsgrupp igenom vad Odigos har för 

möjligheter att hjälpa. Behandlingsgruppen består 

av en socionom, en beteendevetare, en sjuksköterska, 

en psykoterapeft och en psykolog. Ett tydligt 

uppdrag arbetas fram tillsammans med uppdragsgivaren. 

- Det kan till exempel vara att bygga upp personens 

sociala nätverk, komma in i arbetslivet eller 

klara av ett eget boende. 

Vissa stannar ett halvår, andra behöver flera år 

på sig för att uppnå målet. 

Kommunikation viktig 

Många av de som kommer till Odigos har varit 

isolerade på något sätt innan. Att vara döv isolerar, 

har man dessutom en psykisk problematik är risken 

ännu större att man skärmas av från samhället 

på olika sätt. 

- Kommunikationen är jätteviktig. Många berättar 

för oss om hur de fått skriva lappar till psykologer 

för att försöka förklara ett dåligt mående som 

de kanske inte ens förstår själva alla gånger. 

- Ibland märker vi en snabb förbättring i mående 

bara de får prata på sitt eget språk. 

Vistelsen på Odigos i Stenkvista följer fyra steg. 

Oftast behöver patienten mest stöd när den anländer, 

då bor man i ett hus med personaljour och 


Riksting 

2008 

Var? Östersund 

När? Den 8 -9 november 

Vi kommer att bo på Scandic Östersund city och ha våra förhandlingar i ABFs lokaler 

som ligger cirka 200 meter från hotellet. 

Start: Lö kl 0900 

På förmiddagen får vi föreläsningar om CI i tiden och information av 

representanter för dem som dagligen arbetar med CI-frågor. 

Eftermiddagen ägnar vi åt grupparbeten kring frågor som förmidda- 

gen har inspirerat till och som vi själva funderat på. 

Syftet är att arbeta fram VIS CI-policy. 

På kvällen roar vi oss tillsammans! 

På söndagen börjar vi kl 0900 

med förhandlingar. 

Pris: 600kr i dubbelrum för 2 nätter/person 

800kr i enkelrum 

Anmälan och betalning senast 15 oktober till kansliet 

Tel/Fax: 026-65 00 06 

Texttel: 026-61 13 03 

e-post: kansli@visriks.nu 

pg 8399960-7 

bg 5713-9420 

Vi tar ut förseningsavgift på 50kr. Använd VIS resebeställningsblankett. 

Väl mött i Östersund! 

VIS 3/2008 19 

 

18 

forts. VIS sommarvecka... 

Gemensam oro för TSS-tolkutbildningen 

Exempel på inlägg i debatten: 

”Vi är några som endast använder 

oss av TSStolkning. Det finns 

en fara att tolkarna hoppar av 

när de fått sin skrivtolkutbildning 

och att det kommer att bli färre 

och färre tolkar som behärskar 

TSS.” 

”Vuxendöva använder TSS-tolkning 

mer och mer. Man blir friare, till 

exempel vid guidade turer, musei- och 

utställningsbesök, när det är svårt att 

bära omkring en skrivutrustning.” 

Under fredagen föreläste 

Terese Turunen och 

Kicki Åkerström från 

Sveriges Vuxendövtolkars förening, 

SVuF, en ganska nybildad 

förening. 

Nu vill de ha kontakt med brukarorganisationerna 

för att diskutera 

den förändring av vuxendövtolkutbildningen 

som är på 

gång. 

Det framgick att de nu är oroade 

för att det senaste förslaget 

på upplägg av utbildningen, 

framlagt av TÖI, Tolk och översättarinstitutet, 

kommer att för- 

”Många av VIS medlemmar är tolkanvändare. Behovet av TSS-tolkning 

är stort och måste fram till de som fattar besluten.” 

”Vuxendövtolkarnas kompetens är viktig. Det är viktigt att de får en 

bra utbildning så de klarar att göra sitt jobb bra och själva mår bra. 

Att ha TSS i grundutbildningen borde vara självklart.” 

”Vuxendöva behöver både skriv- och TSStolkning. Skrivtolkning är bra när anteckningar ska göras och 

man inte kan titta på tolken hela tiden.” 

sämra tolkarnas kompetens och 

därmed deras möjligheter att ge 

brukarna det stöd de behöver. 

Tonvikten kommer att ligga på 

skrivtolkning, inkludera medietextning 

och man får undervisning 

i TSS endast på ”kommunikationsnivå”. 

Det finns ett förslag 

att göra utbildningen kortare. 

SVuF har träffat andra tolkanvändarorganisationer,representanter 

för Talför och tolkcentralscheferna. 

Nu vill de veta något 

om VISarnas behov. De planerar 

en skrivelse som även VIS kom- 

”Vi är ense med SVuf att utbildningen bör 

förlängas och ge den tid som behövs för alla 

momenten. Skrivtolkning, medietextning och TSS.” 

mer att få ta del av. Den nya utbildningen 

kommer att börja i 

januari 2009. Tiden är knapp att 

göra något. 

Diskussionen som följde visade 

att VISarna delar föreningens 

farhågor och är helt ense med 

dem att utbildningen måste ge 

hög kompetens också i TSStolkning 

och att utbildningen därför 

måste får ta den tid som behövs. 


Riesenfeld 


Skaparglädje I gemensamhetsrummet på Odigos Eskilstuna har 

de boende själva fått inreda och måla väggarna. 

gemensamma måltider. Därefter flyttar patienten 

till en egen lägenhet på området och vissa mål 

äts gemensamt medan andra lagas av patienten 

själv. Sen flyttar man till en utslussningslägenhet, 

oftast inne i Eskilstuna för att slutligen flytta 

tillbaka till sin hemkommun och ett eget boende. 

På behandlingshemmet finns en dagligverksamhet 

som bland annat består i vedkapning och 

klyvning av ved som sedan säljs vidare. Successivt 

påbörjas även en praktik på en arbetsplats. Det 

kan vara allt ifrån en hästgård till en livsmedelsaffär. 

Två dagar i veckan undervisar Mogårds 

Folkhögskola. Undervisningen är då anpassad 

utefter varje boendes behov. 

Skräckexempel 

I utbildningen ingår även praktiska moment. 

Snart stundar en resa till Frankrike där eleverna 

själva fått planera resan, bokat den, kontaktat 

dövföreningar i Frankrike, lagt upp en budget 

med mera. 

Egentligen kan man väl säga att Odigos ger 

vård på vårdtagarens villkor, svårare än så borde 

det kanske inte vara. Men Tove har hört många 

skräckexempel. 

- Vi vet ju bara vad våra boende har berättat 

genom åren. Vårdpersonal som tycker att ”vi förstår 

ju varandra så bra genom att skriva lappar”. 

Eller att man hyrt in tolk bara några timmar i 

veckan för behandling. Men det är ju inte säkert 

att det är precis då patienten behöver vård. 

Förutom den faktiska bristen på kommunikationsmedel 

som finns inom den traditionella psy- 

kiatrin så går patienten också miste om mycket 

socialt inom landstingens vård. 

- Absolut, sedan uppstår ofta också missförstånd 

och en misstänksamhet. Att veta att andra pratar 

om dig och din psykiska hälsa men inte förstå vad 

de säger kan nog vara väldigt frustrerande, säger 

Annika. 

De boende har även en aktiv fritid ihop då de 

gärna åker på olika tillställningar anpassade för 

döva. Bland andra sportevenemang och kulturella 

händelser. 

- Tyvärr har de som kommer hit ofta gått länge 

utan att få rätt möjlighet till vård. Jag tror att 

många skulle tjänat på att komma hit långt tidigare, 

säger Annika. 

Totalt har Odigos Eskilstuna cirka 13 vårdplatser. 

Alla uppdrag är tidsbestämda men omprövas var 

sjätte månad. 

- Ibland är uppdragsgivarna optimistiska och 

vill gärna veta exakt vad det kostar på förhand. 

Det är svårt att säga eftersom det är väldigt individuellt, 

förklarar Annika. 

- Alla är ju olika. 


FAKTA/ODIGOS 

Odigos i Eskilstuna är ett av tre behandlingshem 

i Sverige för döva vuxna med psykisk ohälsa. Här 

bedrivs verksamheten för manliga patienter. Liknande 

verksamhet finns i Ystad för döva kvinnor 

och i Finspång för döva barn och ungdomar. 

Odigos är ett dotterbolag till koncernen Mogård. 

Mogård ägs idag av en stiftelse men har tidigare 

ägts av såväl stat som landsting. 


16 

VIS sommarvecka... 

”Ständigt sorl, TSSande, god 

Måndagen den 4 augusti 

sammanstrålade ett 50-tal 

personer, från olika håll i 

Sverige, till den årliga TSSveckan. 

Det var många återseenden, 

men det fanns också en 

hel del nya ansikten. 

Vi började i aulan där Carina 

Norlén, projektledare 

och vår kontaktperson, 

informerade om skolan och 

vilken utbildning man erbjuder. 

Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld, 

som övertagit ansvaret för TSSkurserna 

efter Lena Perstrand, 

informerade om veckan. 

Annika Elfstedt höll en parentation 

över Lillian Ström som 

gått bort nyligen och det hölls 

också en tyst minut till minne 

av Lilian. 

Regn och storm 

VIS Gävleborg hade detta år 

ansvar för fritidsaktiviteterna 

och Elsie Johansson berättade 

kort om vad de planerat för 

veckan. Därefter vidtog gruppindelningen. 

Lärarna Maggan 

Eriksson, Gullan Lindh, Anders 

Nyman, Lena Perstrand, Kristina 

Lanthén och Annika Elfstedt 

presenterade deltagarna i respektive 

grupp. Efter lunch började 

sedan de olika lektionerna 

i respektive grupprum. 

VIS sommarvecka brukar alltid 

ha tur med vädret. Tyvärr 

blev det rätt mycket regn och 

även storm den här veckan, men 

det är något som inte går att planera. 

Det var därför inte möjligt 

med utomhusaktiviteter alla 

kvällar, men en av kvällarna tävlade 

man i såväl kubb som i 

boule. 

Eftersom jag inte ens var åskådare 

vet jag inte vad som hände, 

Koncentration Ulrika 

Gustavsson följer med stort 

intresse Moa Strinnös boulekast. 

något lag avgick med segern 

och det var säkert spännande 

och intensiva matcher. 

Onsdag eftermiddag pågick 

lektionerna ett par timmar på 

förmiddagen och därefter var 

det dags för den traditionella utflykten. 

Detta år blev det ett besök 

på Steninge slott, som kallas 

för den karolinska herrgårdskulturens 

finaste och mest fulländade 

smycke. Vi hade både 

TSStolkar och skrivtolkar med. 

En mycket kunnig och trevlig 

guide berättade utförligt om 

slottets historia genom tiderna. 

Vi vandrade genom de olika 

rummen, där det bland annat 

finns fina takmålningar, stuckaturer, 

porträtt och annat att titta 

på. Men det är omöjligt att beskriva 

allt då Steninges historia 

går tillbaka till 1200-talet och 

slottet har haft många ägare. 

Uppfört på 1600-talet 

Greve Carl Gyllenstierna började 

uppföra slottet då han ärvde 

Steninge på 1600-talet. Hovarkitekten 

Nicodemus Tessin d.y. har 

Skrattsalvor När Eva Gyllenswärd s 

tisdagskvällens ”Speakers Corner” var de 

ritat slottet, som till slut stod 

klart 1705. Axel von Fersen var 

slottets ägare från slutet på 

1700-talet till 1810. 

1997 köptes Steninge slott av 

det norska paret 

Linn och Atle Brynedal 

och 1999 öpp- 

Åre 

kursv 

hölls 

Sigtuna folkh 

ligger vacker 

en bit från Sigt 

Huvudmän för s 

studiefö 

Sigtunas 

oc 

Svenska Kyr 

nades Steninge 

Kulturcenter, som 

består av Steninge 

slott med tillhörande 

barockpark samt 

Stenladugården 

från 1873. Slottet är 

öppet för guidade 

visningar året 

runt. 

Efter slottsvisningen 

var det dags för lunch 

som vi fått med oss från skolan. 

Just den här dagen var vädret 

växlande, vi satt på filtar i parken 

och åt. Under tiden närmade 


mat och trevligt sällskap” 

erverade sina drastiska historier under 

t få som kunde hålla sig för skratt. 

sig svarta moln, men vi hann äta 

klart innan det började regna. 

Sedan var det dags för besök i 

Stenladugården med en butik 

där man kunde inhandla ett och 

annat. 

Här finns även 

en glashytta där 

ts 

ecka 

på 

ögskola som 

t på en höjd 

una centrum. 

kolan är Sensus 

rbund, 

tiftelsen 

h 

kans Unga. 

man kan titta på 

glasblåsare. Galleri 

Steninge på övre 

planet i Stenladugården 

visade ”Steninge 

World Exhibition 

of Art Glass 

2008”, som är en 

utställning i världsklass, 

där världens 

mest ledande 

konstnärer visar sin glaskonst. 

En mycket intressant utställning 

som är väl värd att se. 

Före middagen anordnades 

en tipspromenad i omgivningen. 

Talarens hörn Eva Gyllenswärd bjöd på roliga historier under 

tisdagskvällen. 

Alla deltagare fick varsin svarsblankett. 

Lennart Petersson från 

Uppsala hade knåpat ihop frågorna. 

Under torsdagen pågick lektionerna 

hela dagen. Mycket intensiva 

övningar. Men trevligt hade 

vi och hela veckan var det ett 

ständigt sorl och TSSande, när 

vi träffades vid frukost, lunch 

och middag. Maten? Ja den var 

suverän, vi åt, vi åt, vi fikade och 

kvällsmacka var det också. 

Festmiddag och priser 

Lite motion fick man förstås i 

de branta backarna från lektionssalar 

och boende. Till Sigtuna 

stad kunde man promenera 

på en kvart, men det gick också 

buss dit. En mysig stad att vandra 

i. 

Torsdagkväll under kursveckan 

har vi alltid festmiddag och 

nu hade personalen dukat vackert 

i ”lilla matsalen”, ett mycket 

vackert rum med målningar på 

väggarna. 

Sen blev det prisutdelning från 

tipstävlingen. Första pris vanns 

av Gunhild Eriksson från VIS 

Stockholm och det blev också 

VIS Stockholm som fick vandringspriset. 

Ytterligare priser 

delades ut till ett antal personer. 

Därefter vandrade vi till aulan 

där Per Mattsson från Uppsala 

kåserade om ”Döden i grytan”. 

En intressant och tankeväckande 

föreläsning. 

Text: Inger Leandersson 

Foto: Agneta Forsberg 

Läs Kerstin Tynderfeldt Riesenfelds 

referat från fredagen 

på nästa sida... 


32 

Avsändare: 

VIS 

Vuxendöva i Sverige 

Att: Susanne Roslund 

Fack FH 29 

80130 GÄVLE 

Äntligen är den här, VIS nummer 3 2008. 

Med mig, Lisa, fullt hörande, som redaktör. Hur hänger det 

ihop? 

Jag har under hela mitt liv brunnit för att arbeta för minoriteter, 

människor som behöver en höjd röst eller de som inte själva 

kan föra sin talan. På dagis var jag alltid den som ”tjallade” för 

fröken om någon var dum mot någon annan och den utsatte inte 

vågade säga till själv. På låg- och mellanstadiet var jag självklar 

som elevrådsordförande och talade minsann om för lärarna hur 

vi, eleverna, ville ha det. På högstadiet hände mycket. Jag skulle 

förändra världen. Jag såg till att vi fick en återvinningstation på 

skolan efter mycket dividerande med kommunpolitikerna, jag 

skrev till den uzbekistanska regeringen om förhållandena i deras 

fängelser, jag gjorde bilblokader och affisherade om miljöförstöringen. 

Jag startade en ungdomssektion inom Amnesty International. 

Jag lovade mig själv att ALDRIG låta hjärnan styra 

över hjärtats frågor. Till viss del ungdomlig naivitet säkert, men 

dock så nyttig. 

Mitt engagemang samt intresse för språk förde mig runt runt 

under gymnasietiden. Först gick jag en engelskspråkig utbildning. Högt tempo, höga krav och 

ständig prestationsångest… 

Vi läste om allt jag ville göra men gjorde inget av det vi läste, det var inte rätt för mig. 

Journalistyrket har hela tiden grott i bakhuvudet vilket gjorde att jag påbörjade en medieinriktad 

gymnasieutbildning. Men rastlösheten sprätte i kroppen och för att få någon användning av 

mina engelskakunskaper struntade jag i alltihop och reste till London. Arbetade och utvecklade 

min engelska ytterligare. 

Men jag ville läsa vidare och med miljöintresset som grund for jag från Londons puls till ett hus 

i all enkelhet i underbara, vackra Jämtland. Mitt paradis på jorden. Jag fick min gymnasiekompetens 

på en folkhögskola där med inriktning samspelet mellan människa, natur och miljö. 

Nu hade jag bestämt mig tyckte jag, så efter det året påbörjade jag mina journaliststudier. 

Jag kände mig upprorisk och redo att ta mig an all världens orättvisor!... 

Mitt första jobb var på en landsortstidning i Västmanland med inriktning lantbruksfrågor. 

”Vad gör jag här?” tänkte jag. Men jag upptäckte snart att engagemanget för att förändra ger bäst 

resultat om man börjar gräva där man står. 

Det finns mycket jag skulle vilja förändra. 

Successivt under alla dessa år har jag långsamt märkt hur min bästa vän, min pappa, hör allt 

sämre. Ibland blir jag irriterad: ”Pappa, vill du veta en rolig sak som hänt idag?” varpå pappa svarar 

”Nä, det tror jag inte”. Vad menar han? Det tog ett tag innan jag förstod att han inser att han 

har 50 procents chans att svara rätt på en ja/nej-fråga. Han slängde ur sig det han trodde stämde 

som svar på den frågan jag ställt, som han inte hört, hellre än att allt som oftast behöva påminna 

sig själv och mig, i det här fallet, om att han faktiskt inte hör särskilt bra längre och faktiskt säga 

VA? 

Vad beror det här på? I hans fall säkert mycket på att han fortfarande klättrar på tak fast han är 

80 år och accepterar sin bristande hörsel lika lite som att hans kropp inte är vad den en gång var. 

För han vill ju vara delaktig. Han vill orka. Han vill ju kunna leva som han alltid har gjort. Han 

vill kunna delta i diskussioner på samma sätt och med samma engagemang som han alltid gjort. 

Nu sitter jag här, med alla min tankar och idéer för tidningen framöver. Alla mina förhoppningar 

om att Ni berättar för mig vad jag kan göra för Er i min roll som redaktör för tidningen. Jag 

jobbar FÖR ER! 

Vad pappa beträffar? Kanske kan hans nya medlemskap i VIS ge honom chanser och möjligheter 

att så långt det går få känna sig delaktig i dagisprat vid middagsbordet på ett eller annat sätt…

VIStidningen 3/2008

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?