VIStidningen 2/2009

VIStidningen 

Utgiven av Vuxendöva i Sverige 

I DETTA NUMMER: 

Cirkelledarutbildning på Hagaberg 

Öppet hus hos VIS Norrbotten 

Dömd till dövhet - om handikapp som straff 

...och mycket mer 

2/2009 

www.visriks.nu 

OMSLAGSBILDEN: 

VIS riksårsmöte 2009 hölls i Kalmar i början av mars. Förutom obligatorisk 

Lena Holmgren som berättade om handeln i Kalmar p 

1600- och 1700-talet. 

Läs mer på sidan 14 

årsmötesförhandlingar underhölls deltagarna bland andra av Ev

2 

VIS 

Tidningen för vuxendöva 

utkommer fyra gånger per år 

och ingår i medlemsavgiften 

för fullbetalande medlemmar i 

riksförbundet VIS, Vuxendöva i 

Sverige. 

Redaktör 

Lisa Wadin 

Jäder Pettersburg 

63505 Eskilstuna 

tel: 016-912 01 

mobil: 0739-89 33 72 

vistidningen@live.se 

Ansvarig utgivare 

Maggan Eriksson 

Övriga medarbetare 2/2009 

Roland Bengtsson 

Astrid Nordén 

Göran Jonsson 

Sven Ankar 

Daniel Lindström 

Gith Holmgren 

Gudrun Jonsson-Delin 

Lis Persson 

Göran Möller 

Ingegerd Fahller 

Bert Fahller 

Sven Lindholm 

Bo Andersson 

Krister Weidenmark 

Elsie Johansson 

Carl Spalde 

Agneta Forsberg 

Lena Munck 

Mikael Gustavsson 

Monica Wolf 

Tryck 

Vidamus Grafiska, Umeå 

Material till VIS 3/2009 ska ha 

inkommit senast den 10 augusti 

2009. Redaktionen förbehåller sig 

rätten att redigera i inkommet 

material. 

För prenumeration och 

annonsering kontakta kanslist 

Susanne Roslund 

VIS 

Fack FH29 

80130 Gävle 

e-post: kansli@visriks.nu 

tel/fax: 026-65 00 06 

texttel: 026-61 13 03 

INNEHÅLL 

”Även om många nu blivit hjälpta och det blivit lättare 

att höra efter CI-operationen så ska VIS fortsätta att 

arbeta för att vår TSS-kommunikation 

utvecklas ytterligare” 

: Ledaren 

3 Ledaren - VIS, CI och framtiden 

4 VIS Västernorrland - 

Årsmöte om fler medlemmar 

5 VIS Gävleborg - Lusthuset 

6 VIS Norrbotten - 

Årsmöte med TSS-dagar 

7 VIS Norrbotten - Öppet hus 

8 VIS Jämtland - Årsmöte 

VIS Dalarna - besökte strutsfarm 

9 Sammandrag styrelsemöte april 

10 Min CI-operation 

12 Dömd till dövhet - 

om handikapp som straff 

14 VIS Riksårsmöte 2009 

17 Presentation riksstyrelsen 2009 

18 Cirkelledarutbildning 

20 Kryssa med VIS 2/2009 

21 Insändare - Varför flytta kansliet? 

24 Rescension - Per Aron Borg 

25 Rescension - Lång dags färd mot natt 

27 Krönika: Near deaf experience - 

Ingen plats för Nisse Bodström 

28 Vad tycker du är viktigast inom VIS 

just nu? 

VIS 2/2009

LEDarEN: 

VIS, CI och framtiden 

De som får erbjudande att bli 

CI-opererade får genomgå ett 

antal tester och kommer att 

träffa ett stort antal människor. I CIteamet 

finns läkaren som skall operera, 

audionom, hörseltekniker och 

kurator men man skall inte glömma 

bort att även skrivtolkar följer med 

under hela tiden från förberedelserna 

inför operationen till dess utvärdering 

av operationen görs. Att ha skrivtolk 

är ett gott stöd för den vuxendöve 

eller gravt hörselskadade patienten 

både inför operationen då man får 

fullständig information om vad läkaren 

tänker göra och när teknikerna 

gör utprovningen av processorn. 

När operationen sedan är gjord och 

man fått sin processor inkopplad har 

man fått nya möjligheter 

att höra. Det är 

många nya ljud som 

man hör. Det är som 

att man fått ett nytt liv. 

Men det tar tid att lära sig lyssna, man 

måste träna sig att känna igen de nya 

ljuden som kommer. Det blir mycket 

nytt att tränga in i, men många har 

lyckats bra och är nöjda med sitt CI. 

Vad kan då VIS göra för de nyopererade 

med CI? Det första man kan be- 

redaktörens ruta 

gära är att samtliga som genomgått 

operationen får ett träningsprogram 

redan på sjukhuset för 

att lyssna på olika ord 

och se hur resultatet 

blir. Sedan ska man även 

kunna få en årlig uppföljning 

av teknikerna 

att processorn fungerar 

som den ska. 

VIS bör och kan arbeta med dessa frågor 

genom att påverka landstingen. 

Det kan man göra i de län där VIS 

ingår i HSO och genom att ha representanter 

i landstingens olika brukarråd 

(länshandikappråden). Det är där 

man kan diskutera frågor som berör 

de som blivit CI-opererade och är VIS 

med tror jag att vi har mycket att till- 

föra. 

En annan viktig detalj 

är att fortsätta arbeta 

för att T-slingor finns 

och fungerar i alla offentliga 

lokaler. 

Även om många nu blivit hjälpta 

och det blivit lättare att höra efter CIoperationen 

så ska VIS fortsätta att 

arbeta för att vår TSS-kommunikation 

utvecklas ytterligare. Det är inte i alla 

situationer man kan ha sin processor 

”... det tar tid att 

lära sig lyssna...” 

Det börjar bli läggdags men som vanligt sitter jag 

här tills ögonlocken ramlar ihop av sig själva. Det 

som lockar mig härifrån är en bra bok jag läser 

just nu. En liten stund då jag får smita in i en annan värld 

och slippa tänka på tvätt, disk, fästingar och alla andra 

”måsten”. Ikväll lockar det lite extra. Regnet smattrar 

mot taket på uteplatsen. Utanför mitt hus står två gamla 

ståtliga ekar som ikväll yvigt sveper sina kronor förbi kösfönstrena. 

Regnet ökar liksom på suget. Precis som solen 

på sommaren. En ledig dag i hängmattan med en bok 

eller en tidning slår både god mat och att topsa öronen 

(som annars är väldigt högt satta på min tio-i-topp-lista 

över härliga saker). 

Jag hoppas att en stund med detta nummer av VIStidningen 

ska ge någon av er en liten paus från vardagen. En 

ny tanke, en påminnelse om något eller kanske bara en 

stunds avkoppling. 

Annars har det varit strålande väder här i Sörmland den 

här våren. Jag blir så fascinerad av hur vädret engagerar 

och påverkar oss. Så fort solens strålar tittar fram fylls 

inkopplad, till exempel vid bad eller 

andra fritidsaktiviteter där processorn 

inte kan användas. Då 

är det viktigt att även 

CI-opererade kan återgå 

till sitt tidigare kommunikationssätt 

med TSS. 

Det är viktigt att VIS 

även i framtiden tar väl 

hand om alla sina medlemmar, även 

de som är CI-opererade. Gör vi det tror 

jag VIS har en viktig funktion att fylla 

med både gamla och nya arbetsuppgifter, 

som för förbundet vidare in i 

framtiden. 

Text: Roland Bengtsson 

”... VIS har en 

viktig funktion 

att fylla...” 

Läs mera! 

I senaste skriften från VIS-akademin 

Vuxendöva i tiden – berättelser om 

CI, finns personliga berättelser om hur 

det är att få CI-implantat. Boken kostar 

150 kronor och beställs enklast direkt 

från VIS kansli: 

VIS, Vuxendöva i Sverige, 

Fack FH 29, 801 30 Gävle 

Tel: 026-65 00 06 Texttel: 026-61 13 03 

Fax: 026-65 00 06 

e-post: kansli@visriks.nu 

jag av energi. Allt jag vill, ska hinna med och borde bara 

bubblar upp i mig. Jag känner mig helt enkelt lite mer 

oövervinnelig under sommarhalvåret. 

Precis som att det i mitt liv bubblar av projekt och planer 

så är sommaren med VIS även den fullspäckad. Utvecklingskonferensen, 

TSS-veckan och Nordiska sommarveckan 

för att nämna några aktiviteter. 

Jag slår vad om att det även ute i länen kommer att vara 

full aktivitet i buskar och snår. Mycket att se fram emot 

att läsa om i nästa nummer av VIStidningen alltså. 

Kanske min teori faller lite när jag ser tillbaka på det här 

numrets uppkomst. För inom det här förbundet verkar 

medlemmarna inte särskilt styrda av årstid, väder eller 

vind. Det har varit en händelerik vår som ni till viss del 

kan läsa om här. 

Lisa Wadin 

Glad sommar! 


tel: 016-912 01 

mobiltel: 0739-89 33 72 

VIS 2/2009 3

4 

VIS VÄSTErNOrrLaND 

Årsmöte - om fler medlemmar 

Styrelsen 2009 Från vänster: Marianne Sundström, Anna-Lisa Eriksson, Henry Höglund, Folke Nordung 

och Monica Wolf. 

VIS Västernorrland har hållit årsmöte på hotell Höga 

Kusten. 

Vi diskuterade bland annat det sviktande medlemsantalet.och 

den pågående värvningskampanjen. Folke 

Nordung har deltagit i en utbildning som han redogjorde 

för. Ett arbetsförslag presenterades som bland annat pekar 

på att vi ska söka nya medlemmar i pensionärsföreningar, 

hos kyrkan och i föreningar för funktionshindrade. Även 

på skolor och via internet kan vi hitta nya presumtiva medlemmar. 

Folke påpekade att en stark förening får bättre 

ekonomi och större påtryckningsmöjligheter på samhällets 

olika funktioner. 

Ordförande Henry Höglund föreslog att varje medlem 

under kommande arbetsår ska värva minst två nya medlemmar 

var. Förbundsstyrelsens målsättning är ju att fram 

till år 2010 ha ökat medlemsantalet från nuvarande 700 till 

1500. 

Monica Wolf påminde om Nordiska sommarveckan som i 

år hålls i Härnösand 28 juni till 3 juli. 

Henry Höglund omvaldes till ordförande, Marianne Sundström 

och Folke Nordung till ledamöter med Anna-Lisa 

Eriksson som ersättare. Monica Wolf har mandat för ytterligare 

ett år. Sune Godin utsågs till revisor med Marianne 

Sundell som ersättare. Valberedningen består av Arne 

Sundström och Britt Nordung. 

Text: Astrid Nordén 

Foto: Göran Jonsson 

Psst! 

Är du upprörd över något? 

Ska ni ut och resa i sommar? 

Skicka gärna in material till VIStidningen. Fatta dig 

gärna kort så har du större möjlighet att få med din 

text i befintligt skick. Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta ner och redigera inkommet 

material. 



VIS gÄVLEbOrg 

bland ormar, hembakt och vita rum 

Bland ormar Thomas van Stokkom och 

Elsie Johansson var två av de VISare som i april 

besökte Lusthuset i Uppsala. 

Foto: Sven Ankar 

I april besökte ett litet gäng VISare Lusthuset 

i Uppsala. Vi togs emot av en entusiastisk 

personal, Sigrid Johansson och Nancy 

Tuvesson. De inbjöd oss till köket där vi 

fick kaffe, te och hembakta kakor. Medan 

vi njöt av godsakerna berättade de om 

verksamheten. 

Huset drivs i kommunal regi och är främst till för 

att kunna erbjuda funktionshindrade möjligheter 

till att på egen hand få upplevelser, sinnesstimulans 

och utlopp för egen fantasi. Husets sju rum har därför 

inretts på ett fantasifullt sätt. Efter kaffet fick vi tillfälle 

att bekanta oss med de olika rummen och leka efter eget 

kynne. 

I salen provade flera av oss på att ”bada” i bollhavet och 

hade stora svårigheter att ta oss upp bland de rullande 

bollarna. Annat som väckte munterhet var olika djurdräkter, 

en stor platt gunga för flera personer, indiantält och 

en halv folkvagn som gick att styra då någon sköt på. Där 

fanns också en avancerad massagestol som kunde regleras 

på många sätt. I båtrummet kunde man krypa ner i en 

roddbåt och bli vaggad till havsbrus, vilket vi givetvis var 

Vita rummet I det vita rummet kan besökarna lägga sig i en 

säng och se ett ljusspel som förvandlar rummet från dag till natt. 

Här ligger Anita Lundgren, Gustaf Söderlund, Birgitta Samuelsson 

och Sven Ankar. 

Foto: Sigrid Johansson 

tvungna att prova. I djungelrummet fanns olika fantastiska 

djur. En apa med ögon som lyste och med en kropp som 

skakade när man smällde med händerna i luften. Även en 

spindel började klättra på väggen då man klappade i händerna. 

Här hängde leksaksormar för de med ormfobi. 

I musikrummet fick vi ligga på en vattensäng och kunde 

känna musikens rytm och toner genom vibrationerna i 

sängen. I badrummet fanns en bubbelpool och lyftanordningar 

till hjälp för rörelsehindrade. I det taktila rummet 

kunde man få massage för en billig penning men just för 

tillfället fanns ingen massagebänk där. I vita rummet provade 

vi på att ligga i en jättesäng och beundrade ljusspelet 

som lugnt och behagligt ändrade form och färg i taket och 

på väggarna, från ljus dag till svart natt med lysande stjärnor. 

Lusthuset hyrs också ut på kvällarna till privatpersoner, 

sällskap, föreningar och andra till en kostnad av 500 kr. 

Önskar man mat och underhållning tillkommer givetvis 

kostnader för detta. 

Vi som lekte i detta fantastiska Lusthus och njöt av studiebesöket 

var Thomas van Stokkom, Gustaf Söderlund, Elsie 

Johansson, Anita Lundgren, Birgitta Samuelsson och Sven 

Ankar. 

Text: Sven Ankar 


6 

VIS NOrrbOTTEN 

Årsmöte kombinerat med TSS-dagar 

Åldersspridning Den yngsta 

deltagaren vid VIS Norrbottens 

kombinerade årsmöte och TSSdagar 

var endast två månader 

gammal. 

I februari hade VIS Norrbotten sitt årsmöte 

på folkhögskolan i Sunderbyn. I samband 

med detta anordnades även två TSS-dagar. 

Vår fotograf, Daniel Lindström, stannade upp under 

vägen till Sunderbyn och förevigade den vackra naturen, 

den vill vi gärna visa för er andra också. Det 

var en härlig vintermorgon, klart och kallt. Vilken härlig 

bild! 

Det var stor åldersspridning bland deltagarna och det var 

många nya medlemmar med som hälsades speciellt varmt 

välkomna. 

Årets verksamhetsberättelse vittnar om en gedigen verksamhet 

med tyngdpunkten lagd på TSS i olika former. Föreningen 

har även haft en barngrupp. I verksamhetsberättelsen 

fanns också att läsa om föreningens 10-årsjubileum. 

Representanter från länsföreningen har funnits på förbundets 

årsmöte, höstting och utvecklingskonferens samt på 

andra utbildningar. Föreningen har även varit ute och in- 

Vacker vy VIS Norrbotten höll 

sitt årsmöte på folkhögskolan i 

Sunderbyn. På vägen dit förevigades 

denna vackra vintervy. 

formerat i skolor och hos andra föreningar. VIS Norrbotten 

finns också representerad i både brukarråd och tolkråd. 

Bland utåtriktad verksamhet nämndes föreningens deltagande 

under seniordagarna i Luleå. Under årsmötet avtackades 

sekreteraren Bert Fahller samt Ingegerd Fahller som 

haft uppdrag som revisor. Ingegerd fortsätter sitt arbete på 

förbundsnivå som kassör. Ulla-Britt Jonsson avtackades tidigare 

under dagen för sitt arbete i valberedningen. 

Styrelsen meddelade att de beslutat att årets överskott 

skulle användas till TSS-dagar under våren eller hösten. 

Vi börjar bli så många deltagare nu att vi till nästa gång 

planerar för tre grupper. 

Efter årsmötet fick styrelsen i VIS Norrbotten följande sammansättning. 

Orförande Margaretha (Maggan) Eriksson, 

vice ordförande Pentti Nording, kassör samt studieorganisatör 

Annika Willberg, sekreterare Sylvia Wikström, ersättare 

Mayvor Malmström samt en vakant ledamotplats. 

Text: Maggan Eriksson 

Foto: Daniel Lindström 


VIS NOrrbOTTEN 

Öppet hus med information och våfflor 

Mums Hedda, 

barnbarn till en 

av medlemmarna 

smaskar i sig på 

våffelkalaset. 

Musik och dans Hardy Eriksson och Göte Ohlsson stod för kvällens underhållning. Till höger Maggan 

Eriksson med okänd gäst som valsade in under VIS Norrbottens ”öppet hus”. 

Den 25 mars, på våffeldagen, bjöd vi norrbottensvisare 

på ”öppet hus” för allmänhet 

och medlemmar. 

Vi höll till på Sundsgården centralt i Luleå och därför 

lätt att ta sig till. Vi bjöd in våra medlemmar med 

hjälp av e-post och brev och hade 

även annonser riktade till allmänheten i 

båda dagstidningarna. 

På programmet stod självklart våfflor 

med sylt, grädde och kaffe. Gratis dagen 

till ära. Våra två ”grädderskor” utsedda 

för dagen, Rut Larsson och Ulla Jonsson 

hade var sitt dubbeljärn och de gick varma. Alla lät sig 

väl smaka. Det fanns även ägg- och laktosfria våfflor till 

allergikerna. Det var mycket uppskattat. Osötad sylt hade 

vi också fixat till diabetikerna. Som Ni förstår blev ingen 

utan, det fanns ett alternativ som passade alla. 

Kvällen inleddes med sång, musik och spex av Hardy Eriksson 

och Göte Ohlsson. Vår ordförande, Maggan Eriksson, 

informerade om vår förening, vad VIS står för och vad 

vi gör. Hon pratade också om TSS, TSS-cirklarna och våra 

återkommande TSS-dagar. Därefter presenterades tolkarna 

och de berättade sedan också om sin verksamhet. En av tolkarna 

höll en kort, bra information om tolkverksamheten 

och berättade om de olika tolkmetoderna och hur man går 

tillväga när man beställer tolk bland annat. 

Hela styrelsen var engagerad i att prata med de nya gästerna 

och försöka värva fler medlemmar. Vi fick två nya 

medlemmar på en gång och flera tog av våra broschyrer 

och visitkort. De som gick med i föreningen på plats fick 

var sin VIStidning och ett VISmärke med sig hem. 

Vi hade öppet mellan klockan 18 och 21 

så programmet varvades under kvällen. 

Dessutom hann vi med att prata med gästerna 

vid borden. När musikerna spelade 

dansmusik, då passade några på att ta sig 

en svängom. 

Öppet hus är ett trevligt sätt att visa upp 

sig och samtidigt värva medlemmar. Vi tyckte att det var 

en lagom fördelning mellan information och underhållning 

under kvällen. 

Styrelsens summering visade också att alla var nöjda och 

att gästerna verkade trivas tillsammans med oss. Nu funderar 

vi vidare på vad nästa steg i värvningskampanjen skall 

bli. Alla jobbar självklart aktivt även på hemmaplan bland 

grannar, vänner och släktingar. Vårt medlemsantal stiger 

sakta men säkert. 

Våfflor och nya 

medlemmar hos 

VIS Norrbotten 

Text: Styrelsen, VIS Norrbotten 

Foto: Daniel Lindström 


8 

VIS jÄmTLaND... 

... inspirerar till fortsatt värvningsarbete 

Årsmötet i VIS Jämtland hölls som vanligt i ABF:s 

lokaler i Östersund den första mars i år. Vi har ett 

gott samarbete med ABF här uppe i Jämtland och 

vi får gärna låna lokalen när vi behöver och det tackar vi 

för. 

I år var det särskilt roligt med årsmötet då det var många 

som kom och av dem flera nya medlemmar. Det var 17 

stycken som hade anmält sig och med tanke på att vi i början 

av förra året endast hade 19 medlemmar i föreningen 

så kändes det väldigt stort att så många ville delta. Jättekul 

tycker vi i styrelsen. 

Under 2008 har medlemsantalet ökat till 38 betalande 

medlemmar. VIS Jämtland vann ju också den första deltävlingen 

i VIS värvningskampanj. Prispengarna ska vi lägga 

på medlemsvård, men vad det blir är inte riktigt bestämt 

ännu. Det blev inga förändringar i styrelsen i år. Vi avslutade 

med en god lunch tillsammans. 

På årsmötet bildades även en grupp, som ska jobba med 

värvningsfrågor och praktiska saker inför den stora Expo 

Norr-mässan, som äger rum i Östersund varje år i slutet av 

juni. Den pågår i fyra dagar och vi får då vi får chansen att 

visa upp oss för allmänheten. 

VIS DaLarNa 

Vi var 16 stycken vuxendöva och hörselskadade som 

hörsammat inbjudan från pedagogiska hörselvården 

till en tolkanvändarförmiddag på en strutsfarm 

i borlängetrakten. 

Strutsfarmar har ju dykt upp lite här och var nu i Sverige 

och visst är strutsen ett speciellt djur! Trots att de ursprungligen 

kommer från Sydafrika har de en fantastisk 

förmåga att anpassa sig till vårt klimat. De är miljövänliga 

eftersom de kan leva på gräs och klöver, ger ett gott 

och magert kött, lägger många och stora ägg och ger ett 

vackert och hållbart skinn som man kan tillverka bland 

annat väskor av. 

Strutsen är inte precis något intelligent djur. Hjärnan är 

stor som en valnöt eller lika stor som ett av strutsens egna 

ögon. Men detta är istället unikt då synen är extremt god. 

På 1.6 kilometers håll kan den se ett fem centimeter stort 

föremål. 

Ja, det var mycket intressant vi fick höra och avläsa från 

tolkarna Karin Bennhult och Anna Hansson. 

Kaffe med strutskaka och strutsglass smakade bra efter 

rundvandringen på gården där det blåste iskalla vårvindar. 

I butiken fanns olika strutssaker att inhandla. En dammvippa 

av strutsplym är mycket effektiv, korvar och kött är 

som sagt gott och magert men en väska för 2.500 kronor, 

Det är många som besöker denna mässa – flera tusen personer 

varje dag. Visar man upp sig på sådant arrangemang 

ska man nog kunna värva nya medlemmar – vuxendöva, 

CI-bärare, hörande och anhöriga. Unga som gamla – alla 

är välkomna till VIS Jämtland! Man måste tänka positivt 

och se en framtid och även tro på den. 

Vi tror att VIS har en framtid! Men det är viktigt att vi kan 

värva även yngre medlemmar, som förhoppningsvis orkar 

och kan jobba inom föreningen så småningom. Man kan 

inte kräva att alla ska göra det direkt. Alla vet att det är 

svårt att få folk att ställa upp i styrelserna ute i länen men 

har vi många nya medlemmar blir det lättare att kanske 

hitta någon som vill. Det gäller att vara klurig och komma 

med nya idéer och våga utnyttja de tillfällen som ges. Det 

ska bli spännande att se om vi lyckas att fånga så många 

nya medlemmar på mässan, som vi hoppas på. 

Läs mer om Expo Norr på www.exponorr.nu 

Tolkanvändardag på strutsfarm 

Text: Gith Holmgren 

Strutsattack? Annika Elfstedt och Ansa Grönestad 

i närkontakt med strutsar på pedagogiska 

hörselvårdens tolkanvändardag i Dalarna. 

nej tack! 

Det var som vanligt en mycket trevlig och bra dag som 

Annika Elfstedt och Monika Björklund anordnat. 

Text och foto: Lis Persson 


SammaNDrag: VIS rIKSFÖrbuNDS 

Plats: Scandic Plaza, Stockholm 1-3 april 2009 

Vi började med en planeringsdag 

då vi fritt kunde diskutera 

aktuella frågor. 

Våra möten kommer även i fortsättningen 

att hållas på 

hotell inom kedjan 

Scandic hotell. Vi arbetar 

vidare med att 

få till fördelaktiga 

priser på konferens 

och boende. 

TSS-kurs för riksstyrelsen 

kommer 

att arrangeras i samband 

med våra styrelsemöten. 

Det informerades om att Eva Karltorp, 

överläkare påHuddinge sjukhus CIteam, 

förespråkar att föräldrar till CIopererade 

barn skall ges möjlighet att 

lära sig TSS, då man anser det svårare 

att lära sig teckenspråk. 

SDR (Sveriges Dövas Riksförbund) vill 

tillsammans med VIS driva ett projekt 

avseende TSS kontra teckenspråk och 

påvisa våra olika behov. 

Värvningskampanjen fortskrider och 

profilprodukter är beställda. En första 

leverans kommer att skickas ut till länen 

från kansliet. Önskas mer material 

så får länsföreningarna själva stå 

för kostnaden. 

Roll-Ups finns att låna via kansliet 

som är lämpliga att användas vid utställningar 

och informationer istället 

för de gamla skärmarna. 

”...förslag framkom på 

att försöka få en slagkraftig 

startsida som 

kan göra besökare 

intresserade.” 

Hallå alla VISare! 

Finns intresse för en resa till Kina år 2010? 

Anmäl intresse till 

VIS kansliet 

eller Gith Holmgren 

på e-post: gh2002@live.se eller sms: 070-544 53 16 

senast den 31 augusti 2009 

Styrelsemöte 

Ansökan om medel till Allmänna 

arvsfonden håller på att färdigställas 

och kommer att överlämnas vid ett 

personligt besök. 

Erfarenheterna från 

riksårsmötet i Kalmar 

diskuterades. 

De synpunkter som 

framkommit kommer 

att ligga till 

grund för hur vi 

ska genomföra välplanerade 

möten i 

framtiden. 

VIS-Akademin diskuteras 

och styrelsen 

anser att den även i framtiden ska 

ges ut. Förslag på nytt tema finns. 

Kontakt kommer att tas 

med nuvarande grupp 

avseende fortsatt arbete. 

Närmaste kurs blir årets 

utvecklingskonferens 

på Hagabergs folkhögskola 

den 22-24 maj. Här 

ges deltagarna chans att 

diskutera viktiga frågor. 

Här kommer även att 

ges information om 

arkivering vilken har varit 

mycket efterfrågad. 

Cirkelledarutbildning har gemomförts 

för nybörjare och fortsättningskursen 

är planerad till 12-14 juni på 

Hagabergs folkhögskola. 

CI-frågor är ett aktuellt ämne, då vi 

blir allt flera. En informationspolicy 

diskuterades som avser information 

om tillgängliga hjälpmedel samt hur 

VIS ska kunna fånga upp nyopererade 

personer och få dem intresserade av 

föreningen. 

Vi tog även upp tillgängligheten för 

hörselskadade i det kulturella samhället 

då bland annat Svensk Film kommer 

att dra in på textning, vilket är 

något vi verkligen måste protestera 

mot. 

Under 2008 inkom 9 700 kronor till 

minnesfonden, vilka skulle komma 

länsföreningarna tillgodo och styrelsen 

beslöt att använda dem till föreläsare 

på årsmöten och ting. 

Ändrade ersättningsregler om bidragen 

till länsföreningarna 

”Svensk Film kommer 

att dra in på 

textning, vilket är 

något vi verkligen 

måste protestera 

mot” 

kommer att skickas ut 

på remiss enligt önskemål 

på årsmötet. Dessa 

kommer att redovisas 

på tinget i höst. 

Hemsidans utformning 

diskuterades och förslag 

framkom på att 

försöka få en slagkraftig 

startsida som kan göra 

besökare intresserade. 

Bildarkiv på hemsidan 

diskuterades och vi kommer att kontakta 

några av VIS aktiva fotografer. 

Öppettider i sommar 

Text: Göran Möller 

Kansliet har semesterstängt v. 28-32 

I brådskande ärenden under den tiden 

se kontaktuppgifter på sidan 22 i VIStidningen 

Ha en riktigt skön sommar! 

önskar Susanne 


10 

Min CI-operation 

... och om att prata i telefon med barnbarnen 

Stor förändring En vecka efter sin CI-operation har Ingegerd Fahller fortfarande några tejpbitar som 

minner om ingreppet. Annars är det mer påtagliga saker som har förändrats och drömmen om att gå och se 

en musikal är inte längre lika avlägsen. 

En sista koll Innan operationen görs en sista hälsokoll på Ingegerd. Hon har genomgått en så kallad 

EAS-operation, som innebär att hon fått behålla sin naturliga hörsel på bastonerna. Här undersöks hon av 

överläkare Eva Karltorp på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. 


Min CI-operation (Cochlea Implantat) är en EASoperation, 

vilket innebär att jag har fått behålla 

min naurliga hörsel på basområdet, de mörka 

tonerna. 

Direkt efter vårt årsmöte i Kalmar åkte jag till Karolinska 

universitetssjukhuset i Huddinge. Efter en natts hotellvistelse 

var det dags för inskrivning på sjukhuset. Den första 

jag träffade i väntrummet var lilla Lovisa, 10 månader, tillsammans 

med sin mamma Hon var så söt med sina två 

CI:n inopererade och hon hörde. Jag fick mig en tankeställare... 

kan en 10 månaders baby klara av två CI-hörapparater, 

då bör jag klara av en. 

Jag var mycket trött dagen efter årsmötet vilket delvis 

berodde på tågförseningar. Jag fick ett eget rum på sjukhuset, 

vilket var skönt då jag behövde vila mycket för att 

orka med operationen. Maken Bert var med hela tiden, han 

satt och sov på en stol, medan jag fick ligga på sängen och 

sträcka ut benen. 

Tisdag morgon blev jag väckt klockan halv sju för att förbereda 

mig inför operationen. Jag fick duscha och tvätta 

håret med en speciell tvål. Klockan blev åtta och då var det 

dags att åka ner till operationssalen. Där träffade jag en 

hoper grönklädda människor med mun- och nässkydd. 

Jag kände ingen direkt oro inför operationen. Min inställning 

var att jag litar på de som utför operationen. De är 

specialister och kan sin sak. Därför kände jag mig lugn i 

att överlämna mig helt i deras händer. Jag var ytterligare 

stärkt av lilla Lovisa med sina två CI:n. 

Klockan tre på eftermiddagen vaknade jag eller kanske 

blev jag väckt. Jag var så trött, så jag slumrade in mest hela 

tiden. 

Klockan sex på kvällen hämtades jag av personal från avdelningen 

och även Bert kom dit. Jag fick höra att han hade 

suttit och väntat på mig hela dagen och det berodde på att 

han hade känningar av förmaksflimmer, var trött och inte 

orkade något annat. 

Det egendomliga var att jag hörde så bra direkt efter operationen. 

Jag upplevde mig nästan som fullt hörande! 

På onsdag åkte vi taxi till Arlanda för att sedan flyga hem. 

Jag hörde när piloten informerade i planet och det har jag 

inte kunnat höra på flera år. På kvällen pratade jag i telefon 

med mina nära och kära, till och med kommunikationen 

med barnbarnen fungerade. 

På torsdagen, två dagar efter operationen, vaknade jag och 

det hade slagit lock för mitt nyopererade öra. All hörsel, 

som fungerade så bra dagen innan, var som bortblåst. 

Jag kände pulsen slå i örat och fick tinitus. 

Den 31 mars åkte jag åter till Karolinska i Huddinge för 

att bli ”påkopplad”. Det var en underbar känsla att kunna 

höra igen och framförallt de höga tonerna i diskanten 

som det är åratal som jag hörde senast. Det krävs mycket 

träning för att lära sig att höra på nytt med CI, men det 

är också stimulerande. Hos ingenjör Marja Vainio fick jag 

höra tonerna från de trådar som är inopererade. Hon jobbar 

mycket med att få CI att fungera med rätt inställda 

toner. Audionomen/pedagogen Åsa Nilsson hjälper mig att 

lyssna på hur de olika ljuden låter. Hon läser en text som 

jag också kan läsa och följa med i. På det viset lär jag mig 

hur orden låter. Nu har jag varit på biblioteket och lånat 

ljudböcker med bok för att träna på att lyssna hur orden 

låter och samtidigt följa med i texten. 

Mitt CI har blivit som ett slags pånyttfödelse. Jag kan 

höra småfåglar kvittra, vilket är en härlig känsla. Jag hör 

blinkerssignalen i bilen, telefonsignaler och även micro- 

På uppvaket Direkt efter operationen upplever 

Ingegerd en förbättring av sin hörsel. 

vågsugnens pipande. 

Att lyssna genom teleslinga är svårt, det låter fortfarande 

grötigt och är svårt att skilja ut de olika orden. 

Efter cirka två månader var jag på återbesök för att ställa 

in de olika ljudsignalerna. Återbesöket gick bra och jag är 

mycket nöjd med mitt CI. Jag önskar redan att få ett nytt 

CI inopererat i det andra örat om några år. 

Men jag är oerhört glad och tacksam för att ha fått göra 

den här operationen. Mitt liv har blivit mycket rikare! 

Numera behöver jag inte dra mig undan för att jag inte 

kan höra vad folk säger. 

Min största önskan är att gå och lyssna på en musikal eller 

se en teater för att få en trevlig och angenäm upplevelse. 

Jag hoppas att det blir så i framtiden... 

Text: Ingegerd Fahller 

Foto: Bert Fahller 

Cochleaimplantat - kriterier för vuxna 

Förutsättningen för en CI-operation är dövhet eller grav hörselnedsättning 

på båda öronen. Det är också nödvändigt att 

personen i barndomen kunnat utveckla ett talspråk. En del 

personer kan ha nytta av en ny variant av CI som bygger på 

elektrisk-akustisk stimulering (EAS). Man utnyttjar då att personen 

har en god hörselrest i basområdet och CI kompletterar 

i första hand i diskanten. 

För vissa kan en CI-operation innebära att personen till exempel 

kan uppfatta omgivningsljud. För andra kan resultatet 

bli betydligt bättre. Man kan inte på förhand precisera vilken 

funktionsnivå patienten kommer att uppnå. 

Alla CI-bärare har olika förutsättningar och vad som räknas 

som ett bra resultat är relativt. Det är inte självklart att den 

som fått bäst resultat på hörseltester är nöjdast. 

En viktig faktor för hur bra hörseln kan bli är dövhetsdurationen, 

det vill säga hur länge en person varit döv. Dövhetsduration 

räknas snarare i decennier än i år. Orsaken till att man 

blivit döv, graden av dövhet och i vilken omfattning hörapparat 

har använts spelar också stor roll. Det är viktigt att hjärnan 

har fått viss ljudstimulans. 

För de flesta tar det tid att vänja sig vid och att lära sig att 

tolka CI-ljudet. Därför är det viktigt att använda CI-hörseln 

mycket, och hörselförmågan kan då också förbättras efter 

hand. 

Källa: http://www.karolinska.se/ci 


12 

Dömd till dövhet 

Handikapp väcker intresse och 

nyfikenhet. Allt avvikande 

pockar ju på en förklaring. 

I dag vet vi också mer vilka orsaker 

man kan tänka sig. Det kan handla 

om olycksfall i trafiken eller i arbetet, 

om sjukdomar, någon gång också om 

medicinska biverkningar. Vi vet också 

att genetiken kan medverka i form av 

ärftliga anlag, till exempel för dövhet. 

Förr, när kunskaperna var mer begränsade, 

fick man ofta söka förklaringar 

på annat håll, i myter och legender. 

Det fanns också mer ”vetenskapliga” 

teorier om att det fanns en hörsel även 

hos de döva - men att den sov, och den 

som sover brukar ju kunna väckas. Archigenes, 

en grekisk-syrisk läkare som 

levde i Rom under det första århundradet 

efter Kristus, prövade teorin genom 

att blåsa med trumpet rakt in i 

de dövas öron. Det blev deras hörsel 

knappast bättre av, möjligen fick de 

tinnitus på köpet. Idén har prövats 

på nytt av andra läkare långt in i vår 

egen tid. 

Avsiktligt vållade 

Kroppsliga ofullkomligheter kan ha 

många orsaker. De kan vara avsiktligt 

vållade och har haft sin plats i lagstiftning 

och rättskipning på många håll 

i världen som lagfästa påföljder för 

brott av skilda slag. 

Det kallas ibland för talionsprincipen. 

Många känner igen den från en formulering 

i Andra Mosebok i Gamla 

testamentet: ”Öga för öga, tand för 

– om handikapp som straff 

tand, hand för hand och fot för fot.” 

Man skulle kunna tillägga ”öra för 

öra” för så har det ibland också varit. 

Talionsprincipen är äldre än Bibeln. 

Som man kan förvänta sig har den 

också kunnat tillämpas i den mer privata 

vedergällningens historia. 

Tvetydig lagregel 

Det är en lagregel, som kan läsas på 

lite olika sätt. Många har läst den som 

ett blodtörstigt rop på vedergällning. 

Andra har snarare sett den som en maning 

till besinning och återhållsamhet. 

Man skulle inte gå till överdrift i 

sin hämndlystnad. Straffet skulle förvisso 

motsvara brottet - men inte mer. 

En sådan maning kunde nog ibland 

vara befogad. Litterära exempel på 

en vrede som går för långt kan man 

hitta redan i den västerländska litteraturens 

äldsta bevarade storverk Odysséen, 

Homeros’ långa versberättelse 

om trojanska kriget. När Odysseus efter 

många års kringirrande på havet 

återkommer till sin hemö Ithaka och 

finner att hans borg våldgästats och 

hans hustru påstridigt uppvaktats av 

den svekfulle Melantheus, då känner 

Odysseus’ och hans vänners förbittring 

inga gränser: ”Där skar de av honom 

både näsa och öron med kniven, 

/ ryckte lemmen ur kroppen och gav 

den till hundar att äta, / samt högg av 

honom armar och ben i sin måttlösa 

vrede.” 

För grekerna var annars behärskning, 

sans och måtta, ett medborgerligt ideal 

som även Homeros bekänner sig 

till genom att beskriva deras hämndlystnad 

som överdriven och måttlös. 

I långa tider har man också tänkt sig 

ett slags symboliskt förhållande mellan 

brott och straff: straffet skulle inte 

bara motsvara utan också spegla brottet. 

Det är en gammal tanke, som på olika 

sätt återkommit och levt kvar långt in 

i vår egen tid – inte minst som ett tacksamt 

och spektakulärt motiv i skönlitteratur 

och dramatik. I Jules Vernes 

klassiska äventyrsroman Tsarens kurir, 

publicerad 1876, har kuriren fallit i 

tatarernas händer och ska få sitt straff 

som spion: ”Du har kommit för att se 

vad som händer vid ett tatarläger... Du 

har sett för sista gången.” Och bödeln 

stiger fram och för den vitglödgade 

sabelklingan till spionens ögon. 

Symboliska straff 

I vissa fall kan det kanske vara så att 

en spion snarare hört än sett för mycket 

och att han därför – enligt principen 

om straffet som en spegling av brottet 

– borde straffas med hörselns förlust i 

stället för med synens. 

Det är också vad som händer i Joseph 

Conrads Med andra ögon – en roman, 

publicerad 1911, som på ett helt annat 

sätt än Jules Vernes står mycket nära 

vår egen tid. 

Också här handlar det om en spion, 

Razumov, som ska få sitt symboliska 

straff. Tre terrorister har tryckt upp 

hans huvud mot en vägg och en av 

dem, den mest brutale av de tre, höjer 

handen. Razumov, som väntat sig 


ett knivhugg, känner i stället ett våldsamt 

slag mot örat. De vänder honom 

och ett lika våldsamt slag träffar hans 

andra öra. ”Det kändes som om huvudet 

gick i två bitar, och samtidigt 

blev männen som höll honom alldeles 

tysta – ljudlösa som skuggor.” Det 

är han, som inte hör dem längre. Han 

har hört för sista gången. De öppnar 

dörren och kastar ut honom på gatan. 

Litteratur är dikt och ska så vara – 

men verkligheten är kanske inte alltid 

så avlägsen som man gärna vill tro 

eller hoppas. Det som händer i de nyss 

nämnda och citerade berättelserna 

har haft sina motsvarigheter även i 

svensk officiell lagstiftning och rättskipning. 

I Marstrand på den svenska 

västkusten dömdes år 1706 en man 

att mista livet. Han hette Johan Henrik 

Schönheit och var landsfiskal och 

boktryckare. Han var frispråkig och 

hade aldrig gjort någon hemlighet av 

vad han tyckte om landets regering 

och rättsväsende. För sin frispråkighet 

dömdes han inte bara till att få se sina 

böcker brännas av bödeln utan också 

till att få sin högra hand, skrivhanden, 

avhuggen och tungan utdragen med 

en krok så att den kunde skäras av. 

Först därefter, sedan han fått sitt symboliska 

straff, blev han halshuggen 

och bränd på bål. 

Handen avhuggen 

Ett liknande öde drabbade Jacob Johan 

Anckarström, som 1792 fick sitt 

straff för mordet på kungen, Gustav 

III. Även han blev halshuggen men 

innan han miste livet på det sättet 

hade också han fått högerhanden, den 

hand som hållit i vapnet, avhuggen 

och uppspikad på en påle. 

Symboliken var i båda fallen tydlig 

för var och en som ville se. 

Behandlingen av Razumov går ett 

stycke längre än vad som varit vanligt 

i öronstympningarnas historia. 

Medan avsikten med vad som kallas 

”bländning” helt otvetydigt varit att 

för all framtid beröva en människa 

synen har bruket att skära öronen av 

människor haft ett delvis annat syfte. 

Stympningen skulle tjäna som skamstraff 

och igenkänningstecken. Själva 

hörselsinnet, hörselförmågan, kunde i 

allt väsentligt lämnas intakt. 

Öronlös och föraktad – det är så bödeln 

möter oss i Vilhelm Mobergs roman 

Rid i natt! För att undgå straff för 

egna brott har Hans i Lenhovda gått 

med på att överta ”mästermans” avskydda 

syssla. Och det är för att han i 

framtiden inte ska kunna undgå upp- 

Öra för öra Genom historien har man haft uppfattningen om ett 

slags symboliskt förhållande mellan brott och straff: straffet skulle 

inte bara motsvara utan också spegla brottet. I Odyssén står att läsa 

”Där skar de av honom både näsa och öron med kniven... i sin måttlösa 

vrede.” 

täckt och igenkänning som jesuitpatern 

Hieronymus får ett öra avhugget 

i Zacharias Topelius’ en gång så populära 

romancykel Fältskärns berättelser. 

Man kan ibland förvånas över dessa 

traditioners livskraft – barbariska sedvänjor, 

ofta sanktionerade av gällande 

lagstiftning, som tycks sakna såväl 

början som slut. Öronstympningarnas 

kända historia sträcker sig över 

många tusen år. 

Motsvarigheter i Sverige 

I Hammurabis redan nämnda lagsamling 

från Babylon, tusen år äldre 

än berättelsen hos Homeros, finns två 

paragrafer som har med öronstympningar 

att göra. De säger att om en 

slav ger en friboren man en örfil eller 

är uppkäftig mot sin herre, då ska han 

straffas genom att få ett öra avhugget. 

Motsvarigheter finns i vår egen 

svenska medeltidslagstiftning. I Magnus 

Erikssons stadslag från 1350 stad- 

Skulptur: Sven Lindholm 

Foto: Lisa Wadin 

gas att för stölden av en halv mark 

”skall en tjuv bliva slagen vid kåken 

(skampålen) och mista båda öronen, 

för tre örar mista huden och ett öra” 

(örar=mynt red. anm.). En likartad paragraf 

fanns då i Södermannalagens 

”tjuvabalk” från 1327: ”Stjäl någon mer 

än en halv mark… har målsäganden 

rätt att skära öronen av honom eller 

taga tre mark i böter.” 

Ingen bör i sin förfäran över gångna 

tiders brutalitet förledas till tron att 

vår egen tid alltid är så mycket bättre. 

Stympningstraditionen har inte 

upphört. Den, som under de senaste 

årtiondena följt mediernas utlandsbevakning, 

vet att sådant fortfarande 

förekommer. Den av Sydafrika stödda 

gerillan i Moçambique var på 1980-talet 

ingalunda främmande för att skära 

öronen, ibland också näsan, av sina 

fiender. 

Att läsa historia är förvisso nyttigt 

men inte alltid något nöje. 

Text: Bo Andersson 


14 

rIKSÅrSmÖTET 

VIS Riksårsmöte 2009 hölls i Kalmar den 

7-8 mars. Omkring 35 VISare hade tagit 

sig till Kalmar med ”den stora stadens 

möjligheter och den lilla stadens personlighet 

och charm”. 

På lördagseftermiddagen upptogs årets förhandlingar. 

Ordförande Kerstin Kjellberg hälsar alla välkomna 

och dagordningen fastställs efter tillägg under punkten 

”övriga frågor”. Här tillkom information om Nordiska 

sommarveckan och fråga om marknadsföring av VIS. 

Verksamhetsberättelsen för 2008 gicks igenom. Medlemsantalet 

vid årets slut var 719 medlemmar, något som den 

startade värvningskampanjen har förhoppningar att öka 

till 1500 medlemmar år 2011. Ordförande för årsmötet var 

Christer Andersson som sedan rubrik för rubrik gick igenom 

den fortsatta verksamhetsberättelsen. Under rubriken 

”ekonomi” meddelades att VIS sökt medel från olika 

källor och erhållit stöd från bland andra ABF och Tysta 

skolan. Vidare gick att läsa om bland annat länsverksamheten, 

tolkfrågor, informationsfrågor, utvecklingskonferensen 

och förra årets riksting. 

Under rubriken verksamhetsområden och hälso- och sjukvård 

redogjordes för VIS intressepolitiska program som 

gäller fram till 2011. Programmet fokuserar på rehabilitering, 

tolkfrågor, arbete och tillgänglighet. 

Under rubriken verksamhetsområden och ekonomi framgick 

att nya krav för att erhålla statsbidrag kommer att 

träda i kraft från och med 2010. Dessa krav kommer att 

Trevligt sällskap ... var det gott om i Kalmar. Ovan 

Ingegerd Fahller och Barbro Möller, tv Bert Fahller i samtal 

med Gith Holmgren, Gudrun Jonsson-Delin (främre 

tv) och Krister Gustavsson (främre th). Nedan överst: 

Middag på lördagen och Marga Margulies och Kerstin 

Kjellberg vid avfärd (nedan underst). 


IKSÅrSmÖTET 

offentliggöras undre 2009. 

Under det gångna året har VIS-Akademin gett ut sin nionde 

skrift. Verksamhetsberättelsen redogör vidare bland 

annat för arbetet med och kring TSS-veckan, Nordiska 

Vuxendövveckan, VDNR (VuxenDövas Nordiska Råd) och 

värvningskampanjen*. 

Den ekonomiska redovisningen hölls av kassör Ingegerd 

Fahller, som tillträdde den 10 april förra året. Den ekonomiska 

redogörelsen visar på ett årsresultat på 5518 kronor 

i kassan. På det stora hela visas en trygg ekonomi upp där 

bland annat kan omnämnas att VIS sålt teckenlexikon för 

75 000 kronor under det gångna året*. 

Då styrelsen beviljats ansvarsfrihet för verksamhetsåret 

2008 ajournerades årsmötet för dagen och ben sträcktes på, 

kaffe dracks, hotellets solarium invigdes och under några 

timmar samtalades det om ditt och datt i korridorer och på 

hotellrum. Vid sjutiden var det så dags för middag. 

Det var full rulle under middagen och skratten och samtalen 

avlöste varandra. Så tog Krister Weidenmark till orda 

och priser i medlemsvärvningstävlingen utdelades. Första 

pris på 4000 kronor till länsföreningen gick till VIS Jämtland 

som under hösten 2008 värvat hela 11 nya medlemmar. 

På andra plats kom VIS Norrbotten med nio nya medlemmar. 

Under söndagen fortsatte således förhandlingarna och 

först på dagordningen står behandling av inkomna mo- 

Andra pris i värvningskampanjens tävling gick till 

VIS Norrbotten, här representerad av Annika Willberg 

som mottager diplom av Krister Weidenmark. 

tioner. En motion hade lämnats in av Marga Margulies, 

VIS Stockholm, angående textade teveprogram. Förbundsstyrelsen 

hemställde åt årsmötet att bifalla motionen vad 

gäller information om textade teveprogram och att anse 

motionen besvarad vad gäller bättre kvalitet på direkttextningen. 

Årsmötet beslöt enligt förbundsstyrelsens förslag 

med tillägget att motionen och årsmötets beslut överlämnas 

till Sveriges Television. 

Sedan följde en rad frågor som styrelsen överlämnade åt 

årsmötet. Bland annat hade kassör Ingegerd Fahller ett förslag 

om att de 32 000 kronor som statsbidraget var större 

än väntat ska fördelas som extra resurser till VIS sommarvecka 

och till värvningskampanjen. Det beslöts enligt förslag. 

Diskussionen hettade till en aning när Krister Gustavsson 

redogjorde för styrelsens förslag till fördelning av bidrag 

till länsföreningarna. Styrelsen föreslog att varje länsförening 

skulle få ett grundbidrag utgörande 3 000 kronor (istället 

för som idag 6 000 kronor). Därefter föreslogs ett bidrag 

Samlad skara Omkring 35 VISare hade tagit sig till 

Kalmar och VIS Riksårsmöte 2009. 

per medlem utgå med 100 kronor (istället för som idag 70 

kronor). Utöver detta skulle möjlighet att söka bidrag till 

aktiviteter i föreningen finnas, dock max 10 000 kronor per 

år och förening. Motiveringen var att vissa inaktiva föreningar 

”sparar pengarna på hög” och styrelsen anser att de 

aktiva föreningarna bör gynnas i större utsträckning. Men 

det framkom kritik om att det slår orättvist, blir svårare 

med planering och frågan ställdes om det här var ett sätt 

för VIS på riksplanet att ”hålla koll på föreningarna”. Ordföranden 

Kerstin Kjellberg menade dock att styrelsen vill 

veta att det verkligen blir något av pengarna. Beslut fattades 

dock inte i frågan och förslaget sänds på remiss till 

länsföreningarna för yttrande och tas sedan upp igen på 

rikstinget 2009. Stadgarna för Riksförbundet för Vuxendöva 

i Sverige gicks igenom, tillsammans med stadgegruppens 

förslag på ändringar och tillägg*. 

Sen valdes riksstyrelsen som presenteras på sidan här bredvid. 

Efter ordet fritt och övriga frågor gällande information 

om Nordiska sommarveckan, pluggannonser, efterfrågan 

av digitalisering av TSS-lexikonet och en uppmaning till 

länen att agera i tolkråden förklarades årsmötet avslutat 

av mötesordförande Christer Andersson. 

*) För utförligare information kontakta kansliet. Kontaktuppgifter 

finns på sidan två i VIStidningen. 

VIS 2/2009 

Text: Krister Weidenmark och Lisa Wadin 

Foto: Lisa Wadin 

15

16 

rIKSÅrSmÖTET 

Handelsmän och asgarv 

Under årsmötet underhölls deltagarna 

inte bara av social samvaro med varandra. 

På lördagen fick man besök av Mikael Hermansson, 

coach och skådespelare, och på 

söndagen berättade Eva-Lena Holmgren, 

historiker, om handeln i Kalmar under 

1600- och 1700-talet. 

En god historia Eva-Lena Holmgren, 

historiker, besökte årsmötet och berättade om 

Kalmar på 1600- och 1700-talet. 

Skrattretande Mikael Hermansson föreläste 

under lördagen om skrattet och optimismens 

betydelse för vårt välmående. 

På grund av tågförseningar släntrade undertecknad in 

en aning sent till föreläsningen ”Skratt och humor”. 

Jag hade tydlig missat något då jag förvirrat undrade 

vad alla skrattade åt när Mikael Hermansson skrek ”YES” 

(eng. för JA! red. anm.) längst fram i rummet. Senare fick 

jag förklarat för mig att det hela handlade om att ta motgångar 

med en förhoppning om att det för något gott med 

sig. 

Mikael Hermansson arbetar som coach, lärare, skådespelare 

och clown och håller föredrag inom bland annat teambuilding 

och utveckling. Enkelt uttryck handlar det om at 

övertyga människan om att optimismen vinner. 

- Ju mer nöjd man är med sig själv och sitt liv desto bättre 

mår man, säger han. 

Mikael Hermansson är övertygad om att optimister når 

längre. Hand i hand med optimismen slår han även ett slag 

för skrattets betydelse. 

- Människor som kan ta saker med humor är ofta mer flexibla 

och tar sig lättare igenom kriser. 

En stor del av föreläsningen relaterade även till kroppsspråkets 

betydelse. Enligt Mikael Hermansson ”minns” 

kroppen att du till exempel har agerat glad och således blir 

ditt humör även därefter till slut. 

- Våra tankar påverkas helt klart av vårt kroppsspråk, säger 

han och jag som har hållning som en säck potatis kunde 

inte låta bli at fråga om det fanns hopp för mig… 

- Du kan säkert ändra på det och jag vet att det fungerar. Jag 

har använt det på inte bara mig själv utan också på andra. 

Kanske inte engelskan hade nått till Kalmar på 1600-talet 

men nog verkade inte mycket ligga i vägen för de handelsmän 

som huserade där på den tiden. Eva-Lena Holmgren 

arbetar som historiker och berättade under söndagen med 

stor entusiasm om dåtidens Kalmar. Vi fick en historielektion 

som hette duga, allt från arvslagar och religionens betydelse 

till byggnadstekniker och rävspel. 

Text och foto: Lisa Wadin 


Nya FÖrbuNDSSTyrELSEN 2009 

1 namn 2 befattning i styrelsen 3 hemort/länsförening 4 detta vill jag med mitt uppdrag 

5 viktigaste frågan inom VIS just nu 


1. Kerstin Kjellberg 

2. ordförande 

3. Leksand, VIS Dalarna 

4. jag vill göra VIS till ett självklart val för vuxendöva, CI-opererade och deras anhöriga. 

5. öka medlemsantalet och göra VIS synligare. 

1. Krister Gustafsson 

2. vice ordförande (omval, två år) 

3. Handöl, VIS Jämtland 

4. att VIS ska bli ett starkt förbund med många aktiva medlemmar. 

5. medlemsvärvning. 

1. Ingegerd Fahller 

2. kassör (omval, två år) 

3. Luleå, VIS Norrbotten 

4. att VIS ska växa och vi ska ha en bra gemenskap i föreningen. 

5. att öka medlemsantalet och bilda flera nya föreningar, både läns- och lokalföreningar. 

1. Göran Möller 

2. sekreterare/IT-ansvarig (ett år kvar) 

3. Borlänge, VIS Dalarna 

4. stödja VIS med mina kunskaper och hålla liv i föreningen. 

5. medlemsvärvning 

1. Gith Holmgren 

2. ledamot (ett år kvar) 

3. Frösön, VIS-Jämtland 

4. träffa många människor och sprida kunskap om VIS och dess medlemmar 

5. att värva fler medlemmar 

1. Gudrun Jonsson-Delin 

2. ledamot (fyllnadsval, ett år) 

3. Brunflo, VIS Jämtland 

4. sprida förståelse för vad vuxendövhet medför i samhället och skapa ett tillgängligare 

samhälle för vuxendöva 

5. medlemsvärvning 

1. Anita Nilsson 

2. studieorganisatör (omval, två år) 

3. Mariefred, VIS Örebro 

4. sprida kunskap om VIS, TSS samt rätten för 

vuxendöva att delta i samhället på lika villkor. 

5. medlemsvärvning !!! 

1. Roland Bengtsson 

2. suppleant/vice kassör (omval, ett år) 

3. Hamneda, VIS Skåne 

4. öka medlemsantalet och få VIS att synas mer utåt 

5. att få fler medlemmar 

Revisorer 

Eva Gyllenswärd omvaldes (ett år) till revisor med 

Torvald Erlandsson (omval, ett år) och Lena Munck (nyval, 

ett år) som revisorssuppleanter. 

Valberedningen 

Pentti Nording, Carl Spalde och Krister Weidenmark 

utgör valberedning för ett år med Pentti Nording som 

sammankallande. 

17

18 

Cirkelledarutbildning på H 

En ledares egenskaper Annika Elfstedt ledde i mars en cirkelledarkurs på Hagabergs Folkhögskola i 

Södertälje. en punkt på dagordningen var att få klart för sig vilka egenskaper som gör en god cirkelledare. 

I mars gick en cirkelledarutbildning 

av stapeln på 

Hagabergs folkhögskola i 

Södertälje. Dryga tio VISare 

hade samlats för att inspireras 

till att lära och leda. 

Kursledare under helgen var 

Annika Elfstedt, som var 

sträng i sin övertygelse om att 

kurser i att handleda TSS-cirklar bör 

hållas med enbart TSS. Först knorrade 

en del av deltagarna men jag tror att 

den gemensamma uppfattningen var 

att det gick riktigt bra. Som Annika 

Elfstedt sa när någon tyckte att det 

var jobbigt… ”Det är ingen som har 

sagt att det ska vara lätt. De som inte 

kan teckna åt mig är handikappade”. 

Skrivtolkning fanns dock på en liten 

skärm för de som var i behov av det. 

- Ja, varför ska vi hålla kurser i TSS? 

Det är ju för att träna på att kommunicera, 

inte träna på att läsa, sa Annika 

och folk nickade instämmande. 

Inga slingor ute 

- Jag struntar i om ni tecknar rätt eller 

fel. Om man tecknar så att den andra 

parten förstår, vem kan klaga på det? 

Annika berättade om sina egna erfarenheter 

som kursledare. Om hur 

hon, precis som med skrivtolkning, 

även gärna avstod slinga på sina kurser. 

Hon menar att om man träffar en 

kompis ute så finns det ju i alla fall 

inga slingor. 

- Ska man träna kommunikation så 

måste det vara som livet är. Blir det 

fel så gör det ingenting. Om jag fick 

pengar varje gång jag gjort bort mig 

så skulle jag vara miljonär vid det här 

laget, påpekade hon. 

Hårda krav 

Kursen utformades som ett slags 

grupparbete. Kursledaren uppmanade 

deltagarna att komma med förslag på 

egenskaper som är viktiga att ha som 

cirkelledare. Att kunna uppmuntra, 

vara lyhörd, vara uppmärksam, vara 

väl förberedd, kunna entusiasmera 

och se individen, var några av de egenskaper 

gruppen enades om. 

- Har vi dessa krav på våra cirkelledare 

är det inte konstigt om ingen vill 

ställa upp, sa Annika. 

Under kursen delades även olika typer 

av deltagare in olika kategorier. Det 

finns bland andra de som verkligen 

vill lära sig och de som träffas endast 

för att träna och hålla igång tecknandet, 

menar Annika Elfstedt. 

Varför vill vi då ha cirklar och kurser 

i TSS? Flera skäl angavs. Som att det 

är en form av gemenskap, ett sätt att 

umgås, för att träna på att teckna, aktivera 

medlemmarna och utveckla och 

sprida tecken som stöd. 

Diskussionen kring ledarens ämneskunskap 

gick varm. Den generella 

uppfattningen var nog att tröskeln för 

att känna sig tillräckligt säker på sitt 

eget kunnande i TSS för att kunna lära 

ut, är stor. Annika replikerade dock: 

- Ja men man bör göra fel, då vet man 

att man har försökt. Vi kan aldrig lära 

andra att teckna, vi kan bara visa hur. 

Då ledarens roll diskuterats gick samtalet 

vidare in på deltagarens roll. En 

deltagare bör vara aktiv, intresserad, 

känna ett gruppansvar, ett eget ansvar, 

vara närvarande och påverka undervisningen. 

Problem i grupp 

Men vem kan i alla lägen uppfylla 

alla dessa och i en grupp uppstår 

gärna ”problem”. Det hade både Annika 

Elfstedt och några av deltagarna 

i kursen erfarit. Några av de vanligaste 

problemen kunde vara att det blev 

grupperingar inom gruppen, att kunskapsnivåerna 

är väldigt olika, att det 

uppstår diskussioner som stör undervisningen 

och att ambitionsnivån ofta 

var olika. Summan av kardemumman 

var att det inte finns några enkla lösningar 

utan att lyhördheten hos ledaren 

måste finnas med och att problem 


agabergs folkhögskola 

Olika erfarenheter Bland deltagarna i kursen fanns både de som redan arbetade som cirkelledare och 

de som var helt oinvigda. Sammanlagt hade ett tiotal personer tagit sig till Södertälje den här helgen. 

får lösas vartefter de uppstår. 

Några av deltagarna hade redan erfarenheter 

som cirkelledare. En av dem 

var Gudrun Jonsson-Delin, VIS Jämtland, 

som leder en kurs via ABF i Östersund. 

Hjälpt personalen 

- Jag träffade en dotter till en döv dam 

via färdtjänsten. Hon berättade om sin 

mamma som hade svårt att kommunicera 

med personalen på sitt boende. 

Det har nu slutligen resulterat i att 

just den personalen går på min cirkel. 

De lär sig enkla tecken men som förenklar 

mycket i deras arbete. 

Inom VIS Norrbotten har Annika 

Willberg varit med och lett cirklar under 

en tid. 

- Vi var många som gick TSS-kurs och 

startade en cirkel för att vi ville underhålla 

vår TSS. Det är åtta år sedan. Som 

ledare är det svårt att fortfarande, efter 

åtta år, motivera och komma med 

nya idéer. Vi erbjuder även alla våra 

nya medlemmar TSS-undervisning. 

Först brukar vi träffa dem personligen 

och sedan slussas de vidare till en pas- 

sande cirkelnivå, berättar hon. 

Ja, erfarenheterna var många och 

fler lär det bli när TSS-cirklarna rullar 

igång runt om i landet. Annika 

Elfstedt berättade om hur hon ibland 

under sina cirklar upplevde att hon 

pratade för ”döva ögon”. 

- Men då har jag haft en vattenpistol 

med mig som jag sprutat med och då 

brukar de kvickna till… 

Text och foto: Lisa Wadin 


20 

K E I T P A Ö 

Ä R R A T R E L A X A R 

R S S L Ö A I A 

KrySSa mED VIS 2/2009 

L Y K T A R Ö N T G E N 

1 2 3 4 5 6 7 

9 10 

11 12 13 14 

VÅGRÄTT 

1. Finns mången i VIS 

5. Zlatans gäng 

8. Hjälper oss att minnas 

9. Vatten i baken 

10. Flitigt 

11. Kan man färg 

13. Promenadskada 

15. I kryss 

17. Snodd 

19. Skarvar ordentligt 

22. Används ibland som mått 

24. Plattfisk 

15 16 

17 18 19 20 21 

Lös och skicka in! 

Trissmiljonerna väntar! 

Skicka in lösningen senast 

den 1 augusti till: 

VISkansliet 

Susanne Roslund 

Fack FH 29 

80130 Gävle 

8 

22 23 

24 25 26 27 28 

29 30 

31 

32 33 

26. Snövits vän 

29. Märkt 

30. Slappar 

31. Utan skärpa 

32. Lyser upp 

33. Genomlysning 

LODRÄTT 

1. Pratas det ofta 

2. Kan man stoppa med 

3. Pratar sin sång 

4. Har nog litet klädkonto 

5. Möjligt semestermål 

Insänt av: 

Rätt lösning 

på krysset i VIS 1/2009: 

B O S S K N Ö L S V A N 

U T O F U Y E A 

R Ö R T S C I V I L 

O Ö T O R K L L 

P A M P A S Y T L I G A 

L T G A U R 

F E T A Ä L G D A N K 

O T I D B E 

B Y F Å N E E T N I S K 

O S F R I S S U 

H E M S Ö V S K E D 

A E D Ä N N U D 

G O S E D J U R O B O E 

1 Vinnare 2 3 4 av VISkryss 5 6 nr 7 

8 1/2009 är 

9 Bert Fahller 10 i Luleå 

11 Grattis! 12 

13 14 15 16 

Trisslott kommer med posten. 

18 19 20 21 

6. Motvalls 

7. Snurrar 

12. Plats 

22 23 

24 25 26 27 

14. Blir rätt med dans 

16. Kosta på 

17. Oftast tunna 

18. Är salamin ibland 

20. För snabb tur 

21. Doftande virke 

23. Används knappast av dagens frön 

25. Skämta 

27. Styv i korken 

28. Bör vi rensa i 

Adress: 

28 

29 30 

32 33 

Krysset är gjort av Lena Munck 


17 

31

INSÄNDarE 

Varför flytta kansliet? 

Det har kommit till vår kännedom att det finns planer 

på att flytta kansliet från Gävle till Stockholm. 

Kansliet har funnits i Gävle i fem år och har haft 

två dugliga kanslister. Tror inte att någon medlem kan 

säga något annat än att de har gjort och gör ett gott arbete. 

I dag med dagens tekniska förutsättningar kan vi bara se 

fördelar, inte minst ekonomiskt, med att ha ett kansli på 

en mindre ort. Kansliet är idag beläget i ett hus med flera 

handikappföreningar, vilket innebär en helt annan social 

tillvaro än om den skulle ligga separat på annan plats och 

ort. Till det ekonomiska hör relativt låg hyra och låga gemensamma 

utgifter, typ kopiator, postutdelning m.m. En 

flytt till Stockholm skulle med all säkerhet innebära högre 

hyreskostnader och även högre levnadsomkostnader. 

Vi undrar varför och vill gärna veta fördelarna med och 

se konsekvensbeskrivningen av en sådan flytt! Har det här 

Svar från styrelsen: 

Flytt inte aktuell i nuläget 

Riksstyrelsen är helt enig med insändaren om att VIS 

har en mycket duktig, glad och positiv kanslist, vilket 

även var fallet tidigare. 

Vi instämmer också med insändaren i att det är ganska 

ekonomiskt fördelaktigt att ha kansliet i Gävle. 

Det är helt riktigt, att diskussioner har förts om möjligheten 

att flytta kansliet till en plats där styrelsen även kan 

hålla sammanträden, eftersom det krävs en extra övernattning 

för vissa styrelsemedlemmar när mötena förläggs till 

Gävle. Tanken var från början att flytta kansliet närmare 

ordföranden, men den föll på orimligheten i att flytta varje 

gång VIS byter ordförande. 

Stockholm nämndes som en lämplig plats då styrelseledamöterna 

ofta kommer dit av olika skäl och då även kunde 

besöka kansliet. Dessutom finns de myndigheter och institutioner 

som VIS samarbetar med i Stockholm och vår organisation 

skulle bli mera synlig. Ett förslag var att försöka 

hyra lokaler av en annan hörselskade-/handikapporganisa- 

Visste du… 

tagits på ekonomisk basis eller på andra för oss oförståeliga 

grunder. Vi har väldigt dåliga erfarenheter av styrelsens beslut 

om hemsidan, som nu också verkar nerlagd. 

En för oss mycket viktig aspekt är att vi i dag har en duktig, 

glad och bland medlemmarna mycket populär kanslist. 

Har styrelsen undersökt om hon, ur både social och familjär 

synpunkt, är villig att byta bostadsort? Om så är - kan 

styrelsen garantera att hon beredes bostad? Är man för övrigt 

medveten om att lönebidrag inte kan överflyttas mellan 

kommuner? Finns det sådana garantier att kanslisten i 

Stockholm kan anställas med lönebidrag eller är styrelsens 

ekonomi så god att man betalar kanslistens lön fullt upp? 

Stieg Vennström, Ulla Vennström, 

Astrid Johansson, Irene Larsson och Monica Wolf 

tion och då samtidigt få tillgång till sammanträdeslokal 

och därmed sänka förbundets kostnader. 

Styrelsen har gjort en konsekvensanalys och dessutom 

tecknat ett fördelaktigt avtal med Scandic Hotels vilket 

resulterade i att någon flytt av kansliet inte är aktuell i 

nuläget. 

Det är styrelsens uppdrag att arbeta för att stärka VIS som 

organisation och se till att de ekonomiska resurserna används 

på bästa sätt. 

Då det gäller hemsidan är förbundsstyrelsen fullt medveten 

om att den har sett bedrövlig ut den sista tiden. Ett försök 

har gjorts att avhjälpa detta, men resultatet blev inte 

det förväntade. Hemsidan är inte nerlagd men stängd en 

kort tid för att få ett proffsigare utseende, som vi hoppas 

ska bli till belåtenhet. 

Kerstin Kjellberg, ordförande förbundsstyrelsen 

… att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? 

Slå 020-33 00 00 så kommer du till en sjuksköterska. 

OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! 

Nödnumret nås direkt från din texttelefon. 

För mer information se www.pts.se, välj ”funktionshinder” i menyn. 


22 

Kontaktpersoner i länen: 

VIS Norrbotten: 

Pentti Nording 

Tel/fax: 0920-26 76 60 

e-post: p.nording@telia.com 

VIS Västerbotten: 

Lena Perstrand 

Tal/texttel: 0930-502 71 

e-post: lena.perstrand@nashnet.nu 

VIS Jämtland: 


Texttel: 063-217 48 

e-post: gudrun.jonsson-delin@telia.com 

VIS Västernorrland: 

Henry Höglund 

Texttel: 0611-122 72 

e-post: sirhen@telia.com 

VIS förbundsstyrelse: 

Ordförande: 

Kerstin Kjellberg 

Lekattvägen 17 C 

793 30 Leksand 

Texttel: 0247-144 19 bost. 

Texttel: 0247-641 58 arb. 

Fax: 0247-151 03 arb. 

e-post: vis.kjellberg@sdrf.se 

Vice ordförande: 

Krister Gustafsson 

Handöl 574 

830 15 Handöl 

Texttel: 0647-722 77 

e-post: elgubbe@msn.com 

Kassör: 

Ingegerd Fahller 

Trollnäsvägen 3 A 

972 51 Luleå 

Tel: 0920-22 68 70 

e-post: ingegerd@fahller.se 

VIS Dalarna: 

Gertrud Emnéus 

Tel: 0225-539 55 

e-post: gertrud_emneus@hotmail.com 

VIS Gävleborg: 

Katrin Petersson 

Texttel: 018-40 46 34 

e-post: i.k.peterson@telia.com 

VIS Stockholm: 

Kerstin Tynderfeldt Riesenfeld 

Texttel: 08-19 46 22 

e-post: k.tynderfeldt@comhem.se 

VIS Örebro: 

bjarne sundström 

Texttel: 0587-143 95 

e-post: bjarne.g.sundstrom@telia.com 

Sekreterare: 

Göran Möller 

Åkertegsgatan 21 

784 65 Borlänge 

Tal/texttel: 0243-23 24 33 

e-post: goran.mller@spray.se 

Vice sekreterare: 

Gith Holmgren 

Jägarstigen 2 

832 47 Frösön 

Mobil: 070-544 53 16 

e-post: gh2002@live.se 

Ledamot: 


Korpralvägen 19 

834 33 Brunflo 

Tel: 063-217 48 

e-post: gudrun.jonsson-delin@telia.com 

Pssst... Tipsa oss! 

Vad vill du läsa om i VIStidningen? 

e-posta till vistidningen@live.se 

VIS Kalmar: 

Christer Andersson 

Mobil: 070-510 42 46 

e-post: christera@ltkalmar.se 

VIS Halland (vilande): 

Mona Sammens 

Tel: 0430-131 35 

e-post: mona.sammens@ipbolaget.com 

VIS Skåne: 

Krister Weidenmark 

Tel: 0479-400 05 

Texttel: 0479-400 04 

e-post: krister.weidenmark@swipnet.se 

VIS Västra Götaland: 

Carl Spalde 

Texttel: 031-58 55 53 

e-post: sagoga@hem.utfors.se 

Studieorganisatör/ 

kontaktperson till länen: 

Anita Nilsson 

Jacob Ulfssons väg 8 B 

647 32 Mariefred 

Texttel: 0159-219 67 

e-post: anita.vis@telia.com 

Suppleant/Vice kassör: 

Roland Bengtsson 

Källshult 4 

340 13 Hamneda 

Mobil (sms): 073-802 01 16 


HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS 

MKT2095 SWE 

Vi har tagit steget 

in i framtiden 

OPUS 2 

The Hearing Implant Company 

DACAPO 

UPPLADDNINGSBART 

BATTERI 

OPUS 2 passar alla och du kopplar lätt in omvärlden. FM, MP3 och Bluetooth 

är bara några exempel. 

Opus 2 har inbyggd T-spole med M-MT-T inställning. Enkel justering med 

separat kontroll med tydliga knappar och du väljer själv om du vill använda 

DaCapo uppladdningsbara batterier eller vanliga batterier. 

OPUS 2 är den tunnaste och lättaste processorn på marknaden - med 

DaCapo blir den ännu lättare! 

Läs mer på: www.mollerstrommedical.com | www.medel.com 

Möllerström Medical AB, Slagthuset, 211 20 Malmö, Tel. 040-17 63 50, Fax 040-17 63 59 

info@mollerstrommedical.com 

VIS 2/2009 23 

22009 SE r.2.0

24 

rESCENSION 

Per Aron Borgs fantastiska äventyr 

Fantastiskt äventyr Tyst teater, som ingår i 

Riksteatern, besökte i våras Älvsbyn. Hela föreställningen 

var textad vid sidan om. 

I 

våras besökte Tyst teater bland andra Älvsbyn med föreställningen 

”Per Aron Borgs fantastiska äventyr ”. 

Intresset för teater kan man väl uttrycka i procent om 

man vill... För vår del blev det en hundraprocentig ökning 

jämfört med förra teaterbesöket gruppen gjorde i Älvsbyn 

med ”Heta stolen ”. 

Det här är ett fantastiskt äventyr som skådespelarna framför. 

En vandring, som läraren och hans elever utför, 63 mil 

på 52 dagar i Stockholms närområde. Det är både strapatser 

och undervisning som spelas upp för oss under dryga 

timmen. 

Ett riktigt bra initiativ från Tyst teater var att hela föreställningen 

var textad vid sidan om. Kort och koncist och 

lätt att följa med i handlingen. Jag tänker då på gemenskap 

med anhöriga, hörande, TSS:are och teckenspråkiga, 

alla kunde vi gemensamt ta del av innehållet, skratta och 

rysa tillsammans. 

Riksteatern, där Tyst teater ingår, har fått ta del av våra 

positiva synpunkter på textningen och fört dem vidare till 

teatergruppen. Det är ju viktigt även för den om vi blir fler 

och fler som kan ta del av tyst teater. 

Text och foto: Bert Fahller 


ESCENSION 

Lång dags färd mot natt 

VIS Gävleborg samlade en liten skara till en teaterkväll 

i Uppsala den 21 april, för att se Eugene 

OŃeills klassiker ”Lång dags färd mot natt”. 

Pjäsen förknippas mest med Dramaten, dit Eugene OŃeill 

skänkte manuskriptet, som han för övrigt skrev fem år 

efter att han fått Nobelpriset 1936. Orginaluppförandet av 

pjäsen skedde 1956 på just Dramaten, tre år efter Eugene 

OŃeills död. 

Den här kvällen var det alltså dags igen, fast nu på Stadstesterns 

lilla scen i Uppsala. Förutom oss VISare hade även 

några HRF:are hörsammat inbjudan. För att vi skulle få 

mesta möjliga utbyte av kvällen, hade vår ordförande Katrin 

Petersson beställt en skrivtolkad presentation en halvtimme 

innan föreställningen började. Salong och scen var 

nämligen alltför mörka för tolkning! 

Nu blev det en nattsvart historia vi fick se, i flera bemärkelser. 

Kläder och all rekvisita gick i svart, grått och brunt, och 

för att understryka det hela, var belysningen helt dunkel 

på scen. 

Vi fick följa familjen Tyrones uppgörelse med varandra 

och det förflutna. Ett klassiskt familjedrama med mänsk- 

Mat & kultur Efter kvällens teaterpjäs begav 

sig VIS Gävleborg ut för att få sig en bit mat. Från 

vänster: Thomas van Stokkom, Birgitta Samuelsson, 

Lennart Petersson, Sven Ankar, Eva Jangen , Berit 

Jangen, Elsie Johansson, Pia Wennermark och Katrin 

Petersson. 

ligt förfall och oförmåga att nå varandra, men med en önskan 

till försoning, som till viss del kunde skönjas efter den 

tre timmar långa föreställningen. 

Strålande skådespelarinsatser av Ann Petrén, som modern 

Mary, morfinist, Göran Engman som fadern James, Tobias 

Hjelm, som äldste sonen James Jr, båda alkoholister, samt 

Alexander Salzberger, som yngste sonen Edmund, dödligt 

märkt av lungsjukdom. Dessutom fanns där husan Cathleen, 

spelad av Lanna Olsson. 

Hörslingan fanns på tredje bänk, där vi hade våra platser, 

men den måste ha varit felinställd då det var omöjligt för 

oss att ställa in rätt volym på ljudet. Eftersom det var så 

mörkt på scenen, kunde vi inte heller ta hjälp av läppavläsning, 

trots att vi satt så pass nära skådespelarna. Det blev 

jobbigt för oss, en besvikelse! 

Men som trivsam avslutning på kvällen åt vi en buffé på en 

trevlig restaurang bara några steg från teatern. 

besök oss gärna på www.visriks.nu 

Foto: servitören 

Text och foto: Elsie Johansson 


26 

Konferens om tillgänglig IT 

I maj anordnade Hjälpmedelsinstitutet 

(HI) sin 

årliga konferens för äldre 

och handikappades IT-användning 

i Stockholm. 

Det handlade mycket om vad 

EU gör inom detta område, 

men också om projekt som 

drivs av organisationer i Sverige. Eftersom 

Sverige skall vara ordförandeland 

under andra halvåret av 2009, så 

har vi goda möjligheter att påverka 

takt och inriktning av det fortsatta arbetet. 

Olika system 

I Sverige har cirka 80 procent av befolkningen 

tillgång till internet (men 

bara 40 procent av kvinnliga pensionärer 

använder sig av det). Tjeckien 

ligger i mitten av EU-länderna med 32 

procent. 

Det handlar ofta om standardisering. 

Om vi tar som exempel en texttelefon 

så har inte alla länder i EU samma 

texttelefonsystem och man kan ofta 

inte ringa med textis mellan olika länder 

på grund av skilda system. Detta 

medför att texttelefoner tillverkas i 

små serier och blir onödigt dyra. På 

flera andra områden blir det bättre 

och billigare om alla länder inom EU 

har samma system. Ännu bättre om 

det skulle vara internationellt. Det 

sker arbete på detta område, men ju 

fler som skall komma överens desto 

längre tid tar det. 

Vissa ställs utanför 

EU-länderna skall ha ett möte i Visby i 

november 2009 kallat Visby Agenda, 

där de skall bestämma vad som skall 

göras fram till 2015 för att EU skall bli 

bättre på IT. Man kommer då även att 

diskutera innovation och tillgänglighet. 

Informationssamhället växer hela 

tiden och personer som har svårt att 

delta, på grund av handikapp eller av 

andra orsaker, ställs utanför. Därför 

har HI gjort en studie för att datorägare 

skall kunna få hjälp när det blir 

Foto: fotoakuten.se 

problem. (Studien finns att läsa/hämta 

på www.hi.se/publicerat). 

Alla ska kommunicera 

Ett annat problem är att äldre och 

handikappade ofta har dåliga datorkunskaper. 

Detta har fått Norrtälje 

kommun att starta projektet ”Internet 

för alla”. Ett antal personer rekryteras 

för att lära äldre att använda dator. 

Där satsar men specifikt på äldre som 

bor på landsbygden och/eller äldreboenden. 

(Se www.tiohundra.se/internetforalla). 

HI berättade om sitt arbete med alternativ 

telefoni. Det är ett uppdrag från 

regeringen att utföras under 2009 och 

2010. Målet är att alla handikappade, 

i första hand döva och hörselskadade, 

skall kunna kommunicera per telefon 

eller dator. VIS deltar här i referensgruppen. 

(Se www.hi.se/alternativtelefoni). 

Text: Carl Spalde 


KrÖNIKa: NEar DEaF ExpErIENCE 

Ingen plats för Nisse bodström 

Som vuxendöv befinner man sig 

av naturliga skäl i radioapparaternas 

utmarker. Det hindrar förstås 

inte att en och annan radioaktiv 

signal når oss genom observanta människor 

runt omkring. Många av oss är 

sanna bottenmetare när audiogrammen 

studeras i ljuset. Min hörselrest 

reser sig likt ett tallbarr på en havsbotten. 

Den akustiska sfären skulle man 

kunna säga är hårt beskuren. Från min 

position på ”havets botten” har jag valt 

att i ryggläge behagligt sjunka ned i 

sanden. För vad hjälper det att stå på 

tå och vifta med barret uppsträckt likt 

en antenn mot den avlägsna ytan? Jag 

är för kort och havet är helt enkelt för 

djupt. Det är lika förgjort som hovrande 

bananhelikoptrars fiske efter 

okända ubåtar. Men det finns så klart 

tröst. 

Från vilsamt ryggläge kan man kika 

upp i audiosfären, vattnet är ändå 

relativt genomskinligt. Ytans krusningar 

bildar visuella avtryck som 

understundom kan avkodas. Ibland 

vill till och med barret ta åt sig äran 

för avkrypterad information trots att 

det inte alls haft med saken att göra. 

Istället är det då någon på skivarkivet 

som hittat en gammal inspelning som 

matchade ytans krusning. 

Men allt det här har ju ingen betydelse 

när det är radion som pratar. Det 

finns helt enkelt inte plats för Nisse 

Bodström (programledare SR P4 Östergötland, 

red. anm). Ensamt och förskräckt 

svajar det lilla barret nere på 

botten varje gång den retrodesignade 

radion väller ut sin 

ocean i rummet. Det 

finns så klart sätt att 

skona sitt lilla tallbarr 

från översvämning, 

megafonerna 

kan ju avaktiveras. 

Jag vet inte hur ni löser det hemma. 

Hur får övriga utlopp för sin radioaktivitet, 

sitt deltagande i schlagers, årets 

nykomling på svensktoppen och inte 

minst Nisse Bodström? Själv så lever 

jag tillsammans med Sveriges kanske 

charmigaste radiolyssnare. Från kringburen 

mobiltelefon nås hon av världen 

utanför, en kärleksfull anpassning till 

min akustiska dysfunktionalitet. På 

vardagsmornarna har SR P4 Östergötlands 

morgonvärd Nisse Bodström en 

tävling. Vid frukostbordet trillar lurarna 

lätt ut när sötnosen låter händerna 

tolka. Tre låtar spelas samtidigt och nu 

får man visst ringa in och gissa. Jag vet 

inte om de fortfarande sänder pingis 

på sportradion? Tänk när det var OS 

och svenskarna var duktiga. Walldner 

servar-backhand-forehand-backhandforehand-backhand-forehand-backhand-cross-och 

ut av kinesen, reporten 

”...en kärleksfull anpassning 

till min akustiska 

dysfunktionalitet” 

andas inför nästa boll. Själv satt man 

minst lika uppstressad och visualiserade 

händelseförloppet i fantasin. 

Nu har jag alldeles strax gått ut tvåan 

i dövskolan. Om man ska gå om skolan 

så är det så klart 

lågstadiet som man 

ska gå om, det var ju 

då skolan fortfarande 

var rolig. Något 

jag kommit att gilla 

med teckenspråket 

är det visualiserande tänkandet. Det 

är som pingis på sportradion fast tvärt 

om. I dövvärlden skapas verklighetsbaserade 

dramatiseringar i parti och 

minut. Vi är alla små dramaförfattare 

som agerar och regisserar den egna 

pjäsen i realtid. Att visa ett händelseförlopp 

är snabbare och tydligare än 

att referera det. Jag kan ställa bordet 

i hörnet, sätta mig på kortsidan, placera 

Obama till höger och svärmor till 

vänster, om jag skulle vilja. Månne tro 

om det inte till och med skulle gå att 

referera pingis. Sen får man ta att man 

som dramatiker blir lite märklig i sitt 

berättande språk. Ett audiogram kan 

bli till en ocean och ett pennstreck 

kan bli till ett förskräckt litet vajande 

tallbarr. 

Önskar er alla en skön sommar! 

Text: Mikael Gustavsson 

Vem skrev vad? - svar på litteraturtävlingen i förra numret 

Att para ihop citaten i förra VIStidningen med sina författare 

och titlar var tydligen inte lätt. Mängden inskickade 

lösningar motsvarade verkligen inte mina förhoppningar. 

Kanske var de orealistiska – det är ju inte alla som har nära 

tillgång till bibliotek och där kan söka efter titlarna och 

utifrån dem hitta vem som skrivit vad. 

Men trots detta har det inkommit lösningar och bland dessa 

fanns en med alla svar rätt: 

Den var insänd av Gunilla Weidenmark, VIS Skåne. 

Grattis! Må trisslotten utfalla med vinst! 

Ännu har jag själv inte läst alla böckerna – men jag lovar 

att de är läsvärda! 

Rätt svar är: 

Citat ett var skrivet av Arnaldur Indridason i boken Mannen 

i sjön 

Citat två av Håkan Nesser i Skuggorna och regnet 

Citat tre av Viveka Lärn i Vi ses vid röda sten 

Citat fyra av Joyce Carol Oates i Älskad, saknad 

Citat fem av Tove Jansson i Trollvinter 

Citat sex av Bengt Ohlsson i Gregorius 

Citat sju av Stieg Larsson i Män som hatar kvinnor 

Citat åtta av Maria Gripe i Agnes Cecilia – en sällsam historia 

Citat nio av Jan Guillou i Den demokratiske terroristen 

Citat tio av Majgull Axelsson i Aprilhäxan 

Text: Agneta Forsberg 


28 

Avsändare: 

VIS 

Vuxendöva i Sverige 

Att: Susanne Roslund 

Fack FH 29 

80130 GÄVLE 

VILKEN FrÅga TyCKEr Du Är VIKTIgaST INOm VIS juST Nu? 

Eva Qvarfort, 

VIS Örebro: 

- Vi måste få till stånd 

en föryngring i föreningen, 

det är jätteviktigt. 

Pentti Nording, 

VIS Norrbotten: 

- Det absolut viktigaste 

är att få fler medlemmar. 

Men frågan om 

TSS är ju också alltid 

aktuell. 

Bli medlem i VIS! 

Vuxendöva i Sverige är en partipolitiskt och religiöst 

obunden organisation som arbetar för vuxendövas intressen 

och rättigheter. 

Som medlem får du: 

- VIStidningen - som utkommer med fyra nummer per år 

- möjlighet att delta i kurser och utbildningar 

- information om vad som händer på både riks- och 

länsnivå 

- gemenskap - en möjlighet att knyta nya bekantskaper 

med människor med liknande erfarenheter 

Ja tack jag vill bli medlem i VIS (150 kronor/år) 

Ja tack jag vill ha mer information om VIS 

Välkommen som medlem! 

Gudrun Jonsson-Delin, 

VIS Jämtland: 

- Att ständigt följa med 

i vad som händer. Just 

nu tycker jag både CIfrågan 

och tolkfrågor 

är av största vikt. 

Gustaf Söderlund, 

VIS Gävleborg: 

- Att synliggöra föreningen. 

Vi måste synas 

mer utåt! 

VIS KANSLI 

Fack FH 29 

80130 Gävle 

Anita Nilsson, 

VIS Örebro: 

- Att sprida TSS då vi 

väntar många vuxendöva 

framöver. 

Att forma fler länsföreningar 

samt att 

öka medlemsantalet. 

PLATS FÖR 

FRIMÄRKE

VIStidningen 2/2009

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?