Kyrknytt nr. 1 -08 (vår) - Kropps församling

2
1/2008
Tema
”Konfirmation”
Nu har vi kommit till slutet på vår temaserie och den
här gången handlar Kyrknytt om konfi rmationen.
Kyrknytts redaktion
tel. 36 12 60, fax 711 21
e-post: kyrknytt@telia.com
Box 51
260 34 Mörarp
Ansvarig utgivare: Lena Hervén
Redaktör: Olof Th olander
Redaktionskommitté:
Unni Angelhammar, Björka
Staff an Boson, Frillestad
Nils Nilsson, Rosenlund
Christer Tillgren, Påarp
Pastoratets präster, musiker och
församlingspedagog
Kyrknytt kommer ut med 4 nr/år till
samtliga hushåll i Kropps pastorat.
Upplaga: 3 900 ex.
Tryck: LJ Boktryck AB, Helsingborg
Nästa nummer av Kyrknytt kommer ut
vecka 22 2008.
Manusstopp är den 28 april 2008.
Läs mer: www.svenskakyrkan.se/kropp
Framsida: Konfi rmander vid Frillestads
kyrka. Foto: Olof Th olander
Konfirmation
– en bekräftelse
Det här numret av Kyrknytt
handlar om konfirmation. Vad
gör man på en konfirmandlektion
och hur var det förr? Vi
har också låtit ungdomarna
själva berätta om hur det är
att ”gå och läsa”. Dessutom
finns ett reportage från sommarkonfirmandernas
resa till
Berlin, men först berättar
Lena Hervén om vad konfirmationen
innebär.
Själva ordet ”konfi rmation” betyder
bekräft else. Det är för mig ett ord med
positiv laddning. Vi tänker säkert på
samma sak när vi i kyrkan säger att vi
har konfi rmation och konfi rmander.
Ändå kan ordet få stå för många olika
tolkningar av det som sker.
En livstydning
Vi kan bekräft a varje ungdom såsom
viktig och värdefull. Det fi nns en programförklaring
i ”Riktlinjerna för
Svenska kyrkans konfi rmandarbete”.
Där står så här: ”Konfi rmandarbetet är
en tjänst åt tonåringar i ett brytningsskede
i deras liv. Svenska kyrkan har en
uppgift i att vandra tillsammans med
dem och visa på den livstydning på dopets
grund som kristen tro erbjuder.”
”Tjänst åt” är alltså grundhållningen.
Allt som erbjuds och visas på ska vara
så att det kan kännas meningsfullt för
ungdomarna. Det ska ge dem hjälp att
tolka livet. De bekräft as som viktiga
personer med rätt att komma med sina
frågor och funderingar.
Detta kommer också till uttryck i
kravet att alla ska kunna konfi rmeras.
Den som har ett funktionshinder av något
slag ska få möta en konfi rmandtid
som är anpassad till de egna personliga
behoven.
Det ligger också i detta en bekräft else
på att man är på väg att bli vuxen. Man
bekräft ar att deras väg är ut i vuxenlivet
med dess ansvar och möjligheter.
Guds löfte
I konfi rmationen bekräft as Guds löft e
till människan. I dopet, oft ast långt
innan barnet kunde förstå, blev löft et
visat med vatten och ljus och ord och
korstecken. Löft et att varje liv får höra
samman med Gud nu och i evighet.
Gud bryter inte sitt löft e. Nu i konfi rmandtiden
vill församlingen söka visa
vad det innebär att få leva i det löft et.
Församlingen får söka visa på Guds trofasthet
och på glädjen och ansvaret att
leva och tolka vårt liv i hans närhet.
Därför är det inte bara prästens eller
pedagogens eller medhjälparens
konfi rmander. Det är församlingens
konfi rmander. Tänk så roligt att få ha
konfi rmander i församlingen! Tänk så
roligt att i de gudstjänster, som är en del
av deras konfi rmandtid, få visa dem att
det fi nns andra av alla åldrar som lever
på det sättet!
Församlingens omsorg
I konfi rmationen bekräft ar församlingen
att man bryr sig om ungdomarna
och deras liv. Det syns i budgeten att
man avsätter pengar eft er överenskomna
mallar till konfi rmanderna. Det syns
i personallistan att man anställer personal
som kan dela ett stycke av konfi rmandernas
livsväg. Det hörs i församlingens
förböner att man tänker goda
tankar för ungdomarna och deras liv.
I konfi rmationsgudstjänsten bekräft as
omsorgen i att man ber om Guds välsignelse
för dem på ett mycket konkret
och tydligt sätt.
Ungdomarnas val
I konfi rmationen bekräft ar ungdomarna
att man vill försöka leva i den kristna
livstydningen. Inte alla ungdomar deltar
i konfi rmandarbetet. Därför är det