Framtidens ekonmiadministration 1.0.pdf - Kef

INLEDNING
Varför framtidsstudier?
Jag är mycket intresserad av framtiden för jag kommer att tillbringa resten av mitt liv i den. Charles F. Kettering
Genom att försöka se in i framtiden blir vi mer uppmärksamma på vad det är som styr utvecklingen och vart vi
är på väg. Framtidsstudier hjälper oss att få en mental beredskap att möta de förändringar vi står inför.
Framtidsstudier ger oss också bättre förutsättningar att förstärka sådant vi vill ska hända och att förebygga
sådant vi inte vill ska hända. För oss som jobbar med kommunal ekonomi är det också viktigt att identifiera
vilken kompetens som efterfrågas i framtiden så att vi kan bygga upp den kompetensen hos oss själva och hos
våra kollegor.
Slutligen, eftersom framtiden aldrig brukar bli vad vi har trott, så ger framtidsstudier oss också ett underlag för
att förklara varför det inte blev som vi trodde. En sådan analys kan ge oss insikter som kan återanvändas vid
framtida framtidsstudier.
Skriftens tänkta användning
Det här är en skrift avsedd att väcka fler frågor än den ger svar. Vår förhoppning är att skriften ska inspirera till
funderingar och diskussioner om hur vi tror och vill att ekonomiadministrationen ska utvecklas, och med detta
som grund också diskutera ekonomrollens utveckling och ekonomers behov av kompetensutveckling. Varje
avsnitt i skriften avslutas därför med ett antal diskussionsfrågor som du antingen kan använda som underlag
för gruppdiskussioner eller reflektera över själv.
Föreningens ambition är att arbeta vidare med denna skrift som grund i seminarieform och med ytterligare
fördjupning inom intressanta områden för att ytterligare belysa ekonomiadministrationens utveckling och det
framtida kompetensbehovet för föreningens medlemmar.
Studiens uppläggning
Erfarenhet från tidigare framtidsstudier och analysen av deras träffsäkerhet är bl.a. att:
• Även om en trend kan identifieras så är förändringstakten svår att bedöma. Den kan både överskattas
och underskattas. T.ex. 1995 förutspåddes offentlig sektor handla 95 % av de frekventa varorna
elektroniskt före utgången av 1998. Vi har fortfarande en bit kvar till det målet.
• Vissa förändringar har vi svårt att se och ta till oss även om informationen finns där. Den finanskris
som drabbat världen under hösten 2008 innehåller många sådana ingredienser.
• Vissa förändringar är mer svåra att förutse och tar oss med överraskning. 1989 var internet och hem‐
pc företeelser som inte ingick i förutsättningarna för en framtidsstudie.
• Attityder och idéer har stor betydelse för utvecklingen. Sådant som det pratas mycket om bland
beslutsfattare och som det bedrivs försöksverksamhet med får ofta så småningom stort genomslag.
Även sådant som ibland upplevs som kontroversiellt blir efter en tid okontroversiellt och anammas av
alltfler.
Ovanstående erfarenheter har gjort att fokuserat på att fånga upp vad ekonomichefer och
kommun/landstingschefer tycker och tänker. Vi har därför gjort en enkät till samtliga ekonomi och
kommun/landstingschefer i Sverige. Enkäterna har sedan kompletterats med ett antal intervjuer.
Vi har också haft en referensgrupp för att fånga upp idéer och diskutera slutsatser med.
4