GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

kommunal 

onom onomMedlemstidning 

för 

KRÖNIKAN KRÖNIKAN 

Kerstin Hessius: Börsen räddar inte våra pensioner 

Kommunalekonomernas förening 

#2 2013 

TEMA: 

FINANSER 

Finansfrågorna allt 

viktigare för sektorn 

RÄTT KURS 

I BLEKINGE 

Höjd skatt och 

budgetkoll ger plus 

GULDLÄGE 

FÖR ANNA 

Anna Cederqvist vaktar kassan i bandytokiga Lidköping

Förskola Anneberg, 

omgående leverans! 

Pris: 3.875.000 kr* eller 12.072 kr/m 2* 

* Priserna är exklusive moms, monterat och klart ovan grund inom 35 mil från Nässjö. 

Gäller så långt lagret räcker. Läs mer på vår hemsida om aktuellt lagersaldo. 

Läs mer om lagersaldot på vår hemsida www.flexator.se 

Klokt, modernt 

och flexibelt. 

Typiskt Flexator. 

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, 

får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. 

Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla 

lagar och regler. 

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se

Clarry 

oroar sig. 

Med rätta. 

23 

Nästa nummer av 

Kommunal Ekonomi 

kommer ut den 

11 juni 2013. 

16 

Aktuellt i Kommunal Ekonomi 

4 Ordförande. Staffan Moberg om 

vikten av god skattemoral. 

6 Nyttigheter. Ett kalendarium för 

din omvärldsbevakning. 

8 Aktuellt. Regeringen skapar 

nya vinnare i utjämningen. 

9 Utmanad. Serkon vill gärna 

utmana skånska kommuner. 

21 Låna. Riksgälden vill låna ut 

pengar till kommunerna. 

22 Konkurrens. Öppenhet i 

hemtjänsten tjänar alla på. 

24 Forskarsidor. Hur lånar man 

i kommunerna, egentligen? 

30 Krönikan. Börsen kan inte rädda 

våra pensioner, skriver Kerstin Hessius. 

Utges av Kommunalekonomernas förening 

10 

18 

Finansfrågorna tar plats 10 

Finansfrågorna har blivit allt viktigare. Oavsett om det rör sig om 

placeringar, pensioner eller det moraliskt riktiga i skatteplanering. 

Anna sitter i guldsits 16 

Chefsekonom Anna Cederqvist i Lidköping kan inte klaga. Varje år 

lämnar kapitalavkastningen ett rejält tillskott till verksamheten. 

Blekinge rätar upp skutan 18 

Landstingsstyrelsen i Blekinge beviljades inte ansvarsfrihet för några 

år sedan. Nu ska det räta upp sig med budgetkoll och höjd skatt. 

Förskingringen i Gävle 20 

Hela Kommunsverige ryste av obehag inför förskingringen i Gävle. 

Det kan väl inte hända här? Nej! Men, kan vi vara säkra på det? 

Gå in på KEF:s hemsida www.kef.se! 

Där hittar du fl er artiklar om kommunal ekonomi. 

www.kommunalekonomi.se 

Ansvarig utgivare: Staffan Moberg 

Revisionskontoret, 105 35 Stockholm 

08-508 29 414 

staffan.moberg@stockholm.se 

Redaktör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, 

Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg, 

tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.com 

Grafi sk form och layout: Long Tall Sally PR 

INNEHÅLL 

20 

Annonser: Ad 4 you media AB, 

tel 08-556 960 12, tommy@ad4you.se 

tel 08-505 667 80, benny@ad4you.se 

Frågor om din prenumeration: 026-12 81 85 

E-post: prenumeration@kef.se 

Omslagsbild: Stefan Svensson 

Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2013 

ISSN 0282-0099 

Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.

LEDARE 

Skatter och etik 

Självklart ska vi inom kommun, landsting och stat har ett särskil t 

ansvar för att upprätthålla god moral och etik på skatteo mrådet. 

Orden är Peter Normans och uttalades på KOMMEKmässan 

förra året. Av alla de teman vi tar upp i vår tidning är det 

nog skatter och fi nansiering som engagerar mest. Inte bara för oss 

kommunalekonomer, utan också för media och allmänhet. Debatten 

tar aldrig slut om hur tillgångar ska förvaltas, vilka risker som 

anses acceptabla och vilken avkastning som är rimlig. Till detta ska läggas den 

etiska om moraliska frågan om vilken grad av skatteplanering vi får ägna oss åt. 

SEDAN PETER NORMANS uttalande på KOMMEK har en mängd så 

kallad e upplägg debatterats. Vem minns inte den nyligen pågående diskussionen 

kring det landstingsägda inköpsbolaget Transitio och deras hantering av upphandling 

av tåg. En ”lease- and leaseback-lösning” som innebar att dubbla skatteavdrag 

i Sverige och USA kunde utnyttjas vilket sänkte kostnaderna. Men upplägget 

innebar också ett stort risktagande för de inblandande landstingen. Lägg därtill 

den moraliska diskussionen om skatteplanering. 

Dessförinnan hade vi debatten om räntesnurrorna. Att riskkapitalägda vård- 

och utbildningsbolag varje år dragit räntor på tre miljarder kronor från bolagens 

resultat varav två miljarder betalats till det egna ägarbolaget upprörde många. Inte 

minst fi nansministern som omedelbart föreslog en lagändring vilken innebar ett 

förbud mot så kallade räntesnurror. 

Men mest debatt har det nog ändå blivit om en trottoarkant i 

Leksands kommun. En bit ”mark” som såldes till ett nybildat 

campingbolag för att undvika stämpelskatt. Något som gynnade 

kommunen, men i första hand ishockeylaget Leksands 

IF som senare köpte merparten av bolaget. Händelsen manifesterades 

nyligen av ett stort antal Leksands-fans som vid 

kantstenen utbringade ett fyrfaldigt leve följt av allsång 

och ”Ja, må den leva”. 

4 Kommunal Ekonomi #2 2013 

DET HAR konstaterats i fl era undersökningar att 

etiska dilemman fi nns i vår kommunalekonomiska vardag. 

I de fl esta fall rör de olika exempel av övervägande 

som just berör skatteplanering. Och självklart skall vi 

våga vara självkritiska, titta på de fall vi har haft i Sverige 

och försöka dra lärdomar av dem. Men inte undfallande. 

Media älskar att skriva om kommuner som skatteplanerat. 

Vi har därför ett ansvar för att vara proaktiva, tydliga 

och mer kommunikativa i många av dessa frågor. Att aktivt 

verka för en högre etisk standard och hävda att hög moral 

och god ekonomisk hushållning kan förenas. För naturligtvis 

har Peter Norman rätt. Självklart ska vi upprätthålla 

god moral och etik på skatteområdet. 

STAFFAN MOBERG 

Ordförande, 

Kommunalekonomernas förening 

FIRA 100-ÅRINGEN 

PÅ CIRKUS! CIRKUS! 

■ Det blir en riktig 

jubelföreställning på 

Cirkus i Stockholm 

den 16–17 maj när 

KEF fi rar sina första 

100 år. I mitten på 

mars räknade KEF in 

över 400 deltagar e 

och jubileumsprogrammet 

i sig är 

tillräckligt för att 

locka storpublik. 

Här talar exempelvis 

Gunnar 

Wetterberg om 

kommuneko- 

nomen ur ett historiskt perspektiv, 6:e 

AP-fondens Ebba Lindsö om värderingar 

som skapar framgång, SKL:s Håkan 

Sörman om framtidens utmaningar och 

estradören Alf Rehn talar om vikten av 

att kunna tänka det obekväma. 

Du hittar också seminarier om 

pensioner, det ekonomiska läget, verksamhetsstyrning 

och kostnader kontra 

resultat. Och en intressant debatt mellan 

fyra prisade kommunalekonomer om 

framtidens kommunalekonom. Läs mer 

på www.kef.se. 

Så, anmäl dig!! Du har fram till 15 april 

på dig. 

REKORDENS ÅR 2012 

■ Ur föreningens verksamhetsberättelse 

utläser vi att 2012 var rekordens år: 

medlemmar (3 619), kursdeltagare (närmare 

1 600) och omsättning (15 miljoner 

kronor). 

TILL SIST … 

■ … ser vi att Björn Eklundh, kommundirektör 

i Upplands-Väsby och 

tidigare styrelsemedlem i KEF utsetts till 

Infl uencer of the year av StrategiTorget 

Kommuner. Motivering: 

”Med utmärkelser som Sveriges ITkommun, 

Sveriges effektivaste kommun, 

och topp 10 i företagsklimat i Sverige för 

Björn Eklundh kommunen i en riktning 

som ger medborgarna hög kvalitet inom 

en mängd områden.” Stort grattis! 

PRISAD. Björn Eklundh 

har fått en fi n utmärkelse. 

JUBILAR. 

Jubileumskonferensen 

har ett starkt program.

Vad är en punkt värd för dig? 

Det här rådet kommer du inte få av din bank 

EDGE Treasury är det nya informationsverktyget för aktiv och kostnadseffektiv finansförvaltning. 

Systemet ger dig tillgång till den senaste informationen från såväl lokala banker som internationella 

ränte- och valutamarknader. 

Analysera, planera, agera 

EDGE Treasury är både kraftfullt och lättanvänt. Med inbyggda analysmodeller, grafiska verktyg 

och smart integration med Excel får du underlag för både taktisk allokering och strategiska beslut. 

Prova kostnadsfritt i 14 dagar 

Läs mer om EDGE Treasury på www.edgebysix.com. Där kan du också beställa ett kostnadsfritt 

provabonnemang. Du kan även träffa oss på Finansdagarna på Radisson Blu Royal Park Hotel i 

Stockholm 25-26 april. 

Kontakta oss: tel. +46 8 5861 6300 eller via mail: sales@six-financial-information.se

ar 

ockffe 

tar- 

. Vi 

and 

för 

t 

nte är 

elemmriken 

agare 

. 

torsaffe 

KALENDARIUM 

✔ 

RIKSDAGEN 

■ 29 MAJ (prel): Debatt och beslut om 

proposition 2012/12:84 Olagligt statsstöd. 

FINANSDEPARTEMENTET 

■ 15 APRIL: Regeringen presenterar 

vårpropositionen. 

Pågående SOU: 

Ägarprövningsutredningen. Utredare: 

Eva Lindström. Redovisas senast den 

28 februar i 2014. 

Utredning om en kommunallag 

för framtide n. Utredare: Johan Höök. 

Delredovisning senast den 30 juni 2013. 

Slutredovisning senast den 31 mars 2015. 

SKL 

■ 16 APRIL: Cirkulär och EkonomiNytt 

om vårpropositionen, inklusive preliminära 

uppgifter om PO-pålägg för 2014. 

■ APRIL, VECKA 17–19: Ny prognos för 

nya utjämningssystemet och LSS, reviderat 

utfall för LSS. 

■ 24 APRIL: Ekonomirapporten inklusive 

ny skatteunderlags- och makroprognos. 

■ JUNI, VECKA 25: Extra prognos för 

LSS-utjämningen. 

■ 28 JUNI: (prel) Prognos för kommunsektorn 

2013 baserat på kommunernas 

och landstingens tertialbokslut. 

RKR 

■ 11 APRIL: Öppet möte om Rekommendation 

om säkringsredovisning och 

derivat. 


Ekonomens agenda 

Jubileums- 

RKA 

■ FÖRE SOMMAREN: Rapport om produktionsplanering 

i hälso- och sjukvården. 

Ansvarig: Anders Norrlid. 

Rapport om användning av nyckeltal i 

styrprocessen. Ansvarig: Anders Norrlid. 

Resultat från kommunernas frivilliga 

redovisning av kvalitet i förskola, vård 

och omsorg om äldre och personer med 

funktionsnedsättning samt individ- och 

familjeomsorg. Ansvarig: Maria Lindström. 

RIKSBANKEN 

■ 17 APRIL Beslut om reporäntan. 

■ 27 MAJ Rapporten Finansiell stabilitet 

2013:1 publiceras. 

SOCIALSTYRELSEN 

■ 25 APRIL Tillsynsrapport 2013. Kontaktperson: 

Kerstin Hammar. Publicerat i 

mars: Handbok för effektivitetsanalyser. 

Kontaktperson: Kristina Stig. 

MYNDIGHETEN 

FÖR VÅRDANALYS 

Publicerat i mars: Vem har vårdvalet gynnat? 

Kontaktperson: Fredrik Lennartsson. 

STATSKONTORET 

Uppföljning och utvärdering av Inspektio- 

g uldPartners 

nen för vård och omsorg. Projektledare: 

Jan Boström. Slutdatum: 31 mars 2015. 

Utredning om glesbygdskomponenten i 

kostnadsutjämningen. Projektledare: Stefan 

Åkerbolm. Slutdatum: 28 juni 2013. 

jubileumskonferens 

Vi fyller 100 år! 

Du har väl reserverat den 16-17 maj för att delta 

i vår jubileumskonferens på Cirkus i Stockholm? 

Om inte är det dags att göra en markering i din 

almanacka. Once in a lifetime – denna konferens 

SCB 

■ 10 APRIL Kommunernas och landstingens 

fi nansiella tillgångar och skulder, 4:e 

kvartalet 2012. 

■ 16 APRIL Kommunalekonomisk utjämning 

och utjämning av LSS-kostnader 2012. 

■ 10 MAJ Kommunernas och landstingens 

fi nansiella tillgångar och skulder, 1:a 

kvartalet 2013. 

■ Räkenskapssammandrag för kommuner 

och landsting/Preliminära nyckeltal 

för 2012. Redovisning veckovis. 

KONJUNKTURINSTITUTET 

■ 26 APRIL Konjunkturbarometern. 

■ 24 MAJ Konjunkturbarometern. 

■ 19 JUNI Konjunkturbarometern och 

konjunkturläget. 

SKATTEVERKET 

■ 8 AUG Prognos 1 för preliminärt 

taxeringsutfall 2013 för bland andra 

kommuner och landsting tillgängligt på 

webbplatsen. 

SVENSKT NÄRINGSLIV 

■ UNDER APRIL: Företagsklimatet i 

Sverige. 

SNS 

■ 

Program 

UNDER MAJ: Rapport 

torsdag 

om spelregler 

16 maj 

på energimarknaden, 09.30 Samling rör bland med kaffe/te annat 

kommunala energibolag. 

■ UNDER MAJ/JUNI: En studie om 

regionala skillnader i användningen av 

läkemedel. 

10.15 Från stadskamerala föreningen till 

Kommunal ekonomernas förening på 10 

Staffan Moberg, ordförande KEF och Thoma 

Pettersson, chefredaktör tidningen Kommun 

Ekonomi 

10.30 Kommunalekonomerna och den svensk 

demokratins livsnerv 

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef S 

11.30 Utvecklingen inom pensionsområdet 

Lars-Åke Vikberg, Vd, KPA Pension 

Jubileumskonferens 

Guldpartner: KPA Pension 

12.00 Lunch 

Vi genomför firar vi bara på en gång! Cirkus i Stockholm 16–17 maj 

NÅgra medverkar aV De gör meDVerKaNDe: 

bland andra: 

ebba 

lindsö 

alf 

rehn 

j ubileumsPartners 

annika 

winsth 

gunnar 

wetterberg 

13.15 Ekonomiska läge i Sverige och i världen 

Annika Winsth, chefekonom, Nordea 

Guldpartner: Nordea 

14.00 Framtidens Kommunalekonom – tanka 

Ur programmet: fem ekonomer som varit utsedda till ”År 

n Kommunalekonomerna kommunalekonom” och 

den svenska Anette demokratins 

Henriksson, Pia Lindvall Bengtsson, 

Björn Sundström, Rolf Solli 

livsnerv 

Moderator: Anders Haglund 

n Ett opassande tänkande är 

14.50 Utmaningar och strategier inför framtid 

den viktigaste Vilka resursen! 

utmaningar finns för kommuner o 

landsting? 

n Vägen från ekonomistyrning 

Annika Wallenskog, sektionschef ekonomisk 

till verksamhetsstyrning 

analys och Håkan Sörman, Vd, SKL 

Du kan 15.30 fortfarande Kaffe och anmäla utställning dig! 

Läs mer på www.kef.se 

16.10 Ordinarie föreningsmöte 

19.00 Jubileumsmiddag med underhållning på

Vi hjälper dig att balansera 

nansiella risker och möjligheter 

Vår styrka är att vi med 

professionalism och 

personligt engagemang 

erbjuder kvalicerad 

och kundanpassad 

rådgivning. 

AGL står under Finansinspektionens tillsyn med tillstånd att driva värdepappersrörelse. 

Tillståndet medför stora kvalitetskrav på vår verksamhet och gör att AGL tillhör den begränsade grupp 

av kvalicerade rådgivare som har tillstånd att ge råd vid upphandling av nansiering och derivatinstrument. 

Drottninggatan 25, 111 51 Stockholm | +46 8 545 017 00 | www.agl.se

UTJÄMNINGSSYSTEMET 

Omstridd utjämning 

försvårar planeringen 

En miljard extra lägger regeringen på att blidka rika 

kommuners kritik mot att inkomstutjämning hämmar 

tillväxt. Reformen har försenats ett år, och det blir 

svårt planera för 2014. 

TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ 

Finansdepartementet ställde sig i ett 

PM i december i stort sett bakom 

Utjämningskommitténs förslag till 

ändringar i systemet. Kommittén föreslog 

i april 2011 en rad ändringar för hur 

kommunernas förutsättningar ska bli mer 

likvärdiga på kostnadssidan. Däremot 

föreslogs inga stora ändringar vad gäller 

inkomstutjämningen. 

Regeringen har i sitt PM tillmötesgått 

kritikernas påståenden om att systemets 

marginaleffekter gör det mindre intressant 

för kommuner att försöka öka sin skattekraft. 

För den majoritet som får bidrag, 

gäller att ökad skattekraft till 95 procent 

motverkas av minskade tillskott från utjämningen. 

ETT TIOTAL KOMMUNER betalar istället 

en avgift på 85 procent av den skattekraft 

som ligger ovanför 115 procent av rikets 

genomsnitt. Här vill regeringen ”minska 

marginaleffekterna” genom att sänka avgiften 

till 60 procent i skiktet 115-125 procent 

av medelskattekraften. 

Kommunerna ovanför 125 procent får 

del av sänkningen i intervallet, men deras 


marginaleffekt ändras inte. Med beräknad 

skattekraft för 2013 skulle 13 kommuner 

samt Stockholms läns landsting gynnas av 

förändringen med 1 022 miljoner kronor 

(varav 46 procent går till Stockholms stad). 

För att inte andra kommuner ska få det 

sämre, skjuter regeringen till motsvarande 

belopp. 

Sveriges Kommuner och Landsting 

(SKL) tillstyrker regeringens förslag. 

– Vi är positiva eftersom det skjuts till en 

miljard och ingen förlorar på ändringen, 

säge r ekonomen Derk de Beer. 

DÄREMOT ÄR SKL kritiskt till regeringens 

resonemang om minskade marginaleffekter, 

då ytterst få kommuner påverkas. 

Liknande synpunkter kommer från 

Statskontoret, systemets övervakare, som 

påpekar att det i regeringens PM saknas 

motiv till varför marginaleffekten sänks 

inom ett så ”snävt intervall”. Mer utredning 

efterlyses. 

Hårdare kritik framförs i ett särskilt 

yttrande från de rödgröna partierna i SKL. 

De tar fasta på att Utjämningskommittén 

kom fram till att forskning inte ger stöd 

för påståendet att systemet hämmar tillväxten, 

då denna genereras i större arbetsmarknadsregioner 

där det är attraktiva 

boendemiljöer som ger förortskommuner 

hög skattekraft. Den miljard regeringen 

vill skjuta till bör istället gå till kommuner 

som får lägre ersättning i det nya systemet, 

anser S, MP och V. De tre partierna anklagar 

också regeringen för att ha förhalat 

reformen. 

SKL påpekar att det i regeringens PM är 

tidigare års uppgifter som ligger till grund 

för hur ändringarna slår. 

– Kommunerna vet inte det faktiska utfallet 

förrän i oktober så förutsättningarna 

är inte de bästa, säger Derk de Beer. SKL 

ska i månadsskiftet april/maj lämna en 

egen prognos för 2014. 

Skattekraft 2013 

– procent av riksgenomsnitt 

Sänkt avgift Sänkt avgift 

och minskad 

marginaleffekt 

Danderyd 178 % Ekerö 122 % 

Lidingö 154 % Vellinge 122 % 

Täby 142 % Stockholm 122 % 

Nacka 130 % Solna 120 % 

Sollentuna 127 % Kiruna 116 % 

Vaxholm 126 % 

Lomma 126 % 

BILD: KIRUNA KOMMUN 

VINNARE 

I NORR. 

Kiruna är en 

av vinnarna i 

regeringens 

förslag till 

tillväxtjusterad 

inkomstutjämning.

Örkelljunga avslår konsultföretaget 

Serkons utmaning om att 

ta över kommunens ekonomikontor. 

Samtidigt öppnar kommunen 

för en privatisering av 

ekonomikontoret senare i år. 

TEXT: TOBIAS HAMMAR 

BILD: ANDRÉ DE LOISTED 

Vellingebaserade konsultföretaget 

Serkon utnyttjade i vintras 

Örkelljungas utmaningsrätt när 

man ansökte om att ta över kommunens 

ekonomikontor. Erbjudandet gick ut på att 

Serkon skulle sköta kommunens ekonomiska 

administration – och ge kommunen 

utrymme att istället fokusera på kärnverksamheterna. 

Nu blev det inte så. 

UTMANAR. Stefan Jönsson 

köpte loss Serkon AB från 

Vellinge kommun 2008. 

– Vi tyckte idén lät väldigt spännande, 

men eftersom vår ekonomichef just hade 

slutat när utmaningen kom valde vi att avvakta. 

Det är viktigt att ha en beställare 

på plats när du outsourcar en sådan här 

tjänst. Dessutom har det visat sig svårt att 

rekrytera en ny ekonomichef så länge det 

råder oklarhet kring huruvida vi ska ha 

ekonomikontoret in-house eller inte, säger 

Carin a Zachau, kommunalråd i Örkelljunga. 

HON ÖPPNAR dock för att kontoret kan 

privatiseras i ett senare skede när en ny 

ekonomichef är rekryterad. Kommunen 

har samarbetat med Serkon i fl era bemanningssituationer 

tidigare och Carina 

Zachau ser många fördelar med ett privatiserat 

ekonomikontor. 

– Som liten kommun har vi ibland svårt 

OUTSOURCING 

”Åtminstone 

övriga skånska 

kommuner med 

utmaningsrätt 

får nog räkna 

med att bli 

upp vaktade 

i frågan.” 

Örkelljunga öppnar för 

outsourcat ekonomikontor 

att behålla kompetens. Om ekonomikontoret 

drivs i ett annat bolags regi behöver vi 

inte längre sitta med det problemet. Dessutom 

blir det betydligt lättare att hålla sig á 

jour med allt nytt som händer på marknaden, 

säger hon. 

Enligt Stefan Jönsson, vd på Serkon, är 

Örkelljunga den första – men långt ifrån 

den sista – kommun som bolaget utmanar. 

– Åtminstone övriga skånska kommuner 

med utmaningsrätt får nog räkna med att 

bli uppvaktade i frågan, säger han, och tilllägger 

att han alltjämt hoppas på att kunna 

ta över Örkelljungas ekonomikontor när 

kommunen väl är klar med sin rekryteringsrunda: 

– Utmaningen i Örkelljunga ligger kvar. 

Om kommunen svarar ja på utmaningen 

kommer det att bli en upphandling där vi 

blir en av intressenterna. 

Kommunal Ekonomi #2 2013 9

Det här numret har en fi nansiell inriktning. Finansfrågorna spelar stor roll i 

den kommunala ekonomin och till det fi nansiella hör etiska problemställningar. 

Är det till exempel rätt eller fel av kommunala bolag att skatteplanera? Och hur 

ska ekonomerna ställa sig i frågan? I temats första artikel kikar vi på en zon där 

etik och ekonomi bryts mot varandra. 

TEXT: THOMAS PETTERSSON 

Skattemoral 

under debatt 

Tungt 

med internfaktureringen? 

Över hälften av Sveriges landsting, flera kommuner, ett antal 

offentliga organisationer och hundratals privata företag är 

redan användare. Här är några av anledningarna: 


Att betala skatt eller att inte betala skatt, det är 

fråga n. Sedan något år tillbaka har det förts en 

debatt om kommunsektorns och kommunala 

bolags skattemoral. Det började med de famösa räntesnurrorna 

där framförallt riskkapitalägda företag inom välfärdssektorn 

fi ck en rejäl snubba av fi nansminister Anders 

Borg. Sedan det visat sig att även kommunala bolag använt 

sig av liknande upplägg fi ck även kommunsektorn en 

• Kontroll över pedagogiska luncher 

• Ingen intern fakturering 

• Ingen kontanthantering 

• Inga manuella löneavdrag 

• Samma system i hela kommunen 

Hur mycket kan er kommun spara? 

Referenser och mer info finns på www.atronic.se 

eller tel 031-742 49 00. Välkommen! 

Tel 031-742 49 00 • info@atronic.se • www.atronic.se 

släng av sleven. Det var ”mycket bekymmersamt” att även 

offentligägda bolag verkade ägna sig åt skatteplanering, 

enligt fi nansministern (från årsskiftet har vi en ny lagstiftning 

som begränsar avdragsrätten, läs mer på sid 12). 

SKL:S SVAR lät inte vänta på sig: kommunala bolag 

verkar under samma villkor som privata och att inte att 

driva bolagen så rationellt som möjligt vore att misshushålla 

med kommuninvånarnas skattepengar. Förresten, 

kunde Dagens Samhälle konstatera i april 2012, var det 

ju faktiskt så att även några statliga AP-fonder haft ett 

liknande ränteupplägg gentemot sin fastighetskoncern 

Norrporten. 

Debatten tog ny fart i januari i år. Då visade det sig att 

landstingsägda inköpsbolaget Transitio (företaget 

upphandlar och äger tåg) utnyttjat dubbl a 

skatteavdrag i Sverige och USA 

genom ett avancerat och 

svårbegripligt leaseand-leasebackupplägg. 

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND

Dessutom med en stor risk som i värsta fall kunnat kosta 

landstingen uppåt 700 miljoner kronor. 

”Ska ett bolag, som ägs av det offentliga, tillåtas att ägna 

sig åt avancerad skatteplanering? Svaret … borde vara ett 

rungande nej.” skrev en ledarskribent i tidningen Norran. 

Det saknas inte upprörda debatt- och blogginlägg om 

just Transitio-affären. Det förvånar inte Katarina Nordblom, 

nationalekonom på Handelshögskolan i Göteborg 

som forskat om skatter och skattemoral. 

– Allmänheten tittar framförallt på hur offentlig sektor 

beter sig i skattefrågor. De förvaltar ju skattemedel man 

betalar. Skattemoralen blir högre om man har högt förtroende 

för politiken. Och tvärtom. Ser man att kommuner 

skatteplanerar, varför ska då inte allmänheten göra det, 

frågar hon retoriskt. 

Det är kortsiktigt tänkande att minimera den egna skattebetalningen. 

Påvekan på den allmänna skattemoralen ska 

inte underskattas, anser hon. 

– I slutändan kan skatteplaneringen orsaka större kostnader 

i uteblivna skatteintäkter än den kortsiktiga besparingen, 

säger hon. 

HUR SER DET då ut med den allmänna skattemoralen? 

Ja, oväntat bra, faktiskt. I en studie från Skatteverkets 

som publicerades förra våren hade andelen som tar avstånd 

från skattefusk ökat från 51 till 74 procent mellan 

2006 och 2012. 

Orsaken hittade Skatteverket ibland annat ett bättre 

fungerade skattessystem, ROT- och RUT -avdrag samt den 

obehagliga upptäckten av vad svag skattemoral ställt till 

med i Grekland, exemeplvis. 

Hur ser då toleransen ut för skatteplanerande politiker? 

Ja, för enskilda politiker är toleransen noll vad gäller 

avancerad skatteplanering för egen vinning, även om den 

är laglig. Det fi ck exempelvis justitieminister Over Rainer 

uppleva när han i mitten av 1980-talet tvingades avgå från 

posten efter avancerad privat skatteplanering. 

Om skatteplaneringen däremot 

begås kollektivt, under 

mottot att vi 

gör något gott 

för den egna 

kommunen, är inställningen inte lika självklar. För en tid 

sedan kunde Uppdra g Granskning avslöja att Leksands 

kommun, i samband med att man bildade ett campingbolag, 

sålt en bit trottoarkant till bolaget för att undvika den 

statliga stämpels katten**. Manövern gynnade både kommunen 

och ishockeylaget Leksands IF som senare köpte 

campingbolaget. 

– Det är ju politikerna som sätter spelreglerna för skattesystemet 

och verkar för att få acceptans för det. Då ska 

man väl påverka det lokala näringslivet i positiv riktning, 

inte leta upp luckorna. Det är viktigt i tider när offentligt 

och privat verksamhet allt mer vävs in i varandra, säger 

Katarin a Nordblom. 

SEDAN HAR VI tjänstemännen och deras ansvar i skattefrågor. 

Ekonomer kan ofta stödja sig på etiska regler 

när ekonomi och etik kommer i konfl ikt (KEF har egna 

etiska regler). I en studie över kommunala chefers etiska 

dilemman gjordes 22 djupintervjuer, varav 12 var ekonomichefer*. 

Nio av intervjupersonerna hade stött på fall av 

aktiv skatteplanering i den egna kommunen, men såg inget 

anstötligt i det så länge skatteplaneringen var laglig. 

Den inställningen är inte obekant för Tomas Brytting, 

etikforskare och ekonom vid Ersta Sköndals högskola. 

– Ekonomer ser skatt som en kostnad. Och kostnader 

vill man minimera. Men, skatt är inte en avdragsgill kostnad. 

Jobbar man exempelvis i ett bolag är skatt en del av 

vinsten. Har man gjort en vinst tillfaller en del av vinsten 

samhället. 

Ekonomer och etiska kunskaper är inte någon självklar 

kombination. Trots att kunskap om etik är ett krav för att 

få examinera civilekonomer är det bara två utbildare som 

ger obligatoriska kurser i etik. Svagt, tycker Tomas Brytting: 

– Helt utan eller med enbart med frivilliga etikkurser 

saknar man ett underlag för kunskapsutveckling och får 

svårt att anställa duktiga lärare. Hur ska man då få studenterna 

intresserade av ämnet? 

Etisk kompetens är inte heller given i ett företags eller en 

kommuns ledningsgrupp på samma sätt som juridisk eller 

fi nansiell. Etiken hänger lite vid sidan om och kopplas in 

när varumärket eller förtroende behöver vårdas, anser han. 

– Det blir en konstig etik när en företags- eller kommunledning 

i första hand bryr sig om vad andra tycker. I stället 

bör man ställa frågan: Vilka grupper påverkar vi och hur? 

Vad kan vi göra för att åstadkomma en positiv påverkan? 

Då blir det naturligt att solidariskt ställa upp för regelverket, 

i stället för att var och en försöker hitta ett eget kryphål. 

*Studien är publicerad i artikelform i Kommunal ekonomi och politik, 

nr 4 200 med titeln Kommunalekonomers etiska problem och 

sätt att lösa dem. Författare är Sten Jönsson och Stefan Tengblad. 

** I samband med att kommunen bestämmer sig för att sälja campingen 

bildar man ett bolag, till vilken kommunen säljer en liten fastighet, 

”trottoarkanten”. Därefter fastighetsregleras hela campingområdet, 

som förvärvats genom ett separat köpeavtal, till den fastigheten som 

bolaget sedan tidigare är ägare till. Stämpelskatten bestäms utifrån 

köpesumman på ursprungsfastigheten, i det här fallet en krona. 

PÅ GRÄNSEN. Var går gränsen 

för det acceptabla när det gäller 

kommunsektorns skatteplanering? 

FINANS 

ANSVAR. På 

KOMMEK 2012 

slog fi nansmarknadsminister 

Peter 

Norman ett slag 

för skattemoralen: 

”Det är självklart 

så att vi inom kommun, 

landsting och 

stat har ett särskilt 

ansvar för att 

upprätthålla god 

moral och etik på 

skatteområdet.” 


FINANS 

BILD: KATRINEHOLMS KOMMUN 

Från och med årsskiftet är det svårare att göra avdrag för räntor 

för lån som tagits upp inom en intressegemenskap. Här förklarar 

Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL, vad den 

nya lagen innebär för kommunsektorn. 

TEXTER: TOBIAS HAMMAR 

Nya avdragsregler 

för interna affärer 

Annika 

Wallenskog. 


Den nya lagen om ”räntesnurror” ersätter ett 

tidigare regelverk som infördes redan 2009. Syftet 

var att minska möjligheterna till aggressiv skatteplanering 

med hjälp av bolag skrivna i utländska skatteparadis. 

Eftersom svenska kommuner är undantagna 

från skatt har även de omfattats av de nya reglerna, men 

osäkerheten har hela tiden varit stor ute i kommunsektorn 

kring hur lagen ska tolkas i praktiken. 

ENLIGT ANNIKA WALLENSKOG på SKL skingrar 

den nya lagen många av dimmorna – men inte alla. För att 

kunna tolka lagen måste man också ta till sig det yttrande 

som Skatteverket lämnade i frågan så sent som i slutet av 

februari. 

– Grundregeln med den nya lagen är att kommunala bolag 

när de lånar av sina ägare inte ska ha rätt att dra av räntan 

på internlånen. I Skatteverkets yttrande framgår dock 

att det är OK att dra av räntan så länge det rör sig om 

kortfristiga lån som förmedlats till en marknads mässig 

ränta, förklarar hon. 

Att säkerställa att interna transaktioner genomförs 

UTAN LÅN. Katrineholms 

kommunhus, ett 

hus utan lån. Nu ligger 

lånen hos bolagen, en 

omläggning kommunen 

och bolagen tjänar på i 

nuläget. 

Katrineholm löser lånen 

Katrineholm löser in sina lån och stora delar av sina 

samlade pensionsåtaganden. Målet, att bli en skuldfri 

kommun, är en direkt effekt av den nya lagen om 

begränsa d avdragsrätt för räntor. 

affärs mässigt har varit en utgångspunkt för regeringen 

med den nya lagstiftningen. Samtidigt innebär den 

omedelbart nya tolkningsproblem. Eftersom kommuner 

i regel lånar till lägre räntor än sina bolag måste de nu 

försöka hitta en lämplig defi nition på vad som kan vara en 

”marknadsmässig” ränta för de kommunala bolagen. 

– Vår tolkning av Skatteverkets yttrande är att en kommun 

även fortsättningsvis ska ha möjlighet att använda 

överskottslikviditet för att låna ut till ett kommunalt 

bolag – så länge det sker på marknadsmässiga villkor och 

inte i syfte att skatteplanera. Exakt hur gränsdragningen 

kommer att se ut här kommer nog att prövas från fall till 

fall, säger Annika Wallenskog. 

EN DIREKT EFFEKT av det nya regelverket är att många 

kommuner redan börjat avveckla sina internbanker och lösa 

in de kommunala bolagens interna skulder. 

– Det kan bli kostsamt. Problemet är också att många 

kommuner då får en stor överlikviditet. Vad gör man med de 

pengarna? Det är ju sällan en bra affär att både låna och ha 

likviditet samtidigt menar Annika Wallenskog. 

– VI JOBBADE mycket med frågan under förra hösten. Vi 

har fått rådet att förbereda oss för att våra bolag inte längre 

ska få dra av räntorna på sina lån hos oss. Ovissheten har 

varit stor. Under hösten beslutade kommunen i samråd med 

bolagen att de interna lånen hos kommunen skulle lösas, säger 

Sari Eriksson, ekonomichef på Katrineholms kommun. 

Omläggningen innebär att kommunens två helägda bolag, 

Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten, 

löser de lån på totalt 650 miljoner kronor de tidigare haft 

hos kommunen. Samtidigt löser kommunen in sina egna lån 

på 250 miljoner kronor, plus 400 miljoner av de totalt 900 

miljoner kronor som kommunen har i pensionsåtaganden. 

– Det här innebär att kommunen i praktiken blir skuldfri. 

Och det är någonting vi tjänar på. Vi sänker våra kostnader 

för räntor och pensionsåtaganden med totalt 35 miljoner 

kronor årligen. Även om vi samtidigt tappar en del ränteintäkter 

blir nettobesparingen ändå runt 11 miljoner kronor 

som vi istället kan lägga på både investeringar och löpande 

verksamheter, säger Sari Eriksson.

BILD: ISTOCKPHOTO 

HENNES RÅD till svenska kommuner är att i deklarationen 

för 2013 yrka på öppna avdrag för bolagens räntekostnader. 

Därigenom minimeras risken för att drabbas av ett skattetillägg 

om avdraget inte skulle visa sig gå igenom. 

– Det är också bra att vara uppmärksam på ”image-risken” 

som fi nns eftersom medierna älskar att skriva om kommuner 

som skatteplanerat. Men gör man ett öppet avdrag och hänvisar 

till en regel som är oklar – då tycker jag inte det fi nns fog 

att tala om skatteplanering. Det är ju enda sättet att pröva hur 

regeln ska tolkas i praktiken, säger Annika Wallenskog. 

SLUTSNURRAT? De nya 

ränteavdragsreglerna ska säkra 

upp affärsmässighet i interna 

transaktioner och förhindra 

skatteplanering. 

FÖR DE kommunala bolagen innebär omläggningen att man 

nu istället måste öka sin externa upplåning med motsvarande 

belopp. Men med dagens låga räntenivåer innebär det i praktiken 

lägre räntor än vad man tidigare hade hos kommunen. 

– Men man måste komma ihåg att det är lågkonjunktur nu 

och att räntorna ligger väldigt lågt. Med ökad extern upp låning 

stiger vår ränterisk, vilket kan innebära problem när räntorna 

väl stiger igen. Eftersom vi har en självkostnadsprincip gentemot 

kommunen, blir det bolaget och kommunen som får 

hanter a de kostnadsökningar som då eventuellt uppstår, säger 

Per-Åk e Perman, ekonomichef för Katrineholms Fastighets 

AB. 

Men det är en eventualitet som kommunen är väl förberedd 

för, menar Sari Eriksson: 

– För kommunen som helhet innebär det här ingen praktisk 

förändring. Bolagen ägs ju av kommunen till hundra procent. 

Dessutom har vi historiskt använt oss av en internränta som 

också varierat efter marknadsräntorna. Så från mitt perspektiv 

ser jag ingen ökad risk med det här upp lägget. Sari Eriksson. 

I NÄTET. Samarbetet 

i nätverket sparar tid åt 

fi nanscheferna. 

Hallå 

där! 

FREDRIK HOLST, 

fi nanschef i Landstinget Västmanland 

och aktiv i landstingens fi nansnätverk. 

Vad pratar landstingens fi nans chefer om just 

nu, vad är aktuella frågor? 

– Mycket handlar om tillgångsförvaltning. 

Många landsting har hunnit bygga upp stora 

placeringsportföljer, vilket aktualiserar många 

olika frågor. Hur mycket risk ska man våga ta? 

Hur ska man skapa sin avkastning? 

– En annan viktig fråga har att göra med 

ansvarsfulla investeringar. Det är en ökande 

trend i samhället och eftersom vi landsting 

investerar mycket i aktier berör den även oss. 

Hur går fi nanssamarbetet Västmanland, 

Sörmland och Örebro? Två steg fram, ett 

tillbaka? 

– Vi är nöjda varje gång vi träffas. Det går 

naturligtvis inte så fort som det hade gjort 

om vi alla tillhörde samma organisation, men 

vi ser alla nyttan med vårt samarbete. Ett 

konkret exempel är EU:s nya regler för statsstöd. 

Istället för att alla tre landsting sitter och 

funderar på hur det påvekar vår verksamhet, får 

ett landsting göra det och sedan komma med 

förslag på hur man kan hantera regelverket till 

alla de andra. 

Vilka omvärldsfaktorer kommer att påverka 

kommunsektorn mest de kommande två-tre 

åren? Vad håller du själv ögonen på? 

– Dels det här med räntenivån. Räntan är nere 

på så låga nivåer nu att alla rörelser härifrån 

får stora konsekvenser. Vi har byggt upp ett 

väldigt räntekänsligt samhälle och det berör 

även oss. 

– Sedan har vi det här med landstingens ökade 

investeringsbehov. Alla landsting har stora behov 

av att dels renovera sitt fastighetsbestånd, 

dels investera i kollektivtrafi ken. Det trycker 

på enormt att kunna fi nansiera det till bra 

villkor – och samtidigt veta vad som är ”rätt” 

investeringar. 


FINANS 

Pensionsstiftelse 


– nu även för små kommuner 

För de mindre kommunerna i 

Uppland var det ett måste att 

samarbeta för att kunna skapa en 

pensionsstiftelse – men även stora 

Uppsala ser fördelar. 

TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ 

Under våren pågår bildandet av landets första gemensamma 

pensionsstiftelse för kommuner. 

– För en liten kommun är kostnaderna höga 

för en pensionsstiftelse. Därför har vi haft en försäkringslösning 

förut. Men det är också dyrt, säger kommunalrådet 

Göran Nilsson (M) i Knivsta. 

En förutsättning var att få med Uppsala, som hyser 

nära två tredjedelar av länets invånare. 

– De mindre kommunerna ville pröva en gemensam 

stiftelse men insåg att de skulle bli för små. Man bör ha ett 

kapital på minst ett par hundra miljoner kronor. Då kom 

frågan till oss, säger ekonomidirektör Jan Malmberg i 

Uppsala, som i första skedet sätter in 385 miljoner kronor. 

DET ÄR INGET stort belopp jämfört med kommunens 

totala pensionsåtaganden på 5 miljarder kronor. Men 

avsättningen till stiftelsen räcker för att låsa kommunens 

egna årliga utbetalningar och slippa årliga ökningar på 

10–15 miljoner kronor för pensioner bokförda i ansvarsförbindelserna. 

Sju av länets åtta 


kommuner är med i samarbetet. Enköping och landstinge t 

har tackat nej. De vill hantera pensionerna på egen hand. 

I princip är stiftelsen öppen även för kommuner utanför 

länet, men då måste stadgarna skrivas om. Göran 

Nilsson i Knivsta ser fördelar i att få med fl er. 

– Volym är grunden för lägre kostnader. Och det lönar 

sig bättre att anlita hög kompetens. 

Stordriftsfördelar och utslagna kostnader är främst a 

argumenten för en gemensam stiftelse, anser både 

Uppsal a och Knivsta. 

– Vi kan också hämta kompetenser från olika kommuner 

och dela med oss av kunskap och arbete, säger 

Jan Malmberg i Uppsala. 

Varken han eller Göran Nilsson ser några problem 

elle r nackdelar med samarbetet. 

STIFTELSENS PLACERINGAR bestäms av en styrelse 

med representanter för arbetsgivare och arbetstagare. 

Till stöd fi nns ett placeringsråd med professionella och 

oberoende rådgivare. Placeringarna ska till stor del göras 

i fonder, vilket i sig ger professionell förvaltning. 

Det politiska infl ytandet utövas via konsortiemöten, 

där varje kommun har en representant per påbörjade 

100 000 invånare. 

Konsortiet ska se till att styrelsen följer framtagna 

riktlinjer. Tonvikten ligger vid räntebärande placeringar 

(normalt 60 procent av portföljen) följt av börsaktier 

(25 procent) och ”alternativa placeringar”, främst hedgefonder. 

Exponeringen i utländsk valuta får vara max 20 

procent. Det fi nns även etiska riktlinjer. 

Stiftelsen kan också ge återlån till kommunerna, vilket 

både Uppsala och Knivsta kan tänka sig vid behov. 

SÄKRARE PENSION. Pensionsstiftelsen 

i Uppland ger många fördelar. 

Göran Nilsson. 

Jan Malmberg. 

PENSIONSSTIFTELSE 

– PLUS OCH MINUS 

En kommun kan hantera pensionsåtaganden 

på tre sätt: bokföra skulden i egen balansräkning 

och själv stå för pensionerna; betala 

premier till en försäkring; göra avsättningar 

till en stiftelse. 

Jämfört med skuldförning innebär en stiftelse 

att pengarna är låsta just för pensioner. 

En annan skillnad är att kommunen vid 

skuldförning inte betalar avkastningsskatt 

och att löneskatt utgår på utbetalt och inte 

avsatt belopp. Vad som är fördelaktigast 

beror på hur avkastningen utvecklas. 

Jämfört med en försäkring har stiftelsen 

fördelen att pengar kan återlånas och att 

kommunen kan styra förvaltningen. 

En fördel gentemot båda de andra alternativen 

är att man med en stiftelse kan reglera 

kommunens resultat. Avsättning görs vid 

goda år, återbetalning när så krävs.


Fem landsting i 

fi nansiellt samarbete 

Lägre totala kostnader 

och bättre etiska och 

miljömässiga villkor – det 

är några av vinsterna när 

fem av Sveriges landsting 

nu går samman för 

att göra en gemensam 

upphandling av kapitalförvaltningstjänster. 


Det är bråda dagar för fi nanscheferna 

på landstingen i Västmanland, 

Sörmland, Örebro, 

Blekinge och Jönköping. Dessa landsting 

genomför just nu en gemensam upphandling 

av aktiv etisk global aktiefondsförvaltning 

på totalt mellan 600 och 800 miljoner 

kronor. Upphandlingen är utlyst 

och avtalsstart satt till den 31 mars. 

– Vi har träffats lite till och från under 

de senaste åren och diskuterat möjligheterna 

till ett fi nansiellt samarbete. I slutet 

av förra året tog diskussionerna fart på 

allvar och när ett av landstingen skulle gå 

ut och förnya ett förvaltningsavtal sa vi: 

”vänta, det här kanske 

är rätt läge att göra någonting 

tillsammans?”, 

förklarar Mattias Olsson, 

fi nanschef på Jönköpings 

landsting. 

Mattias Olsson. 

HAN SER uppenbara 

vinster med att 

SAMVERKAN. Fler klarar mer, en sanning 

även när det gäller kapitalförvaltning. 

kommuner och landsting gemensamt 

upphandlar fi nansiella tjänster. Med 

större volymer kan man vinna stordriftsfördelar 

både vad gäller priser och andra 

förvaltningsvillkor. Dessutom innebär 

samarbeten att möjligheterna till ömsesidigt 

lärande och erfarenhetsutbyte ökar. 

– Ju större kapital volymer vi får ihop, 

desto större möjligheter får vi att ställa 

krav inom områden som vi som landsting 

anser vara viktiga – som exempelvis 

etik och miljö, säger Mattias Olsson. 

EN ANNAN TANKE med upphandlingen 

är att visa andra kommuner och 

landsting att ett ökat samarbete kan vara 

rätt väg att gå för att sänka kostnaderna 

och höja effektiviteten i den fi nansiella 

förvaltningen. 

– Förhoppningsvis kan vi inspirera 

andra att antingen gå med oss eller starta 

upp egna grupper. Själva har vi länge 

pratat om hur viktigt det är med ett ökat 

samarbete när man hanterar skattepengar, 

så att vi kan undvika att upprepa 

varandras misstag och istället lära av varandras 

framgångar. 

Men kan ett samarbete också innebära 

några nackdelar? 

– Ju fl er man är, desto mer måste man 

ge och ta av varandra för att samarbetet 

ska fungera. Det kan ju vara så att du har 

restriktioner i din fi nanspolicy som gör 

att det är svårt att kompromissa. Dessutom 

tar samarbeten alltid tar lite extra tid 

och resurser i anspråk, något som inte alltid 

är lätt när det gäller organisationer på 

stora geografi ska avstånd från varandra 

som redan har fullt upp med sina respektive 

verksamheter. 

Boka in höstens 

finansseminarium 

redan nu! 

Arbetar du med finansfrågor i 

kommun, landsting eller dess 

företag? Då är du välkommen 

till ett av våra mycket uppskattade 

och kostnadsfria finansseminarier. 

De arrangeras på åtta 

orter runtom i landet. 

Detaljprogram meddelas senare. 

Tisdagen den 1 oktober 

Östersund 

Onsdagen den 2 oktober 

Umeå 

Torsdagen den 3 oktober 

Luleå 


Jönköping 


Göteborg 

Torsdagen den 10 oktober 

Malmö 


Örebro 


Stockholm 

www.kommuninvest.se 

Svenska kommuner och 

landsting i samverkan 


CHEFSEKONOM MED 

Lidköping väntar på sitt första bandyguld. 

Fast man har ändå ett guldläge, en kassakista med 

avkastning som ger medborgarna extra service. 

För chefsekonom Anna Cederqvist innebär guld- 

sitsen både glädjeämnen och extra tanketid. 

När man rullar in i Lidköping från Göteborgshållet 

är det svårt att missa bandytemplet 

Sparbanken Lidköping Arena. Här 

i staden handlar snacket runt kaffeborden 

mycket om bandy och Villa Lidköping BK. 

Trots många år i elitserien har föreningen aldrig vunnit 

SM-guldet och lokaltidningen har inte fått sätta den efterlängtade 

rubriken ”Guldköping” på löpsedlarna. 

Kommunen kan ändå kalla sig Guldköping av andra skäl. 

Lidköping har en av landets starkaste kommunala ekonomier 

sedan kommunen sålde aktier i Gullspångs Kraft värda 

dryga 1,4 miljarder i slutet av 1990-talet. Närmare 780 

miljoner kronor har sedan dess använts för olika ändamål, 

men behållningen ligger ändå runt 1,7 miljarder idag. 

För chefsekonom Anna Cederqvist innebär det en både 

gynnad och krävande situation, förstår vi över en kopp 

kaffe inne på tjänsterummet. För medborgarna är det mindre 

komplicerat: 

– Vår avkastning går in i driften och det betyder att medborgarna 

får betydligt mer verksamhet än de betalar skatt 

för. De betalar 20,86 kronor och får verksamhet för 22 kronor. 

Man har det gött som lidköpingsbo, konstaterar Anna 

Cederqvist och skrattar. 

Kommuninvånarna känner förstås till kommunens goda 

ställning, på gott och ont. Det kräver god pedagogisk förmåga 

för chefsekonom och politiker att förklara att pengarna 

inte räcker till allt. Men, är det något Anna är haj på, så 

är det pedagogik. Vid sidan av civilekonomexamen på Handels 

i Göteborg pluggade hon till ämneslärare och undervisade 

i ekonomi och samhällskunskap under 1990-talet. 

– Den kommunala verksamheten är komplicerad i dag. 

Ekonomjobbet handlar mycket om att få struktur på frågorna 

och presentera dem på ett lättbegripligt sätt, säger 

hon. 

Det gäller att kunna anpassa budskapen mot de olika 

målgrupperna: medborgare, tjänstemän och politiker. 

– När det gäller politikerna är det viktigt att inte missa 

beslutspunkterna, att vara tydlig med var politikernas ansvar 

ligger. Det är ju dem vi jobbar mot, säger hon. 

ALLA EKONOMER i kommunen har gått ett personligt 

anpassat utvecklingsprogram över två år. Fokus har legat på 


TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: STEFAN SVENSSON 

etik och den nya ekonomrollen. 

En hel del tid har man lagt på att 

utveckla kostnad contra kvalitetstänket 

med extra gnuggning i 

Kolada. 

Det fi nns en poäng i att lyfta 

fram kommunjämförelser och vilken 

kvalitet man får för pengarna. Lidköping 

saknar nämligen kommunernas sedvanliga 

sparbeting på några procent. 

– Det är nyttigt för en organisation att vända på 

kronorn a. När vi inte har spartrycket måste vi använda 

jämförelserna. Vi behöver visa var de extra satsningarna ligger 

någon stans och om kunderna är nöjda med resultaten. 

Fast, helst vill Anna och hennes kollegor inte prata 

penga r alls på sina budgetmöten. 

– Vi går tillsammans till budgetmötena, ekonomer och 

kvalitetsutvecklare. Det är alltid resultaten först och pengarna 

sist. 

Ekonomistyrningen är Annas huvudsyssla, poängterar 

hon. Men, visst tar fi nansfrågorna mycket tid. Och ger ett 

”Vi har kunniga politiker som inte 

plockar politiska poäng på fi nansfrågorna, 

och en relativt stabil 

politikerkår, det har underlättat.” 

stort ansvar, även om det är ett ansvar som tydligt delas 

med politiker och konsulter. 

– Finansfrågorna tar mycket tanketid! De kräver bred 

kunskap och man måste ha ett intresse för fi nansfrågor. 

Det kräver beställarkompetens – jag vet när jag behöver 

hjälp. 

MÖTE MED 

Anna 

Cederqvist 

Lidköpings 

kommun 

DET VIKTIGASTE är att få fi nansfrågorna förstådda och 

beslutsbara för politikerna. Det är politikerna som äger 

frågan och organisationen är riggad för att de i slutändan 

ska fatta besluten. 

– Vi har kunniga politiker som inte plockar politiska 

poäng på fi nansfrågorna. Och vi har haft en relativt stabil 

ÅTERBESÖK. 

Anna Cederqvist 

visar De la Gardiegymnasiet 

med anor 

från 1600-talet.

LYSANDE UTSIKTER 

politikerkår, det har underlättat, säger hon. 

Rent praktiskt går det till så att fi nanskonsulten Agenta 

har fyra sittningar per år med kommunstyrelsens arbetsutskott. 

Då går man igenom allt från makrofrågor till de 

internationella perspektiven. Idag snittar kommunen fyra 

procent årligen i avkastning och då ligger man på runt 40 

procent i lågavkastande tillgångar. Det senaste året har totalportföljen 

ökat med 6,7 procent, vilket är högre än index 

och betydligt bättre än jämförbara fondförvaltare. 

– Det gäller att vara uthållig i fi nansförvaltning, att 

kunna värdera trender och ha det långsiktiga målet klart 

för sig. Det är lite som ett maratonlopp, säger Anna (som 

faktiskt kan sätta ”maratonlöpare” på visitkortet). 

Skulle man ändå behöva reagera snabbt fi nns möjligheten. 

Sedan några år har man en mer fl exibel fi nanspolicy 

som gör det lättare att snabbt reagera på marknaden. 

– Vi har en exit där kommunalrådet, kommundirektören 

och jag kan ta snabba beslut om vi behöver fl ytta om tillgångarna 

för att reducera risker, förklarar hon. 

PÅ SKULDSIDAN har kommunen tänkt om rejält, vis av 

erfarenheterna från fi nanskrisen 2008 då det var svårt att 

låna till vettiga villkor. En internbank ska bland annat få 

fyra kommunala bolag att samarbeta och planera. 

– Ingen kommun är fi nansiellt starkare än sin svagaste 

länk. Vi vill få grepp på vår samlade risk och sänka räntekostnaderna. 

Vi behöver en gemensam strategi för kapitalanskaffningen 

– det kostar oss pengar att inte samarbeta, 

säger Anna. 

Kommunkoncernen ligger med sammantaget 1,5 miljarder 

i skuld och med kommande års investeringsbehov kan 

OM ANNA CEDERQVIST 

Bor: Villa i Stenhammar utanför 

Lidköping. 

Familj: Man, tre söner, 15,13 och 9 år. 

Yrkesliv: Ekonomi/administration på 

Ericsson Telecom, Mölndal 1992–1994, 

därefter gymnasielärare i ekonomi och 

samhällskunskap, Skara kommun. 

man hamna uppåt 2,5 miljarder. Då kan även 30 punkter på 

räntan göra stora pengar, eller som Anna hellre uttrycker 

det, i antal lärartjänster eller undersköterskor. 

– På skuldsidan har vi AGL som rådgivare. Då får vi två 

perspektiv på fi nansfrågorna, det är bra att få balans på 

makroanalysen, säger hon. 

Ett fi nansråd bestående av bolagens vd:ar och ekonomichefer 

har samsats om en gemensam syn på risknivåer, 

kapitalbindningstider och ränte- och likviditetsrisker. 

Kommunledningen har avvaktat sjösättande av interbanken 

tills tolkningen av de nya reglerna för bolagens ränteavdrag 

klarnat. 

– Vårt upplägg befi nner sig inom den så kallade ventilen. 

Internbanken vidarebefordrar bara lån till bolagen 

och Skatteverket har lämnat positiva förhandsbesked för 

kommuner med likande upplägg. Så nu kör vi, säger Anna 

Cederqvist. 

FRAMTIDEN SER ljus ut, med andra ord. Lidköping vill 

utveckla näringslivet och planerar även för en ny modern 

stadsdel vid vattnet, Hamnstaden. Däremot ser det inte 

lika ljust för andra Skaraborgskommuner. 

– Vi behöver intensifi era samverkan inom Skaraborg, 

något som drar hela regionen. En kommun på 38 000 är 

inte mycket, däremot är en region med 300 000 skaraborgare 

en intressant speaking partner. Som ekonom måste 

man lyfta blicken – långt över siffrornas verklighet. 

Projektekonom på IT-enheten i 

Lidköpings kommun 2001, därefter 

förvaltningsekonom och kommunledningsekonom 

före chefsekonomsposten 

2007. 

Fritid: Löptränar och åker skidor 

utför och på längden, båtliv och resor. 


Blekinge stärks 

av utjämning 

och höjd skatt 

Då: en ekonomi i fritt fall. Nu: stabila fi nanser. 

Det rör sig om Landstinget Blekinge vars ekonomidirektör 

rensade upp i siffrorna för några år sedan. 

I dag ser ekonomin ljus ut, men svårare tider väntar 

med ombyggnad av vården och låg infl yttning. 

TEXT: AGNETA BORGSTRÖM BILD: LANDSTINGET BLEKINGE 

AGNETA KALNINS, Landstingets ekonomidirektör, 

höjs till skyarna av de fl esta 

medarbetare. Sakta, men säkert har hon och 

övriga medarbetare arbetat sig igenom de 

röda siffrorna i landstinget. Allt kom till 

en gräns i slutet av 2008 när ekonomiavdelningen 

plötsligt visade upp ett oväntat minus 

på 70 miljoner kronor, vilket ledde till att 

landstingsstyrelsen inte beviljades ansvarsfrihet 

av revisionen. En ny ekonomidirektör, 

Agneta Kalnins, tillträdde. Hon anser att 

ekonomin kommit i ordning genom allmän 

återhållsamhet och en kraftigt höjd skatt 

2012 som ger länet en tredjeplats i landet. 

– Vi har fått en stabil ekonomi. Vi höjde 

ju skatten med 80 öre plus att vi håller i 

styrningen så att vi inte får ökade kostnader. 

Förra året hade vi bara 2,7 procent i 

nettokostnadsökning, vilket inte är mycket 

jämfört med andra landsting, säger Agneta 

Kalnins. 

RESULTATET FÖRRA ÅRET blev ett 

överskott med nästan 170 miljoner kronor 

som enligt henne beror på att de ekonomiansvariga 

”gnetat” med ekonomin genom att 

granska kostnader, hålla igen och satsat på 

utvalda investeringar. Hon kallar sig själv för 

en ”försiktig general”. Därtill fi ck landstingets 

ekonomi förra året en skjuts av utbetalade 

51 miljoner kronor från AFA-försäkringen. 

Verksamheten i Blekinge har också enligt 

henne varit duktiga med att arbeta med uppsatta 

mål med patientsäkerhet och de svårast 

sjuka äldre och därför fått ta del av en del 

statsbidrag. När det nya utjämningssyste- 


met slår igenom kommer landstinget att bli 

en vinnare även här på grund av demogra- 

fi ska problem. Ändå såg sig ekonomikontoret 

förra året tvungna att föreslå en höjning 

av skatten. 

– Det är första gången vi har höjt på 

många år. Det beror på att vi har haft växande 

underskott på grund av mindre skatteintäkter 

och statsbidrag sedan 2008, , säger 

ekonomidirektören. 

FRAMÖVER KOMMER länet att behöva 

anta några svårlösta utmaningar. Arbetslösheten 

är stor bland unga, befolkningsunderlaget 

viker och sjukvården behöver förnyas 

för att klara kommande behov. Just nu står 

landstingets politiker mitt i en diskussion 

som handlar om de ska lappa och laga de 

sjukhus som fi nns eller bygga nytt, men också 

om hur hela befolkningens vård ska tillgodoses. 

Under namnet Framtidens sjukvård 

ryms en rad fl uffi ga visioner som diskuteras 

fl itigt på seminarier av S-majoriteten och en 

opposition av M, C, Fp, Kd och Sd. Därtill 

fi nns en annan fraktion som kallar sig Akut 

opinion, ett nätverk av västblekingar som 

protesterar mot stängningen av nattakuten 

och ortopedikakuten på Karlshamns sjukhus, 

detta efter svidande kritik från Socialstyrelsen. 

Benny Rolandsson, samordnare 

i nätverket, är irriterad över agerandet från 

politikernas sida. 

– Det sades att stängningen av akuten i 

Karlshamn var en patientsäkerhetsfråga. Ledningen 

påstod att Socialstyrelsen ville stänga, 

men det var ju bara rekommendationer. Vi 

hade kunnat sätta in åtgärder. Politikerna 

hade ju också i fl era år fl yttat läkare och 

resurser till Karlskrona lasarett, så det var 

ju inte så konstigt att det blev snett, säger 

Benny Rolandsson som är i full gång med en 

namninsamling i syfte att åter öppna akuten. 

LANDSTINGETS LÖSNING blev i stället 

att sätta in en extra ambulans kvällstid 

samt sända de allvarliga olycksfallen över 

länsgränsen till Kristianstad lasarett, och 

ortopedifallen till Karlskrona. Något som 

har dubblat antalet besök på det skånska 

sjukhuset, men även totalt sett har kostnaderna 

skjutit i höjden, menar Rolandsson: 

– Många åker naturligtvis självmant 

till exempelvis Kristianstad i stället vilket 

ger kostnader. Blir man inlagd kostar det 

15-17000 kronor per natt.

Men sjukvårdslandstingsrådet Kalle Sand-Sandström 

(S) ser inte att kostnaderna ökat mer 

än kalkylerat och ser också att många blekingar 

är nöjda med det som skett. 

Det fi nns dock fl er kritiker i andra politiska 

läger. Alexander Wendt (M) anser att 

det hade räckt med att rätta till problemen 

på sjukhuset och att stängningen aldrig var 

nödvändig. Han ser hur den stora politiska 

frågan nu handlar om var och hur utbyggnationer 

ska ske för vården, vilken vård som 

länet ska erbjuda och om och hur de skulle 

kunna samarbeta med länsgrannarna. Mycket 

talar för nytt sjukhusbygge, menar Wendt: 

–Tittar man på energikostnader talar det 

mesta för att bygga nytt sjukhus i stället 

för att reparera gammalt. Långa korridorer, 

otidsenliga rum och andra organisatoriska 

lösningar ger för höga kostnader i drift. Genom 

ett nytt sjukhus kan vi få ned kostnader 

FRÅN RÖTT 

TILL SVART. 

Agneta Kalnins är en 

del av förklaringen 

till den förbättrade 

ekonomin i Landstinget 

Blekinge. 

Om pengarna är 

rätt fördelade inom 

landstinget är dock 

Alexander Wendt, 

M, (överst) och Kalle 

Sandström, S, inte 

oväntat oense om. 

”Vi har fått en stabil ekonomi. Vi höjde 

ju skatten med 80 öre plus att vi håller i 

styrningen så att vi inte får ökade kostnader.” 

LANDSTINGET BLEKINGE 

Antal invånare: 152 315. 

Utdebitering: 11,51 kr. 

Omslutning: 3 217 700 tkr. 

Antal sjukhus: Ett sjukhus 

på vardera två orter. 

Antal vårdcentraler: 13 

i offentlig regi, 8 i privat regi. 

från 280 kilowattimmar till 90 per kvadratmeter, 

säger Wendt som också nämner möjligheten 

att satsa på utbyggd närsjukvård. 

– Vi kan kalla det för vårdcentral plusplus. 

Som innehåller vanlig allmänmedicinsk 

verksamhet kompletterad med mottagningsverksamheter 

inom specialiteterna och då bli 

mer av ett närsjukhus, säger Wendt. 

S-politikern vill hellre se en ombyggnad 

av de båda sjukhusen. 

– I min värld ska vi bygga ut sjukhuset vi 

har i Karlskrona, det blir mest kostnadseffektivt. 

Sedan ska vi bygga ut medicinavdelning 

och geriatrik i Karlshamn, men också 

planerade operationer och kanske någon 

anna n specialitet, säger Kalle Sandström. 

HURUVIDA DET BLIR ett sjukhusbygge 

eller ej är också sammankopplat med eventuell 

regionbildning med Skåne, Kronoberg 

och Halland. Frågan kommer att klarna 

de närmaste åren. Det krävs därför en del 

Resultat 2012: +169,1 mkr. 

Ekonomisk styrmodell: 

Anslag, men till vårdvalet gäller 

prestationsersättning. 

Läkarbesök per invånare 

(primärvård, specialiserad 

somatisk och psykiatrisk 

vård): 2,43. 

Besök annan personalkategori 

per invånare 

(primärvård, specialiserad 

somatisk och psykiatrisk 

vård): 4,02. 

Vårddagar per invånare 

(somatisk vård och psykiat risk 

vård): 1,02. 

sparade medel i kassan för att ha råd med 

investeringar. Agneta Kalnins är trygg på 

denna punkt, då likviditeten är god. Inte en 

enda krona i lån ger en bra styrkeposition, 

dessutom fi nns en buffert. Men samtidigt 

fi nns det ständigt orosmoln med dålig infl 

yttning som riskerar ge mindre intäkter. 

– Blekinge måste profi leras, men den höga 

skatten kan vara kontraproduktiv, menar 

Kalnins. 

Politikernas dilemma är nu att vända det 

vikande befolkningsunderlaget till ett plus 

och se till att arbetslösheten bland unga försvinner. 

På frågan hur den ledande majoriteten 

vill öka infl yttningen svarar Kalle 

Sandström: 

– Det gäller att skapa attraktiva miljöer 

och förutsättningar för människor och företag. 

Det handlar om allt från utbyggnad av 

vägar och järnvägar, kommunikationer, utbyggd 

högskola till bra fritidsaktiviteter och 

aktivt arbete för företagsetableringar. 


INTERNKONTROLL 

Förskingringen i Gävle 

skakar om kommunen 

Skoladministratören blåste 

under fyra år sin arbetsgivare 

Gävle kommun på drygt 20 

miljoner kronor. Graverande 

brister i internkontrollen, slår 

revisionsbolaget Ernst & Young 

fast efter sin granskning. 

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT 

Borgarskolan i Gävle har i vinter blivit 

synonym med förskingring i mångmiljonklassen. 

En mångårig och uppskattad medarbetare 

visade sig under fl era år ha fört över kommunens 

pengar till egna konton. I genomsnitt 

förskingrade den 52-åriga kvinnan 

25 000 kronor varje arbetsdag. 

Hur kunde det hända? 

Erik Skoglund, som ledde revisionsbolagets 

granskning, konstaterar att kvinnan var 

omtyckt av både kolleger och elever på skolan 

och hade byggt upp ett stort förtroende. 

Det bidrog till att hon ensam fi ck ansvar för 

en serie arbetsmoment som borde ha varit 

uppdelade på två personer. 

– Hon kunde själv lägga upp nya leverantörer 

i ekonomisystemet, ändra leverantörsuppgifter, 

registrera betalningar och betala 

ut pengarna, säger han. 

ERNST & YOUNGS uppdrag var att 

granska perioden 2009–2012, men enligt 

Erik Skoglund började svindeln åtminstone 

ett par åt tidigare. De första beloppen 

var små, men ökade sedan efter hand. 

Under 2012 förde kvinnan över cirka åtta 


miljoner kronor till påhittade mottagare, 

att jämföra med skolans omsättning som 

det året låg på cirka 45 miljoner. 

Att de stulna beloppen är så höga i förhållande 

till omsättningen hör till det som 

är svårast att förstå, menar Erik Skoglund. 

Skolans och förvaltningens egen förklaring 

när ekvationen inte gick ihop var att det berodde 

på minskat elevunderlag och ökade 

datakostnader. 

– Man ställde inte rätt frågor och när man 

gjorde budget utgick man från det föregående 

årets utfall. 

DET UTRYMME som kvinnan skapade 

det ena året blev möjligt att utnyttja för 

samma bedrägeri året därpå och slutligen 

var bedrägeriet uppe i 20,5 miljoner. 

I sin rapport slår Ernst & Young fast att 

”det fi nns mycket väsentliga brister i den 

interna kontrollen”. 

Svindeln upptäcktes först i höstas när 

banken i höstas såg att något inte stämde 

och slog larm. 

Konsulten Annika Larsson Maspers har 

tillfälligt gått in som chef för förvaltningen 

Utbildning och Arbete. I likhet med Ernst 

& Young ser hon förvaltningens och skolans 

hårt slimmade organisation som en bidra- 

SÅ SKA INTERNKONTROLLEN STÄRKAS 

gande orsak till den bristfälliga kontrollen. 

Bland annat har ekonomichefen även 

haft ansvar för lokalplanering, säkerhetsplanering, 

inköp och avtal. Som ett led i en 

nystart går förvaltningen nu tillbaka till en 

renodlad ekonomichefstjänst. När utbildnings- 

och arbetsmarknadsnämnden i februari 

klubbade ett åtgärdsprogram beslöt 

den också att nämnden varje månad ska få 

en detaljerad rapport om förvaltningens 

ekonomi. 

– Det här är en person som har haft ett 

brottsligt uppsåt och det går aldrig att garantera 

sig mot till hundra procent. Men 

man får inte göra sig så sårbar att det kan 

pågå under lång tid, säger Annika Larsson 

Maspers. 

Kommunrevisionens ordförande Gunilla 

de Maré medger att hon och hennes kolleger 

borde ha varit mer uppmärksamma på hur 

internkontrollen fungerade. Kommunstyrelsen 

slog redan 2007 fast att endast elektroniska 

fakturor skulle användas i kommunen, 

men beslutet har inte haft någon 

verkan. 

Varför har inte revisionen slagit larm? 

– Vi borde sett efter om direktivet följdes. 

Men vi kan inte följa upp vartenda beslut 

som kommunstyrelsen fattar. 

✔ Politikerna i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd ska varje månad få en detaljerad 

rapport om förvaltningens ekonomi. 

✔ En skriftlig rollfördelning mellan politikerna och tjänstemän. 

✔ En total genomlysning av budgetprocessen. 

✔ Konkreta anvisningar för hur den interna kontrollen ska gå till. 

✔ Förvaltningens ledningsgrupp ses över. Uppdrag och kompetens ska kartläggas. 

✔ Politiker och chefer ska vidare genomgå fortbildning i intern kontroll. 

TOM STOL. 

Advokate n Gustaf 

Andersson tar ensam 

plats i rättssalen när 

skoladministratören 

som misstänks för 

storförskingringen 

vid Gävle kommun 

i januari begärdes 

häktad i sin frånvaro 

och blev efterlyst i 

hela världen. 

BILD: SCANPIX/JENNY LUNDBERG

Riksgälden öppnar 

för kommunala lån 

Riksgälden föreslår att kommuner 

och landsting ska få möjlighet 

att låna i Riksgälden för att 

kunna täcka medfi nansiering av 

infrastrukturprojekt. Förslaget 

välkomnas av både Kommuninvest 

och SKL. 

Bakgrunden till förslaget är en lagändring 

från 2009 som innebär att 

kommuner och landsting ska ta en 

växande del av investeringar i infrastruktur 

genom så kallad medfi nansiering eller 

förskottering. Riksgälden konstaterar att 

systemet med medfi nansiering ofta innebär 

dyrare investeringar för den offentliga 

sektorn, eftersom kommuner och landsting 

i regel har högre upplåningskostnader än 

staten. 

”Det är således tveksamt att påstå att 

kommunal medfi nansiering ger några resurser 

till infrastruktursatsningar som inte 

hade kunnat tas fram ändå inom den offentliga 

sektorn - och till lägre kostnad”, skriver 

Riksgälden i sitt förslag till fi nansdepartementet. 

Enligt Anders Knape, ordförande för 

SKL, är kommunala lån hos Riksgälden någonting 

man länge förordat. 

– Vi anser att eftersom dessa investeringar 

är ett statligt ansvar bör de också fi nansieras 

av staten. Vi noterar att Riksgäldskontoret 

är av samma mening, konstaterar han. 

ÄVEN KOMMUNINVEST är positiva 

till förslaget. Enligt bolagets beräkningar 

uppgick den totala låneskulden i kommuner 

och landsting till runt 430 miljarder kronor 

i slutet av 2012. Av den totala framtida låneskulden 

uppskattas mindre än fem procent 

komma att avse kommunal medfi nansiering. 

– Att medfi nansiering av statlig infrastruktur 

bör kunna ske med statlig fi nansiering 

är ett bra förslag. Kommuninvests 

uppfattning är att fi nansieringsansvaret bör 

Strategisk tillgångsallokering 

Effektiv koppling mot portföljens egentliga syfte 

Värdet av riskstyrd strategisk förvaltning 

och faran med dess motsats 

Implikationer för upphandling av kapitalförvaltning 

vad är viktigt att fokusera på? 

Välkommen till Ålandsbanken Asset Managements presentation på Finansdagarna 

Plenum • Den 26 april 2013 • Klockan 13:30 

BILD: TRAFIKVERKET 

JÄMSTÄLLDA. Kommunsektorn ska få låna 

till infrastrukturinvesteringar på samma villkor 

som staten. 

vara kopplat till det lagfästa uppdraget för 

stat respektive kommun eller landsting. För 

de aktiviteter inom det statliga uppdraget 

som staten ansvarar för bör staten ha fi nansieringsansvaret, 

säger Kommuninvests vd 

Tomas Werngren i en kommentar. 


KONKURRENS 

Redovisa era kostnader för hemtjänst i egen regi, slår 

Konkurrensverket fast i en uppmaning till kommunerna. 

– Kraven på ökad öppen het måste även gälla privata 

utförar e, svarar Lena Svensson, handläggare på SKL. 

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT 

Efterlyses: 

spelregler för 

hemtjänsten 

Konkurrensverket (KKV) efterlyser 

större öppenhet från de kommuner 

som inför valfrihet i hemtjänsten. 

– De externa utförarna är frustrerade över 

att inte kunna se hur kommunerna räknat 

ut ersättningarna och hur de själva klarar 

ersättningsnivån när de driver hemtjänsten 

i egen regi, säger Per Jonsson, projektledare 

på Konkurrensverket. 

Han har lett den utvärdering av konkurrensförhållandena 

i kommunernas valfrihetssystem, 

som verket gjort på uppdrag 

av regeringen. I jobbet ingick att se om 

konkurrensen påverkas av att kommunerna 

kan agera både som beställare och utförare 

av tjänster inom lagen om valfrihetssystem, 

LOV. 

– Det är inte bara de externa utförarna 

som har nytta av att se siffrorna. Det är 

ocks å bra för kommunerna att se hur det går 

för deras egna utförare, säger Per Jonsson. 


Hemtjänst är vanligast bland de drygt 

20-talet valfrihetssystemen i kommunerna. 

De externa utförarnas andel av den beviljade 

hemtjänsttiden ökade mellan 2008 och 

2011 från 16 till 20 procent. 

I RAPPORTEN ”Kommunernas valfrihetssystem” 

lämnar KKV ett antal förslag 

som ska underlätta för brukarna att välja 

utförare och leda till mer konkurrensneutrala 

förhållanden. 

SKL understryker att samma krav på öppenhet 

måste gälla vare sig utföraren är offentlig 

eller privat. 

– Om det handlar om en verksamhet som 

är styrd och fi nansierad av kommunerna 

måste man ha insyn också i den privata 

utföraren. Det är viktigt att kunna visa för 

medborgarna hur pengarna används, säger 

Lena Svensson, handläggare på SKL:s avdelning 

för ekonomi och styrning. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I KONKURRENS. Lena Jonsson på 

Björkhagens Hemtjänst i Stockholm hjälper 

vårdtagaren Sven i köket. 

BILD: SCANPIX/JAN ÅKE ERIKSSON 

Hon efterlyser någon form att etisk kod 

som kommuner och företag kan enas kring 

och som både omfattar kvalitet och ekonomiska 

förutsättningar. SKL tycker att fl era 

av de förslag Konkurrensverket presenterar 

är bra, men anser att de fl esta är till fördel 

för de privata leverantörerna. 

I DE KOMMUNER som infört valfrihet 

inom hemtjänsten och erbjuder fl era alternativ 

är det många brukare som ändå inte 

utnyttjar möjligheten att välja utförare. Per 

automatik placeras de personerna oftast i en 

verksamhet som kommunen själv driver. 

– Vi menar att kommuner som tillämpar 

egenregi som icke-val bör införa turordning 

där alla utförare fi nns med. Det ökar 

konkurrensneutraliteten och ger bättre förutsättningar 

för externa utförare som funderar 

på att etablera sig i kommunen, säger 

Per Jonsson.

Kraft & Kultur 

satsar under ny fl agg 

Ekobrottsmyndigheten 

meddelar att man går 

vidare till åtal mot de 

ansvariga bakom miljardsvindeln 

i elbolaget 

Kraft & Kultur. Samtidigt 

kämpar bolaget för att 

bibehålla marknadens 

förtroende efter ett år 

av tuff uppförsbacke. 


Hösten 2011 uppdagades det att elbolaget 

Kraft & Kultur under fl era 

år hade blåst upp sina intäkter 

med närmare 1,8 miljarder kronor i en miljardsvindel 

som orsakade ägarna, norska 

Troms Kraft, stora förluster. Härvan fi ck 

Troms Kraft att i januari i år stämma 

Kraft & Kulturs revisor, Grant Thornton, 

på motsvarande belopp eftersom man 

ansåg att revisionsföretaget borde ha slagit 

larm. 

NYLIGEN MEDDELADE också Ekobrottsmyndigheten 

att man går vidare 

med åtal mot Kraft & Kulturs förre vd, 

Boris Benulic, samt två av bolagets tidigare 

ekonomiansvariga. 

Samtidigt fortsätter Kraft & Kultur 

att bedriva elhandel – nu under namnet 

Nordic Green Energy. Bolaget har gjort 

sig av med de tidigare ”kulturmärkta” 

produkterna, som förlagsverksamheten 

och webbutiken. Istället 

fokuserar man enbart på att sälja 

miljömärkt el till företag, kommuner 

och privatpersoner i de nordiska 

länderna. 

– Vi tror fortfarande att vi har 

en tydlig plats i marknaden. Vi 

är med på alla kommunala upphandlingar 

som läggs ut och även 

om vi numera är något dyrare 

än de allra billigaste aktörerna 

är skillnaden inte så stor, säger 

Jan Inge Johnsen, vd på Nordic 

Green Energy. 

ENLIGT Jan Inge Johnsen handlade merparten 

av 2012 om att storstäda i bolaget. 

Med nya kontroll- och faktureringsrutiner 

och förbättrad datakvalitet hoppas man 

kunna vara med och slåss på den hårt 

konkurrensutsatta elmarknaden. 

– Det är djupt beklagligt att en sådan 

här sak har kunnat hända. Men vi har försökt 

kommunicera läget så gott det går och 

både våra kunder och våra ägare har visat 

stor förståelse för vår situation, säger Jan 

Inge Johnsen. 

När Kraft & Kultur var som störst hade 

bolaget nära 200 svenska kommuner på 

kundlistan. Idag återstår omkring 170, 

efter att drygt 20 kommuner valt nya leverantörer 

efter att deras kontrakt löpt ut vid 

årsskiftet. De avtal som tecknades under 

Kraft & Kultur-eran – många av dem till 

inköpspris, utan några som helst påslag – 

fortsätter dock att löpa på som vanligt. 

ENERGI 

ÅTALAS. Förre vd:n och kulturprofi len 

Boris Benulic hade nära 200 kommuner 

eller kommunala bolag som kunder. 

– De ligger kvar. Vi har en del rena förlustkontrakt, 

men det får vi helt enkel t 

tugga i oss. Det är ju vårt eget fel att vi har 

tagit på oss dem, säger Jan Inge Johnsen, 

och tillägger: 

– Det viktiga för oss är nu att fokusera 

på vår verksamhet. Kundtappen har upphört, 

numera har vi en mer normal kundrotation. 

Vår förväntan är också att vi ska 

klara av att ta några kommunala kontrakt 

under innevarande år. 

”Vi har en del rena 

förlustkontrakt, 

men det får vi helt 

enkelt tugga i oss.” 


FORSKARHÖRNAN 

Korta lån och 

intraprenader 


Kommunsektorns upplåning uppgår till drygt 

tio procent av bruttonationalprodukten. Det 

är lågt jämfört med andra samhällssektorer. 

Hushållens, företagens respektive statens 

upplåning är exempelvis betydligt högre. 

Samtidigt är det betydande belopp som 

PIERRE 

har lånats av kommunsektorn. Inte 

DONATELLA 

minst därför är det nyligen avslutade 

Forskarredaktör forskningsprojektet om kommun- 

och utredare vid 

Kommunforskning sektorns upplåning angeläget och 

i Västsverige 

intressant. 

DET GENOMFÖRDA forskningsprojektet 

initierades av företrädare för Kommuninvest 

och genomfördes av Jan Schnitzler, doktorand vid 

Institutet för fi nansforskning. I det här numrets första 

forskarartikel skriver Schnitzler tillsammans med 

Mattias Bokenblom från Kommuninvest om några 

av de framkomna resultaten. Duon lyfter bland annat 

fram att kommunerna under 2000-talets första decennium 

successivt har minskat löptiden på lånen, vilket 

ökar såväl ränte- som refi nansieringsrisken. 

ROBERT JONSSON, ekonom i Åtvidabergs kommun 

Grattis! Du har nyss blivit ekonomie 

doktor i företagsekonomi vid Linköpings 

universitet. Hur känns det? 

– Lättnad och stor glädje. Nu tänker jag 

fortsätta att kombinera undervisningen 

vid Linköpings universitet, deltagande i 

forskningsprojekt och arbetet i Åtvidabergs 

kommun. 

Vad handlar din doktors avhandling om? 

–Avhandlingen har titeln ”Organisatoriska 

bakslag: Mer än tio år av 

förändringar i två svenska kommuner”. 

De två kommunerna är Linköping och 

Norrköping. Det som jag studerat är 

ledningen av kommunen och dess vård 

och omsorg. 

– Linköping satsade på en beställarutförarmodell 

utifrån övertygelsen att 

marknadsutsättning och konkurrens 

skulle förbättra verksamheten. Norrköping 

satsade istället på kommundels- 

nämnder, utifrån en tro på förstärkt 

demokrati och goda mötesplatser för 

medborgarna. Båda stötte på problem, 

men av olika art, och de hittade också 

olika lösningar på dem. 

Vilka är de mest 

intressanta resultaten? 

– Det är att förändringsarbetet är problemdrivet. 

Utmaningar inom områdena 

demokrati, service, myndighetsutövning 

och kommunen som samhällsaktör är 

utmaningar som driver på förändringsarbetet. 

Det gäller att balansera områdena 

för att undvika bakslag. 

Vilken betydelse har erfarenheten från 

forskarutbildningen i ditt arbete? 

– Lärandet har varit otroligt stort för 

min del. Det har berikat mig både som 

forskare, lärare, utredare och kommunalekonom. 

I DEN RIKA fl oran av styrmodeller framstår intraprenader 

som förhållandevis anonym och outforskad i en 

kommunal kontext. Det känns därför spännande att 

driftsformen uppmärksammas i det här numrets andra 

forskarartikel. Det är Kent Nilsson, verksam vid 

Luleå tekniska universitet, som utifrån ett pågående 

forskningsprojekt analyserar för- och nackdelar med 

intraprenader. 

I den pågående studien fokuseras tillämpningen 

av driftsformen inom Barn- och utbildningsförvaltningen 

i Umeå kommun. Utifrån studien kan Nilsson 

bland annat fastslå att det ökade ansvaret för verksamheterna, 

vilket är en följd av driftsformen, har lett till 

en mer offensiv och initiativrik personal som dessutom 

har blivit allt mer nöjd med sin arbetssituation. 

Samtidigt varnar han för problematiken med suboptimering, 

vilken alltid är mer eller mindre överhängande 

vid styrformer av det här slaget. Styrningen och 

ageranden utgår naturligt nog från vad som är ändamålsenligt 

för den enskilda verksamheten, eftersom 

styrformen belönar det. 

Hallå 

där! 

DISPU- 

TERAD. 

Robert 

Jonsson 

har många 

strängar på 

lyran. 

– I Åtvidaberg har jag exempelvis 

arbetat en del med FOU-frågor. Då har 

jag haft nytta av att jag läst mycket litteratur 

om framgångsrika kommuner och 

kunnat återföra det till vår ledningsgrupp. 

Det är en styrka.

Korta kommunala 

lån ökar risken 

FORSKARE SKRIVER 

Kommunerna lånar med allt kortare löptid. Konsekvensen blir en ökad 

refi nansierings- och ränterisk. Det är ett av resultaten som redovisas i en 

nyligen publicerad forskningsrapport där kommunernas upplåning kartlagts. 

Under fi nanskrisens mest turbulenta tid fi ck 

fl era kommunala aktörer uppleva vad det 

innebär att en betydande del av fi nansieringen 

sägs upp på kort varsel. Cirka 40 miljarder kronor i 

kommunkrediter kunde inte längre fi nansieras till 

sina ursprungliga villkor. Situationen löstes till slut, 

bland annat genom byte av borgenär, men ledde 

dessförinnan till betydande stress och oro hos många 

ekonomichefer ute i kommunerna. 

Som ett samägt kreditmarknadsbolag, med en 

majorite t 1 av landets kommuner och landsting som 

ägare, låg det i Kommuninvests intresse att få en 

bättre bild av hur marknaden för kommunkrediter 

förändrades av fi nanskrisen. 

Under hösten 2011 inledde därför Kommuninvest , 

tillsammans med Institutet för fi nansforskning 

(SIFR), ett gemensamt forskningsprojekt med syftet 

att närmare studera hur kommunernas fi nansieringssituation 

såg ut före, under och efter fi nanskrisen. 

KOMMUNINVEST STÄLLDE uppgifter om sin 

utlåning till projektets förfogande och 29 kommuner 

bidrog med lånehandlingar från andra fi nansiärer. Det 

sammanställda datamaterialet analyserades därefter 

av forskare vid SIFR och arbetet resulterade i studien 

Municipality lending institutions in Sweden 2 . 

Ur det sammanställda datamaterialet går det att utläsa 

ett antal tydliga trender rörande kommunsektorns 

fi nansiering. Den tydligaste och mest betydelsefulla 

trenden är att kapitalbindningstiden sjönk under hela 

00-talet. Kapitalbindningstiden på omsatta och nyupptagna 

lån hos Kommuninvest var sju år i början av 

00-talet, för att därefter sjunka till tre år 2005 och till 

slut nå en bottennivå under 2009 på drygt ett år! 

Då en stor andel av kommunernas upplåning går till 

att fi nansiera bostäder, fastigheter, energibolag och 

andra intäktsgenerande verksamheter, som generellt 

sett har en lång livslängd, innebär denna utveckling att 

matchningen mellan tillgångarnas och fi nansieringens 

livslängd minskat betydligt. Kortare kapitalbindningstid 

innebär dels att låneskulden omsätts snabbare 

med en ökad refi nansieringsrisk som följd, dels att 

låntagare n utsätter sig för risken att räntekostnaderna 

ändras mer än förväntat i och med att den underliggande 

fi nansieringen s räntevillkor kontinuerligt förändras. 

Ur ett skandinaviskt perspektiv är den snab- 

ba svenska utvecklingen mot kortare 

fi nansierin g unik. I både Finland och 

Danmar k ligger den genomsnittliga 

kapital bindningstiden, för respektive 

lands kommunsektors låneskuld, kvar 

på de nivåer som rådde i Sverige runt 

millennieskiftet. 

EN STOR DEL av förkortningen av 

kapitalbindningstid kan förklaras av 

att de kommunala aktörerna både har 

minskat bindningstiden på sina lån 

med fast ränta och att de i allt högre 

grad har ersatt kapitalbunden upplåning 

med uppsägningsbara produkter. 

Den deskriptiva statistiken visar att den 

sistnämnda trenden tog fart på allvar på 

mitten av 00-talet. Då lån med kort kapitalbindning 

generellt sett har lägre ränta 

än lån med längre kapitalbindning så är 

det rimligt att anta att denna utveckling 

har drivits av kommunernas önskan att 

minimera sina räntekostnader. Det visar 

sig även att kommunstorleken spelar 

roll för valet av kapitalbindning, större 

kommuner har i genomsnitt betydligt 

längre kapitalbindning än mindre kommuner. 

MÅNADENS MÅNADENS FORSKARE 

FORSKARE 

MÅNADENS FORSKARE 

KOMMUNSTORLEK 

OCH KAPITALBINDNINGSTID 

i antalet år på omsatta och nyupptagna lån 

före respektive efter fi nanskrisens start 2008 

JAN SCHNITZLER 

✔ Doktorand vid Institutet 

för fi nansforskning 

MATTIAS 

BOKENBLOM 

✔ Forsknings- och utbild- 

ningsansvarig vid Kommuninvest 

Kommunstorlek Före september -08 Efter september -08 

Färre än 25 000 

invånare 

25 000–50 000 

invånare 

50 000 –100 000 

invånare 

Fler än 100 000 

invånare 

Källa: Kommuninvests bearbetning 

1,9 1,37 

2,07 1,14 

2,19 1,74 

3,84 2,80 




Resultaten av SIFR:s analyser visar att det fanns skillnader 

i erbjudna räntevillkor mellan olika aktörer under 

åren 2005 till 2010 och att dessa skillnader även varierade 

en hel del över tid. Under åren 2005 till 2008 minskade 

den genomsnittliga ränteskillnaden successivt och under 

2007 och större delen av 2008, innan fi nanskrisen slog till, 

var skillnaden marginell. Under och efter fi nans krisen 

ökade däremot skillnaden på nytt. Förändringen i genomsnittlig 

ränteskillnad återspeglar väl de marknadsförändringar 

som också inträffade i och med fi nans krisen. 

MARKNADEN för kommunal utlåning före fi nanskrisen 

kännetecknades av låga marginaler och relativt hög 

konkurrens mellan många olika aktörer. Under och 

strax efter fi nanskrisen lämnade några aktörer marknaden, 

konkurrensen minskade och olika fi nansiärers 

marknadsandel förändrades kraftigt. På fem år minskade 

bankernas marknadsandel från 69 till 50 procent, medan 

Kommuninvests andel fördubblades från 18 till 35 procent. 

SIFR analyserade även huruvida det förekom en prisdifferentiering 

från långivarnas sida med avseende på 

kommunernas kreditvärdighet. Resultaten visar att varken 

skillnader i resultat, skattebasens storlek eller skuldsättning 

har någon påverkan på kommunens räntevillkor, 

oavsett vem som är långivare. Hur kommunalt samägda 

kreditmarknadsbolag, som samordnar hela eller delar av 

Intraprenader utmanar 

Intraprenader har många potentiella fördelar. 

Det leder bland annat till mer initiativtagande 

personal. Det kan Kent Nilsson vid 

Luleå tekniska universitet konstatera efter 

att ha studerat driftsformen. 

Intraprenad som driftsform erbjuder goda möjligheter 

till utveckling och förbättringar inom offentlig 

sektor. Genom detta är intraprenader ett lovvärt och 

attraktivt alternativ till avreglering och privatisering 

av offentlig verksamhet. Från ett lednings- och förvaltningsekonomiskt 

perspektiv är det emellertid inte helt 

oproblematiskt att hantera denna driftsform. De besparingar 

och förbättringar som kan uppstå för en enskil d 

intraprenad kan nämligen frambringa det motsatta på 

andra håll inom organisationen. Vid Luleå tekniska 

universitet pågår sedan några år tillbaka ett VINNOVAfi 

naniserat forskningsprojekt som syftar till att öka 

kunskapen om hur intraprenader kan ledas, styras och 

organiseras. En viktig del av projektet är att fi nna former 

och tillvägagångssätt för att överföra det fördelaktiga 

med intraprenader till verksamheter som inte är organiserade 

på detta sätt. 

Intraprenad är en driftsform inom offentlig sek- 

sina ägares fi nansiering, påverkar villkoren och marknadsförutsättningarna 

för kommunernas upplåning är 

ett relativt outforskat område i Skandinavien. De fl esta 

vetenskapliga studier som gjorts på området berör framförallt 

marknaden för kommun obligationer i USA och 

tor som förenklat innebär att ledning och personal ges 

rätten att under en tidsperiod bedriva verksamhet med 

en relativt hög grad av självbestämmande. ”Ägarskapet” 

kvarstår dock hos den offentliga organisationen och det 

är denna egenskap som främst särskiljer intraprenader 

från entreprenader som både förvaltas och ägs av privata 

intressen. Med ökat självbestämmande följer vanligtvis 

också mer ansvar. Vad som i detalj ingår i intraprenadens 

ansvar, skyldigheter och befogenheter regleras via ett 

tids begränsat kontrakt. Det är sådana kontrakt som i sin 

tur skiljer intraprenader från ”vanliga” driftsenheter. En 

intraprena d behöver nämligen inte ha mer ansvar och/ 

eller befogenheter än andra. Kontrakt med personer i 

ledande ställning kan emellertid förekomma utan att det 

är fråga om intraprenad. Däremot tecknas mycket sällan 

kontrakt som avser hela verksamheter, vilket är fallet när 

det gäller intraprenader. Av det följer att intraprenadkontrakt 

i de allra fl esta fall fortsätter att gälla även om den 

som är chef för intraprenaden avslutar sin anställning. 

Detta har dock visat sig vara problematiskt vid bland 

a nnat rekrytering av nya chefer (Nilsson, 2011). 

EN ANNAN VIKTIG egenskap med intraprenader är 

att de bildas på frivillig basis. Ibland ”utannonseras” 

möjlighetern a till att starta intraprenad, vilket innebär 

att det är fritt bland organisationens befi ntliga verksamheter 

att ansöka. I andra fall är det verksamheterna 

själva som ligge r på beslutsfattarna om att få ”prova på”

genomfördes i slutet av 1970- och början av 1980-talet. 

Resultaten från dessa tidig a studier är svåra att tillämpa 

på en svensk kontext. SIFR:s studie är därför ett välkommet 

bidrag till att bättr e förstå förutsättningarna och 

villkoren för svensk kommunsektors fi nansiering. 

driftsformen. Intraprenader kan även bildas i samband 

med konkurrensutsättning, avregleringar och/eller 

nedläggningar av offentlig verksamhet. Några kommuner 

har exempelvis låtit sina befi ntliga enheter vara med 

och konkurrera med privata aktörer om anbud i samband 

med avregleringar. I de fall där den egna verksamheten 

vunnit upphandlingen har man ombildats till en intraprenad. 

Det fi nns även exempel på en slags beställareutförare-modell 

där den offentliga organisationens verksamheter 

är fria att köpa in tjänster via privata aktörer 

eller via dess egen intraprenad. Eftersom intraprenader 

inte drivs i vinstsyfte kan priserna hållas nere samtidigt 

som konkurrensen gör att man måste prestera för att inte 

riskera att bli sysslolös. Den fi nansiella risken ägs dock 

som tidigare till fullo av den offentliga organisationen. 

I DE INTRAPRENADER inom för- och grundskolan 

som vi har följt under några års tid har en rad positiv a 

effekte r identifi erats som direkt eller indirekt kan 

tillskrivas driftsformen. En av de studerade skolorna 

har bland annat utvecklat nya tjänste- och serviceerbjudanden 

som exempelvis läxhjälp efter skoltid, 

frukost åt elever som anländer tidigt på morgonen och 

”söndagsskola” för elever i behov av extra undervisning 

i samband med nationella prov. Man har även 

investerat i modern IT-utrustning för undervisning och 

ljudisolerande möbler för att minska bullret för barn 

och personal inom förskolan. Detta har möjlig gjorts 

TEMPO. 

Andelen korta 

lån är unikt hög 

i Sverige jämfört 

med Danmark 

och Finland. 

och engagerar 



OLIKA FINANSIÄRERS 

ANDEL AV KOMMUNSEKTORNS 

LÅNESKULD 2005–2010 

1 Kommuninvest ekonomisk förening har idag 275 medlemmar, 

267 kommuner och 8 landsting. 

2 Jan Schnitzler, doktorand vid SIFR, har författat rapporten. Rapporten i 

sin helhet fi nns att läsa på http://www.hhs.se/Search/Person/Pages/Person.aspx?PersonID=1774. 

MÅNADENS FORSKARE 

av att man har kunna välja bort 

vissa organisationsgemensamma 

tjänster och löst dessa själva på 

ett billigare sätt. Tack vare detta 

har ekonomiska medel frigjorts 

som har kunnat läggas direkt på 

verksamheten. Därtill har man 

även utvecklat ett större ekonomiskt 

ansvarstagande, vilket 

till stor del har att göra med 

möjligheten att ackumulera 

budgetöverskott i så kallade 

resultatutjämnings fonder. 

Det har bidragit till att man 

har börjat dela och återanvända 

skolmaterial i större 

utsträckning än tidigare. 

Men det stannar inte där. Personalen har dessutom 

börjat arbeta utanför ”normal” arbetstid för att därigenom 

kunna spara pengar. En arbetsgrupp på en förskola 

valde exempelvis att utan ersättning putsa fönster under 

en lördag för att därigenom inte behöva anlita en städfi 

rma. Sådana beteenden är givetvis inte enbart av godo 

trots att det helt och hållet sker på personalens initiativ. 

Till saken hör dock att såväl frisktal som arbetstillfredsställelse 

har ökat i de enheter som har ombildats 

till intraprenader. Förutom detta visar även våra studier 

att de som arbetar inom intraprenader upplever sig vara 

Källa: SCB, Kommuninvest 

KENT NILSSON 

✔ Universitetslektor vid 

Luleå tekniska universitet 


ENTRE- 

PRENÖR. 

Påhittiga och 

kreativa, så 

uppfattas ofta 

personalen på 

skolor drivna 

i intraprenadform. 

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND 


betydligt mer entreprenöriella jämfört med vad personal 

och ledning för ”vanliga” enheter (Westerberg, Fältholm 

& Nilsson, 2011). Detta är ett mycket viktigt syfte med 

att driva intraprenader som tyvärr många gånger glöms 

bort när man berättar om vilka fördelar driftsformen har 

– trots att det ligger i själva ordets natur. 

FÖR EN UTOMSTÅENDE förefaller intraprenader vara 

en synnerligen bra driftsform. Vem vill inte ha bättre 

verksamhet, till en lägre kostnad, där personalen trivs 

och mår bra och som dessutom upplever sig vara mer entreprenöriella 

än andra? Men det man vinner på en front 

kan man lätt förlora på en annan. Att utveckla och utmana 

är nämligen inte alltid av godo. Särskilt inte för en 

stor organisation vars förmåga att vara produktiv bygger 

på förmågan att standardisera, skapa likriktning och dra 

nytta av skalfördelar. Väljer exempelvis en intraprenad 

bort en centraliserad intern tjänst innebär detta dels 

merarbete för förvaltningsekonomerna efter som de då 

måste räkna fram kostnaden för just denna tjänst, dels 

ökade kostnader 

för de enheter 

som inte kan välja bort tjänsten. I alla fall på kort sikt eftersom 

kakan kommer att fortsätta att vara lika stor men 

nu är antalet enheter som ska dela på den färre. Det kan 

lätt leda till osämja inom organisationen och inte minst 

suboptimering, vilket knappast gynnar organisationen 

som helhet. 

Ett relaterat problem kan även uppstå utav möjligheterna 

att ackumulera budgetöverskott (i de fall detta 

medges i kontrakten). Det är självfallet alltid bra att ha 

incitament till besparingar, men det är lätt att glömma 

bort att i takt med att intraprenader bygger egna kassavalv 

minskar också politikernas och tjänstemännens 

handlingsutrymme att fördela resurser. Organisationens 

allokativa effektivitet kan därmed minska; det vill säga 

förmågan att fördela och nyttja tillgängliga resurser på 

ett sådant sätt att en så omfattande verksamhet som möjligt 

kan bedrivas (Brorström & Siverbo, 2001). 

Andra utmaningar handlar om att få personalen att 

både anamma det entreprenöriella förhållningssättet 

samtidigt som de förväntas värna om sin egen profession 

och dess identitet (Fältholm & Nilsson, 2011). Förutom 

detta kan driften av intraprenader även medföra att 

kommuner och landsting kritiseras för att inte behandla 

sina medlemmar lika. Man kan alltid fråga sig varför en 

viss utvald skola eller vårdcentral ska tillåtas bedriva sin 

verksamhet på ett avvikande sätt än alla andra, trots att 

detta i grunden är positivt. 

DET ÄR DESSA utmaningar som vi just nu arbetar med 

i vårt forskningsprojekt. Så här långt kan vi konstatera 

att ledning och styrning av intraprenader gynnas 

av att det fi nns ett tydligt och uttalat syfte med 

driftsformen. På så sätt undviks många missförstånd 

och oenigheter kring vad man får göra/inte 

göra och varför/varför inte. 

Man bör även förbereda HELA organisationen 

på vad det innebär att ha intraprenader. Ett sätt att 

göra detta är att utbilda politiker, ledande tjänstemän 

och blivande intraprenörer. Genom detta 

minskar riskerna att intraprenader ska leda till 

försämringar, snarare än förbättringar. Potentialen 

fi nns nämligen där. Det gäller bara att plocka fram 

den och låta det växa och frodas tillsammans med allt 

det andra som redan fungerar. 

3 Forskningsprojektet sträcker sig fram till och med den sista 

decembe r år 2014 och bedrivs i nära samarbete med Luleå kommuns 

Barn- och utbildningsförvaltning. Inom denna förvaltning fi nns 

för närvarande åtta intraprenader som utgörs av fyra grundskolor och 

fyra förskolor. 

Referenser 

Brorström, B., & Siverbo, S. (2001). Institutioner och individer. Om 

utveckling i framgångsrika kommuner. Lund: Studentlitteratur. 

Fältholm, Y., Nilsson, K. (2011). Entreprenörskap och hybridisering av 

lärarprofessionen i en intraprenad. Nordiska organisationsstudier, No, 2, 

sid. 74–93. 

Nilsson, K. (2011). Intraprenad ur chefens synvinkel. Papper presenterat 

vid Gothenburg Public Management Seminar, 15-16 

november 2011. 

Westerberg, M., Nilsson, K., & Fältholm, Y. (2011). 

Using Internal Contracts to Promote Intrapreneurship 

in the Public School System: Hopeless Half- 

Measure or Promising Hybrid?. Presenterad vid 

The 56th Annual ICSB Conference, Stockholm, 

juni 2011.

■ Kommuninvest räknar med att 

i fjärde kvartalet kunna erbjuda 

ett IT-verktyg för kommunernas 

fi nansförvaltning. Det ska se ut 

som en VW-bubbla - men gå 

som en Porsche. Beskrivningen 

kommer från Kommuninvests 

utlåningschef Pelle Holmertz. 

– Användarvänligt för alla. 

Men fi nmotorik och prestanda 

för den som vill ha det. 

Verktyget ska kunna ta fram 

marknadsvärden på lån och 

ränteswappar men även mer 

avancerade produkter som 

swappar med optionalitet. 

– Det är inte alla kommuner 

som har sådana instrument, men 

vi måste ta höjd för det. 

Under våren pågår upphandlingen, 

där svenska och utländska 

leverantörer kan lämna 

offerter. 

En kommuns placeringar 

och lån styrs av fi nanspolicyn. 

Pelle Holmertz liknar det vid ett 

sjökort. 

ANALYS 

RAPPORTERING 

SSTRATEGISK PLANERING 

WEBBKOLL. Aktuell 

information är A och O när 

det gäller all fi nanshantering. 

. 

IT-verktyg för fi nansfolk 

– Det säger var jag får navigera. 

Och då är fi nansverktyget 

radarn. 

IT-verktyget ska göra prognoser 

och exempelvis även kunna 

räkna ut vad det kostar att ta 

sig ur en viss derivatlösning eller 

ett lån. 

Förhoppningen är att stora 

pengar kan sparas med bättre 

underlag. Bara de krediter 

som ligger hos Kommuninvest 

uppgick vid senaste årsskiftet till 

200 miljarder kronor. Där gör 

varje räntepunkt (hundradels 

procent) 20 miljoner kronor 

per år. 

Om en kommun köper tjänsten 

kan den användas även av 

dess bolag. Kommunen betalar 

i vilket fall ett enda belopp. 

Kostnaden för verktyget blir 

någon del av en räntepunkt på 

upplåningen, enligt Holmertz. 

TEXT: 

LARS GUNNAR WOLMESJÖ 

VERKSAMHETS- 

PLANERING 

BUDGETERING 

GENOMFÖRANDE 

KRETS NR 1 

Stockholm, Uppsala och 

Gotlands län 

Cecilia von Sydow 

Danderyds kommun 

Kommunledningskontoret 

Box 66 

182 05 Djursholm 

telefon 08-56891003 

cecilia.vonsydow@ 

danderyd.se 

KRETS NR 2 

Södermanlands 

och Östergötlands län 

Marie Hillman 

Vadstena kommun 

592 80 Vadstena 

telefon 0143-151 64 

marie.hillman@vadstena.se 

KRETS NR 3 

Jönköpings, Kronobergs, 

Kalmar och Hallands län 

Andrea Renblad 

Nässjö kommun 

571 80 Nässjö 

telefon 0380-518014 

andrea.renblad@nassjo.se 

KEF-AKTUELLT 

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA DIN KEF-KRETS! 

KRETS NR 4 

Skåne och Blekinge län 

Agneta Sjölund 

Trelleborgs kommun 

231 83 Trelleborg 

telefon 0410-733 138 

agneta.sjolund@trelleborg. 

se 

KRETS NR 5 

Västra Götalands län 

Roger Cardell 

Borås Stad 

Kommunledningskansliet 

501 80 Borås 

Telefon 033-35 70 40 

roger.cardell@boras.se 

KRETS NR 6 

Värmlands, Örebro 

och Västmanland 

Liselotte Nöjd 

Örebro kommun 

Box 30000 

701 35 Örebro 

telefon 019-21 11 39 

liselotte.nojd@orebro.se 

KRETS NR 7 

Dalarnas och 

Gävleborgs län 

Jörg Bassek 

Borlänge kommun 

781 81 Borlänge 

telefon 0243-740 00 

jorg.bassek@borlange.se 

KRETS NR 8 

Västernorrlands och 

Jämtlands län 

Ulf Fryklund 

Sundsvalls kommun 

851 85 Sundsvall 

telefon 060-191419 

ulf.fryklund@sundsvall.se 

KRETS NR 9 

Västerbottens och 

Norrbottens län 

Ingela Karlsson 

Jokkmokks kommun 

962 85 Jokkmokk 

telefon 0971-172 13 

ingela.karlsson@ 

jokkmokk.se 

Krets nr 2 

ÅRSMÖTE DEN 23 APRIL I NORRKÖPING 

Vi inleder med en konferens om internhyra/interprissättning 

där ekonomichef Ann-Christin Walméus från Sjöbo kommun 

presenterar kommunens modell under rubriken Internprissättning 

- en styrfi losofi . Deltar gör också Anders Hellström, 

Bygg och fastighetsekonomi vid KTH, som går igenom SKL:s 

skrift om internhyror. 

Styr- & ledningssystem för kommuner 

Över 60 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre 

största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några 

av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs! 

Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar: 

- Verksamhetsplan 

- Budget & prognos 

- Intern kontrollplan 

- Fullskalig rapporteringsprocess 

Läs mer på: www.stratsys.se 

- Nyckeltal 

- Beslutsstöd 

- Webbpublicering 

- Visualisering av den röda tråden 


KRÖNIKAN 

Orange är årets färg 

Årets accentärg är orange. Precis som 

färge n på pensionskuverten. Visst skulle det 

vara skönt att slippa spara så mycket och 

låta börse n göra jobbet? Men, så fungerar 

det inte, skriver Kerstin Hessius, vd på 3:e 

AP-fonden. 


På min väg till jobbet passerar jag fl era 

mode kedjors skyltfönster, de ger mig 

en bild av vad som gäller just nu. Den 

accent färg som sticker ut i år är orange. 

Vid den här tiden på året är det en färg 

som vi ofta kopplar ihop med pensioner, 

för nu på vårkanten dimper det orangea kuvertet från 

pensionsmyndigheten ned i brevlådan. Som av en tillfällighet 

är också pensioner på modet i år. 

JAG KAN INTE förklara varför orange är årets färg 

men jag kan förklara varför pensioner är en hett debatterad 

fråga just nu. Det beror på att pensionssystemet 

blivit utsatt för stora påfrestningar under den lågkonjunktur 

som pågått sedan 2008, det gäller såväl det 

statliga inkomstpensionssystemet som tjänstepensionssystemet. 

Det har visat sig att pensionssystemen inte 

riktigt var så robusta som man hade hoppats och att en 

del frågor behöver ses över. 

I det statliga pensionssystemet är det många bollar 

i luften: pensionsåldern, beräkningsmetoder, antalet 

buffert fonder och premiepensionen. När det gälle r 

tjänste pensionerna har livförsäkringsbolagen allt 

svårare att leva upp till utställda löften till följd av låga 

räntor och nya solvensregler. De har därför ökat takten 

i att förskjuta tjänstepensionssystemet från förmånsbaserat 

till avgiftsbaserat. 

PENSIONSSYSTEMEN är komplexa, det tycker vi alla 

men frågan är om vi som konsumenter behöver förstå 

alla komponenter. Det är däremot bra om man har ett 

hum om sin framtida pension och vad som påverkar den. 

”Pensionssystemen är komplexa, det 

tycke r vi alla men frågan är om vi som 

konsumente r behöver förstå alla komponenter. 

Det är däremot bra om man har 

ett hum om sin framtida pension och vad 

som påverkar den..” 

”Det orangea kuvertet gör mig bara arg” är en ganska 

vanlig kommentar jag stöter på. Den som har arbetat 

länge och haft en hyfsad inkomst har i regel fl era miljoner 

kronor i pensionsrätter men prognosen för pensionen 

visar en låg månadsersättning i förhållande till 

nuvarande inkomst. Det är kanske det som upprör, att 

man inte förstår prognosen för vad man ska få i pension. 

Vi skulle nog inte bli lika besvikna om vi hade 

bättre insikt om vad pensioner egentligen handlar om, 

nämligen att vi skjuter upp en del av vår lön på framtiden. 

Mycket förenklat kan man säga att om jag skjuter 

upp 20 procent av min inkomst i de 40 år jag arbetar 

och jag räknar med att vara pensionär i 20 år, så räcker 

pengarna till att ge mig 40 procent av min lön i pension. 

Detta under antagandet att värdet på mina pensionsavsättningar 

stiger i ungefär samma takt som min lön. 

PENSIONER HANDLAR i grunden om hur mycket vi 

sätter av och hur länge pengarna ska räcka, inte i första 

hand om hur väl vi lyckas förvalta avsättningarna. Ändå 

är det ofta utvecklingen på börsen som är i fokus i rådgivning 

och diskussioner kring varför pensionerna blir 

vad de blir. Och vi låter oss lätt förledas eftersom det 

skulle vara rätt skönt att slippa spara så mycket och låta 

börsen göra jobbet istället. 

Men, hur skulle det gå till i praktiken? Antag att jag 

skulle minska min pensionsavsättning från 20 procent 

till 15 procent av min lön. Vilken börstillväxt skulle det 

då krävas för att få 40 procent av min inkomst i pension 

som i exemplet ovan? Avkastningen på mina pensionsavsättningar 

skulle behöva stiga med 25 procent om året 

för att kompensera för den lägre avsättningen. Det är en 

helt orealistisk långsiktig avkastning på börsen. 

När det gäller pensioner så måste vi vara realistiska, 

ju mer och ju längre vi sparar desto högre blir vår pension. 

Det är bara att gilla årets färg, orange alltså. 

GÄSTKRÖNIKÖREN 

KERSTIN 

HESSIUS 

■ Vd på 3:e AP-fonden. 

Tidigare har hon bland 

annat verkat som vd för 

Stockholmsbörsen och 

vice riksbankschef.

Vill du förenkla ditt budgetarbete? 

Har du flera olika Excel 

dokument i omlopp inför 

budgeten? 

Plågas du med flera reviderade 

budgetversioner? 

Har du svårt att hålla ihop alla 

förvaltningarna? 

Det finns ett betydligt enklare sätt. 

Du håller dig med en källa fast du har flera rapportörer. Du kan skapa och 

skicka ut en mall för alla förvaltningar och avdelningar. Mallens innehåll visar 

rätt innehåll för respektive förvaltning och avdelning. Säkerheten styrs med 

hjälp av rapportörens organisatoriska tillhörighet. Utskick och inrapporteringen 

kan automatiseras och du följer en förutbestämd tidplan. Du kan ha flera steg 

med godkännande och revidering om så önskas. Varje delbudget konsolideras 

till en gemensam för hela kommunen automatiskt. 

Du uppnår ett effektivt och stressfritt budgetarbete med Prophix. 

Se hur du kan komma igång med Prophix redan idag. 

Kontakta David Österlindh, david.osterlindh@sigma.se, tel 0733-51 48 24 på 

Sigma IT & Management redan idag, så berättar vi mer om hur du kan 

förenkla ditt budgetarbete. 

Prophix Software är en av de ledande utvecklarna av 

lösningar för att automatisera finansiella processer 

så som budgetering, planering, rapportering, analys 

och resultatstyrning för mellan-stora och stora 

företag. Tusentals ekonomichefer runt om i världen 

använder Prophix för att höja förmågan och komma 

till bättre insikt inom resultatstyrning inom sin 

verksamhet. Prophix och dess partners levererar 

högt värde genom att kombinera god funktionalitet, 

låg total ägandekostnad och snabbaste 

implementationstid i sin klass. 

Sigma är en långsiktig affärspartner inom 

informationsteknologi och består av 1 500 

engagerade och kunniga medarbetare i 

nio länder. Sigma är noterat på Nasdaq 

OMX Stockholm Small Caplista och 

bedriver verksamheten inom de två 

affärsområdena Informationslogistik och 

IT & Management.

Posttidning B 

Kommunal Ekonomi 

Box 204 

801 03 Gävle 

Värnamo kommun 

En gemensam bild av verksamheten. 

– Hos oss var det tidigare svårt att få en helhetsbild av vår verksamhet. Vi saknade en gemensam 

världsbild och det försvårade dialogen mellan förvaltningarna och kommunledningen, 

säger Ulf Svensson, biträdande kommunchef, Värnamo kommun. 

Det här kom fram när kommunen frågade sina chefer vad de behövde för att verksamhetsstyrningen 

skulle bli effektivare. För att komma åt verksamhetsinformation var organisationen beroende 

av ett fåtal experter på olika specialsystem. Beslutsunderlagen upplevdes som otillräckliga 

samtidigt som cheferna inte riktigt litade på dessa. De ville också få mer tid över för analys. 

I dag är sItuatIonen annorlunda. Med Hypergene® KOMMUN har kommunen fått en lösning 

som försörjer hela organisationen med viktig verksamhetsinformation. 

– Cirka 500 medarbetare har fått ett förbättrat stöd. Alla förvaltningar använder verktyget 

för att rapportera in och följa upp hur vi ligger till mot våra mål, säger Ulf Svensson. 

Nu finns allt samlat på ett ställe. Behovet av att gå in i olika specialsystem har minskat. 

– Överskådligheten har hjälpt oss att upptäcka samband vi tidigare inte kunnat se. 

Lösningen underlättar jämförelser och bidrar till en gemensam verklighetsbild. 

– Det har blivit mindre resurskrävande att sammanställa information. Vi har fått mer tid 

över till att göra analyser. En annan viktig vinst är att vi betydligt snabbare nu kan serva 

politiker och överordnade chefer med de sammanställningar och rapporter som de begär. 

Hypergene® beslutsstöd gör det enkelt för användarna genom att samla all information på ett 

ställe. Det räcker med ett system för: 

u 

u 

u 

Strategisk styrning 

Budget & prognos 

Rapportering & uppföljning 

SKOLA VERKSAMHETSPLAN PERSONAL 

EKONOMI VÅRD & OMSORG BUDGET & PROGNOS 

www.hypergene.se/kommun 

Hypergene ® KOMMUN 

Beslutsstöd för kommunal verksamhetsstyrning 

$

GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?