GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

KRÖNIKAN
Orange är årets färg
Årets accentärg är orange. Precis som
färge n på pensionskuverten. Visst skulle det
vara skönt att slippa spara så mycket och
låta börse n göra jobbet? Men, så fungerar
det inte, skriver Kerstin Hessius, vd på 3:e
AP-fonden.
30 Kommunal Ekonomi #2 2013
På min väg till jobbet passerar jag fl era
mode kedjors skyltfönster, de ger mig
en bild av vad som gäller just nu. Den
accent färg som sticker ut i år är orange.
Vid den här tiden på året är det en färg
som vi ofta kopplar ihop med pensioner,
för nu på vårkanten dimper det orangea kuvertet från
pensionsmyndigheten ned i brevlådan. Som av en tillfällighet
är också pensioner på modet i år.
JAG KAN INTE förklara varför orange är årets färg
men jag kan förklara varför pensioner är en hett debatterad
fråga just nu. Det beror på att pensionssystemet
blivit utsatt för stora påfrestningar under den lågkonjunktur
som pågått sedan 2008, det gäller såväl det
statliga inkomstpensionssystemet som tjänstepensionssystemet.
Det har visat sig att pensionssystemen inte
riktigt var så robusta som man hade hoppats och att en
del frågor behöver ses över.
I det statliga pensionssystemet är det många bollar
i luften: pensionsåldern, beräkningsmetoder, antalet
buffert fonder och premiepensionen. När det gälle r
tjänste pensionerna har livförsäkringsbolagen allt
svårare att leva upp till utställda löften till följd av låga
räntor och nya solvensregler. De har därför ökat takten
i att förskjuta tjänstepensionssystemet från förmånsbaserat
till avgiftsbaserat.
PENSIONSSYSTEMEN är komplexa, det tycker vi alla
men frågan är om vi som konsumenter behöver förstå
alla komponenter. Det är däremot bra om man har ett
hum om sin framtida pension och vad som påverkar den.
”Pensionssystemen är komplexa, det
tycke r vi alla men frågan är om vi som
konsumente r behöver förstå alla komponenter.
Det är däremot bra om man har
ett hum om sin framtida pension och vad
som påverkar den..”
”Det orangea kuvertet gör mig bara arg” är en ganska
vanlig kommentar jag stöter på. Den som har arbetat
länge och haft en hyfsad inkomst har i regel fl era miljoner
kronor i pensionsrätter men prognosen för pensionen
visar en låg månadsersättning i förhållande till
nuvarande inkomst. Det är kanske det som upprör, att
man inte förstår prognosen för vad man ska få i pension.
Vi skulle nog inte bli lika besvikna om vi hade
bättre insikt om vad pensioner egentligen handlar om,
nämligen att vi skjuter upp en del av vår lön på framtiden.
Mycket förenklat kan man säga att om jag skjuter
upp 20 procent av min inkomst i de 40 år jag arbetar
och jag räknar med att vara pensionär i 20 år, så räcker
pengarna till att ge mig 40 procent av min lön i pension.
Detta under antagandet att värdet på mina pensionsavsättningar
stiger i ungefär samma takt som min lön.
PENSIONER HANDLAR i grunden om hur mycket vi
sätter av och hur länge pengarna ska räcka, inte i första
hand om hur väl vi lyckas förvalta avsättningarna. Ändå
är det ofta utvecklingen på börsen som är i fokus i rådgivning
och diskussioner kring varför pensionerna blir
vad de blir. Och vi låter oss lätt förledas eftersom det
skulle vara rätt skönt att slippa spara så mycket och låta
börsen göra jobbet istället.
Men, hur skulle det gå till i praktiken? Antag att jag
skulle minska min pensionsavsättning från 20 procent
till 15 procent av min lön. Vilken börstillväxt skulle det
då krävas för att få 40 procent av min inkomst i pension
som i exemplet ovan? Avkastningen på mina pensionsavsättningar
skulle behöva stiga med 25 procent om året
för att kompensera för den lägre avsättningen. Det är en
helt orealistisk långsiktig avkastning på börsen.
När det gäller pensioner så måste vi vara realistiska,
ju mer och ju längre vi sparar desto högre blir vår pension.
Det är bara att gilla årets färg, orange alltså.
GÄSTKRÖNIKÖREN
KERSTIN
HESSIUS
■ Vd på 3:e AP-fonden.
Tidigare har hon bland
annat verkat som vd för
Stockholmsbörsen och
vice riksbankschef.