You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FORSKARE SKRIVER<br />
26 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
Resultaten av SIFR:s analyser visar att det fanns skillnader<br />
i erbjudna räntevillkor mellan olika aktörer under<br />
åren 2005 till 2010 och att dessa skillnader även varierade<br />
en hel del över tid. Under åren 2005 till 2008 minskade<br />
den genomsnittliga ränteskillnaden successivt och under<br />
2007 och större delen av 2008, innan fi nanskrisen slog till,<br />
var skillnaden marginell. Under och efter fi nans krisen<br />
ökade däremot skillnaden på nytt. Förändringen i genomsnittlig<br />
ränteskillnad återspeglar väl de marknadsförändringar<br />
som också inträffade i och med fi nans krisen.<br />
MARKNADEN för kommunal utlåning före fi nanskrisen<br />
kännetecknades av låga marginaler och relativt hög<br />
konkurrens mellan många olika aktörer. Under och<br />
strax efter fi nanskrisen lämnade några aktörer marknaden,<br />
konkurrensen minskade och olika fi nansiärers<br />
marknadsandel förändrades kraftigt. På fem år minskade<br />
bankernas marknadsandel från 69 till 50 procent, medan<br />
Kommuninvests andel fördubblades från 18 till 35 procent.<br />
SIFR analyserade även huruvida det förekom en prisdifferentiering<br />
från långivarnas sida med avseende på<br />
kommunernas kreditvärdighet. Resultaten visar att varken<br />
skillnader i resultat, skattebasens storlek eller skuldsättning<br />
har någon påverkan på kommunens räntevillkor,<br />
oavsett vem som är långivare. Hur kommunalt samägda<br />
kreditmarknadsbolag, som samordnar hela eller delar av<br />
Intraprenader utmanar<br />
Intraprenader har många potentiella fördelar.<br />
Det leder bland annat till mer initiativtagande<br />
personal. Det kan Kent Nilsson vid<br />
Luleå tekniska universitet konstatera efter<br />
att ha studerat driftsformen.<br />
Intraprenad som driftsform erbjuder goda möjligheter<br />
till utveckling och förbättringar inom offentlig<br />
sektor. Genom detta är intraprenader ett lovvärt och<br />
attraktivt alternativ till avreglering och privatisering<br />
av offentlig verksamhet. Från ett lednings- och förvaltningsekonomiskt<br />
perspektiv är det emellertid inte helt<br />
oproblematiskt att hantera denna driftsform. De besparingar<br />
och förbättringar som kan uppstå för en enskil d<br />
intraprenad kan nämligen frambringa det motsatta på<br />
andra håll inom organisationen. Vid Luleå tekniska<br />
universitet pågår sedan några år tillbaka ett VINNOVAfi<br />
naniserat forskningsprojekt som syftar till att öka<br />
kunskapen om hur intraprenader kan ledas, styras och<br />
organiseras. En viktig del av projektet är att fi nna former<br />
och tillvägagångssätt för att överföra det fördelaktiga<br />
med intraprenader till verksamheter som inte är organiserade<br />
på detta sätt.<br />
Intraprenad är en driftsform inom offentlig sek-<br />
sina ägares fi nansiering, påverkar villkoren och marknadsförutsättningarna<br />
för kommunernas upplåning är<br />
ett relativt outforskat område i Skandinavien. De fl esta<br />
vetenskapliga studier som gjorts på området berör framförallt<br />
marknaden för kommun obligationer i USA och<br />
tor som förenklat innebär att ledning och personal ges<br />
rätten att under en tidsperiod bedriva verksamhet med<br />
en relativt hög grad av självbestämmande. ”Ägarskapet”<br />
kvarstår dock hos den offentliga organisationen och det<br />
är denna egenskap som främst särskiljer intraprenader<br />
från entreprenader som både förvaltas och ägs av privata<br />
intressen. Med ökat självbestämmande följer vanligtvis<br />
också mer ansvar. Vad som i detalj ingår i intraprenadens<br />
ansvar, skyldigheter och befogenheter regleras via ett<br />
tids begränsat kontrakt. Det är sådana kontrakt som i sin<br />
tur skiljer intraprenader från ”vanliga” driftsenheter. En<br />
intraprena d behöver nämligen inte ha mer ansvar och/<br />
eller befogenheter än andra. Kontrakt med personer i<br />
ledande ställning kan emellertid förekomma utan att det<br />
är fråga om intraprenad. Däremot tecknas mycket sällan<br />
kontrakt som avser hela verksamheter, vilket är fallet när<br />
det gäller intraprenader. Av det följer att intraprenadkontrakt<br />
i de allra fl esta fall fortsätter att gälla även om den<br />
som är chef för intraprenaden avslutar sin anställning.<br />
Detta har dock visat sig vara problematiskt vid bland<br />
a nnat rekrytering av nya chefer (Nilsson, 2011).<br />
EN <strong>ANNA</strong>N VIKTIG egenskap med intraprenader är<br />
att de bildas på frivillig basis. Ibland ”utannonseras”<br />
möjlighetern a till att starta intraprenad, vilket innebär<br />
att det är fritt bland organisationens befi ntliga verksamheter<br />
att ansöka. I andra fall är det verksamheterna<br />
själva som ligge r på beslutsfattarna om att få ”prova på”
Change language