GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

Dessutom med en stor risk som i värsta fall kunnat kosta
landstingen uppåt 700 miljoner kronor.
”Ska ett bolag, som ägs av det offentliga, tillåtas att ägna
sig åt avancerad skatteplanering? Svaret … borde vara ett
rungande nej.” skrev en ledarskribent i tidningen Norran.
Det saknas inte upprörda debatt- och blogginlägg om
just Transitio-affären. Det förvånar inte Katarina Nordblom,
nationalekonom på Handelshögskolan i Göteborg
som forskat om skatter och skattemoral.
– Allmänheten tittar framförallt på hur offentlig sektor
beter sig i skattefrågor. De förvaltar ju skattemedel man
betalar. Skattemoralen blir högre om man har högt förtroende
för politiken. Och tvärtom. Ser man att kommuner
skatteplanerar, varför ska då inte allmänheten göra det,
frågar hon retoriskt.
Det är kortsiktigt tänkande att minimera den egna skattebetalningen.
Påvekan på den allmänna skattemoralen ska
inte underskattas, anser hon.
– I slutändan kan skatteplaneringen orsaka större kostnader
i uteblivna skatteintäkter än den kortsiktiga besparingen,
säger hon.
HUR SER DET då ut med den allmänna skattemoralen?
Ja, oväntat bra, faktiskt. I en studie från Skatteverkets
som publicerades förra våren hade andelen som tar avstånd
från skattefusk ökat från 51 till 74 procent mellan
2006 och 2012.
Orsaken hittade Skatteverket ibland annat ett bättre
fungerade skattessystem, ROT- och RUT -avdrag samt den
obehagliga upptäckten av vad svag skattemoral ställt till
med i Grekland, exemeplvis.
Hur ser då toleransen ut för skatteplanerande politiker?
Ja, för enskilda politiker är toleransen noll vad gäller
avancerad skatteplanering för egen vinning, även om den
är laglig. Det fi ck exempelvis justitieminister Over Rainer
uppleva när han i mitten av 1980-talet tvingades avgå från
posten efter avancerad privat skatteplanering.
Om skatteplaneringen däremot
begås kollektivt, under
mottot att vi
gör något gott
för den egna
kommunen, är inställningen inte lika självklar. För en tid
sedan kunde Uppdra g Granskning avslöja att Leksands
kommun, i samband med att man bildade ett campingbolag,
sålt en bit trottoarkant till bolaget för att undvika den
statliga stämpels katten**. Manövern gynnade både kommunen
och ishockeylaget Leksands IF som senare köpte
campingbolaget.
– Det är ju politikerna som sätter spelreglerna för skattesystemet
och verkar för att få acceptans för det. Då ska
man väl påverka det lokala näringslivet i positiv riktning,
inte leta upp luckorna. Det är viktigt i tider när offentligt
och privat verksamhet allt mer vävs in i varandra, säger
Katarin a Nordblom.
SEDAN HAR VI tjänstemännen och deras ansvar i skattefrågor.
Ekonomer kan ofta stödja sig på etiska regler
när ekonomi och etik kommer i konfl ikt (KEF har egna
etiska regler). I en studie över kommunala chefers etiska
dilemman gjordes 22 djupintervjuer, varav 12 var ekonomichefer*.
Nio av intervjupersonerna hade stött på fall av
aktiv skatteplanering i den egna kommunen, men såg inget
anstötligt i det så länge skatteplaneringen var laglig.
Den inställningen är inte obekant för Tomas Brytting,
etikforskare och ekonom vid Ersta Sköndals högskola.
– Ekonomer ser skatt som en kostnad. Och kostnader
vill man minimera. Men, skatt är inte en avdragsgill kostnad.
Jobbar man exempelvis i ett bolag är skatt en del av
vinsten. Har man gjort en vinst tillfaller en del av vinsten
samhället.
Ekonomer och etiska kunskaper är inte någon självklar
kombination. Trots att kunskap om etik är ett krav för att
få examinera civilekonomer är det bara två utbildare som
ger obligatoriska kurser i etik. Svagt, tycker Tomas Brytting:
– Helt utan eller med enbart med frivilliga etikkurser
saknar man ett underlag för kunskapsutveckling och får
svårt att anställa duktiga lärare. Hur ska man då få studenterna
intresserade av ämnet?
Etisk kompetens är inte heller given i ett företags eller en
kommuns ledningsgrupp på samma sätt som juridisk eller
fi nansiell. Etiken hänger lite vid sidan om och kopplas in
när varumärket eller förtroende behöver vårdas, anser han.
– Det blir en konstig etik när en företags- eller kommunledning
i första hand bryr sig om vad andra tycker. I stället
bör man ställa frågan: Vilka grupper påverkar vi och hur?
Vad kan vi göra för att åstadkomma en positiv påverkan?
Då blir det naturligt att solidariskt ställa upp för regelverket,
i stället för att var och en försöker hitta ett eget kryphål.
*Studien är publicerad i artikelform i Kommunal ekonomi och politik,
nr 4 200 med titeln Kommunalekonomers etiska problem och
sätt att lösa dem. Författare är Sten Jönsson och Stefan Tengblad.
** I samband med att kommunen bestämmer sig för att sälja campingen
bildar man ett bolag, till vilken kommunen säljer en liten fastighet,
”trottoarkanten”. Därefter fastighetsregleras hela campingområdet,
som förvärvats genom ett separat köpeavtal, till den fastigheten som
bolaget sedan tidigare är ägare till. Stämpelskatten bestäms utifrån
köpesumman på ursprungsfastigheten, i det här fallet en krona.
PÅ GRÄNSEN. Var går gränsen
för det acceptabla när det gäller
kommunsektorns skatteplanering?
FINANS
ANSVAR. På
KOMMEK 2012
slog fi nansmarknadsminister
Peter
Norman ett slag
för skattemoralen:
”Det är självklart
så att vi inom kommun,
landsting och
stat har ett särskilt
ansvar för att
upprätthålla god
moral och etik på
skatteområdet.”
Kommunal Ekonomi #2 2013 11