GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

More documents

Recommendations

Info

FORSKARHÖRNAN Korta lån och intraprenader 24 Kommunal Ekonomi #2 2013 Kommunsektorns upplåning uppgår till drygt tio procent av bruttonationalprodukten. Det är lågt jämfört med andra samhällssektorer. Hushållens, företagens respektive statens upplåning är exempelvis betydligt högre. Samtidigt är det betydande belopp som PIERRE har lånats av kommunsektorn. Inte DONATELLA minst därför är det nyligen avslutade Forskarredaktör forskningsprojektet om kommun- och utredare vid Kommunforskning sektorns upplåning angeläget och i Västsverige intressant. DET GENOM<strong>FÖR</strong>DA forskningsprojektet initierades av företrädare för Kommuninvest och genomfördes av Jan Schnitzler, doktorand vid Institutet för fi nansforskning. I det här numrets första forskarartikel skriver Schnitzler tillsammans med Mattias Bokenblom från Kommuninvest om några av de framkomna resultaten. Duon lyfter bland annat fram att kommunerna under 2000-talets första decennium successivt har minskat löptiden på lånen, vilket ökar såväl ränte- som refi nansieringsrisken. ROBERT JONSSON, ekonom i Åtvidabergs kommun Grattis! Du har nyss blivit ekonomie doktor i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Hur känns det? – Lättnad och stor glädje. Nu tänker jag fortsätta att kombinera undervisningen vid Linköpings universitet, deltagande i forskningsprojekt och arbetet i Åtvidabergs kommun. Vad handlar din doktors avhandling om? –Avhandlingen har titeln ”Organisatoriska bakslag: Mer än tio år av förändringar i två svenska kommuner”. De två kommunerna är Linköping och Norrköping. Det som jag studerat är ledningen av kommunen och dess vård och omsorg. – Linköping satsade på en beställarutförarmodell utifrån övertygelsen att marknadsutsättning och konkurrens skulle förbättra verksamheten. Norrköping satsade istället på kommundels- nämnder, utifrån en tro på förstärkt demokrati och goda mötesplatser för medborgarna. Båda stötte på problem, men av olika art, och de hittade också olika lösningar på dem. Vilka är de mest intressanta resultaten? – Det är att förändringsarbetet är problemdrivet. Utmaningar inom områdena demokrati, service, myndighetsutövning och kommunen som samhällsaktör är utmaningar som driver på förändringsarbetet. Det gäller att balansera områdena för att undvika bakslag. Vilken betydelse har erfarenheten från forskarutbildningen i ditt arbete? – Lärandet har varit otroligt stort för min del. Det har berikat mig både som forskare, lärare, utredare och kommunalekonom. I DEN RIKA fl oran av styrmodeller framstår intraprenader som förhållandevis anonym och outforskad i en kommunal kontext. Det känns därför spännande att driftsformen uppmärksammas i det här numrets andra forskarartikel. Det är Kent Nilsson, verksam vid Luleå tekniska universitet, som utifrån ett pågående forskningsprojekt analyserar för- och nackdelar med intraprenader. I den pågående studien fokuseras tillämpningen av driftsformen inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Umeå kommun. Utifrån studien kan Nilsson bland annat fastslå att det ökade ansvaret för verksamheterna, vilket är en följd av driftsformen, har lett till en mer offensiv och initiativrik personal som dessutom har blivit allt mer nöjd med sin arbetssituation. Samtidigt varnar han för problematiken med suboptimering, vilken alltid är mer eller mindre överhängande vid styrformer av det här slaget. Styrningen och ageranden utgår naturligt nog från vad som är ändamålsenligt för den enskilda verksamheten, eftersom styrformen belönar det. Hallå där! DISPU- TERAD. Robert Jonsson har många strängar på lyran. – I Åtvidaberg har jag exempelvis arbetat en del med FOU-frågor. Då har jag haft nytta av att jag läst mycket litteratur om framgångsrika kommuner och kunnat återföra det till vår ledningsgrupp. Det är en styrka.
Korta kommunala lån ökar risken FORSKARE SKRIVER Kommunerna lånar med allt kortare löptid. Konsekvensen blir en ökad refi nansierings- och ränterisk. Det är ett av resultaten som redovisas i en nyligen publicerad forskningsrapport där kommunernas upplåning kartlagts. Under fi nanskrisens mest turbulenta tid fi ck fl era kommunala aktörer uppleva vad det innebär att en betydande del av fi nansieringen sägs upp på kort varsel. Cirka 40 miljarder kronor i kommunkrediter kunde inte längre fi nansieras till sina ursprungliga villkor. Situationen löstes till slut, bland annat genom byte av borgenär, men ledde dessförinnan till betydande stress och oro hos många ekonomichefer ute i kommunerna. Som ett samägt kreditmarknadsbolag, med en majorite t 1 av landets kommuner och landsting som ägare, låg det i Kommuninvests intresse att få en bättre bild av hur marknaden för kommunkrediter förändrades av fi nanskrisen. Under hösten 2011 inledde därför Kommuninvest , tillsammans med Institutet för fi nansforskning (SIFR), ett gemensamt forskningsprojekt med syftet att närmare studera hur kommunernas fi nansieringssituation såg ut före, under och efter fi nanskrisen. KOMMUNINVEST STÄLLDE uppgifter om sin utlåning till projektets förfogande och 29 kommuner bidrog med lånehandlingar från andra fi nansiärer. Det sammanställda datamaterialet analyserades därefter av forskare vid SIFR och arbetet resulterade i studien Municipality lending institutions in Sweden 2 . Ur det sammanställda datamaterialet går det att utläsa ett antal tydliga trender rörande kommunsektorns fi nansiering. Den tydligaste och mest betydelsefulla trenden är att kapitalbindningstiden sjönk under hela 00-talet. Kapitalbindningstiden på omsatta och nyupptagna lån hos Kommuninvest var sju år i början av 00-talet, för att därefter sjunka till tre år 2005 och till slut nå en bottennivå under 2009 på drygt ett år! Då en stor andel av kommunernas upplåning går till att fi nansiera bostäder, fastigheter, energibolag och andra intäktsgenerande verksamheter, som generellt sett har en lång livslängd, innebär denna utveckling att matchningen mellan tillgångarnas och fi nansieringens livslängd minskat betydligt. Kortare kapitalbindningstid innebär dels att låneskulden omsätts snabbare med en ökad refi nansieringsrisk som följd, dels att låntagare n utsätter sig för risken att räntekostnaderna ändras mer än förväntat i och med att den underliggande fi nansieringen s räntevillkor kontinuerligt förändras. Ur ett skandinaviskt perspektiv är den snab- ba svenska utvecklingen mot kortare fi nansierin g unik. I både Finland och Danmar k ligger den genomsnittliga kapital bindningstiden, för respektive lands kommunsektors låneskuld, kvar på de nivåer som rådde i Sverige runt millennieskiftet. EN STOR DEL av förkortningen av kapitalbindningstid kan förklaras av att de kommunala aktörerna både har minskat bindningstiden på sina lån med fast ränta och att de i allt högre grad har ersatt kapitalbunden upplåning med uppsägningsbara produkter. Den deskriptiva statistiken visar att den sistnämnda trenden tog fart på allvar på mitten av 00-talet. Då lån med kort kapitalbindning generellt sett har lägre ränta än lån med längre kapitalbindning så är det rimligt att anta att denna utveckling har drivits av kommunernas önskan att minimera sina räntekostnader. Det visar sig även att kommunstorleken spelar roll för valet av kapitalbindning, större kommuner har i genomsnitt betydligt längre kapitalbindning än mindre kommuner. MÅNADENS MÅNADENS FORSKARE FORSKARE MÅNADENS FORSKARE KOMMUNSTORLEK OCH KAPITALBINDNINGSTID i antalet år på omsatta och nyupptagna lån före respektive efter fi nanskrisens start 2008 JAN SCHNITZLER ✔ Doktorand vid Institutet för fi nansforskning MATTIAS BOKENBLOM ✔ Forsknings- och utbild- ningsansvarig vid Kommuninvest Kommunstorlek Före september -08 Efter september -08 Färre än 25 000 invånare 25 000–50 000 invånare 50 000 –100 000 invånare Fler än 100 000 invånare Källa: Kommuninvests bearbetning 1,9 1,37 2,07 1,14 2,19 1,74 3,84 2,80 Kommunal Ekonomi #2 2013 25
Page 1 and 2: kommunal onom onomMedlemstidning f
Page 3 and 4: Clarry oroar sig. Med rätta. 23 N
Page 5 and 6: Vad är en punkt värd för dig? De
Page 7 and 8: Vi hjälper dig att balansera nansi
Page 9 and 10: Örkelljunga avslår konsultföreta
Page 11 and 12: Dessutom med en stor risk som i vä
Page 13 and 14: BILD: ISTOCKPHOTO HENNES RÅD till
Page 15 and 16: BILD: ISTOCKPHOTO Fem landsting i f
Page 17 and 18: LYSANDE UTSIKTER politikerkår, det
Page 19 and 20: Men sjukvårdslandstingsrådet Kall
Page 21 and 22: Riksgälden öppnar för kommunala
Page 23: Kraft & Kultur satsar under ny fl a
Page 27 and 28: genomfördes i slutet av 1970- och
Page 29 and 30: ■ Kommuninvest räknar med att i
Page 31 and 32: Vill du förenkla ditt budgetarbete

GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?