GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

More documents

Recommendations

Info

FINANS BILD: KATRINEHOLMS KOMMUN Från och med årsskiftet är det svårare att göra avdrag för räntor för lån som tagits upp inom en intressegemenskap. Här förklarar Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL, vad den nya lagen innebär för kommunsektorn. TEXTER: TOBIAS HAMMAR Nya avdragsregler för interna affärer Annika Wallenskog. 12 Kommunal Ekonomi #2 2013 Den nya lagen om ”räntesnurror” ersätter ett tidigare regelverk som infördes redan 2009. Syftet var att minska möjligheterna till aggressiv skatteplanering med hjälp av bolag skrivna i utländska skatteparadis. Eftersom svenska kommuner är undantagna från skatt har även de omfattats av de nya reglerna, men osäkerheten har hela tiden varit stor ute i kommunsektorn kring hur lagen ska tolkas i praktiken. ENLIGT ANNIKA WALLENSKOG på SKL skingrar den nya lagen många av dimmorna – men inte alla. För att kunna tolka lagen måste man också ta till sig det yttrande som Skatteverket lämnade i frågan så sent som i slutet av februari. – Grundregeln med den nya lagen är att kommunala bolag när de lånar av sina ägare inte ska ha rätt att dra av räntan på internlånen. I Skatteverkets yttrande framgår dock att det är OK att dra av räntan så länge det rör sig om kortfristiga lån som förmedlats till en marknads mässig ränta, förklarar hon. Att säkerställa att interna transaktioner genomförs UTAN LÅN. Katrineholms kommunhus, ett hus utan lån. Nu ligger lånen hos bolagen, en omläggning kommunen och bolagen tjänar på i nuläget. Katrineholm löser lånen Katrineholm löser in sina lån och stora delar av sina samlade pensionsåtaganden. Målet, att bli en skuldfri kommun, är en direkt effekt av den nya lagen om begränsa d avdragsrätt för räntor. affärs mässigt har varit en utgångspunkt för regeringen med den nya lagstiftningen. Samtidigt innebär den omedelbart nya tolkningsproblem. Eftersom kommuner i regel lånar till lägre räntor än sina bolag måste de nu försöka hitta en lämplig defi nition på vad som kan vara en ”marknadsmässig” ränta för de kommunala bolagen. – Vår tolkning av Skatteverkets yttrande är att en kommun även fortsättningsvis ska ha möjlighet att använda överskottslikviditet för att låna ut till ett kommunalt bolag – så länge det sker på marknadsmässiga villkor och inte i syfte att skatteplanera. Exakt hur gränsdragningen kommer att se ut här kommer nog att prövas från fall till fall, säger Annika Wallenskog. EN DIREKT EFFEKT av det nya regelverket är att många kommuner redan börjat avveckla sina internbanker och lösa in de kommunala bolagens interna skulder. – Det kan bli kostsamt. Problemet är också att många kommuner då får en stor överlikviditet. Vad gör man med de pengarna? Det är ju sällan en bra affär att både låna och ha likviditet samtidigt menar Annika Wallenskog. – VI JOBBADE mycket med frågan under förra hösten. Vi har fått rådet att förbereda oss för att våra bolag inte längre ska få dra av räntorna på sina lån hos oss. Ovissheten har varit stor. Under hösten beslutade kommunen i samråd med bolagen att de interna lånen hos kommunen skulle lösas, säger Sari Eriksson, ekonomichef på Katrineholms kommun. Omläggningen innebär att kommunens två helägda bolag, Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten, löser de lån på totalt 650 miljoner kronor de tidigare haft hos kommunen. Samtidigt löser kommunen in sina egna lån på 250 miljoner kronor, plus 400 miljoner av de totalt 900 miljoner kronor som kommunen har i pensionsåtaganden. – Det här innebär att kommunen i praktiken blir skuldfri. Och det är någonting vi tjänar på. Vi sänker våra kostnader för räntor och pensionsåtaganden med totalt 35 miljoner kronor årligen. Även om vi samtidigt tappar en del ränteintäkter blir nettobesparingen ändå runt 11 miljoner kronor som vi istället kan lägga på både investeringar och löpande verksamheter, säger Sari Eriksson.
BILD: ISTOCKPHOTO HENNES RÅD till svenska kommuner är att i deklarationen för 2013 yrka på öppna avdrag för bolagens räntekostnader. Därigenom minimeras risken för att drabbas av ett skattetillägg om avdraget inte skulle visa sig gå igenom. – Det är också bra att vara uppmärksam på ”image-risken” som fi nns eftersom medierna älskar att skriva om kommuner som skatteplanerat. Men gör man ett öppet avdrag och hänvisar till en regel som är oklar – då tycker jag inte det fi nns fog att tala om skatteplanering. Det är ju enda sättet att pröva hur regeln ska tolkas i praktiken, säger Annika Wallenskog. SLUTSNURRAT? De nya ränteavdragsreglerna ska säkra upp affärsmässighet i interna transaktioner och förhindra skatteplanering. <strong>FÖR</strong> DE kommunala bolagen innebär omläggningen att man nu istället måste öka sin externa upplåning med motsvarande belopp. Men med dagens låga räntenivåer innebär det i praktiken lägre räntor än vad man tidigare hade hos kommunen. – Men man måste komma ihåg att det är lågkonjunktur nu och att räntorna ligger väldigt lågt. Med ökad extern upp låning stiger vår ränterisk, vilket kan innebära problem när räntorna väl stiger igen. Eftersom vi har en självkostnadsprincip gentemot kommunen, blir det bolaget och kommunen som får hanter a de kostnadsökningar som då eventuellt uppstår, säger Per-Åk e Perman, ekonomichef för Katrineholms Fastighets AB. Men det är en eventualitet som kommunen är väl förberedd för, menar Sari Eriksson: – För kommunen som helhet innebär det här ingen praktisk förändring. Bolagen ägs ju av kommunen till hundra procent. Dessutom har vi historiskt använt oss av en internränta som också varierat efter marknadsräntorna. Så från mitt perspektiv ser jag ingen ökad risk med det här upp lägget. Sari Eriksson. I NÄTET. Samarbetet i nätverket sparar tid åt fi nanscheferna. Hallå där! FREDRIK HOLST, fi nanschef i Landstinget Västmanland och aktiv i landstingens fi nansnätverk. Vad pratar landstingens fi nans chefer om just nu, vad är aktuella frågor? – Mycket handlar om tillgångsförvaltning. Många landsting har hunnit bygga upp stora placeringsportföljer, vilket aktualiserar många olika frågor. Hur mycket risk ska man våga ta? Hur ska man skapa sin avkastning? – En annan viktig fråga har att göra med ansvarsfulla investeringar. Det är en ökande trend i samhället och eftersom vi landsting investerar mycket i aktier berör den även oss. Hur går fi nanssamarbetet Västmanland, Sörmland och Örebro? Två steg fram, ett tillbaka? – Vi är nöjda varje gång vi träffas. Det går naturligtvis inte så fort som det hade gjort om vi alla tillhörde samma organisation, men vi ser alla nyttan med vårt samarbete. Ett konkret exempel är EU:s nya regler för statsstöd. Istället för att alla tre landsting sitter och funderar på hur det påvekar vår verksamhet, får ett landsting göra det och sedan komma med förslag på hur man kan hantera regelverket till alla de andra. Vilka omvärldsfaktorer kommer att påverka kommunsektorn mest de kommande två-tre åren? Vad håller du själv ögonen på? – Dels det här med räntenivån. Räntan är nere på så låga nivåer nu att alla rörelser härifrån får stora konsekvenser. Vi har byggt upp ett väldigt räntekänsligt samhälle och det berör även oss. – Sedan har vi det här med landstingens ökade investeringsbehov. Alla landsting har stora behov av att dels renovera sitt fastighetsbestånd, dels investera i kollektivtrafi ken. Det trycker på enormt att kunna fi nansiera det till bra villkor – och samtidigt veta vad som är ”rätt” investeringar. Kommunal Ekonomi #2 2013 13
Page 1 and 2: kommunal onom onomMedlemstidning f
Page 3 and 4: Clarry oroar sig. Med rätta. 23 N
Page 5 and 6: Vad är en punkt värd för dig? De
Page 7 and 8: Vi hjälper dig att balansera nansi
Page 9 and 10: Örkelljunga avslår konsultföreta
Page 11: Dessutom med en stor risk som i vä
Page 15 and 16: BILD: ISTOCKPHOTO Fem landsting i f
Page 17 and 18: LYSANDE UTSIKTER politikerkår, det
Page 19 and 20: Men sjukvårdslandstingsrådet Kall
Page 21 and 22: Riksgälden öppnar för kommunala
Page 23 and 24: Kraft & Kultur satsar under ny fl a
Page 25 and 26: Korta kommunala lån ökar risken F
Page 27 and 28: genomfördes i slutet av 1970- och
Page 29 and 30: ■ Kommuninvest räknar med att i
Page 31 and 32: Vill du förenkla ditt budgetarbete

GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?