GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

FINANS
Pensionsstiftelse
BILD: ISTOCKPHOTO
– nu även för små kommuner
För de mindre kommunerna i
Uppland var det ett måste att
samarbeta för att kunna skapa en
pensionsstiftelse – men även stora
Uppsala ser fördelar.
TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ
Under våren pågår bildandet av landets första gemensamma
pensionsstiftelse för kommuner.
– För en liten kommun är kostnaderna höga
för en pensionsstiftelse. Därför har vi haft en försäkringslösning
förut. Men det är också dyrt, säger kommunalrådet
Göran Nilsson (M) i Knivsta.
En förutsättning var att få med Uppsala, som hyser
nära två tredjedelar av länets invånare.
– De mindre kommunerna ville pröva en gemensam
stiftelse men insåg att de skulle bli för små. Man bör ha ett
kapital på minst ett par hundra miljoner kronor. Då kom
frågan till oss, säger ekonomidirektör Jan Malmberg i
Uppsala, som i första skedet sätter in 385 miljoner kronor.
DET ÄR INGET stort belopp jämfört med kommunens
totala pensionsåtaganden på 5 miljarder kronor. Men
avsättningen till stiftelsen räcker för att låsa kommunens
egna årliga utbetalningar och slippa årliga ökningar på
10–15 miljoner kronor för pensioner bokförda i ansvarsförbindelserna.
Sju av länets åtta
14 Kommunal Ekonomi #2 2013
kommuner är med i samarbetet. Enköping och landstinge t
har tackat nej. De vill hantera pensionerna på egen hand.
I princip är stiftelsen öppen även för kommuner utanför
länet, men då måste stadgarna skrivas om. Göran
Nilsson i Knivsta ser fördelar i att få med fl er.
– Volym är grunden för lägre kostnader. Och det lönar
sig bättre att anlita hög kompetens.
Stordriftsfördelar och utslagna kostnader är främst a
argumenten för en gemensam stiftelse, anser både
Uppsal a och Knivsta.
– Vi kan också hämta kompetenser från olika kommuner
och dela med oss av kunskap och arbete, säger
Jan Malmberg i Uppsala.
Varken han eller Göran Nilsson ser några problem
elle r nackdelar med samarbetet.
STIFTELSENS PLACERINGAR bestäms av en styrelse
med representanter för arbetsgivare och arbetstagare.
Till stöd fi nns ett placeringsråd med professionella och
oberoende rådgivare. Placeringarna ska till stor del göras
i fonder, vilket i sig ger professionell förvaltning.
Det politiska infl ytandet utövas via konsortiemöten,
där varje kommun har en representant per påbörjade
100 000 invånare.
Konsortiet ska se till att styrelsen följer framtagna
riktlinjer. Tonvikten ligger vid räntebärande placeringar
(normalt 60 procent av portföljen) följt av börsaktier
(25 procent) och ”alternativa placeringar”, främst hedgefonder.
Exponeringen i utländsk valuta får vara max 20
procent. Det fi nns även etiska riktlinjer.
Stiftelsen kan också ge återlån till kommunerna, vilket
både Uppsala och Knivsta kan tänka sig vid behov.
SÄKRARE PENSION. Pensionsstiftelsen
i Uppland ger många fördelar.
Göran Nilsson.
Jan Malmberg.
PENSIONSSTIFTELSE
– PLUS OCH MINUS
En kommun kan hantera pensionsåtaganden
på tre sätt: bokföra skulden i egen balansräkning
och själv stå för pensionerna; betala
premier till en försäkring; göra avsättningar
till en stiftelse.
Jämfört med skuldförning innebär en stiftelse
att pengarna är låsta just för pensioner.
En annan skillnad är att kommunen vid
skuldförning inte betalar avkastningsskatt
och att löneskatt utgår på utbetalt och inte
avsatt belopp. Vad som är fördelaktigast
beror på hur avkastningen utvecklas.
Jämfört med en försäkring har stiftelsen
fördelen att pengar kan återlånas och att
kommunen kan styra förvaltningen.
En fördel gentemot båda de andra alternativen
är att man med en stiftelse kan reglera
kommunens resultat. Avsättning görs vid
goda år, återbetalning när så krävs.