You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kommunal<br />
onom onomMedlemstidning<br />
för<br />
KRÖNIKAN KRÖNIKAN<br />
Kerstin Hessius: Börsen räddar inte våra pensioner<br />
Kommunalekonomernas förening<br />
#2 2013<br />
TEMA:<br />
FINANSER<br />
Finansfrågorna allt<br />
viktigare för sektorn<br />
RÄTT KURS<br />
I BLEKINGE<br />
Höjd skatt och<br />
budgetkoll ger plus<br />
<strong>GULDLÄGE</strong><br />
<strong>FÖR</strong> <strong>ANNA</strong><br />
Anna Cederqvist vaktar kassan i bandytokiga Lidköping
Förskola Anneberg,<br />
omgående leverans!<br />
Pris: 3.875.000 kr* eller 12.072 kr/m 2*<br />
* Priserna är exklusive moms, monterat och klart ovan grund inom 35 mil från Nässjö.<br />
Gäller så långt lagret räcker. Läs mer på vår hemsida om aktuellt lagersaldo.<br />
Läs mer om lagersaldot på vår hemsida www.flexator.se<br />
Klokt, modernt<br />
och flexibelt.<br />
Typiskt Flexator.<br />
Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad,<br />
får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende.<br />
Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla<br />
lagar och regler.<br />
Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se
Clarry<br />
oroar sig.<br />
Med rätta.<br />
23<br />
Nästa nummer av<br />
Kommunal Ekonomi<br />
kommer ut den<br />
11 juni 2013.<br />
16<br />
Aktuellt i Kommunal Ekonomi<br />
4 Ordförande. Staffan Moberg om<br />
vikten av god skattemoral.<br />
6 Nyttigheter. Ett kalendarium för<br />
din omvärldsbevakning.<br />
8 Aktuellt. Regeringen skapar<br />
nya vinnare i utjämningen.<br />
9 Utmanad. Serkon vill gärna<br />
utmana skånska kommuner.<br />
21 Låna. Riksgälden vill låna ut<br />
pengar till kommunerna.<br />
22 Konkurrens. Öppenhet i<br />
hemtjänsten tjänar alla på.<br />
24 Forskarsidor. Hur lånar man<br />
i kommunerna, egentligen?<br />
30 Krönikan. Börsen kan inte rädda<br />
våra pensioner, skriver Kerstin Hessius.<br />
Utges av Kommunalekonomernas förening<br />
10<br />
18<br />
Finansfrågorna tar plats 10<br />
Finansfrågorna har blivit allt viktigare. Oavsett om det rör sig om<br />
placeringar, pensioner eller det moraliskt riktiga i skatteplanering.<br />
Anna sitter i guldsits 16<br />
Chefsekonom Anna Cederqvist i Lidköping kan inte klaga. Varje år<br />
lämnar kapitalavkastningen ett rejält tillskott till verksamheten.<br />
Blekinge rätar upp skutan 18<br />
Landstingsstyrelsen i Blekinge beviljades inte ansvarsfrihet för några<br />
år sedan. Nu ska det räta upp sig med budgetkoll och höjd skatt.<br />
Förskingringen i Gävle 20<br />
Hela Kommunsverige ryste av obehag inför förskingringen i Gävle.<br />
Det kan väl inte hända här? Nej! Men, kan vi vara säkra på det?<br />
Gå in på KEF:s hemsida www.kef.se!<br />
Där hittar du fl er artiklar om kommunal ekonomi.<br />
www.kommunalekonomi.se<br />
Ansvarig utgivare: Staffan Moberg<br />
Revisionskontoret, 105 35 Stockholm<br />
08-508 29 414<br />
staffan.moberg@stockholm.se<br />
Redaktör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur,<br />
Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,<br />
tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.com<br />
Grafi sk form och layout: Long Tall Sally PR<br />
INNEHÅLL<br />
20<br />
Annonser: Ad 4 you media AB,<br />
tel 08-556 960 12, tommy@ad4you.se<br />
tel 08-505 667 80, benny@ad4you.se<br />
Frågor om din prenumeration: 026-12 81 85<br />
E-post: prenumeration@kef.se<br />
Omslagsbild: Stefan Svensson<br />
Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2013<br />
ISSN 0282-0099<br />
Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.
LEDARE<br />
Skatter och etik<br />
Självklart ska vi inom kommun, landsting och stat har ett särskil t<br />
ansvar för att upprätthålla god moral och etik på skatteo mrådet.<br />
Orden är Peter Normans och uttalades på KOMMEKmässan<br />
förra året. Av alla de teman vi tar upp i vår tidning är det<br />
nog skatter och fi nansiering som engagerar mest. Inte bara för oss<br />
kommunalekonomer, utan också för media och allmänhet. Debatten<br />
tar aldrig slut om hur tillgångar ska förvaltas, vilka risker som<br />
anses acceptabla och vilken avkastning som är rimlig. Till detta ska läggas den<br />
etiska om moraliska frågan om vilken grad av skatteplanering vi får ägna oss åt.<br />
SEDAN PETER NORMANS uttalande på KOMMEK har en mängd så<br />
kallad e upplägg debatterats. Vem minns inte den nyligen pågående diskussionen<br />
kring det landstingsägda inköpsbolaget Transitio och deras hantering av upphandling<br />
av tåg. En ”lease- and leaseback-lösning” som innebar att dubbla skatteavdrag<br />
i Sverige och USA kunde utnyttjas vilket sänkte kostnaderna. Men upplägget<br />
innebar också ett stort risktagande för de inblandande landstingen. Lägg därtill<br />
den moraliska diskussionen om skatteplanering.<br />
Dessförinnan hade vi debatten om räntesnurrorna. Att riskkapitalägda vård-<br />
och utbildningsbolag varje år dragit räntor på tre miljarder kronor från bolagens<br />
resultat varav två miljarder betalats till det egna ägarbolaget upprörde många. Inte<br />
minst fi nansministern som omedelbart föreslog en lagändring vilken innebar ett<br />
förbud mot så kallade räntesnurror.<br />
Men mest debatt har det nog ändå blivit om en trottoarkant i<br />
Leksands kommun. En bit ”mark” som såldes till ett nybildat<br />
campingbolag för att undvika stämpelskatt. Något som gynnade<br />
kommunen, men i första hand ishockeylaget Leksands<br />
IF som senare köpte merparten av bolaget. Händelsen manifesterades<br />
nyligen av ett stort antal Leksands-fans som vid<br />
kantstenen utbringade ett fyrfaldigt leve följt av allsång<br />
och ”Ja, må den leva”.<br />
4 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
DET HAR konstaterats i fl era undersökningar att<br />
etiska dilemman fi nns i vår kommunalekonomiska vardag.<br />
I de fl esta fall rör de olika exempel av övervägande<br />
som just berör skatteplanering. Och självklart skall vi<br />
våga vara självkritiska, titta på de fall vi har haft i Sverige<br />
och försöka dra lärdomar av dem. Men inte undfallande.<br />
Media älskar att skriva om kommuner som skatteplanerat.<br />
Vi har därför ett ansvar för att vara proaktiva, tydliga<br />
och mer kommunikativa i många av dessa frågor. Att aktivt<br />
verka för en högre etisk standard och hävda att hög moral<br />
och god ekonomisk hushållning kan förenas. För naturligtvis<br />
har Peter Norman rätt. Självklart ska vi upprätthålla<br />
god moral och etik på skatteområdet.<br />
STAFFAN MOBERG<br />
Ordförande,<br />
Kommunalekonomernas förening<br />
FIRA 100-ÅRINGEN<br />
PÅ CIRKUS! CIRKUS!<br />
■ Det blir en riktig<br />
jubelföreställning på<br />
Cirkus i Stockholm<br />
den 16–17 maj när<br />
KEF fi rar sina första<br />
100 år. I mitten på<br />
mars räknade KEF in<br />
över 400 deltagar e<br />
och jubileumsprogrammet<br />
i sig är<br />
tillräckligt för att<br />
locka storpublik.<br />
Här talar exempelvis<br />
Gunnar<br />
Wetterberg om<br />
kommuneko-<br />
nomen ur ett historiskt perspektiv, 6:e<br />
AP-fondens Ebba Lindsö om värderingar<br />
som skapar framgång, SKL:s Håkan<br />
Sörman om framtidens utmaningar och<br />
estradören Alf Rehn talar om vikten av<br />
att kunna tänka det obekväma.<br />
Du hittar också seminarier om<br />
pensioner, det ekonomiska läget, verksamhetsstyrning<br />
och kostnader kontra<br />
resultat. Och en intressant debatt mellan<br />
fyra prisade kommunalekonomer om<br />
framtidens kommunalekonom. Läs mer<br />
på www.kef.se.<br />
Så, anmäl dig!! Du har fram till 15 april<br />
på dig.<br />
REKORDENS ÅR 2012<br />
■ Ur föreningens verksamhetsberättelse<br />
utläser vi att 2012 var rekordens år:<br />
medlemmar (3 619), kursdeltagare (närmare<br />
1 600) och omsättning (15 miljoner<br />
kronor).<br />
TILL SIST …<br />
■ … ser vi att Björn Eklundh, kommundirektör<br />
i Upplands-Väsby och<br />
tidigare styrelsemedlem i KEF utsetts till<br />
Infl uencer of the year av StrategiTorget<br />
Kommuner. Motivering:<br />
”Med utmärkelser som Sveriges ITkommun,<br />
Sveriges effektivaste kommun,<br />
och topp 10 i företagsklimat i Sverige för<br />
Björn Eklundh kommunen i en riktning<br />
som ger medborgarna hög kvalitet inom<br />
en mängd områden.” Stort grattis!<br />
PRISAD. Björn Eklundh<br />
har fått en fi n utmärkelse.<br />
JUBILAR.<br />
Jubileumskonferensen<br />
har ett starkt program.
Vad är en punkt värd för dig?<br />
Det här rådet kommer du inte få av din bank<br />
EDGE Treasury är det nya informationsverktyget för aktiv och kostnadseffektiv finansförvaltning.<br />
Systemet ger dig tillgång till den senaste informationen från såväl lokala banker som internationella<br />
ränte- och valutamarknader.<br />
Analysera, planera, agera<br />
EDGE Treasury är både kraftfullt och lättanvänt. Med inbyggda analysmodeller, grafiska verktyg<br />
och smart integration med Excel får du underlag för både taktisk allokering och strategiska beslut.<br />
Prova kostnadsfritt i 14 dagar<br />
Läs mer om EDGE Treasury på www.edgebysix.com. Där kan du också beställa ett kostnadsfritt<br />
provabonnemang. Du kan även träffa oss på Finansdagarna på Radisson Blu Royal Park Hotel i<br />
Stockholm 25-26 april.<br />
Kontakta oss: tel. +46 8 5861 6300 eller via mail: sales@six-financial-information.se
ar<br />
ockffe<br />
tar-<br />
. Vi<br />
and<br />
för<br />
t<br />
nte är<br />
elemmriken<br />
agare<br />
.<br />
torsaffe<br />
KALENDARIUM<br />
✔<br />
RIKSDAGEN<br />
■ 29 MAJ (prel): Debatt och beslut om<br />
proposition 2012/12:84 Olagligt statsstöd.<br />
FINANSDEPARTEMENTET<br />
■ 15 APRIL: Regeringen presenterar<br />
vårpropositionen.<br />
Pågående SOU:<br />
Ägarprövningsutredningen. Utredare:<br />
Eva Lindström. Redovisas senast den<br />
28 februar i 2014.<br />
Utredning om en kommunallag<br />
för framtide n. Utredare: Johan Höök.<br />
Delredovisning senast den 30 juni 2013.<br />
Slutredovisning senast den 31 mars 2015.<br />
SKL<br />
■ 16 APRIL: Cirkulär och EkonomiNytt<br />
om vårpropositionen, inklusive preliminära<br />
uppgifter om PO-pålägg för 2014.<br />
■ APRIL, VECKA 17–19: Ny prognos för<br />
nya utjämningssystemet och LSS, reviderat<br />
utfall för LSS.<br />
■ 24 APRIL: Ekonomirapporten inklusive<br />
ny skatteunderlags- och makroprognos.<br />
■ JUNI, VECKA 25: Extra prognos för<br />
LSS-utjämningen.<br />
■ 28 JUNI: (prel) Prognos för kommunsektorn<br />
2013 baserat på kommunernas<br />
och landstingens tertialbokslut.<br />
RKR<br />
■ 11 APRIL: Öppet möte om Rekommendation<br />
om säkringsredovisning och<br />
derivat.<br />
6 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
Ekonomens agenda<br />
Jubileums-<br />
RKA<br />
■ <strong>FÖR</strong>E SOMMAREN: Rapport om produktionsplanering<br />
i hälso- och sjukvården.<br />
Ansvarig: Anders Norrlid.<br />
Rapport om användning av nyckeltal i<br />
styrprocessen. Ansvarig: Anders Norrlid.<br />
Resultat från kommunernas frivilliga<br />
redovisning av kvalitet i förskola, vård<br />
och omsorg om äldre och personer med<br />
funktionsnedsättning samt individ- och<br />
familjeomsorg. Ansvarig: Maria Lindström.<br />
RIKSBANKEN<br />
■ 17 APRIL Beslut om reporäntan.<br />
■ 27 MAJ Rapporten Finansiell stabilitet<br />
2013:1 publiceras.<br />
SOCIALSTYRELSEN<br />
■ 25 APRIL Tillsynsrapport 2013. Kontaktperson:<br />
Kerstin Hammar. Publicerat i<br />
mars: Handbok för effektivitetsanalyser.<br />
Kontaktperson: Kristina Stig.<br />
MYNDIGHETEN<br />
<strong>FÖR</strong> VÅRDANALYS<br />
Publicerat i mars: Vem har vårdvalet gynnat?<br />
Kontaktperson: Fredrik Lennartsson.<br />
STATSKONTORET<br />
Uppföljning och utvärdering av Inspektio-<br />
g uldPartners<br />
nen för vård och omsorg. Projektledare:<br />
Jan Boström. Slutdatum: 31 mars 2015.<br />
Utredning om glesbygdskomponenten i<br />
kostnadsutjämningen. Projektledare: Stefan<br />
Åkerbolm. Slutdatum: 28 juni 2013.<br />
jubileumskonferens<br />
Vi fyller 100 år!<br />
Du har väl reserverat den 16-17 maj för att delta<br />
i vår jubileumskonferens på Cirkus i Stockholm?<br />
Om inte är det dags att göra en markering i din<br />
almanacka. Once in a lifetime – denna konferens<br />
SCB<br />
■ 10 APRIL Kommunernas och landstingens<br />
fi nansiella tillgångar och skulder, 4:e<br />
kvartalet 2012.<br />
■ 16 APRIL Kommunalekonomisk utjämning<br />
och utjämning av LSS-kostnader 2012.<br />
■ 10 MAJ Kommunernas och landstingens<br />
fi nansiella tillgångar och skulder, 1:a<br />
kvartalet 2013.<br />
■ Räkenskapssammandrag för kommuner<br />
och landsting/Preliminära nyckeltal<br />
för 2012. Redovisning veckovis.<br />
KONJUNKTURINSTITUTET<br />
■ 26 APRIL Konjunkturbarometern.<br />
■ 24 MAJ Konjunkturbarometern.<br />
■ 19 JUNI Konjunkturbarometern och<br />
konjunkturläget.<br />
SKATTEVERKET<br />
■ 8 AUG Prognos 1 för preliminärt<br />
taxeringsutfall 2013 för bland andra<br />
kommuner och landsting tillgängligt på<br />
webbplatsen.<br />
SVENSKT NÄRINGSLIV<br />
■ UNDER APRIL: Företagsklimatet i<br />
Sverige.<br />
SNS<br />
■<br />
Program<br />
UNDER MAJ: Rapport<br />
torsdag<br />
om spelregler<br />
16 maj<br />
på energimarknaden, 09.30 Samling rör bland med kaffe/te annat<br />
kommunala energibolag.<br />
■ UNDER MAJ/JUNI: En studie om<br />
regionala skillnader i användningen av<br />
läkemedel.<br />
10.15 Från stadskamerala föreningen till<br />
Kommunal ekonomernas förening på 10<br />
Staffan Moberg, ordförande KEF och Thoma<br />
Pettersson, chefredaktör tidningen Kommun<br />
Ekonomi<br />
10.30 Kommunalekonomerna och den svensk<br />
demokratins livsnerv<br />
Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef S<br />
11.30 Utvecklingen inom pensionsområdet<br />
Lars-Åke Vikberg, Vd, KPA Pension<br />
Jubileumskonferens<br />
Guldpartner: KPA Pension<br />
12.00 Lunch<br />
Vi genomför firar vi bara på en gång! Cirkus i Stockholm 16–17 maj<br />
NÅgra medverkar aV De gör meDVerKaNDe:<br />
bland andra:<br />
ebba<br />
lindsö<br />
alf<br />
rehn<br />
j ubileumsPartners<br />
annika<br />
winsth<br />
gunnar<br />
wetterberg<br />
13.15 Ekonomiska läge i Sverige och i världen<br />
Annika Winsth, chefekonom, Nordea<br />
Guldpartner: Nordea<br />
14.00 Framtidens Kommunalekonom – tanka<br />
Ur programmet: fem ekonomer som varit utsedda till Ӂr<br />
n Kommunalekonomerna kommunalekonom” och<br />
den svenska Anette demokratins<br />
Henriksson, Pia Lindvall Bengtsson,<br />
Björn Sundström, Rolf Solli<br />
livsnerv<br />
Moderator: Anders Haglund<br />
n Ett opassande tänkande är<br />
14.50 Utmaningar och strategier inför framtid<br />
den viktigaste Vilka resursen!<br />
utmaningar finns för kommuner o<br />
landsting?<br />
n Vägen från ekonomistyrning<br />
Annika Wallenskog, sektionschef ekonomisk<br />
till verksamhetsstyrning<br />
analys och Håkan Sörman, Vd, SKL<br />
Du kan 15.30 fortfarande Kaffe och anmäla utställning dig!<br />
Läs mer på www.kef.se<br />
16.10 Ordinarie föreningsmöte<br />
19.00 Jubileumsmiddag med underhållning på
Vi hjälper dig att balansera<br />
nansiella risker och möjligheter<br />
Vår styrka är att vi med<br />
professionalism och<br />
personligt engagemang<br />
erbjuder kvalicerad<br />
och kundanpassad<br />
rådgivning.<br />
AGL står under Finansinspektionens tillsyn med tillstånd att driva värdepappersrörelse.<br />
Tillståndet medför stora kvalitetskrav på vår verksamhet och gör att AGL tillhör den begränsade grupp<br />
av kvalicerade rådgivare som har tillstånd att ge råd vid upphandling av nansiering och derivatinstrument.<br />
Drottninggatan 25, 111 51 Stockholm | +46 8 545 017 00 | www.agl.se
UTJÄMNINGSSYSTEMET<br />
Omstridd utjämning<br />
försvårar planeringen<br />
En miljard extra lägger regeringen på att blidka rika<br />
kommuners kritik mot att inkomstutjämning hämmar<br />
tillväxt. Reformen har försenats ett år, och det blir<br />
svårt planera för 2014.<br />
TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ<br />
Finansdepartementet ställde sig i ett<br />
PM i december i stort sett bakom<br />
Utjämningskommitténs förslag till<br />
ändringar i systemet. Kommittén föreslog<br />
i april 2011 en rad ändringar för hur<br />
kommunernas förutsättningar ska bli mer<br />
likvärdiga på kostnadssidan. Däremot<br />
föreslogs inga stora ändringar vad gäller<br />
inkomstutjämningen.<br />
Regeringen har i sitt PM tillmötesgått<br />
kritikernas påståenden om att systemets<br />
marginaleffekter gör det mindre intressant<br />
för kommuner att försöka öka sin skattekraft.<br />
För den majoritet som får bidrag,<br />
gäller att ökad skattekraft till 95 procent<br />
motverkas av minskade tillskott från utjämningen.<br />
ETT TIOTAL KOMMUNER betalar istället<br />
en avgift på 85 procent av den skattekraft<br />
som ligger ovanför 115 procent av rikets<br />
genomsnitt. Här vill regeringen ”minska<br />
marginaleffekterna” genom att sänka avgiften<br />
till 60 procent i skiktet 115-125 procent<br />
av medelskattekraften.<br />
Kommunerna ovanför 125 procent får<br />
del av sänkningen i intervallet, men deras<br />
8 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
marginaleffekt ändras inte. Med beräknad<br />
skattekraft för 2013 skulle 13 kommuner<br />
samt Stockholms läns landsting gynnas av<br />
förändringen med 1 022 miljoner kronor<br />
(varav 46 procent går till Stockholms stad).<br />
För att inte andra kommuner ska få det<br />
sämre, skjuter regeringen till motsvarande<br />
belopp.<br />
Sveriges Kommuner och Landsting<br />
(SKL) tillstyrker regeringens förslag.<br />
– Vi är positiva eftersom det skjuts till en<br />
miljard och ingen förlorar på ändringen,<br />
säge r ekonomen Derk de Beer.<br />
DÄREMOT ÄR SKL kritiskt till regeringens<br />
resonemang om minskade marginaleffekter,<br />
då ytterst få kommuner påverkas.<br />
Liknande synpunkter kommer från<br />
Statskontoret, systemets övervakare, som<br />
påpekar att det i regeringens PM saknas<br />
motiv till varför marginaleffekten sänks<br />
inom ett så ”snävt intervall”. Mer utredning<br />
efterlyses.<br />
Hårdare kritik framförs i ett särskilt<br />
yttrande från de rödgröna partierna i SKL.<br />
De tar fasta på att Utjämningskommittén<br />
kom fram till att forskning inte ger stöd<br />
för påståendet att systemet hämmar tillväxten,<br />
då denna genereras i större arbetsmarknadsregioner<br />
där det är attraktiva<br />
boendemiljöer som ger förortskommuner<br />
hög skattekraft. Den miljard regeringen<br />
vill skjuta till bör istället gå till kommuner<br />
som får lägre ersättning i det nya systemet,<br />
anser S, MP och V. De tre partierna anklagar<br />
också regeringen för att ha förhalat<br />
reformen.<br />
SKL påpekar att det i regeringens PM är<br />
tidigare års uppgifter som ligger till grund<br />
för hur ändringarna slår.<br />
– Kommunerna vet inte det faktiska utfallet<br />
förrän i oktober så förutsättningarna<br />
är inte de bästa, säger Derk de Beer. SKL<br />
ska i månadsskiftet april/maj lämna en<br />
egen prognos för 2014.<br />
Skattekraft 2013<br />
– procent av riksgenomsnitt<br />
Sänkt avgift Sänkt avgift<br />
och minskad<br />
marginaleffekt<br />
Danderyd 178 % Ekerö 122 %<br />
Lidingö 154 % Vellinge 122 %<br />
Täby 142 % Stockholm 122 %<br />
Nacka 130 % Solna 120 %<br />
Sollentuna 127 % Kiruna 116 %<br />
Vaxholm 126 %<br />
Lomma 126 %<br />
BILD: KIRUNA KOMMUN<br />
VINNARE<br />
I NORR.<br />
Kiruna är en<br />
av vinnarna i<br />
regeringens<br />
förslag till<br />
tillväxtjusterad<br />
inkomstutjämning.
Örkelljunga avslår konsultföretaget<br />
Serkons utmaning om att<br />
ta över kommunens ekonomikontor.<br />
Samtidigt öppnar kommunen<br />
för en privatisering av<br />
ekonomikontoret senare i år.<br />
TEXT: TOBIAS HAMMAR<br />
BILD: ANDRÉ DE LOISTED<br />
Vellingebaserade konsultföretaget<br />
Serkon utnyttjade i vintras<br />
Örkelljungas utmaningsrätt när<br />
man ansökte om att ta över kommunens<br />
ekonomikontor. Erbjudandet gick ut på att<br />
Serkon skulle sköta kommunens ekonomiska<br />
administration – och ge kommunen<br />
utrymme att istället fokusera på kärnverksamheterna.<br />
Nu blev det inte så.<br />
UTMANAR. Stefan Jönsson<br />
köpte loss Serkon AB från<br />
Vellinge kommun 2008.<br />
– Vi tyckte idén lät väldigt spännande,<br />
men eftersom vår ekonomichef just hade<br />
slutat när utmaningen kom valde vi att avvakta.<br />
Det är viktigt att ha en beställare<br />
på plats när du outsourcar en sådan här<br />
tjänst. Dessutom har det visat sig svårt att<br />
rekrytera en ny ekonomichef så länge det<br />
råder oklarhet kring huruvida vi ska ha<br />
ekonomikontoret in-house eller inte, säger<br />
Carin a Zachau, kommunalråd i Örkelljunga.<br />
HON ÖPPNAR dock för att kontoret kan<br />
privatiseras i ett senare skede när en ny<br />
ekonomichef är rekryterad. Kommunen<br />
har samarbetat med Serkon i fl era bemanningssituationer<br />
tidigare och Carina<br />
Zachau ser många fördelar med ett privatiserat<br />
ekonomikontor.<br />
– Som liten kommun har vi ibland svårt<br />
OUTSOURCING<br />
Ӂtminstone<br />
övriga skånska<br />
kommuner med<br />
utmaningsrätt<br />
får nog räkna<br />
med att bli<br />
upp vaktade<br />
i frågan.”<br />
Örkelljunga öppnar för<br />
outsourcat ekonomikontor<br />
att behålla kompetens. Om ekonomikontoret<br />
drivs i ett annat bolags regi behöver vi<br />
inte längre sitta med det problemet. Dessutom<br />
blir det betydligt lättare att hålla sig á<br />
jour med allt nytt som händer på marknaden,<br />
säger hon.<br />
Enligt Stefan Jönsson, vd på Serkon, är<br />
Örkelljunga den första – men långt ifrån<br />
den sista – kommun som bolaget utmanar.<br />
– Åtminstone övriga skånska kommuner<br />
med utmaningsrätt får nog räkna med att<br />
bli uppvaktade i frågan, säger han, och tilllägger<br />
att han alltjämt hoppas på att kunna<br />
ta över Örkelljungas ekonomikontor när<br />
kommunen väl är klar med sin rekryteringsrunda:<br />
– Utmaningen i Örkelljunga ligger kvar.<br />
Om kommunen svarar ja på utmaningen<br />
kommer det att bli en upphandling där vi<br />
blir en av intressenterna.<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 9
Det här numret har en fi nansiell inriktning. Finansfrågorna spelar stor roll i<br />
den kommunala ekonomin och till det fi nansiella hör etiska problemställningar.<br />
Är det till exempel rätt eller fel av kommunala bolag att skatteplanera? Och hur<br />
ska ekonomerna ställa sig i frågan? I temats första artikel kikar vi på en zon där<br />
etik och ekonomi bryts mot varandra.<br />
TEXT: THOMAS PETTERSSON<br />
Skattemoral<br />
under debatt<br />
Tungt<br />
med internfaktureringen?<br />
Över hälften av Sveriges landsting, flera kommuner, ett antal<br />
offentliga organisationer och hundratals privata företag är<br />
redan användare. Här är några av anledningarna:<br />
10 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
Att betala skatt eller att inte betala skatt, det är<br />
fråga n. Sedan något år tillbaka har det förts en<br />
debatt om kommunsektorns och kommunala<br />
bolags skattemoral. Det började med de famösa räntesnurrorna<br />
där framförallt riskkapitalägda företag inom välfärdssektorn<br />
fi ck en rejäl snubba av fi nansminister Anders<br />
Borg. Sedan det visat sig att även kommunala bolag använt<br />
sig av liknande upplägg fi ck även kommunsektorn en<br />
• Kontroll över pedagogiska luncher<br />
• Ingen intern fakturering<br />
• Ingen kontanthantering<br />
• Inga manuella löneavdrag<br />
• Samma system i hela kommunen<br />
Hur mycket kan er kommun spara?<br />
Referenser och mer info finns på www.atronic.se<br />
eller tel 031-742 49 00. Välkommen!<br />
Tel 031-742 49 00 • info@atronic.se • www.atronic.se<br />
släng av sleven. Det var ”mycket bekymmersamt” att även<br />
offentligägda bolag verkade ägna sig åt skatteplanering,<br />
enligt fi nansministern (från årsskiftet har vi en ny lagstiftning<br />
som begränsar avdragsrätten, läs mer på sid 12).<br />
SKL:S SVAR lät inte vänta på sig: kommunala bolag<br />
verkar under samma villkor som privata och att inte att<br />
driva bolagen så rationellt som möjligt vore att misshushålla<br />
med kommuninvånarnas skattepengar. Förresten,<br />
kunde Dagens Samhälle konstatera i april 2012, var det<br />
ju faktiskt så att även några statliga AP-fonder haft ett<br />
liknande ränteupplägg gentemot sin fastighetskoncern<br />
Norrporten.<br />
Debatten tog ny fart i januari i år. Då visade det sig att<br />
landstingsägda inköpsbolaget Transitio (företaget<br />
upphandlar och äger tåg) utnyttjat dubbl a<br />
skatteavdrag i Sverige och USA<br />
genom ett avancerat och<br />
svårbegripligt leaseand-leasebackupplägg.<br />
ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND
Dessutom med en stor risk som i värsta fall kunnat kosta<br />
landstingen uppåt 700 miljoner kronor.<br />
”Ska ett bolag, som ägs av det offentliga, tillåtas att ägna<br />
sig åt avancerad skatteplanering? Svaret … borde vara ett<br />
rungande nej.” skrev en ledarskribent i tidningen Norran.<br />
Det saknas inte upprörda debatt- och blogginlägg om<br />
just Transitio-affären. Det förvånar inte Katarina Nordblom,<br />
nationalekonom på Handelshögskolan i Göteborg<br />
som forskat om skatter och skattemoral.<br />
– Allmänheten tittar framförallt på hur offentlig sektor<br />
beter sig i skattefrågor. De förvaltar ju skattemedel man<br />
betalar. Skattemoralen blir högre om man har högt förtroende<br />
för politiken. Och tvärtom. Ser man att kommuner<br />
skatteplanerar, varför ska då inte allmänheten göra det,<br />
frågar hon retoriskt.<br />
Det är kortsiktigt tänkande att minimera den egna skattebetalningen.<br />
Påvekan på den allmänna skattemoralen ska<br />
inte underskattas, anser hon.<br />
– I slutändan kan skatteplaneringen orsaka större kostnader<br />
i uteblivna skatteintäkter än den kortsiktiga besparingen,<br />
säger hon.<br />
HUR SER DET då ut med den allmänna skattemoralen?<br />
Ja, oväntat bra, faktiskt. I en studie från Skatteverkets<br />
som publicerades förra våren hade andelen som tar avstånd<br />
från skattefusk ökat från 51 till 74 procent mellan<br />
2006 och 2012.<br />
Orsaken hittade Skatteverket ibland annat ett bättre<br />
fungerade skattessystem, ROT- och RUT -avdrag samt den<br />
obehagliga upptäckten av vad svag skattemoral ställt till<br />
med i Grekland, exemeplvis.<br />
Hur ser då toleransen ut för skatteplanerande politiker?<br />
Ja, för enskilda politiker är toleransen noll vad gäller<br />
avancerad skatteplanering för egen vinning, även om den<br />
är laglig. Det fi ck exempelvis justitieminister Over Rainer<br />
uppleva när han i mitten av 1980-talet tvingades avgå från<br />
posten efter avancerad privat skatteplanering.<br />
Om skatteplaneringen däremot<br />
begås kollektivt, under<br />
mottot att vi<br />
gör något gott<br />
för den egna<br />
kommunen, är inställningen inte lika självklar. För en tid<br />
sedan kunde Uppdra g Granskning avslöja att Leksands<br />
kommun, i samband med att man bildade ett campingbolag,<br />
sålt en bit trottoarkant till bolaget för att undvika den<br />
statliga stämpels katten**. Manövern gynnade både kommunen<br />
och ishockeylaget Leksands IF som senare köpte<br />
campingbolaget.<br />
– Det är ju politikerna som sätter spelreglerna för skattesystemet<br />
och verkar för att få acceptans för det. Då ska<br />
man väl påverka det lokala näringslivet i positiv riktning,<br />
inte leta upp luckorna. Det är viktigt i tider när offentligt<br />
och privat verksamhet allt mer vävs in i varandra, säger<br />
Katarin a Nordblom.<br />
SEDAN HAR VI tjänstemännen och deras ansvar i skattefrågor.<br />
Ekonomer kan ofta stödja sig på etiska regler<br />
när ekonomi och etik kommer i konfl ikt (KEF har egna<br />
etiska regler). I en studie över kommunala chefers etiska<br />
dilemman gjordes 22 djupintervjuer, varav 12 var ekonomichefer*.<br />
Nio av intervjupersonerna hade stött på fall av<br />
aktiv skatteplanering i den egna kommunen, men såg inget<br />
anstötligt i det så länge skatteplaneringen var laglig.<br />
Den inställningen är inte obekant för Tomas Brytting,<br />
etikforskare och ekonom vid Ersta Sköndals högskola.<br />
– Ekonomer ser skatt som en kostnad. Och kostnader<br />
vill man minimera. Men, skatt är inte en avdragsgill kostnad.<br />
Jobbar man exempelvis i ett bolag är skatt en del av<br />
vinsten. Har man gjort en vinst tillfaller en del av vinsten<br />
samhället.<br />
Ekonomer och etiska kunskaper är inte någon självklar<br />
kombination. Trots att kunskap om etik är ett krav för att<br />
få examinera civilekonomer är det bara två utbildare som<br />
ger obligatoriska kurser i etik. Svagt, tycker Tomas Brytting:<br />
– Helt utan eller med enbart med frivilliga etikkurser<br />
saknar man ett underlag för kunskapsutveckling och får<br />
svårt att anställa duktiga lärare. Hur ska man då få studenterna<br />
intresserade av ämnet?<br />
Etisk kompetens är inte heller given i ett företags eller en<br />
kommuns ledningsgrupp på samma sätt som juridisk eller<br />
fi nansiell. Etiken hänger lite vid sidan om och kopplas in<br />
när varumärket eller förtroende behöver vårdas, anser han.<br />
– Det blir en konstig etik när en företags- eller kommunledning<br />
i första hand bryr sig om vad andra tycker. I stället<br />
bör man ställa frågan: Vilka grupper påverkar vi och hur?<br />
Vad kan vi göra för att åstadkomma en positiv påverkan?<br />
Då blir det naturligt att solidariskt ställa upp för regelverket,<br />
i stället för att var och en försöker hitta ett eget kryphål.<br />
*Studien är publicerad i artikelform i Kommunal ekonomi och politik,<br />
nr 4 200 med titeln Kommunalekonomers etiska problem och<br />
sätt att lösa dem. Författare är Sten Jönsson och Stefan Tengblad.<br />
** I samband med att kommunen bestämmer sig för att sälja campingen<br />
bildar man ett bolag, till vilken kommunen säljer en liten fastighet,<br />
”trottoarkanten”. Därefter fastighetsregleras hela campingområdet,<br />
som förvärvats genom ett separat köpeavtal, till den fastigheten som<br />
bolaget sedan tidigare är ägare till. Stämpelskatten bestäms utifrån<br />
köpesumman på ursprungsfastigheten, i det här fallet en krona.<br />
PÅ GRÄNSEN. Var går gränsen<br />
för det acceptabla när det gäller<br />
kommunsektorns skatteplanering?<br />
FINANS<br />
ANSVAR. På<br />
KOMMEK 2012<br />
slog fi nansmarknadsminister<br />
Peter<br />
Norman ett slag<br />
för skattemoralen:<br />
”Det är självklart<br />
så att vi inom kommun,<br />
landsting och<br />
stat har ett särskilt<br />
ansvar för att<br />
upprätthålla god<br />
moral och etik på<br />
skatteområdet.”<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 11
FINANS<br />
BILD: KATRINEHOLMS KOMMUN<br />
Från och med årsskiftet är det svårare att göra avdrag för räntor<br />
för lån som tagits upp inom en intressegemenskap. Här förklarar<br />
Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL, vad den<br />
nya lagen innebär för kommunsektorn.<br />
TEXTER: TOBIAS HAMMAR<br />
Nya avdragsregler<br />
för interna affärer<br />
Annika<br />
Wallenskog.<br />
12 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
Den nya lagen om ”räntesnurror” ersätter ett<br />
tidigare regelverk som infördes redan 2009. Syftet<br />
var att minska möjligheterna till aggressiv skatteplanering<br />
med hjälp av bolag skrivna i utländska skatteparadis.<br />
Eftersom svenska kommuner är undantagna<br />
från skatt har även de omfattats av de nya reglerna, men<br />
osäkerheten har hela tiden varit stor ute i kommunsektorn<br />
kring hur lagen ska tolkas i praktiken.<br />
ENLIGT ANNIKA WALLENSKOG på SKL skingrar<br />
den nya lagen många av dimmorna – men inte alla. För att<br />
kunna tolka lagen måste man också ta till sig det yttrande<br />
som Skatteverket lämnade i frågan så sent som i slutet av<br />
februari.<br />
– Grundregeln med den nya lagen är att kommunala bolag<br />
när de lånar av sina ägare inte ska ha rätt att dra av räntan<br />
på internlånen. I Skatteverkets yttrande framgår dock<br />
att det är OK att dra av räntan så länge det rör sig om<br />
kortfristiga lån som förmedlats till en marknads mässig<br />
ränta, förklarar hon.<br />
Att säkerställa att interna transaktioner genomförs<br />
UTAN LÅN. Katrineholms<br />
kommunhus, ett<br />
hus utan lån. Nu ligger<br />
lånen hos bolagen, en<br />
omläggning kommunen<br />
och bolagen tjänar på i<br />
nuläget.<br />
Katrineholm löser lånen<br />
Katrineholm löser in sina lån och stora delar av sina<br />
samlade pensionsåtaganden. Målet, att bli en skuldfri<br />
kommun, är en direkt effekt av den nya lagen om<br />
begränsa d avdragsrätt för räntor.<br />
affärs mässigt har varit en utgångspunkt för regeringen<br />
med den nya lagstiftningen. Samtidigt innebär den<br />
omedelbart nya tolkningsproblem. Eftersom kommuner<br />
i regel lånar till lägre räntor än sina bolag måste de nu<br />
försöka hitta en lämplig defi nition på vad som kan vara en<br />
”marknadsmässig” ränta för de kommunala bolagen.<br />
– Vår tolkning av Skatteverkets yttrande är att en kommun<br />
även fortsättningsvis ska ha möjlighet att använda<br />
överskottslikviditet för att låna ut till ett kommunalt<br />
bolag – så länge det sker på marknadsmässiga villkor och<br />
inte i syfte att skatteplanera. Exakt hur gränsdragningen<br />
kommer att se ut här kommer nog att prövas från fall till<br />
fall, säger Annika Wallenskog.<br />
EN DIREKT EFFEKT av det nya regelverket är att många<br />
kommuner redan börjat avveckla sina internbanker och lösa<br />
in de kommunala bolagens interna skulder.<br />
– Det kan bli kostsamt. Problemet är också att många<br />
kommuner då får en stor överlikviditet. Vad gör man med de<br />
pengarna? Det är ju sällan en bra affär att både låna och ha<br />
likviditet samtidigt menar Annika Wallenskog.<br />
– VI JOBBADE mycket med frågan under förra hösten. Vi<br />
har fått rådet att förbereda oss för att våra bolag inte längre<br />
ska få dra av räntorna på sina lån hos oss. Ovissheten har<br />
varit stor. Under hösten beslutade kommunen i samråd med<br />
bolagen att de interna lånen hos kommunen skulle lösas, säger<br />
Sari Eriksson, ekonomichef på Katrineholms kommun.<br />
Omläggningen innebär att kommunens två helägda bolag,<br />
Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten,<br />
löser de lån på totalt 650 miljoner kronor de tidigare haft<br />
hos kommunen. Samtidigt löser kommunen in sina egna lån<br />
på 250 miljoner kronor, plus 400 miljoner av de totalt 900<br />
miljoner kronor som kommunen har i pensionsåtaganden.<br />
– Det här innebär att kommunen i praktiken blir skuldfri.<br />
Och det är någonting vi tjänar på. Vi sänker våra kostnader<br />
för räntor och pensionsåtaganden med totalt 35 miljoner<br />
kronor årligen. Även om vi samtidigt tappar en del ränteintäkter<br />
blir nettobesparingen ändå runt 11 miljoner kronor<br />
som vi istället kan lägga på både investeringar och löpande<br />
verksamheter, säger Sari Eriksson.
BILD: ISTOCKPHOTO<br />
HENNES RÅD till svenska kommuner är att i deklarationen<br />
för 2013 yrka på öppna avdrag för bolagens räntekostnader.<br />
Därigenom minimeras risken för att drabbas av ett skattetillägg<br />
om avdraget inte skulle visa sig gå igenom.<br />
– Det är också bra att vara uppmärksam på ”image-risken”<br />
som fi nns eftersom medierna älskar att skriva om kommuner<br />
som skatteplanerat. Men gör man ett öppet avdrag och hänvisar<br />
till en regel som är oklar – då tycker jag inte det fi nns fog<br />
att tala om skatteplanering. Det är ju enda sättet att pröva hur<br />
regeln ska tolkas i praktiken, säger Annika Wallenskog.<br />
SLUTSNURRAT? De nya<br />
ränteavdragsreglerna ska säkra<br />
upp affärsmässighet i interna<br />
transaktioner och förhindra<br />
skatteplanering.<br />
<strong>FÖR</strong> DE kommunala bolagen innebär omläggningen att man<br />
nu istället måste öka sin externa upplåning med motsvarande<br />
belopp. Men med dagens låga räntenivåer innebär det i praktiken<br />
lägre räntor än vad man tidigare hade hos kommunen.<br />
– Men man måste komma ihåg att det är lågkonjunktur nu<br />
och att räntorna ligger väldigt lågt. Med ökad extern upp låning<br />
stiger vår ränterisk, vilket kan innebära problem när räntorna<br />
väl stiger igen. Eftersom vi har en självkostnadsprincip gentemot<br />
kommunen, blir det bolaget och kommunen som får<br />
hanter a de kostnadsökningar som då eventuellt uppstår, säger<br />
Per-Åk e Perman, ekonomichef för Katrineholms Fastighets<br />
AB.<br />
Men det är en eventualitet som kommunen är väl förberedd<br />
för, menar Sari Eriksson:<br />
– För kommunen som helhet innebär det här ingen praktisk<br />
förändring. Bolagen ägs ju av kommunen till hundra procent.<br />
Dessutom har vi historiskt använt oss av en internränta som<br />
också varierat efter marknadsräntorna. Så från mitt perspektiv<br />
ser jag ingen ökad risk med det här upp lägget. Sari Eriksson.<br />
I NÄTET. Samarbetet<br />
i nätverket sparar tid åt<br />
fi nanscheferna.<br />
Hallå<br />
där!<br />
FREDRIK HOLST,<br />
fi nanschef i Landstinget Västmanland<br />
och aktiv i landstingens fi nansnätverk.<br />
Vad pratar landstingens fi nans chefer om just<br />
nu, vad är aktuella frågor?<br />
– Mycket handlar om tillgångsförvaltning.<br />
Många landsting har hunnit bygga upp stora<br />
placeringsportföljer, vilket aktualiserar många<br />
olika frågor. Hur mycket risk ska man våga ta?<br />
Hur ska man skapa sin avkastning?<br />
– En annan viktig fråga har att göra med<br />
ansvarsfulla investeringar. Det är en ökande<br />
trend i samhället och eftersom vi landsting<br />
investerar mycket i aktier berör den även oss.<br />
Hur går fi nanssamarbetet Västmanland,<br />
Sörmland och Örebro? Två steg fram, ett<br />
tillbaka?<br />
– Vi är nöjda varje gång vi träffas. Det går<br />
naturligtvis inte så fort som det hade gjort<br />
om vi alla tillhörde samma organisation, men<br />
vi ser alla nyttan med vårt samarbete. Ett<br />
konkret exempel är EU:s nya regler för statsstöd.<br />
Istället för att alla tre landsting sitter och<br />
funderar på hur det påvekar vår verksamhet, får<br />
ett landsting göra det och sedan komma med<br />
förslag på hur man kan hantera regelverket till<br />
alla de andra.<br />
Vilka omvärldsfaktorer kommer att påverka<br />
kommunsektorn mest de kommande två-tre<br />
åren? Vad håller du själv ögonen på?<br />
– Dels det här med räntenivån. Räntan är nere<br />
på så låga nivåer nu att alla rörelser härifrån<br />
får stora konsekvenser. Vi har byggt upp ett<br />
väldigt räntekänsligt samhälle och det berör<br />
även oss.<br />
– Sedan har vi det här med landstingens ökade<br />
investeringsbehov. Alla landsting har stora behov<br />
av att dels renovera sitt fastighetsbestånd,<br />
dels investera i kollektivtrafi ken. Det trycker<br />
på enormt att kunna fi nansiera det till bra<br />
villkor – och samtidigt veta vad som är ”rätt”<br />
investeringar.<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 13
FINANS<br />
Pensionsstiftelse<br />
BILD: ISTOCKPHOTO<br />
– nu även för små kommuner<br />
För de mindre kommunerna i<br />
Uppland var det ett måste att<br />
samarbeta för att kunna skapa en<br />
pensionsstiftelse – men även stora<br />
Uppsala ser fördelar.<br />
TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ<br />
Under våren pågår bildandet av landets första gemensamma<br />
pensionsstiftelse för kommuner.<br />
– För en liten kommun är kostnaderna höga<br />
för en pensionsstiftelse. Därför har vi haft en försäkringslösning<br />
förut. Men det är också dyrt, säger kommunalrådet<br />
Göran Nilsson (M) i Knivsta.<br />
En förutsättning var att få med Uppsala, som hyser<br />
nära två tredjedelar av länets invånare.<br />
– De mindre kommunerna ville pröva en gemensam<br />
stiftelse men insåg att de skulle bli för små. Man bör ha ett<br />
kapital på minst ett par hundra miljoner kronor. Då kom<br />
frågan till oss, säger ekonomidirektör Jan Malmberg i<br />
Uppsala, som i första skedet sätter in 385 miljoner kronor.<br />
DET ÄR INGET stort belopp jämfört med kommunens<br />
totala pensionsåtaganden på 5 miljarder kronor. Men<br />
avsättningen till stiftelsen räcker för att låsa kommunens<br />
egna årliga utbetalningar och slippa årliga ökningar på<br />
10–15 miljoner kronor för pensioner bokförda i ansvarsförbindelserna.<br />
Sju av länets åtta<br />
14 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
kommuner är med i samarbetet. Enköping och landstinge t<br />
har tackat nej. De vill hantera pensionerna på egen hand.<br />
I princip är stiftelsen öppen även för kommuner utanför<br />
länet, men då måste stadgarna skrivas om. Göran<br />
Nilsson i Knivsta ser fördelar i att få med fl er.<br />
– Volym är grunden för lägre kostnader. Och det lönar<br />
sig bättre att anlita hög kompetens.<br />
Stordriftsfördelar och utslagna kostnader är främst a<br />
argumenten för en gemensam stiftelse, anser både<br />
Uppsal a och Knivsta.<br />
– Vi kan också hämta kompetenser från olika kommuner<br />
och dela med oss av kunskap och arbete, säger<br />
Jan Malmberg i Uppsala.<br />
Varken han eller Göran Nilsson ser några problem<br />
elle r nackdelar med samarbetet.<br />
STIFTELSENS PLACERINGAR bestäms av en styrelse<br />
med representanter för arbetsgivare och arbetstagare.<br />
Till stöd fi nns ett placeringsråd med professionella och<br />
oberoende rådgivare. Placeringarna ska till stor del göras<br />
i fonder, vilket i sig ger professionell förvaltning.<br />
Det politiska infl ytandet utövas via konsortiemöten,<br />
där varje kommun har en representant per påbörjade<br />
100 000 invånare.<br />
Konsortiet ska se till att styrelsen följer framtagna<br />
riktlinjer. Tonvikten ligger vid räntebärande placeringar<br />
(normalt 60 procent av portföljen) följt av börsaktier<br />
(25 procent) och ”alternativa placeringar”, främst hedgefonder.<br />
Exponeringen i utländsk valuta får vara max 20<br />
procent. Det fi nns även etiska riktlinjer.<br />
Stiftelsen kan också ge återlån till kommunerna, vilket<br />
både Uppsala och Knivsta kan tänka sig vid behov.<br />
SÄKRARE PENSION. Pensionsstiftelsen<br />
i Uppland ger många fördelar.<br />
Göran Nilsson.<br />
Jan Malmberg.<br />
PENSIONSSTIFTELSE<br />
– PLUS OCH MINUS<br />
En kommun kan hantera pensionsåtaganden<br />
på tre sätt: bokföra skulden i egen balansräkning<br />
och själv stå för pensionerna; betala<br />
premier till en försäkring; göra avsättningar<br />
till en stiftelse.<br />
Jämfört med skuldförning innebär en stiftelse<br />
att pengarna är låsta just för pensioner.<br />
En annan skillnad är att kommunen vid<br />
skuldförning inte betalar avkastningsskatt<br />
och att löneskatt utgår på utbetalt och inte<br />
avsatt belopp. Vad som är fördelaktigast<br />
beror på hur avkastningen utvecklas.<br />
Jämfört med en försäkring har stiftelsen<br />
fördelen att pengar kan återlånas och att<br />
kommunen kan styra förvaltningen.<br />
En fördel gentemot båda de andra alternativen<br />
är att man med en stiftelse kan reglera<br />
kommunens resultat. Avsättning görs vid<br />
goda år, återbetalning när så krävs.
BILD: ISTOCKPHOTO<br />
Fem landsting i<br />
fi nansiellt samarbete<br />
Lägre totala kostnader<br />
och bättre etiska och<br />
miljömässiga villkor – det<br />
är några av vinsterna när<br />
fem av Sveriges landsting<br />
nu går samman för<br />
att göra en gemensam<br />
upphandling av kapitalförvaltningstjänster.<br />
TEXT: TOBIAS HAMMAR<br />
Det är bråda dagar för fi nanscheferna<br />
på landstingen i Västmanland,<br />
Sörmland, Örebro,<br />
Blekinge och Jönköping. Dessa landsting<br />
genomför just nu en gemensam upphandling<br />
av aktiv etisk global aktiefondsförvaltning<br />
på totalt mellan 600 och 800 miljoner<br />
kronor. Upphandlingen är utlyst<br />
och avtalsstart satt till den 31 mars.<br />
– Vi har träffats lite till och från under<br />
de senaste åren och diskuterat möjligheterna<br />
till ett fi nansiellt samarbete. I slutet<br />
av förra året tog diskussionerna fart på<br />
allvar och när ett av landstingen skulle gå<br />
ut och förnya ett förvaltningsavtal sa vi:<br />
”vänta, det här kanske<br />
är rätt läge att göra någonting<br />
tillsammans?”,<br />
förklarar Mattias Olsson,<br />
fi nanschef på Jönköpings<br />
landsting.<br />
Mattias Olsson.<br />
HAN SER uppenbara<br />
vinster med att<br />
SAMVERKAN. Fler klarar mer, en sanning<br />
även när det gäller kapitalförvaltning.<br />
kommuner och landsting gemensamt<br />
upphandlar fi nansiella tjänster. Med<br />
större volymer kan man vinna stordriftsfördelar<br />
både vad gäller priser och andra<br />
förvaltningsvillkor. Dessutom innebär<br />
samarbeten att möjligheterna till ömsesidigt<br />
lärande och erfarenhetsutbyte ökar.<br />
– Ju större kapital volymer vi får ihop,<br />
desto större möjligheter får vi att ställa<br />
krav inom områden som vi som landsting<br />
anser vara viktiga – som exempelvis<br />
etik och miljö, säger Mattias Olsson.<br />
EN <strong>ANNA</strong>N TANKE med upphandlingen<br />
är att visa andra kommuner och<br />
landsting att ett ökat samarbete kan vara<br />
rätt väg att gå för att sänka kostnaderna<br />
och höja effektiviteten i den fi nansiella<br />
förvaltningen.<br />
– Förhoppningsvis kan vi inspirera<br />
andra att antingen gå med oss eller starta<br />
upp egna grupper. Själva har vi länge<br />
pratat om hur viktigt det är med ett ökat<br />
samarbete när man hanterar skattepengar,<br />
så att vi kan undvika att upprepa<br />
varandras misstag och istället lära av varandras<br />
framgångar.<br />
Men kan ett samarbete också innebära<br />
några nackdelar?<br />
– Ju fl er man är, desto mer måste man<br />
ge och ta av varandra för att samarbetet<br />
ska fungera. Det kan ju vara så att du har<br />
restriktioner i din fi nanspolicy som gör<br />
att det är svårt att kompromissa. Dessutom<br />
tar samarbeten alltid tar lite extra tid<br />
och resurser i anspråk, något som inte alltid<br />
är lätt när det gäller organisationer på<br />
stora geografi ska avstånd från varandra<br />
som redan har fullt upp med sina respektive<br />
verksamheter.<br />
Boka in höstens<br />
finansseminarium<br />
redan nu!<br />
Arbetar du med finansfrågor i<br />
kommun, landsting eller dess<br />
företag? Då är du välkommen<br />
till ett av våra mycket uppskattade<br />
och kostnadsfria finansseminarier.<br />
De arrangeras på åtta<br />
orter runtom i landet.<br />
Detaljprogram meddelas senare.<br />
Tisdagen den 1 oktober<br />
Östersund<br />
Onsdagen den 2 oktober<br />
Umeå<br />
Torsdagen den 3 oktober<br />
Luleå<br />
Tisdagen den 8 oktober<br />
Jönköping<br />
Onsdagen den 9 oktober<br />
Göteborg<br />
Torsdagen den 10 oktober<br />
Malmö<br />
Tisdagen den 15 oktober<br />
Örebro<br />
Onsdagen den 16 oktober<br />
Stockholm<br />
www.kommuninvest.se<br />
Svenska kommuner och<br />
landsting i samverkan<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 15
CHEFSEKONOM MED<br />
Lidköping väntar på sitt första bandyguld.<br />
Fast man har ändå ett guldläge, en kassakista med<br />
avkastning som ger medborgarna extra service.<br />
För chefsekonom Anna Cederqvist innebär guld-<br />
sitsen både glädjeämnen och extra tanketid.<br />
När man rullar in i Lidköping från Göteborgshållet<br />
är det svårt att missa bandytemplet<br />
Sparbanken Lidköping Arena. Här<br />
i staden handlar snacket runt kaffeborden<br />
mycket om bandy och Villa Lidköping BK.<br />
Trots många år i elitserien har föreningen aldrig vunnit<br />
SM-guldet och lokaltidningen har inte fått sätta den efterlängtade<br />
rubriken ”Guldköping” på löpsedlarna.<br />
Kommunen kan ändå kalla sig Guldköping av andra skäl.<br />
Lidköping har en av landets starkaste kommunala ekonomier<br />
sedan kommunen sålde aktier i Gullspångs Kraft värda<br />
dryga 1,4 miljarder i slutet av 1990-talet. Närmare 780<br />
miljoner kronor har sedan dess använts för olika ändamål,<br />
men behållningen ligger ändå runt 1,7 miljarder idag.<br />
För chefsekonom Anna Cederqvist innebär det en både<br />
gynnad och krävande situation, förstår vi över en kopp<br />
kaffe inne på tjänsterummet. För medborgarna är det mindre<br />
komplicerat:<br />
– Vår avkastning går in i driften och det betyder att medborgarna<br />
får betydligt mer verksamhet än de betalar skatt<br />
för. De betalar 20,86 kronor och får verksamhet för 22 kronor.<br />
Man har det gött som lidköpingsbo, konstaterar Anna<br />
Cederqvist och skrattar.<br />
Kommuninvånarna känner förstås till kommunens goda<br />
ställning, på gott och ont. Det kräver god pedagogisk förmåga<br />
för chefsekonom och politiker att förklara att pengarna<br />
inte räcker till allt. Men, är det något Anna är haj på, så<br />
är det pedagogik. Vid sidan av civilekonomexamen på Handels<br />
i Göteborg pluggade hon till ämneslärare och undervisade<br />
i ekonomi och samhällskunskap under 1990-talet.<br />
– Den kommunala verksamheten är komplicerad i dag.<br />
Ekonomjobbet handlar mycket om att få struktur på frågorna<br />
och presentera dem på ett lättbegripligt sätt, säger<br />
hon.<br />
Det gäller att kunna anpassa budskapen mot de olika<br />
målgrupperna: medborgare, tjänstemän och politiker.<br />
– När det gäller politikerna är det viktigt att inte missa<br />
beslutspunkterna, att vara tydlig med var politikernas ansvar<br />
ligger. Det är ju dem vi jobbar mot, säger hon.<br />
ALLA EKONOMER i kommunen har gått ett personligt<br />
anpassat utvecklingsprogram över två år. Fokus har legat på<br />
16 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: STEFAN SVENSSON<br />
etik och den nya ekonomrollen.<br />
En hel del tid har man lagt på att<br />
utveckla kostnad contra kvalitetstänket<br />
med extra gnuggning i<br />
Kolada.<br />
Det fi nns en poäng i att lyfta<br />
fram kommunjämförelser och vilken<br />
kvalitet man får för pengarna. Lidköping<br />
saknar nämligen kommunernas sedvanliga<br />
sparbeting på några procent.<br />
– Det är nyttigt för en organisation att vända på<br />
kronorn a. När vi inte har spartrycket måste vi använda<br />
jämförelserna. Vi behöver visa var de extra satsningarna ligger<br />
någon stans och om kunderna är nöjda med resultaten.<br />
Fast, helst vill Anna och hennes kollegor inte prata<br />
penga r alls på sina budgetmöten.<br />
– Vi går tillsammans till budgetmötena, ekonomer och<br />
kvalitetsutvecklare. Det är alltid resultaten först och pengarna<br />
sist.<br />
Ekonomistyrningen är Annas huvudsyssla, poängterar<br />
hon. Men, visst tar fi nansfrågorna mycket tid. Och ger ett<br />
”Vi har kunniga politiker som inte<br />
plockar politiska poäng på fi nansfrågorna,<br />
och en relativt stabil<br />
politikerkår, det har underlättat.”<br />
stort ansvar, även om det är ett ansvar som tydligt delas<br />
med politiker och konsulter.<br />
– Finansfrågorna tar mycket tanketid! De kräver bred<br />
kunskap och man måste ha ett intresse för fi nansfrågor.<br />
Det kräver beställarkompetens – jag vet när jag behöver<br />
hjälp.<br />
MÖTE MED<br />
Anna<br />
Cederqvist<br />
Lidköpings<br />
kommun<br />
DET VIKTIGASTE är att få fi nansfrågorna förstådda och<br />
beslutsbara för politikerna. Det är politikerna som äger<br />
frågan och organisationen är riggad för att de i slutändan<br />
ska fatta besluten.<br />
– Vi har kunniga politiker som inte plockar politiska<br />
poäng på fi nansfrågorna. Och vi har haft en relativt stabil<br />
ÅTERBESÖK.<br />
Anna Cederqvist<br />
visar De la Gardiegymnasiet<br />
med anor<br />
från 1600-talet.
LYSANDE UTSIKTER<br />
politikerkår, det har underlättat, säger hon.<br />
Rent praktiskt går det till så att fi nanskonsulten Agenta<br />
har fyra sittningar per år med kommunstyrelsens arbetsutskott.<br />
Då går man igenom allt från makrofrågor till de<br />
internationella perspektiven. Idag snittar kommunen fyra<br />
procent årligen i avkastning och då ligger man på runt 40<br />
procent i lågavkastande tillgångar. Det senaste året har totalportföljen<br />
ökat med 6,7 procent, vilket är högre än index<br />
och betydligt bättre än jämförbara fondförvaltare.<br />
– Det gäller att vara uthållig i fi nansförvaltning, att<br />
kunna värdera trender och ha det långsiktiga målet klart<br />
för sig. Det är lite som ett maratonlopp, säger Anna (som<br />
faktiskt kan sätta ”maratonlöpare” på visitkortet).<br />
Skulle man ändå behöva reagera snabbt fi nns möjligheten.<br />
Sedan några år har man en mer fl exibel fi nanspolicy<br />
som gör det lättare att snabbt reagera på marknaden.<br />
– Vi har en exit där kommunalrådet, kommundirektören<br />
och jag kan ta snabba beslut om vi behöver fl ytta om tillgångarna<br />
för att reducera risker, förklarar hon.<br />
PÅ SKULDSIDAN har kommunen tänkt om rejält, vis av<br />
erfarenheterna från fi nanskrisen 2008 då det var svårt att<br />
låna till vettiga villkor. En internbank ska bland annat få<br />
fyra kommunala bolag att samarbeta och planera.<br />
– Ingen kommun är fi nansiellt starkare än sin svagaste<br />
länk. Vi vill få grepp på vår samlade risk och sänka räntekostnaderna.<br />
Vi behöver en gemensam strategi för kapitalanskaffningen<br />
– det kostar oss pengar att inte samarbeta,<br />
säger Anna.<br />
Kommunkoncernen ligger med sammantaget 1,5 miljarder<br />
i skuld och med kommande års investeringsbehov kan<br />
OM <strong>ANNA</strong> CEDERQVIST<br />
Bor: Villa i Stenhammar utanför<br />
Lidköping.<br />
Familj: Man, tre söner, 15,13 och 9 år.<br />
Yrkesliv: Ekonomi/administration på<br />
Ericsson Telecom, Mölndal 1992–1994,<br />
därefter gymnasielärare i ekonomi och<br />
samhällskunskap, Skara kommun.<br />
man hamna uppåt 2,5 miljarder. Då kan även 30 punkter på<br />
räntan göra stora pengar, eller som Anna hellre uttrycker<br />
det, i antal lärartjänster eller undersköterskor.<br />
– På skuldsidan har vi AGL som rådgivare. Då får vi två<br />
perspektiv på fi nansfrågorna, det är bra att få balans på<br />
makroanalysen, säger hon.<br />
Ett fi nansråd bestående av bolagens vd:ar och ekonomichefer<br />
har samsats om en gemensam syn på risknivåer,<br />
kapitalbindningstider och ränte- och likviditetsrisker.<br />
Kommunledningen har avvaktat sjösättande av interbanken<br />
tills tolkningen av de nya reglerna för bolagens ränteavdrag<br />
klarnat.<br />
– Vårt upplägg befi nner sig inom den så kallade ventilen.<br />
Internbanken vidarebefordrar bara lån till bolagen<br />
och Skatteverket har lämnat positiva förhandsbesked för<br />
kommuner med likande upplägg. Så nu kör vi, säger Anna<br />
Cederqvist.<br />
FRAMTIDEN SER ljus ut, med andra ord. Lidköping vill<br />
utveckla näringslivet och planerar även för en ny modern<br />
stadsdel vid vattnet, Hamnstaden. Däremot ser det inte<br />
lika ljust för andra Skaraborgskommuner.<br />
– Vi behöver intensifi era samverkan inom Skaraborg,<br />
något som drar hela regionen. En kommun på 38 000 är<br />
inte mycket, däremot är en region med 300 000 skaraborgare<br />
en intressant speaking partner. Som ekonom måste<br />
man lyfta blicken – långt över siffrornas verklighet.<br />
Projektekonom på IT-enheten i<br />
Lidköpings kommun 2001, därefter<br />
förvaltningsekonom och kommunledningsekonom<br />
före chefsekonomsposten<br />
2007.<br />
Fritid: Löptränar och åker skidor<br />
utför och på längden, båtliv och resor.<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 17
Blekinge stärks<br />
av utjämning<br />
och höjd skatt<br />
Då: en ekonomi i fritt fall. Nu: stabila fi nanser.<br />
Det rör sig om Landstinget Blekinge vars ekonomidirektör<br />
rensade upp i siffrorna för några år sedan.<br />
I dag ser ekonomin ljus ut, men svårare tider väntar<br />
med ombyggnad av vården och låg infl yttning.<br />
TEXT: AGNETA BORGSTRÖM BILD: LANDSTINGET BLEKINGE<br />
AGNETA KALNINS, Landstingets ekonomidirektör,<br />
höjs till skyarna av de fl esta<br />
medarbetare. Sakta, men säkert har hon och<br />
övriga medarbetare arbetat sig igenom de<br />
röda siffrorna i landstinget. Allt kom till<br />
en gräns i slutet av 2008 när ekonomiavdelningen<br />
plötsligt visade upp ett oväntat minus<br />
på 70 miljoner kronor, vilket ledde till att<br />
landstingsstyrelsen inte beviljades ansvarsfrihet<br />
av revisionen. En ny ekonomidirektör,<br />
Agneta Kalnins, tillträdde. Hon anser att<br />
ekonomin kommit i ordning genom allmän<br />
återhållsamhet och en kraftigt höjd skatt<br />
2012 som ger länet en tredjeplats i landet.<br />
– Vi har fått en stabil ekonomi. Vi höjde<br />
ju skatten med 80 öre plus att vi håller i<br />
styrningen så att vi inte får ökade kostnader.<br />
Förra året hade vi bara 2,7 procent i<br />
nettokostnadsökning, vilket inte är mycket<br />
jämfört med andra landsting, säger Agneta<br />
Kalnins.<br />
RESULTATET <strong>FÖR</strong>RA ÅRET blev ett<br />
överskott med nästan 170 miljoner kronor<br />
som enligt henne beror på att de ekonomiansvariga<br />
”gnetat” med ekonomin genom att<br />
granska kostnader, hålla igen och satsat på<br />
utvalda investeringar. Hon kallar sig själv för<br />
en ”försiktig general”. Därtill fi ck landstingets<br />
ekonomi förra året en skjuts av utbetalade<br />
51 miljoner kronor från AFA-försäkringen.<br />
Verksamheten i Blekinge har också enligt<br />
henne varit duktiga med att arbeta med uppsatta<br />
mål med patientsäkerhet och de svårast<br />
sjuka äldre och därför fått ta del av en del<br />
statsbidrag. När det nya utjämningssyste-<br />
18 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
met slår igenom kommer landstinget att bli<br />
en vinnare även här på grund av demogra-<br />
fi ska problem. Ändå såg sig ekonomikontoret<br />
förra året tvungna att föreslå en höjning<br />
av skatten.<br />
– Det är första gången vi har höjt på<br />
många år. Det beror på att vi har haft växande<br />
underskott på grund av mindre skatteintäkter<br />
och statsbidrag sedan 2008, , säger<br />
ekonomidirektören.<br />
FRAMÖVER KOMMER länet att behöva<br />
anta några svårlösta utmaningar. Arbetslösheten<br />
är stor bland unga, befolkningsunderlaget<br />
viker och sjukvården behöver förnyas<br />
för att klara kommande behov. Just nu står<br />
landstingets politiker mitt i en diskussion<br />
som handlar om de ska lappa och laga de<br />
sjukhus som fi nns eller bygga nytt, men också<br />
om hur hela befolkningens vård ska tillgodoses.<br />
Under namnet Framtidens sjukvård<br />
ryms en rad fl uffi ga visioner som diskuteras<br />
fl itigt på seminarier av S-majoriteten och en<br />
opposition av M, C, Fp, Kd och Sd. Därtill<br />
fi nns en annan fraktion som kallar sig Akut<br />
opinion, ett nätverk av västblekingar som<br />
protesterar mot stängningen av nattakuten<br />
och ortopedikakuten på Karlshamns sjukhus,<br />
detta efter svidande kritik från Socialstyrelsen.<br />
Benny Rolandsson, samordnare<br />
i nätverket, är irriterad över agerandet från<br />
politikernas sida.<br />
– Det sades att stängningen av akuten i<br />
Karlshamn var en patientsäkerhetsfråga. Ledningen<br />
påstod att Socialstyrelsen ville stänga,<br />
men det var ju bara rekommendationer. Vi<br />
hade kunnat sätta in åtgärder. Politikerna<br />
hade ju också i fl era år fl yttat läkare och<br />
resurser till Karlskrona lasarett, så det var<br />
ju inte så konstigt att det blev snett, säger<br />
Benny Rolandsson som är i full gång med en<br />
namninsamling i syfte att åter öppna akuten.<br />
LANDSTINGETS LÖSNING blev i stället<br />
att sätta in en extra ambulans kvällstid<br />
samt sända de allvarliga olycksfallen över<br />
länsgränsen till Kristianstad lasarett, och<br />
ortopedifallen till Karlskrona. Något som<br />
har dubblat antalet besök på det skånska<br />
sjukhuset, men även totalt sett har kostnaderna<br />
skjutit i höjden, menar Rolandsson:<br />
– Många åker naturligtvis självmant<br />
till exempelvis Kristianstad i stället vilket<br />
ger kostnader. Blir man inlagd kostar det<br />
15-17000 kronor per natt.
Men sjukvårdslandstingsrådet Kalle Sand-Sandström<br />
(S) ser inte att kostnaderna ökat mer<br />
än kalkylerat och ser också att många blekingar<br />
är nöjda med det som skett.<br />
Det fi nns dock fl er kritiker i andra politiska<br />
läger. Alexander Wendt (M) anser att<br />
det hade räckt med att rätta till problemen<br />
på sjukhuset och att stängningen aldrig var<br />
nödvändig. Han ser hur den stora politiska<br />
frågan nu handlar om var och hur utbyggnationer<br />
ska ske för vården, vilken vård som<br />
länet ska erbjuda och om och hur de skulle<br />
kunna samarbeta med länsgrannarna. Mycket<br />
talar för nytt sjukhusbygge, menar Wendt:<br />
–Tittar man på energikostnader talar det<br />
mesta för att bygga nytt sjukhus i stället<br />
för att reparera gammalt. Långa korridorer,<br />
otidsenliga rum och andra organisatoriska<br />
lösningar ger för höga kostnader i drift. Genom<br />
ett nytt sjukhus kan vi få ned kostnader<br />
FRÅN RÖTT<br />
TILL SVART.<br />
Agneta Kalnins är en<br />
del av förklaringen<br />
till den förbättrade<br />
ekonomin i Landstinget<br />
Blekinge.<br />
Om pengarna är<br />
rätt fördelade inom<br />
landstinget är dock<br />
Alexander Wendt,<br />
M, (överst) och Kalle<br />
Sandström, S, inte<br />
oväntat oense om.<br />
”Vi har fått en stabil ekonomi. Vi höjde<br />
ju skatten med 80 öre plus att vi håller i<br />
styrningen så att vi inte får ökade kostnader.”<br />
LANDSTINGET BLEKINGE<br />
Antal invånare: 152 315.<br />
Utdebitering: 11,51 kr.<br />
Omslutning: 3 217 700 tkr.<br />
Antal sjukhus: Ett sjukhus<br />
på vardera två orter.<br />
Antal vårdcentraler: 13<br />
i offentlig regi, 8 i privat regi.<br />
från 280 kilowattimmar till 90 per kvadratmeter,<br />
säger Wendt som också nämner möjligheten<br />
att satsa på utbyggd närsjukvård.<br />
– Vi kan kalla det för vårdcentral plusplus.<br />
Som innehåller vanlig allmänmedicinsk<br />
verksamhet kompletterad med mottagningsverksamheter<br />
inom specialiteterna och då bli<br />
mer av ett närsjukhus, säger Wendt.<br />
S-politikern vill hellre se en ombyggnad<br />
av de båda sjukhusen.<br />
– I min värld ska vi bygga ut sjukhuset vi<br />
har i Karlskrona, det blir mest kostnadseffektivt.<br />
Sedan ska vi bygga ut medicinavdelning<br />
och geriatrik i Karlshamn, men också<br />
planerade operationer och kanske någon<br />
anna n specialitet, säger Kalle Sandström.<br />
HURUVIDA DET BLIR ett sjukhusbygge<br />
eller ej är också sammankopplat med eventuell<br />
regionbildning med Skåne, Kronoberg<br />
och Halland. Frågan kommer att klarna<br />
de närmaste åren. Det krävs därför en del<br />
Resultat 2012: +169,1 mkr.<br />
Ekonomisk styrmodell:<br />
Anslag, men till vårdvalet gäller<br />
prestationsersättning.<br />
Läkarbesök per invånare<br />
(primärvård, specialiserad<br />
somatisk och psykiatrisk<br />
vård): 2,43.<br />
Besök annan personalkategori<br />
per invånare<br />
(primärvård, specialiserad<br />
somatisk och psykiatrisk<br />
vård): 4,02.<br />
Vårddagar per invånare<br />
(somatisk vård och psykiat risk<br />
vård): 1,02.<br />
sparade medel i kassan för att ha råd med<br />
investeringar. Agneta Kalnins är trygg på<br />
denna punkt, då likviditeten är god. Inte en<br />
enda krona i lån ger en bra styrkeposition,<br />
dessutom fi nns en buffert. Men samtidigt<br />
fi nns det ständigt orosmoln med dålig infl<br />
yttning som riskerar ge mindre intäkter.<br />
– Blekinge måste profi leras, men den höga<br />
skatten kan vara kontraproduktiv, menar<br />
Kalnins.<br />
Politikernas dilemma är nu att vända det<br />
vikande befolkningsunderlaget till ett plus<br />
och se till att arbetslösheten bland unga försvinner.<br />
På frågan hur den ledande majoriteten<br />
vill öka infl yttningen svarar Kalle<br />
Sandström:<br />
– Det gäller att skapa attraktiva miljöer<br />
och förutsättningar för människor och företag.<br />
Det handlar om allt från utbyggnad av<br />
vägar och järnvägar, kommunikationer, utbyggd<br />
högskola till bra fritidsaktiviteter och<br />
aktivt arbete för företagsetableringar.<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 19
INTERNKONTROLL<br />
Förskingringen i Gävle<br />
skakar om kommunen<br />
Skoladministratören blåste<br />
under fyra år sin arbetsgivare<br />
Gävle kommun på drygt 20<br />
miljoner kronor. Graverande<br />
brister i internkontrollen, slår<br />
revisionsbolaget Ernst & Young<br />
fast efter sin granskning.<br />
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT<br />
Borgarskolan i Gävle har i vinter blivit<br />
synonym med förskingring i mångmiljonklassen.<br />
En mångårig och uppskattad medarbetare<br />
visade sig under fl era år ha fört över kommunens<br />
pengar till egna konton. I genomsnitt<br />
förskingrade den 52-åriga kvinnan<br />
25 000 kronor varje arbetsdag.<br />
Hur kunde det hända?<br />
Erik Skoglund, som ledde revisionsbolagets<br />
granskning, konstaterar att kvinnan var<br />
omtyckt av både kolleger och elever på skolan<br />
och hade byggt upp ett stort förtroende.<br />
Det bidrog till att hon ensam fi ck ansvar för<br />
en serie arbetsmoment som borde ha varit<br />
uppdelade på två personer.<br />
– Hon kunde själv lägga upp nya leverantörer<br />
i ekonomisystemet, ändra leverantörsuppgifter,<br />
registrera betalningar och betala<br />
ut pengarna, säger han.<br />
ERNST & YOUNGS uppdrag var att<br />
granska perioden 2009–2012, men enligt<br />
Erik Skoglund började svindeln åtminstone<br />
ett par åt tidigare. De första beloppen<br />
var små, men ökade sedan efter hand.<br />
Under 2012 förde kvinnan över cirka åtta<br />
20 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
miljoner kronor till påhittade mottagare,<br />
att jämföra med skolans omsättning som<br />
det året låg på cirka 45 miljoner.<br />
Att de stulna beloppen är så höga i förhållande<br />
till omsättningen hör till det som<br />
är svårast att förstå, menar Erik Skoglund.<br />
Skolans och förvaltningens egen förklaring<br />
när ekvationen inte gick ihop var att det berodde<br />
på minskat elevunderlag och ökade<br />
datakostnader.<br />
– Man ställde inte rätt frågor och när man<br />
gjorde budget utgick man från det föregående<br />
årets utfall.<br />
DET UTRYMME som kvinnan skapade<br />
det ena året blev möjligt att utnyttja för<br />
samma bedrägeri året därpå och slutligen<br />
var bedrägeriet uppe i 20,5 miljoner.<br />
I sin rapport slår Ernst & Young fast att<br />
”det fi nns mycket väsentliga brister i den<br />
interna kontrollen”.<br />
Svindeln upptäcktes först i höstas när<br />
banken i höstas såg att något inte stämde<br />
och slog larm.<br />
Konsulten Annika Larsson Maspers har<br />
tillfälligt gått in som chef för förvaltningen<br />
Utbildning och Arbete. I likhet med Ernst<br />
& Young ser hon förvaltningens och skolans<br />
hårt slimmade organisation som en bidra-<br />
SÅ SKA INTERNKONTROLLEN STÄRKAS<br />
gande orsak till den bristfälliga kontrollen.<br />
Bland annat har ekonomichefen även<br />
haft ansvar för lokalplanering, säkerhetsplanering,<br />
inköp och avtal. Som ett led i en<br />
nystart går förvaltningen nu tillbaka till en<br />
renodlad ekonomichefstjänst. När utbildnings-<br />
och arbetsmarknadsnämnden i februari<br />
klubbade ett åtgärdsprogram beslöt<br />
den också att nämnden varje månad ska få<br />
en detaljerad rapport om förvaltningens<br />
ekonomi.<br />
– Det här är en person som har haft ett<br />
brottsligt uppsåt och det går aldrig att garantera<br />
sig mot till hundra procent. Men<br />
man får inte göra sig så sårbar att det kan<br />
pågå under lång tid, säger Annika Larsson<br />
Maspers.<br />
Kommunrevisionens ordförande Gunilla<br />
de Maré medger att hon och hennes kolleger<br />
borde ha varit mer uppmärksamma på hur<br />
internkontrollen fungerade. Kommunstyrelsen<br />
slog redan 2007 fast att endast elektroniska<br />
fakturor skulle användas i kommunen,<br />
men beslutet har inte haft någon<br />
verkan.<br />
Varför har inte revisionen slagit larm?<br />
– Vi borde sett efter om direktivet följdes.<br />
Men vi kan inte följa upp vartenda beslut<br />
som kommunstyrelsen fattar.<br />
✔ Politikerna i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd ska varje månad få en detaljerad<br />
rapport om förvaltningens ekonomi.<br />
✔ En skriftlig rollfördelning mellan politikerna och tjänstemän.<br />
✔ En total genomlysning av budgetprocessen.<br />
✔ Konkreta anvisningar för hur den interna kontrollen ska gå till.<br />
✔ Förvaltningens ledningsgrupp ses över. Uppdrag och kompetens ska kartläggas.<br />
✔ Politiker och chefer ska vidare genomgå fortbildning i intern kontroll.<br />
TOM STOL.<br />
Advokate n Gustaf<br />
Andersson tar ensam<br />
plats i rättssalen när<br />
skoladministratören<br />
som misstänks för<br />
storförskingringen<br />
vid Gävle kommun<br />
i januari begärdes<br />
häktad i sin frånvaro<br />
och blev efterlyst i<br />
hela världen.<br />
BILD: SCANPIX/JENNY LUNDBERG
Riksgälden öppnar<br />
för kommunala lån<br />
Riksgälden föreslår att kommuner<br />
och landsting ska få möjlighet<br />
att låna i Riksgälden för att<br />
kunna täcka medfi nansiering av<br />
infrastrukturprojekt. Förslaget<br />
välkomnas av både Kommuninvest<br />
och SKL.<br />
Bakgrunden till förslaget är en lagändring<br />
från 2009 som innebär att<br />
kommuner och landsting ska ta en<br />
växande del av investeringar i infrastruktur<br />
genom så kallad medfi nansiering eller<br />
förskottering. Riksgälden konstaterar att<br />
systemet med medfi nansiering ofta innebär<br />
dyrare investeringar för den offentliga<br />
sektorn, eftersom kommuner och landsting<br />
i regel har högre upplåningskostnader än<br />
staten.<br />
”Det är således tveksamt att påstå att<br />
kommunal medfi nansiering ger några resurser<br />
till infrastruktursatsningar som inte<br />
hade kunnat tas fram ändå inom den offentliga<br />
sektorn - och till lägre kostnad”, skriver<br />
Riksgälden i sitt förslag till fi nansdepartementet.<br />
Enligt Anders Knape, ordförande för<br />
SKL, är kommunala lån hos Riksgälden någonting<br />
man länge förordat.<br />
– Vi anser att eftersom dessa investeringar<br />
är ett statligt ansvar bör de också fi nansieras<br />
av staten. Vi noterar att Riksgäldskontoret<br />
är av samma mening, konstaterar han.<br />
ÄVEN KOMMUNINVEST är positiva<br />
till förslaget. Enligt bolagets beräkningar<br />
uppgick den totala låneskulden i kommuner<br />
och landsting till runt 430 miljarder kronor<br />
i slutet av 2012. Av den totala framtida låneskulden<br />
uppskattas mindre än fem procent<br />
komma att avse kommunal medfi nansiering.<br />
– Att medfi nansiering av statlig infrastruktur<br />
bör kunna ske med statlig fi nansiering<br />
är ett bra förslag. Kommuninvests<br />
uppfattning är att fi nansieringsansvaret bör<br />
Strategisk tillgångsallokering<br />
Effektiv koppling mot portföljens egentliga syfte<br />
Värdet av riskstyrd strategisk förvaltning<br />
och faran med dess motsats<br />
Implikationer för upphandling av kapitalförvaltning<br />
vad är viktigt att fokusera på?<br />
Välkommen till Ålandsbanken Asset Managements presentation på Finansdagarna<br />
Plenum • Den 26 april 2013 • Klockan 13:30<br />
BILD: TRAFIKVERKET<br />
JÄMSTÄLLDA. Kommunsektorn ska få låna<br />
till infrastrukturinvesteringar på samma villkor<br />
som staten.<br />
vara kopplat till det lagfästa uppdraget för<br />
stat respektive kommun eller landsting. För<br />
de aktiviteter inom det statliga uppdraget<br />
som staten ansvarar för bör staten ha fi nansieringsansvaret,<br />
säger Kommuninvests vd<br />
Tomas Werngren i en kommentar.<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 21
KONKURRENS<br />
Redovisa era kostnader för hemtjänst i egen regi, slår<br />
Konkurrensverket fast i en uppmaning till kommunerna.<br />
– Kraven på ökad öppen het måste även gälla privata<br />
utförar e, svarar Lena Svensson, handläggare på SKL.<br />
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT<br />
Efterlyses:<br />
spelregler för<br />
hemtjänsten<br />
Konkurrensverket (KKV) efterlyser<br />
större öppenhet från de kommuner<br />
som inför valfrihet i hemtjänsten.<br />
– De externa utförarna är frustrerade över<br />
att inte kunna se hur kommunerna räknat<br />
ut ersättningarna och hur de själva klarar<br />
ersättningsnivån när de driver hemtjänsten<br />
i egen regi, säger Per Jonsson, projektledare<br />
på Konkurrensverket.<br />
Han har lett den utvärdering av konkurrensförhållandena<br />
i kommunernas valfrihetssystem,<br />
som verket gjort på uppdrag<br />
av regeringen. I jobbet ingick att se om<br />
konkurrensen påverkas av att kommunerna<br />
kan agera både som beställare och utförare<br />
av tjänster inom lagen om valfrihetssystem,<br />
LOV.<br />
– Det är inte bara de externa utförarna<br />
som har nytta av att se siffrorna. Det är<br />
ocks å bra för kommunerna att se hur det går<br />
för deras egna utförare, säger Per Jonsson.<br />
22 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
Hemtjänst är vanligast bland de drygt<br />
20-talet valfrihetssystemen i kommunerna.<br />
De externa utförarnas andel av den beviljade<br />
hemtjänsttiden ökade mellan 2008 och<br />
2011 från 16 till 20 procent.<br />
I RAPPORTEN ”Kommunernas valfrihetssystem”<br />
lämnar KKV ett antal förslag<br />
som ska underlätta för brukarna att välja<br />
utförare och leda till mer konkurrensneutrala<br />
förhållanden.<br />
SKL understryker att samma krav på öppenhet<br />
måste gälla vare sig utföraren är offentlig<br />
eller privat.<br />
– Om det handlar om en verksamhet som<br />
är styrd och fi nansierad av kommunerna<br />
måste man ha insyn också i den privata<br />
utföraren. Det är viktigt att kunna visa för<br />
medborgarna hur pengarna används, säger<br />
Lena Svensson, handläggare på SKL:s avdelning<br />
för ekonomi och styrning.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
I KONKURRENS. Lena Jonsson på<br />
Björkhagens Hemtjänst i Stockholm hjälper<br />
vårdtagaren Sven i köket.<br />
BILD: SCANPIX/JAN ÅKE ERIKSSON<br />
Hon efterlyser någon form att etisk kod<br />
som kommuner och företag kan enas kring<br />
och som både omfattar kvalitet och ekonomiska<br />
förutsättningar. SKL tycker att fl era<br />
av de förslag Konkurrensverket presenterar<br />
är bra, men anser att de fl esta är till fördel<br />
för de privata leverantörerna.<br />
I DE KOMMUNER som infört valfrihet<br />
inom hemtjänsten och erbjuder fl era alternativ<br />
är det många brukare som ändå inte<br />
utnyttjar möjligheten att välja utförare. Per<br />
automatik placeras de personerna oftast i en<br />
verksamhet som kommunen själv driver.<br />
– Vi menar att kommuner som tillämpar<br />
egenregi som icke-val bör införa turordning<br />
där alla utförare fi nns med. Det ökar<br />
konkurrensneutraliteten och ger bättre förutsättningar<br />
för externa utförare som funderar<br />
på att etablera sig i kommunen, säger<br />
Per Jonsson.
Kraft & Kultur<br />
satsar under ny fl agg<br />
Ekobrottsmyndigheten<br />
meddelar att man går<br />
vidare till åtal mot de<br />
ansvariga bakom miljardsvindeln<br />
i elbolaget<br />
Kraft & Kultur. Samtidigt<br />
kämpar bolaget för att<br />
bibehålla marknadens<br />
förtroende efter ett år<br />
av tuff uppförsbacke.<br />
TEXT: TOBIAS HAMMAR<br />
Hösten 2011 uppdagades det att elbolaget<br />
Kraft & Kultur under fl era<br />
år hade blåst upp sina intäkter<br />
med närmare 1,8 miljarder kronor i en miljardsvindel<br />
som orsakade ägarna, norska<br />
Troms Kraft, stora förluster. Härvan fi ck<br />
Troms Kraft att i januari i år stämma<br />
Kraft & Kulturs revisor, Grant Thornton,<br />
på motsvarande belopp eftersom man<br />
ansåg att revisionsföretaget borde ha slagit<br />
larm.<br />
NYLIGEN MEDDELADE också Ekobrottsmyndigheten<br />
att man går vidare<br />
med åtal mot Kraft & Kulturs förre vd,<br />
Boris Benulic, samt två av bolagets tidigare<br />
ekonomiansvariga.<br />
Samtidigt fortsätter Kraft & Kultur<br />
att bedriva elhandel – nu under namnet<br />
Nordic Green Energy. Bolaget har gjort<br />
sig av med de tidigare ”kulturmärkta”<br />
produkterna, som förlagsverksamheten<br />
och webbutiken. Istället<br />
fokuserar man enbart på att sälja<br />
miljömärkt el till företag, kommuner<br />
och privatpersoner i de nordiska<br />
länderna.<br />
– Vi tror fortfarande att vi har<br />
en tydlig plats i marknaden. Vi<br />
är med på alla kommunala upphandlingar<br />
som läggs ut och även<br />
om vi numera är något dyrare<br />
än de allra billigaste aktörerna<br />
är skillnaden inte så stor, säger<br />
Jan Inge Johnsen, vd på Nordic<br />
Green Energy.<br />
ENLIGT Jan Inge Johnsen handlade merparten<br />
av 2012 om att storstäda i bolaget.<br />
Med nya kontroll- och faktureringsrutiner<br />
och förbättrad datakvalitet hoppas man<br />
kunna vara med och slåss på den hårt<br />
konkurrensutsatta elmarknaden.<br />
– Det är djupt beklagligt att en sådan<br />
här sak har kunnat hända. Men vi har försökt<br />
kommunicera läget så gott det går och<br />
både våra kunder och våra ägare har visat<br />
stor förståelse för vår situation, säger Jan<br />
Inge Johnsen.<br />
När Kraft & Kultur var som störst hade<br />
bolaget nära 200 svenska kommuner på<br />
kundlistan. Idag återstår omkring 170,<br />
efter att drygt 20 kommuner valt nya leverantörer<br />
efter att deras kontrakt löpt ut vid<br />
årsskiftet. De avtal som tecknades under<br />
Kraft & Kultur-eran – många av dem till<br />
inköpspris, utan några som helst påslag –<br />
fortsätter dock att löpa på som vanligt.<br />
ENERGI<br />
ÅTALAS. Förre vd:n och kulturprofi len<br />
Boris Benulic hade nära 200 kommuner<br />
eller kommunala bolag som kunder.<br />
– De ligger kvar. Vi har en del rena förlustkontrakt,<br />
men det får vi helt enkel t<br />
tugga i oss. Det är ju vårt eget fel att vi har<br />
tagit på oss dem, säger Jan Inge Johnsen,<br />
och tillägger:<br />
– Det viktiga för oss är nu att fokusera<br />
på vår verksamhet. Kundtappen har upphört,<br />
numera har vi en mer normal kundrotation.<br />
Vår förväntan är också att vi ska<br />
klara av att ta några kommunala kontrakt<br />
under innevarande år.<br />
”Vi har en del rena<br />
förlustkontrakt,<br />
men det får vi helt<br />
enkelt tugga i oss.”<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 23
FORSKARHÖRNAN<br />
Korta lån och<br />
intraprenader<br />
24 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
Kommunsektorns upplåning uppgår till drygt<br />
tio procent av bruttonationalprodukten. Det<br />
är lågt jämfört med andra samhällssektorer.<br />
Hushållens, företagens respektive statens<br />
upplåning är exempelvis betydligt högre.<br />
Samtidigt är det betydande belopp som<br />
PIERRE<br />
har lånats av kommunsektorn. Inte<br />
DONATELLA<br />
minst därför är det nyligen avslutade<br />
Forskarredaktör forskningsprojektet om kommun-<br />
och utredare vid<br />
Kommunforskning sektorns upplåning angeläget och<br />
i Västsverige<br />
intressant.<br />
DET GENOM<strong>FÖR</strong>DA forskningsprojektet<br />
initierades av företrädare för Kommuninvest<br />
och genomfördes av Jan Schnitzler, doktorand vid<br />
Institutet för fi nansforskning. I det här numrets första<br />
forskarartikel skriver Schnitzler tillsammans med<br />
Mattias Bokenblom från Kommuninvest om några<br />
av de framkomna resultaten. Duon lyfter bland annat<br />
fram att kommunerna under 2000-talets första decennium<br />
successivt har minskat löptiden på lånen, vilket<br />
ökar såväl ränte- som refi nansieringsrisken.<br />
ROBERT JONSSON, ekonom i Åtvidabergs kommun<br />
Grattis! Du har nyss blivit ekonomie<br />
doktor i företagsekonomi vid Linköpings<br />
universitet. Hur känns det?<br />
– Lättnad och stor glädje. Nu tänker jag<br />
fortsätta att kombinera undervisningen<br />
vid Linköpings universitet, deltagande i<br />
forskningsprojekt och arbetet i Åtvidabergs<br />
kommun.<br />
Vad handlar din doktors avhandling om?<br />
–Avhandlingen har titeln ”Organisatoriska<br />
bakslag: Mer än tio år av<br />
förändringar i två svenska kommuner”.<br />
De två kommunerna är Linköping och<br />
Norrköping. Det som jag studerat är<br />
ledningen av kommunen och dess vård<br />
och omsorg.<br />
– Linköping satsade på en beställarutförarmodell<br />
utifrån övertygelsen att<br />
marknadsutsättning och konkurrens<br />
skulle förbättra verksamheten. Norrköping<br />
satsade istället på kommundels-<br />
nämnder, utifrån en tro på förstärkt<br />
demokrati och goda mötesplatser för<br />
medborgarna. Båda stötte på problem,<br />
men av olika art, och de hittade också<br />
olika lösningar på dem.<br />
Vilka är de mest<br />
intressanta resultaten?<br />
– Det är att förändringsarbetet är problemdrivet.<br />
Utmaningar inom områdena<br />
demokrati, service, myndighetsutövning<br />
och kommunen som samhällsaktör är<br />
utmaningar som driver på förändringsarbetet.<br />
Det gäller att balansera områdena<br />
för att undvika bakslag.<br />
Vilken betydelse har erfarenheten från<br />
forskarutbildningen i ditt arbete?<br />
– Lärandet har varit otroligt stort för<br />
min del. Det har berikat mig både som<br />
forskare, lärare, utredare och kommunalekonom.<br />
I DEN RIKA fl oran av styrmodeller framstår intraprenader<br />
som förhållandevis anonym och outforskad i en<br />
kommunal kontext. Det känns därför spännande att<br />
driftsformen uppmärksammas i det här numrets andra<br />
forskarartikel. Det är Kent Nilsson, verksam vid<br />
Luleå tekniska universitet, som utifrån ett pågående<br />
forskningsprojekt analyserar för- och nackdelar med<br />
intraprenader.<br />
I den pågående studien fokuseras tillämpningen<br />
av driftsformen inom Barn- och utbildningsförvaltningen<br />
i Umeå kommun. Utifrån studien kan Nilsson<br />
bland annat fastslå att det ökade ansvaret för verksamheterna,<br />
vilket är en följd av driftsformen, har lett till<br />
en mer offensiv och initiativrik personal som dessutom<br />
har blivit allt mer nöjd med sin arbetssituation.<br />
Samtidigt varnar han för problematiken med suboptimering,<br />
vilken alltid är mer eller mindre överhängande<br />
vid styrformer av det här slaget. Styrningen och<br />
ageranden utgår naturligt nog från vad som är ändamålsenligt<br />
för den enskilda verksamheten, eftersom<br />
styrformen belönar det.<br />
Hallå<br />
där!<br />
DISPU-<br />
TERAD.<br />
Robert<br />
Jonsson<br />
har många<br />
strängar på<br />
lyran.<br />
– I Åtvidaberg har jag exempelvis<br />
arbetat en del med FOU-frågor. Då har<br />
jag haft nytta av att jag läst mycket litteratur<br />
om framgångsrika kommuner och<br />
kunnat återföra det till vår ledningsgrupp.<br />
Det är en styrka.
Korta kommunala<br />
lån ökar risken<br />
FORSKARE SKRIVER<br />
Kommunerna lånar med allt kortare löptid. Konsekvensen blir en ökad<br />
refi nansierings- och ränterisk. Det är ett av resultaten som redovisas i en<br />
nyligen publicerad forskningsrapport där kommunernas upplåning kartlagts.<br />
Under fi nanskrisens mest turbulenta tid fi ck<br />
fl era kommunala aktörer uppleva vad det<br />
innebär att en betydande del av fi nansieringen<br />
sägs upp på kort varsel. Cirka 40 miljarder kronor i<br />
kommunkrediter kunde inte längre fi nansieras till<br />
sina ursprungliga villkor. Situationen löstes till slut,<br />
bland annat genom byte av borgenär, men ledde<br />
dessförinnan till betydande stress och oro hos många<br />
ekonomichefer ute i kommunerna.<br />
Som ett samägt kreditmarknadsbolag, med en<br />
majorite t 1 av landets kommuner och landsting som<br />
ägare, låg det i Kommuninvests intresse att få en<br />
bättre bild av hur marknaden för kommunkrediter<br />
förändrades av fi nanskrisen.<br />
Under hösten 2011 inledde därför Kommuninvest ,<br />
tillsammans med Institutet för fi nansforskning<br />
(SIFR), ett gemensamt forskningsprojekt med syftet<br />
att närmare studera hur kommunernas fi nansieringssituation<br />
såg ut före, under och efter fi nanskrisen.<br />
KOMMUNINVEST STÄLLDE uppgifter om sin<br />
utlåning till projektets förfogande och 29 kommuner<br />
bidrog med lånehandlingar från andra fi nansiärer. Det<br />
sammanställda datamaterialet analyserades därefter<br />
av forskare vid SIFR och arbetet resulterade i studien<br />
Municipality lending institutions in Sweden 2 .<br />
Ur det sammanställda datamaterialet går det att utläsa<br />
ett antal tydliga trender rörande kommunsektorns<br />
fi nansiering. Den tydligaste och mest betydelsefulla<br />
trenden är att kapitalbindningstiden sjönk under hela<br />
00-talet. Kapitalbindningstiden på omsatta och nyupptagna<br />
lån hos Kommuninvest var sju år i början av<br />
00-talet, för att därefter sjunka till tre år 2005 och till<br />
slut nå en bottennivå under 2009 på drygt ett år!<br />
Då en stor andel av kommunernas upplåning går till<br />
att fi nansiera bostäder, fastigheter, energibolag och<br />
andra intäktsgenerande verksamheter, som generellt<br />
sett har en lång livslängd, innebär denna utveckling att<br />
matchningen mellan tillgångarnas och fi nansieringens<br />
livslängd minskat betydligt. Kortare kapitalbindningstid<br />
innebär dels att låneskulden omsätts snabbare<br />
med en ökad refi nansieringsrisk som följd, dels att<br />
låntagare n utsätter sig för risken att räntekostnaderna<br />
ändras mer än förväntat i och med att den underliggande<br />
fi nansieringen s räntevillkor kontinuerligt förändras.<br />
Ur ett skandinaviskt perspektiv är den snab-<br />
ba svenska utvecklingen mot kortare<br />
fi nansierin g unik. I både Finland och<br />
Danmar k ligger den genomsnittliga<br />
kapital bindningstiden, för respektive<br />
lands kommunsektors låneskuld, kvar<br />
på de nivåer som rådde i Sverige runt<br />
millennieskiftet.<br />
EN STOR DEL av förkortningen av<br />
kapitalbindningstid kan förklaras av<br />
att de kommunala aktörerna både har<br />
minskat bindningstiden på sina lån<br />
med fast ränta och att de i allt högre<br />
grad har ersatt kapitalbunden upplåning<br />
med uppsägningsbara produkter.<br />
Den deskriptiva statistiken visar att den<br />
sistnämnda trenden tog fart på allvar på<br />
mitten av 00-talet. Då lån med kort kapitalbindning<br />
generellt sett har lägre ränta<br />
än lån med längre kapitalbindning så är<br />
det rimligt att anta att denna utveckling<br />
har drivits av kommunernas önskan att<br />
minimera sina räntekostnader. Det visar<br />
sig även att kommunstorleken spelar<br />
roll för valet av kapitalbindning, större<br />
kommuner har i genomsnitt betydligt<br />
längre kapitalbindning än mindre kommuner.<br />
MÅNADENS MÅNADENS FORSKARE<br />
FORSKARE<br />
MÅNADENS FORSKARE<br />
KOMMUNSTORLEK<br />
OCH KAPITALBINDNINGSTID<br />
i antalet år på omsatta och nyupptagna lån<br />
före respektive efter fi nanskrisens start 2008<br />
JAN SCHNITZLER<br />
✔ Doktorand vid Institutet<br />
för fi nansforskning<br />
MATTIAS<br />
BOKENBLOM<br />
✔ Forsknings- och utbild-<br />
ningsansvarig vid Kommuninvest<br />
Kommunstorlek Före september -08 Efter september -08<br />
Färre än 25 000<br />
invånare<br />
25 000–50 000<br />
invånare<br />
50 000 –100 000<br />
invånare<br />
Fler än 100 000<br />
invånare<br />
Källa: Kommuninvests bearbetning<br />
1,9 1,37<br />
2,07 1,14<br />
2,19 1,74<br />
3,84 2,80<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 25
FORSKARE SKRIVER<br />
26 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
Resultaten av SIFR:s analyser visar att det fanns skillnader<br />
i erbjudna räntevillkor mellan olika aktörer under<br />
åren 2005 till 2010 och att dessa skillnader även varierade<br />
en hel del över tid. Under åren 2005 till 2008 minskade<br />
den genomsnittliga ränteskillnaden successivt och under<br />
2007 och större delen av 2008, innan fi nanskrisen slog till,<br />
var skillnaden marginell. Under och efter fi nans krisen<br />
ökade däremot skillnaden på nytt. Förändringen i genomsnittlig<br />
ränteskillnad återspeglar väl de marknadsförändringar<br />
som också inträffade i och med fi nans krisen.<br />
MARKNADEN för kommunal utlåning före fi nanskrisen<br />
kännetecknades av låga marginaler och relativt hög<br />
konkurrens mellan många olika aktörer. Under och<br />
strax efter fi nanskrisen lämnade några aktörer marknaden,<br />
konkurrensen minskade och olika fi nansiärers<br />
marknadsandel förändrades kraftigt. På fem år minskade<br />
bankernas marknadsandel från 69 till 50 procent, medan<br />
Kommuninvests andel fördubblades från 18 till 35 procent.<br />
SIFR analyserade även huruvida det förekom en prisdifferentiering<br />
från långivarnas sida med avseende på<br />
kommunernas kreditvärdighet. Resultaten visar att varken<br />
skillnader i resultat, skattebasens storlek eller skuldsättning<br />
har någon påverkan på kommunens räntevillkor,<br />
oavsett vem som är långivare. Hur kommunalt samägda<br />
kreditmarknadsbolag, som samordnar hela eller delar av<br />
Intraprenader utmanar<br />
Intraprenader har många potentiella fördelar.<br />
Det leder bland annat till mer initiativtagande<br />
personal. Det kan Kent Nilsson vid<br />
Luleå tekniska universitet konstatera efter<br />
att ha studerat driftsformen.<br />
Intraprenad som driftsform erbjuder goda möjligheter<br />
till utveckling och förbättringar inom offentlig<br />
sektor. Genom detta är intraprenader ett lovvärt och<br />
attraktivt alternativ till avreglering och privatisering<br />
av offentlig verksamhet. Från ett lednings- och förvaltningsekonomiskt<br />
perspektiv är det emellertid inte helt<br />
oproblematiskt att hantera denna driftsform. De besparingar<br />
och förbättringar som kan uppstå för en enskil d<br />
intraprenad kan nämligen frambringa det motsatta på<br />
andra håll inom organisationen. Vid Luleå tekniska<br />
universitet pågår sedan några år tillbaka ett VINNOVAfi<br />
naniserat forskningsprojekt som syftar till att öka<br />
kunskapen om hur intraprenader kan ledas, styras och<br />
organiseras. En viktig del av projektet är att fi nna former<br />
och tillvägagångssätt för att överföra det fördelaktiga<br />
med intraprenader till verksamheter som inte är organiserade<br />
på detta sätt.<br />
Intraprenad är en driftsform inom offentlig sek-<br />
sina ägares fi nansiering, påverkar villkoren och marknadsförutsättningarna<br />
för kommunernas upplåning är<br />
ett relativt outforskat område i Skandinavien. De fl esta<br />
vetenskapliga studier som gjorts på området berör framförallt<br />
marknaden för kommun obligationer i USA och<br />
tor som förenklat innebär att ledning och personal ges<br />
rätten att under en tidsperiod bedriva verksamhet med<br />
en relativt hög grad av självbestämmande. ”Ägarskapet”<br />
kvarstår dock hos den offentliga organisationen och det<br />
är denna egenskap som främst särskiljer intraprenader<br />
från entreprenader som både förvaltas och ägs av privata<br />
intressen. Med ökat självbestämmande följer vanligtvis<br />
också mer ansvar. Vad som i detalj ingår i intraprenadens<br />
ansvar, skyldigheter och befogenheter regleras via ett<br />
tids begränsat kontrakt. Det är sådana kontrakt som i sin<br />
tur skiljer intraprenader från ”vanliga” driftsenheter. En<br />
intraprena d behöver nämligen inte ha mer ansvar och/<br />
eller befogenheter än andra. Kontrakt med personer i<br />
ledande ställning kan emellertid förekomma utan att det<br />
är fråga om intraprenad. Däremot tecknas mycket sällan<br />
kontrakt som avser hela verksamheter, vilket är fallet när<br />
det gäller intraprenader. Av det följer att intraprenadkontrakt<br />
i de allra fl esta fall fortsätter att gälla även om den<br />
som är chef för intraprenaden avslutar sin anställning.<br />
Detta har dock visat sig vara problematiskt vid bland<br />
a nnat rekrytering av nya chefer (Nilsson, 2011).<br />
EN <strong>ANNA</strong>N VIKTIG egenskap med intraprenader är<br />
att de bildas på frivillig basis. Ibland ”utannonseras”<br />
möjlighetern a till att starta intraprenad, vilket innebär<br />
att det är fritt bland organisationens befi ntliga verksamheter<br />
att ansöka. I andra fall är det verksamheterna<br />
själva som ligge r på beslutsfattarna om att få ”prova på”
genomfördes i slutet av 1970- och början av 1980-talet.<br />
Resultaten från dessa tidig a studier är svåra att tillämpa<br />
på en svensk kontext. SIFR:s studie är därför ett välkommet<br />
bidrag till att bättr e förstå förutsättningarna och<br />
villkoren för svensk kommunsektors fi nansiering.<br />
driftsformen. Intraprenader kan även bildas i samband<br />
med konkurrensutsättning, avregleringar och/eller<br />
nedläggningar av offentlig verksamhet. Några kommuner<br />
har exempelvis låtit sina befi ntliga enheter vara med<br />
och konkurrera med privata aktörer om anbud i samband<br />
med avregleringar. I de fall där den egna verksamheten<br />
vunnit upphandlingen har man ombildats till en intraprenad.<br />
Det fi nns även exempel på en slags beställareutförare-modell<br />
där den offentliga organisationens verksamheter<br />
är fria att köpa in tjänster via privata aktörer<br />
eller via dess egen intraprenad. Eftersom intraprenader<br />
inte drivs i vinstsyfte kan priserna hållas nere samtidigt<br />
som konkurrensen gör att man måste prestera för att inte<br />
riskera att bli sysslolös. Den fi nansiella risken ägs dock<br />
som tidigare till fullo av den offentliga organisationen.<br />
I DE INTRAPRENADER inom för- och grundskolan<br />
som vi har följt under några års tid har en rad positiv a<br />
effekte r identifi erats som direkt eller indirekt kan<br />
tillskrivas driftsformen. En av de studerade skolorna<br />
har bland annat utvecklat nya tjänste- och serviceerbjudanden<br />
som exempelvis läxhjälp efter skoltid,<br />
frukost åt elever som anländer tidigt på morgonen och<br />
”söndagsskola” för elever i behov av extra undervisning<br />
i samband med nationella prov. Man har även<br />
investerat i modern IT-utrustning för undervisning och<br />
ljudisolerande möbler för att minska bullret för barn<br />
och personal inom förskolan. Detta har möjlig gjorts<br />
TEMPO.<br />
Andelen korta<br />
lån är unikt hög<br />
i Sverige jämfört<br />
med Danmark<br />
och Finland.<br />
och engagerar<br />
BILD: ISTOCKPHOTO<br />
FORSKARE SKRIVER<br />
OLIKA FINANSIÄRERS<br />
ANDEL AV KOMMUNSEKTORNS<br />
LÅNESKULD 2005–2010<br />
1 Kommuninvest ekonomisk förening har idag 275 medlemmar,<br />
267 kommuner och 8 landsting.<br />
2 Jan Schnitzler, doktorand vid SIFR, har författat rapporten. Rapporten i<br />
sin helhet fi nns att läsa på http://www.hhs.se/Search/Person/Pages/Person.aspx?PersonID=1774.<br />
MÅNADENS FORSKARE<br />
av att man har kunna välja bort<br />
vissa organisationsgemensamma<br />
tjänster och löst dessa själva på<br />
ett billigare sätt. Tack vare detta<br />
har ekonomiska medel frigjorts<br />
som har kunnat läggas direkt på<br />
verksamheten. Därtill har man<br />
även utvecklat ett större ekonomiskt<br />
ansvarstagande, vilket<br />
till stor del har att göra med<br />
möjligheten att ackumulera<br />
budgetöverskott i så kallade<br />
resultatutjämnings fonder.<br />
Det har bidragit till att man<br />
har börjat dela och återanvända<br />
skolmaterial i större<br />
utsträckning än tidigare.<br />
Men det stannar inte där. Personalen har dessutom<br />
börjat arbeta utanför ”normal” arbetstid för att därigenom<br />
kunna spara pengar. En arbetsgrupp på en förskola<br />
valde exempelvis att utan ersättning putsa fönster under<br />
en lördag för att därigenom inte behöva anlita en städfi<br />
rma. Sådana beteenden är givetvis inte enbart av godo<br />
trots att det helt och hållet sker på personalens initiativ.<br />
Till saken hör dock att såväl frisktal som arbetstillfredsställelse<br />
har ökat i de enheter som har ombildats<br />
till intraprenader. Förutom detta visar även våra studier<br />
att de som arbetar inom intraprenader upplever sig vara<br />
Källa: SCB, Kommuninvest<br />
KENT NILSSON<br />
✔ Universitetslektor vid<br />
Luleå tekniska universitet<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 27
ENTRE-<br />
PRENÖR.<br />
Påhittiga och<br />
kreativa, så<br />
uppfattas ofta<br />
personalen på<br />
skolor drivna<br />
i intraprenadform.<br />
ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND<br />
28 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
betydligt mer entreprenöriella jämfört med vad personal<br />
och ledning för ”vanliga” enheter (Westerberg, Fältholm<br />
& Nilsson, 2011). Detta är ett mycket viktigt syfte med<br />
att driva intraprenader som tyvärr många gånger glöms<br />
bort när man berättar om vilka fördelar driftsformen har<br />
– trots att det ligger i själva ordets natur.<br />
<strong>FÖR</strong> EN UTOMSTÅENDE förefaller intraprenader vara<br />
en synnerligen bra driftsform. Vem vill inte ha bättre<br />
verksamhet, till en lägre kostnad, där personalen trivs<br />
och mår bra och som dessutom upplever sig vara mer entreprenöriella<br />
än andra? Men det man vinner på en front<br />
kan man lätt förlora på en annan. Att utveckla och utmana<br />
är nämligen inte alltid av godo. Särskilt inte för en<br />
stor organisation vars förmåga att vara produktiv bygger<br />
på förmågan att standardisera, skapa likriktning och dra<br />
nytta av skalfördelar. Väljer exempelvis en intraprenad<br />
bort en centraliserad intern tjänst innebär detta dels<br />
merarbete för förvaltningsekonomerna efter som de då<br />
måste räkna fram kostnaden för just denna tjänst, dels<br />
ökade kostnader<br />
för de enheter<br />
som inte kan välja bort tjänsten. I alla fall på kort sikt eftersom<br />
kakan kommer att fortsätta att vara lika stor men<br />
nu är antalet enheter som ska dela på den färre. Det kan<br />
lätt leda till osämja inom organisationen och inte minst<br />
suboptimering, vilket knappast gynnar organisationen<br />
som helhet.<br />
Ett relaterat problem kan även uppstå utav möjligheterna<br />
att ackumulera budgetöverskott (i de fall detta<br />
medges i kontrakten). Det är självfallet alltid bra att ha<br />
incitament till besparingar, men det är lätt att glömma<br />
bort att i takt med att intraprenader bygger egna kassavalv<br />
minskar också politikernas och tjänstemännens<br />
handlingsutrymme att fördela resurser. Organisationens<br />
allokativa effektivitet kan därmed minska; det vill säga<br />
förmågan att fördela och nyttja tillgängliga resurser på<br />
ett sådant sätt att en så omfattande verksamhet som möjligt<br />
kan bedrivas (Brorström & Siverbo, 2001).<br />
Andra utmaningar handlar om att få personalen att<br />
både anamma det entreprenöriella förhållningssättet<br />
samtidigt som de förväntas värna om sin egen profession<br />
och dess identitet (Fältholm & Nilsson, 2011). Förutom<br />
detta kan driften av intraprenader även medföra att<br />
kommuner och landsting kritiseras för att inte behandla<br />
sina medlemmar lika. Man kan alltid fråga sig varför en<br />
viss utvald skola eller vårdcentral ska tillåtas bedriva sin<br />
verksamhet på ett avvikande sätt än alla andra, trots att<br />
detta i grunden är positivt.<br />
DET ÄR DESSA utmaningar som vi just nu arbetar med<br />
i vårt forskningsprojekt. Så här långt kan vi konstatera<br />
att ledning och styrning av intraprenader gynnas<br />
av att det fi nns ett tydligt och uttalat syfte med<br />
driftsformen. På så sätt undviks många missförstånd<br />
och oenigheter kring vad man får göra/inte<br />
göra och varför/varför inte.<br />
Man bör även förbereda HELA organisationen<br />
på vad det innebär att ha intraprenader. Ett sätt att<br />
göra detta är att utbilda politiker, ledande tjänstemän<br />
och blivande intraprenörer. Genom detta<br />
minskar riskerna att intraprenader ska leda till<br />
försämringar, snarare än förbättringar. Potentialen<br />
fi nns nämligen där. Det gäller bara att plocka fram<br />
den och låta det växa och frodas tillsammans med allt<br />
det andra som redan fungerar.<br />
3 Forskningsprojektet sträcker sig fram till och med den sista<br />
decembe r år 2014 och bedrivs i nära samarbete med Luleå kommuns<br />
Barn- och utbildningsförvaltning. Inom denna förvaltning fi nns<br />
för närvarande åtta intraprenader som utgörs av fyra grundskolor och<br />
fyra förskolor.<br />
Referenser<br />
Brorström, B., & Siverbo, S. (2001). Institutioner och individer. Om<br />
utveckling i framgångsrika kommuner. Lund: Studentlitteratur.<br />
Fältholm, Y., Nilsson, K. (2011). Entreprenörskap och hybridisering av<br />
lärarprofessionen i en intraprenad. Nordiska organisationsstudier, No, 2,<br />
sid. 74–93.<br />
Nilsson, K. (2011). Intraprenad ur chefens synvinkel. Papper presenterat<br />
vid Gothenburg Public Management Seminar, 15-16<br />
november 2011.<br />
Westerberg, M., Nilsson, K., & Fältholm, Y. (2011).<br />
Using Internal Contracts to Promote Intrapreneurship<br />
in the Public School System: Hopeless Half-<br />
Measure or Promising Hybrid?. Presenterad vid<br />
The 56th Annual ICSB Conference, Stockholm,<br />
juni 2011.
■ Kommuninvest räknar med att<br />
i fjärde kvartalet kunna erbjuda<br />
ett IT-verktyg för kommunernas<br />
fi nansförvaltning. Det ska se ut<br />
som en VW-bubbla - men gå<br />
som en Porsche. Beskrivningen<br />
kommer från Kommuninvests<br />
utlåningschef Pelle Holmertz.<br />
– Användarvänligt för alla.<br />
Men fi nmotorik och prestanda<br />
för den som vill ha det.<br />
Verktyget ska kunna ta fram<br />
marknadsvärden på lån och<br />
ränteswappar men även mer<br />
avancerade produkter som<br />
swappar med optionalitet.<br />
– Det är inte alla kommuner<br />
som har sådana instrument, men<br />
vi måste ta höjd för det.<br />
Under våren pågår upphandlingen,<br />
där svenska och utländska<br />
leverantörer kan lämna<br />
offerter.<br />
En kommuns placeringar<br />
och lån styrs av fi nanspolicyn.<br />
Pelle Holmertz liknar det vid ett<br />
sjökort.<br />
ANALYS<br />
RAPPORTERING<br />
SSTRATEGISK PLANERING<br />
WEBBKOLL. Aktuell<br />
information är A och O när<br />
det gäller all fi nanshantering.<br />
.<br />
IT-verktyg för fi nansfolk<br />
– Det säger var jag får navigera.<br />
Och då är fi nansverktyget<br />
radarn.<br />
IT-verktyget ska göra prognoser<br />
och exempelvis även kunna<br />
räkna ut vad det kostar att ta<br />
sig ur en viss derivatlösning eller<br />
ett lån.<br />
Förhoppningen är att stora<br />
pengar kan sparas med bättre<br />
underlag. Bara de krediter<br />
som ligger hos Kommuninvest<br />
uppgick vid senaste årsskiftet till<br />
200 miljarder kronor. Där gör<br />
varje räntepunkt (hundradels<br />
procent) 20 miljoner kronor<br />
per år.<br />
Om en kommun köper tjänsten<br />
kan den användas även av<br />
dess bolag. Kommunen betalar<br />
i vilket fall ett enda belopp.<br />
Kostnaden för verktyget blir<br />
någon del av en räntepunkt på<br />
upplåningen, enligt Holmertz.<br />
TEXT:<br />
LARS GUNNAR WOLMESJÖ<br />
VERKSAMHETS-<br />
PLANERING<br />
BUDGETERING<br />
GENOM<strong>FÖR</strong>ANDE<br />
KRETS NR 1<br />
Stockholm, Uppsala och<br />
Gotlands län<br />
Cecilia von Sydow<br />
Danderyds kommun<br />
Kommunledningskontoret<br />
Box 66<br />
182 05 Djursholm<br />
telefon 08-56891003<br />
cecilia.vonsydow@<br />
danderyd.se<br />
KRETS NR 2<br />
Södermanlands<br />
och Östergötlands län<br />
Marie Hillman<br />
Vadstena kommun<br />
592 80 Vadstena<br />
telefon 0143-151 64<br />
marie.hillman@vadstena.se<br />
KRETS NR 3<br />
Jönköpings, Kronobergs,<br />
Kalmar och Hallands län<br />
Andrea Renblad<br />
Nässjö kommun<br />
571 80 Nässjö<br />
telefon 0380-518014<br />
andrea.renblad@nassjo.se<br />
KEF-AKTUELLT<br />
VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA DIN KEF-KRETS!<br />
KRETS NR 4<br />
Skåne och Blekinge län<br />
Agneta Sjölund<br />
Trelleborgs kommun<br />
231 83 Trelleborg<br />
telefon 0410-733 138<br />
agneta.sjolund@trelleborg.<br />
se<br />
KRETS NR 5<br />
Västra Götalands län<br />
Roger Cardell<br />
Borås Stad<br />
Kommunledningskansliet<br />
501 80 Borås<br />
Telefon 033-35 70 40<br />
roger.cardell@boras.se<br />
KRETS NR 6<br />
Värmlands, Örebro<br />
och Västmanland<br />
Liselotte Nöjd<br />
Örebro kommun<br />
Box 30000<br />
701 35 Örebro<br />
telefon 019-21 11 39<br />
liselotte.nojd@orebro.se<br />
KRETS NR 7<br />
Dalarnas och<br />
Gävleborgs län<br />
Jörg Bassek<br />
Borlänge kommun<br />
781 81 Borlänge<br />
telefon 0243-740 00<br />
jorg.bassek@borlange.se<br />
KRETS NR 8<br />
Västernorrlands och<br />
Jämtlands län<br />
Ulf Fryklund<br />
Sundsvalls kommun<br />
851 85 Sundsvall<br />
telefon 060-191419<br />
ulf.fryklund@sundsvall.se<br />
KRETS NR 9<br />
Västerbottens och<br />
Norrbottens län<br />
Ingela Karlsson<br />
Jokkmokks kommun<br />
962 85 Jokkmokk<br />
telefon 0971-172 13<br />
ingela.karlsson@<br />
jokkmokk.se<br />
Krets nr 2<br />
ÅRSMÖTE DEN 23 APRIL I NORRKÖPING<br />
Vi inleder med en konferens om internhyra/interprissättning<br />
där ekonomichef Ann-Christin Walméus från Sjöbo kommun<br />
presenterar kommunens modell under rubriken Internprissättning<br />
- en styrfi losofi . Deltar gör också Anders Hellström,<br />
Bygg och fastighetsekonomi vid KTH, som går igenom SKL:s<br />
skrift om internhyror.<br />
Styr- & ledningssystem för kommuner<br />
Över 60 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre<br />
största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några<br />
av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs!<br />
Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar:<br />
- Verksamhetsplan<br />
- Budget & prognos<br />
- Intern kontrollplan<br />
- Fullskalig rapporteringsprocess<br />
Läs mer på: www.stratsys.se<br />
- Nyckeltal<br />
- Beslutsstöd<br />
- Webbpublicering<br />
- Visualisering av den röda tråden<br />
Kommunal Ekonomi #2 2013 29
KRÖNIKAN<br />
Orange är årets färg<br />
Årets accentärg är orange. Precis som<br />
färge n på pensionskuverten. Visst skulle det<br />
vara skönt att slippa spara så mycket och<br />
låta börse n göra jobbet? Men, så fungerar<br />
det inte, skriver Kerstin Hessius, vd på 3:e<br />
AP-fonden.<br />
30 Kommunal Ekonomi #2 2013<br />
På min väg till jobbet passerar jag fl era<br />
mode kedjors skyltfönster, de ger mig<br />
en bild av vad som gäller just nu. Den<br />
accent färg som sticker ut i år är orange.<br />
Vid den här tiden på året är det en färg<br />
som vi ofta kopplar ihop med pensioner,<br />
för nu på vårkanten dimper det orangea kuvertet från<br />
pensionsmyndigheten ned i brevlådan. Som av en tillfällighet<br />
är också pensioner på modet i år.<br />
JAG KAN INTE förklara varför orange är årets färg<br />
men jag kan förklara varför pensioner är en hett debatterad<br />
fråga just nu. Det beror på att pensionssystemet<br />
blivit utsatt för stora påfrestningar under den lågkonjunktur<br />
som pågått sedan 2008, det gäller såväl det<br />
statliga inkomstpensionssystemet som tjänstepensionssystemet.<br />
Det har visat sig att pensionssystemen inte<br />
riktigt var så robusta som man hade hoppats och att en<br />
del frågor behöver ses över.<br />
I det statliga pensionssystemet är det många bollar<br />
i luften: pensionsåldern, beräkningsmetoder, antalet<br />
buffert fonder och premiepensionen. När det gälle r<br />
tjänste pensionerna har livförsäkringsbolagen allt<br />
svårare att leva upp till utställda löften till följd av låga<br />
räntor och nya solvensregler. De har därför ökat takten<br />
i att förskjuta tjänstepensionssystemet från förmånsbaserat<br />
till avgiftsbaserat.<br />
PENSIONSSYSTEMEN är komplexa, det tycker vi alla<br />
men frågan är om vi som konsumenter behöver förstå<br />
alla komponenter. Det är däremot bra om man har ett<br />
hum om sin framtida pension och vad som påverkar den.<br />
”Pensionssystemen är komplexa, det<br />
tycke r vi alla men frågan är om vi som<br />
konsumente r behöver förstå alla komponenter.<br />
Det är däremot bra om man har<br />
ett hum om sin framtida pension och vad<br />
som påverkar den..”<br />
”Det orangea kuvertet gör mig bara arg” är en ganska<br />
vanlig kommentar jag stöter på. Den som har arbetat<br />
länge och haft en hyfsad inkomst har i regel fl era miljoner<br />
kronor i pensionsrätter men prognosen för pensionen<br />
visar en låg månadsersättning i förhållande till<br />
nuvarande inkomst. Det är kanske det som upprör, att<br />
man inte förstår prognosen för vad man ska få i pension.<br />
Vi skulle nog inte bli lika besvikna om vi hade<br />
bättre insikt om vad pensioner egentligen handlar om,<br />
nämligen att vi skjuter upp en del av vår lön på framtiden.<br />
Mycket förenklat kan man säga att om jag skjuter<br />
upp 20 procent av min inkomst i de 40 år jag arbetar<br />
och jag räknar med att vara pensionär i 20 år, så räcker<br />
pengarna till att ge mig 40 procent av min lön i pension.<br />
Detta under antagandet att värdet på mina pensionsavsättningar<br />
stiger i ungefär samma takt som min lön.<br />
PENSIONER HANDLAR i grunden om hur mycket vi<br />
sätter av och hur länge pengarna ska räcka, inte i första<br />
hand om hur väl vi lyckas förvalta avsättningarna. Ändå<br />
är det ofta utvecklingen på börsen som är i fokus i rådgivning<br />
och diskussioner kring varför pensionerna blir<br />
vad de blir. Och vi låter oss lätt förledas eftersom det<br />
skulle vara rätt skönt att slippa spara så mycket och låta<br />
börsen göra jobbet istället.<br />
Men, hur skulle det gå till i praktiken? Antag att jag<br />
skulle minska min pensionsavsättning från 20 procent<br />
till 15 procent av min lön. Vilken börstillväxt skulle det<br />
då krävas för att få 40 procent av min inkomst i pension<br />
som i exemplet ovan? Avkastningen på mina pensionsavsättningar<br />
skulle behöva stiga med 25 procent om året<br />
för att kompensera för den lägre avsättningen. Det är en<br />
helt orealistisk långsiktig avkastning på börsen.<br />
När det gäller pensioner så måste vi vara realistiska,<br />
ju mer och ju längre vi sparar desto högre blir vår pension.<br />
Det är bara att gilla årets färg, orange alltså.<br />
GÄSTKRÖNIKÖREN<br />
KERSTIN<br />
HESSIUS<br />
■ Vd på 3:e AP-fonden.<br />
Tidigare har hon bland<br />
annat verkat som vd för<br />
Stockholmsbörsen och<br />
vice riksbankschef.
Vill du förenkla ditt budgetarbete?<br />
Har du flera olika Excel<br />
dokument i omlopp inför<br />
budgeten?<br />
Plågas du med flera reviderade<br />
budgetversioner?<br />
Har du svårt att hålla ihop alla<br />
förvaltningarna?<br />
Det finns ett betydligt enklare sätt.<br />
Du håller dig med en källa fast du har flera rapportörer. Du kan skapa och<br />
skicka ut en mall för alla förvaltningar och avdelningar. Mallens innehåll visar<br />
rätt innehåll för respektive förvaltning och avdelning. Säkerheten styrs med<br />
hjälp av rapportörens organisatoriska tillhörighet. Utskick och inrapporteringen<br />
kan automatiseras och du följer en förutbestämd tidplan. Du kan ha flera steg<br />
med godkännande och revidering om så önskas. Varje delbudget konsolideras<br />
till en gemensam för hela kommunen automatiskt.<br />
Du uppnår ett effektivt och stressfritt budgetarbete med Prophix.<br />
Se hur du kan komma igång med Prophix redan idag.<br />
Kontakta David Österlindh, david.osterlindh@sigma.se, tel 0733-51 48 24 på<br />
Sigma IT & Management redan idag, så berättar vi mer om hur du kan<br />
förenkla ditt budgetarbete.<br />
Prophix Software är en av de ledande utvecklarna av<br />
lösningar för att automatisera finansiella processer<br />
så som budgetering, planering, rapportering, analys<br />
och resultatstyrning för mellan-stora och stora<br />
företag. Tusentals ekonomichefer runt om i världen<br />
använder Prophix för att höja förmågan och komma<br />
till bättre insikt inom resultatstyrning inom sin<br />
verksamhet. Prophix och dess partners levererar<br />
högt värde genom att kombinera god funktionalitet,<br />
låg total ägandekostnad och snabbaste<br />
implementationstid i sin klass.<br />
Sigma är en långsiktig affärspartner inom<br />
informationsteknologi och består av 1 500<br />
engagerade och kunniga medarbetare i<br />
nio länder. Sigma är noterat på Nasdaq<br />
OMX Stockholm Small Caplista och<br />
bedriver verksamheten inom de två<br />
affärsområdena Informationslogistik och<br />
IT & Management.
Posttidning B<br />
Kommunal Ekonomi<br />
Box 204<br />
801 03 Gävle<br />
Värnamo kommun<br />
En gemensam bild av verksamheten.<br />
– Hos oss var det tidigare svårt att få en helhetsbild av vår verksamhet. Vi saknade en gemensam<br />
världsbild och det försvårade dialogen mellan förvaltningarna och kommunledningen,<br />
säger Ulf Svensson, biträdande kommunchef, Värnamo kommun.<br />
Det här kom fram när kommunen frågade sina chefer vad de behövde för att verksamhetsstyrningen<br />
skulle bli effektivare. För att komma åt verksamhetsinformation var organisationen beroende<br />
av ett fåtal experter på olika specialsystem. Beslutsunderlagen upplevdes som otillräckliga<br />
samtidigt som cheferna inte riktigt litade på dessa. De ville också få mer tid över för analys.<br />
I dag är sItuatIonen annorlunda. Med Hypergene® KOMMUN har kommunen fått en lösning<br />
som försörjer hela organisationen med viktig verksamhetsinformation.<br />
– Cirka 500 medarbetare har fått ett förbättrat stöd. Alla förvaltningar använder verktyget<br />
för att rapportera in och följa upp hur vi ligger till mot våra mål, säger Ulf Svensson.<br />
Nu finns allt samlat på ett ställe. Behovet av att gå in i olika specialsystem har minskat.<br />
– Överskådligheten har hjälpt oss att upptäcka samband vi tidigare inte kunnat se.<br />
Lösningen underlättar jämförelser och bidrar till en gemensam verklighetsbild.<br />
– Det har blivit mindre resurskrävande att sammanställa information. Vi har fått mer tid<br />
över till att göra analyser. En annan viktig vinst är att vi betydligt snabbare nu kan serva<br />
politiker och överordnade chefer med de sammanställningar och rapporter som de begär.<br />
Hypergene® beslutsstöd gör det enkelt för användarna genom att samla all information på ett<br />
ställe. Det räcker med ett system för:<br />
u<br />
u<br />
u<br />
Strategisk styrning<br />
Budget & prognos<br />
Rapportering & uppföljning<br />
SKOLA VERKSAMHETSPLAN PERSONAL<br />
EKONOMI VÅRD & OMSORG BUDGET & PROGNOS<br />
www.hypergene.se/kommun<br />
Hypergene ® KOMMUN<br />
Beslutsstöd för kommunal verksamhetsstyrning<br />
$