GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

FINANS
BILD: KATRINEHOLMS KOMMUN
Från och med årsskiftet är det svårare att göra avdrag för räntor
för lån som tagits upp inom en intressegemenskap. Här förklarar
Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL, vad den
nya lagen innebär för kommunsektorn.
TEXTER: TOBIAS HAMMAR
Nya avdragsregler
för interna affärer
Annika
Wallenskog.
12 Kommunal Ekonomi #2 2013
Den nya lagen om ”räntesnurror” ersätter ett
tidigare regelverk som infördes redan 2009. Syftet
var att minska möjligheterna till aggressiv skatteplanering
med hjälp av bolag skrivna i utländska skatteparadis.
Eftersom svenska kommuner är undantagna
från skatt har även de omfattats av de nya reglerna, men
osäkerheten har hela tiden varit stor ute i kommunsektorn
kring hur lagen ska tolkas i praktiken.
ENLIGT ANNIKA WALLENSKOG på SKL skingrar
den nya lagen många av dimmorna – men inte alla. För att
kunna tolka lagen måste man också ta till sig det yttrande
som Skatteverket lämnade i frågan så sent som i slutet av
februari.
– Grundregeln med den nya lagen är att kommunala bolag
när de lånar av sina ägare inte ska ha rätt att dra av räntan
på internlånen. I Skatteverkets yttrande framgår dock
att det är OK att dra av räntan så länge det rör sig om
kortfristiga lån som förmedlats till en marknads mässig
ränta, förklarar hon.
Att säkerställa att interna transaktioner genomförs
UTAN LÅN. Katrineholms
kommunhus, ett
hus utan lån. Nu ligger
lånen hos bolagen, en
omläggning kommunen
och bolagen tjänar på i
nuläget.
Katrineholm löser lånen
Katrineholm löser in sina lån och stora delar av sina
samlade pensionsåtaganden. Målet, att bli en skuldfri
kommun, är en direkt effekt av den nya lagen om
begränsa d avdragsrätt för räntor.
affärs mässigt har varit en utgångspunkt för regeringen
med den nya lagstiftningen. Samtidigt innebär den
omedelbart nya tolkningsproblem. Eftersom kommuner
i regel lånar till lägre räntor än sina bolag måste de nu
försöka hitta en lämplig defi nition på vad som kan vara en
”marknadsmässig” ränta för de kommunala bolagen.
– Vår tolkning av Skatteverkets yttrande är att en kommun
även fortsättningsvis ska ha möjlighet att använda
överskottslikviditet för att låna ut till ett kommunalt
bolag – så länge det sker på marknadsmässiga villkor och
inte i syfte att skatteplanera. Exakt hur gränsdragningen
kommer att se ut här kommer nog att prövas från fall till
fall, säger Annika Wallenskog.
EN DIREKT EFFEKT av det nya regelverket är att många
kommuner redan börjat avveckla sina internbanker och lösa
in de kommunala bolagens interna skulder.
– Det kan bli kostsamt. Problemet är också att många
kommuner då får en stor överlikviditet. Vad gör man med de
pengarna? Det är ju sällan en bra affär att både låna och ha
likviditet samtidigt menar Annika Wallenskog.
– VI JOBBADE mycket med frågan under förra hösten. Vi
har fått rådet att förbereda oss för att våra bolag inte längre
ska få dra av räntorna på sina lån hos oss. Ovissheten har
varit stor. Under hösten beslutade kommunen i samråd med
bolagen att de interna lånen hos kommunen skulle lösas, säger
Sari Eriksson, ekonomichef på Katrineholms kommun.
Omläggningen innebär att kommunens två helägda bolag,
Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten,
löser de lån på totalt 650 miljoner kronor de tidigare haft
hos kommunen. Samtidigt löser kommunen in sina egna lån
på 250 miljoner kronor, plus 400 miljoner av de totalt 900
miljoner kronor som kommunen har i pensionsåtaganden.
– Det här innebär att kommunen i praktiken blir skuldfri.
Och det är någonting vi tjänar på. Vi sänker våra kostnader
för räntor och pensionsåtaganden med totalt 35 miljoner
kronor årligen. Även om vi samtidigt tappar en del ränteintäkter
blir nettobesparingen ändå runt 11 miljoner kronor
som vi istället kan lägga på både investeringar och löpande
verksamheter, säger Sari Eriksson.