GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

More documents

Recommendations

Info

ENTRE- PRENÖR. Påhittiga och kreativa, så uppfattas ofta personalen på skolor drivna i intraprenadform. ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND 28 Kommunal Ekonomi #2 2013 betydligt mer entreprenöriella jämfört med vad personal och ledning för ”vanliga” enheter (Westerberg, Fältholm & Nilsson, 2011). Detta är ett mycket viktigt syfte med att driva intraprenader som tyvärr många gånger glöms bort när man berättar om vilka fördelar driftsformen har – trots att det ligger i själva ordets natur. <strong>FÖR</strong> EN UTOMSTÅENDE förefaller intraprenader vara en synnerligen bra driftsform. Vem vill inte ha bättre verksamhet, till en lägre kostnad, där personalen trivs och mår bra och som dessutom upplever sig vara mer entreprenöriella än andra? Men det man vinner på en front kan man lätt förlora på en annan. Att utveckla och utmana är nämligen inte alltid av godo. Särskilt inte för en stor organisation vars förmåga att vara produktiv bygger på förmågan att standardisera, skapa likriktning och dra nytta av skalfördelar. Väljer exempelvis en intraprenad bort en centraliserad intern tjänst innebär detta dels merarbete för förvaltningsekonomerna efter som de då måste räkna fram kostnaden för just denna tjänst, dels ökade kostnader för de enheter som inte kan välja bort tjänsten. I alla fall på kort sikt eftersom kakan kommer att fortsätta att vara lika stor men nu är antalet enheter som ska dela på den färre. Det kan lätt leda till osämja inom organisationen och inte minst suboptimering, vilket knappast gynnar organisationen som helhet. Ett relaterat problem kan även uppstå utav möjligheterna att ackumulera budgetöverskott (i de fall detta medges i kontrakten). Det är självfallet alltid bra att ha incitament till besparingar, men det är lätt att glömma bort att i takt med att intraprenader bygger egna kassavalv minskar också politikernas och tjänstemännens handlingsutrymme att fördela resurser. Organisationens allokativa effektivitet kan därmed minska; det vill säga förmågan att fördela och nyttja tillgängliga resurser på ett sådant sätt att en så omfattande verksamhet som möjligt kan bedrivas (Brorström & Siverbo, 2001). Andra utmaningar handlar om att få personalen att både anamma det entreprenöriella förhållningssättet samtidigt som de förväntas värna om sin egen profession och dess identitet (Fältholm & Nilsson, 2011). Förutom detta kan driften av intraprenader även medföra att kommuner och landsting kritiseras för att inte behandla sina medlemmar lika. Man kan alltid fråga sig varför en viss utvald skola eller vårdcentral ska tillåtas bedriva sin verksamhet på ett avvikande sätt än alla andra, trots att detta i grunden är positivt. DET ÄR DESSA utmaningar som vi just nu arbetar med i vårt forskningsprojekt. Så här långt kan vi konstatera att ledning och styrning av intraprenader gynnas av att det fi nns ett tydligt och uttalat syfte med driftsformen. På så sätt undviks många missförstånd och oenigheter kring vad man får göra/inte göra och varför/varför inte. Man bör även förbereda HELA organisationen på vad det innebär att ha intraprenader. Ett sätt att göra detta är att utbilda politiker, ledande tjänstemän och blivande intraprenörer. Genom detta minskar riskerna att intraprenader ska leda till försämringar, snarare än förbättringar. Potentialen fi nns nämligen där. Det gäller bara att plocka fram den och låta det växa och frodas tillsammans med allt det andra som redan fungerar. 3 Forskningsprojektet sträcker sig fram till och med den sista decembe r år 2014 och bedrivs i nära samarbete med Luleå kommuns Barn- och utbildningsförvaltning. Inom denna förvaltning fi nns för närvarande åtta intraprenader som utgörs av fyra grundskolor och fyra förskolor. Referenser Brorström, B., & Siverbo, S. (2001). Institutioner och individer. Om utveckling i framgångsrika kommuner. Lund: Studentlitteratur. Fältholm, Y., Nilsson, K. (2011). Entreprenörskap och hybridisering av lärarprofessionen i en intraprenad. Nordiska organisationsstudier, No, 2, sid. 74–93. Nilsson, K. (2011). Intraprenad ur chefens synvinkel. Papper presenterat vid Gothenburg Public Management Seminar, 15-16 november 2011. Westerberg, M., Nilsson, K., & Fältholm, Y. (2011). Using Internal Contracts to Promote Intrapreneurship in the Public School System: Hopeless Half- Measure or Promising Hybrid?. Presenterad vid The 56th Annual ICSB Conference, Stockholm, juni 2011.
■ Kommuninvest räknar med att i fjärde kvartalet kunna erbjuda ett IT-verktyg för kommunernas fi nansförvaltning. Det ska se ut som en VW-bubbla - men gå som en Porsche. Beskrivningen kommer från Kommuninvests utlåningschef Pelle Holmertz. – Användarvänligt för alla. Men fi nmotorik och prestanda för den som vill ha det. Verktyget ska kunna ta fram marknadsvärden på lån och ränteswappar men även mer avancerade produkter som swappar med optionalitet. – Det är inte alla kommuner som har sådana instrument, men vi måste ta höjd för det. Under våren pågår upphandlingen, där svenska och utländska leverantörer kan lämna offerter. En kommuns placeringar och lån styrs av fi nanspolicyn. Pelle Holmertz liknar det vid ett sjökort. ANALYS RAPPORTERING SSTRATEGISK PLANERING WEBBKOLL. Aktuell information är A och O när det gäller all fi nanshantering. . IT-verktyg för fi nansfolk – Det säger var jag får navigera. Och då är fi nansverktyget radarn. IT-verktyget ska göra prognoser och exempelvis även kunna räkna ut vad det kostar att ta sig ur en viss derivatlösning eller ett lån. Förhoppningen är att stora pengar kan sparas med bättre underlag. Bara de krediter som ligger hos Kommuninvest uppgick vid senaste årsskiftet till 200 miljarder kronor. Där gör varje räntepunkt (hundradels procent) 20 miljoner kronor per år. Om en kommun köper tjänsten kan den användas även av dess bolag. Kommunen betalar i vilket fall ett enda belopp. Kostnaden för verktyget blir någon del av en räntepunkt på upplåningen, enligt Holmertz. TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ VERKSAMHETS- PLANERING BUDGETERING GENOM<strong>FÖR</strong>ANDE KRETS NR 1 Stockholm, Uppsala och Gotlands län Cecilia von Sydow Danderyds kommun Kommunledningskontoret Box 66 182 05 Djursholm telefon 08-56891003 cecilia.vonsydow@ danderyd.se KRETS NR 2 Södermanlands och Östergötlands län Marie Hillman Vadstena kommun 592 80 Vadstena telefon 0143-151 64 marie.hillman@vadstena.se KRETS NR 3 Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Andrea Renblad Nässjö kommun 571 80 Nässjö telefon 0380-518014 andrea.renblad@nassjo.se KEF-AKTUELLT VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA DIN KEF-KRETS! KRETS NR 4 Skåne och Blekinge län Agneta Sjölund Trelleborgs kommun 231 83 Trelleborg telefon 0410-733 138 agneta.sjolund@trelleborg. se KRETS NR 5 Västra Götalands län Roger Cardell Borås Stad Kommunledningskansliet 501 80 Borås Telefon 033-35 70 40 roger.cardell@boras.se KRETS NR 6 Värmlands, Örebro och Västmanland Liselotte Nöjd Örebro kommun Box 30000 701 35 Örebro telefon 019-21 11 39 liselotte.nojd@orebro.se KRETS NR 7 Dalarnas och Gävleborgs län Jörg Bassek Borlänge kommun 781 81 Borlänge telefon 0243-740 00 jorg.bassek@borlange.se KRETS NR 8 Västernorrlands och Jämtlands län Ulf Fryklund Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall telefon 060-191419 ulf.fryklund@sundsvall.se KRETS NR 9 Västerbottens och Norrbottens län Ingela Karlsson Jokkmokks kommun 962 85 Jokkmokk telefon 0971-172 13 ingela.karlsson@ jokkmokk.se Krets nr 2 ÅRSMÖTE DEN 23 APRIL I NORRKÖPING Vi inleder med en konferens om internhyra/interprissättning där ekonomichef Ann-Christin Walméus från Sjöbo kommun presenterar kommunens modell under rubriken Internprissättning - en styrfi losofi . Deltar gör också Anders Hellström, Bygg och fastighetsekonomi vid KTH, som går igenom SKL:s skrift om internhyror. Styr- & ledningssystem för kommuner Över 60 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs! Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar: - Verksamhetsplan - Budget & prognos - Intern kontrollplan - Fullskalig rapporteringsprocess Läs mer på: www.stratsys.se - Nyckeltal - Beslutsstöd - Webbpublicering - Visualisering av den röda tråden Kommunal Ekonomi #2 2013 29
Page 1 and 2: kommunal onom onomMedlemstidning f
Page 3 and 4: Clarry oroar sig. Med rätta. 23 N
Page 5 and 6: Vad är en punkt värd för dig? De
Page 7 and 8: Vi hjälper dig att balansera nansi
Page 9 and 10: Örkelljunga avslår konsultföreta
Page 11 and 12: Dessutom med en stor risk som i vä
Page 13 and 14: BILD: ISTOCKPHOTO HENNES RÅD till
Page 15 and 16: BILD: ISTOCKPHOTO Fem landsting i f
Page 17 and 18: LYSANDE UTSIKTER politikerkår, det
Page 19 and 20: Men sjukvårdslandstingsrådet Kall
Page 21 and 22: Riksgälden öppnar för kommunala
Page 23 and 24: Kraft & Kultur satsar under ny fl a
Page 25 and 26: Korta kommunala lån ökar risken F
Page 27: genomfördes i slutet av 1970- och
Page 31 and 32: Vill du förenkla ditt budgetarbete

GULDLÄGE FÖR ANNA - Kef

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?