Förstudie fågellivet Vindpark Härja i Tidaholms kommun

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
Förstudie fågellivet Vindpark
Härja i Tidaholms kommun
2

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
Innehåll
BAKGRUND............................................................................................................................................................... 4
AVGRÄNSNING AV UTREDNINGSOMRÅDE OCH ARTER ..................................................................................... 4
BESTÄMMELSER OM ARTSKYDD........................................................................................................................... 4
GENERELL BESKRIVNING AV VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ FÅGELLIVET................................................... 5
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID DENNA STUDIE.................................................................................... 6
BESKRIVNING AV KÄNSLIGA ARTER I UTREDNINGSOMRÅDET........................................................................ 7
kungsörn.................................................................................................................................................................7
fiskgjuse ..................................................................................................................................................................8
sparvuggla.............................................................................................................................................................8
Skogshöns (järpe, orre, tjäder).....................................................................................................................8
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING........................................................................................................................ 9
REFERENSER ...........................................................................................................................................10
Personlig kommunikation ...........................................................................................................................10
Digitalt material..............................................................................................................................................10
Opublicerat materal:......................................................................................................................................10
Projektledare Scanergy Wind AB: Cecilia Eckerdal
Rapporten bör citeras som: Hebert, M 2012 Förstudie fågel kring Härja i Tidaholms kommun
Calluna AB, Stockholm
I löpande text: (Hebert 2012)
Kontaktperson för denna rapport: Mova Hebert, mova.hebert@calluna.se,
tel. 08-518 077 62
Intern projektbeteckning: MHT0038 2012 Förstudie fågel kring Härja 2012
Rapport och bedömningar samt projektledare Mova Hebert, Calluna AB
Granskning av sakinnehåll och bedömningar: Johan Storck Calluna AB
3

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
Inledning
Bakgrund
Scanergy Wind AB undersöker möjligheterna att uppföra fem vindkraftverk söder om Härja i
Tidaholms kommun. se figur 1. Calluna AB fick i april 2012 i uppdrag att göra en förstudie av
fågellivet i vindkraftsparkens påverkansområde.
Figur 1: Planerade vindkraftverk i verksamhetsområdet som denna bedömning omfattar. Karta från
Scanergy Wind AB
Verken kommer att placeras på höjder som är mellan 280 och drygt 300 meter över havet, detta
att jämföra med Gimmenesjöns yta som ligger cirka 186 meter över havet. Vindkraftverken
kommer att bli upp till 150 meter höga och med en rotordiameter på cirka 100 meter. Service
och underhåll ger en kvarstående aktivitet i området sedan parken står klar och består av cirka
två besök per vindkraftverk och år.
Verksamhetsområdet ligger i östra delen av Hökensås och i väster finns Tidans dalgång.
Omkringliggande landskap består mest av skog. Skogen är generellt hårt brukad. Inom
verksamhetsområdet finns få naturvärden registrerade (Tidaholms kommun, 2010).
Avgränsning av utredningsområde och arter
Fågelarter skyddade enligt artskyddsförordningen förekommer inom utredningsområdet, (tabell
1). Av dessa har kungsörn, fiskgjuse, tjäder, orre, järpe och sparvuggla bedömts som intressanta
att belysa i samband med en vindkraftsetablering. Rovfåglar och skogshöns är känsliga för
vindkraft. Aktuella arter kan påträffas i skogsmiljöer av den typ som finns kring
vindkraftsetableringen.
Bestämmelser om artskydd
Artskyddsförordningens § 4 omfattar alla vilda fåglar men arter utpekade som särskilt
skyddsvärda i förordningen, rödlistade arter, samt arter som uppvisar en negativ
populationsutveckling har extra skyddsvärde och bör prioriteras i skyddsarbetet. Bland annat är
4

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
det förbjudet att avsiktligt störa dessa arter under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och
flyttningsperioder.
Generell beskrivning av vindkraftens påverkan på fågellivet
Vindkraft kan påverka fåglar negativt på fler sätt. En vindkraftspark tar mark i anspråk och
minskar och styckar upp lämpliga häckningshabitat. Vidare stör vindkraften bort vissa
fågelarter. Kollisionsrisk föreligger och i ett större perspektiv riskerar barriäreffekter att uppstå.
Uppgifter om risker för olika grupper, störningsavstånd med mera är hämtade från rapporten
”Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport” (Rydell 2011).
Störningseffekter
I flera olika studier har negativ påverkan för häckande fåglar observerats för alla studerade
grupper, men med vadare som den mest känsliga gruppen. Utanför häckningssäsong har det
även för gäss och änder i de allra flesta studier påvisats en störningseffekt med lägre tätheter i
förekomst i anslutning till områden med vindkraft.
Den mark som vindkraftsparken tar i anspråk blir mer eller mindre otillgänglig för häckande
fåglar, fåglar som födosöker med mera.
Även om vadare och änder är de känsliga grupperna är det tättingar som påverkas i störst antal.
Det finns över 100 studier på hur olika tättingarter påverkas av störningseffekter från
vindkraftverk. Studierna visar på störningsavstånd upp till 190 meter under häckningstid för
olika arter av tättingar. För vadare och änder är störningsavstånden större.
Kollisioner
Vindkraftparken utgör en fara för flygande fågel. Risken för kollision mellan fåglar och
vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika fågelarter. Detta har kopplats till deras
manövreringsförmåga och flygbeteenden. Tillgänglig forskning visar att det är måsfåglar och
rovfåglar som löper störst risk att kollidera med vindkraftverk. Risker för olika arter av rovfågel
är bäst känd och i Sverige rör det sig främst om kungsörn, havsörn, röd glada men även
pilgrimsfalk. Även skogshöns är en grupp fåglar som är överrepresenterade när det gäller
kollisioner med vindkraftverk. I absoluta tal är det dock flest småfåglar (tättingar) som
förolyckas och detta beror på att de förekommer i överlägset flest antal. Kollision med master
och stillastående verk är också en risk, och sker främst vid väderomslag med dålig sikt för
fåglarna.
Barriäreffekter
En följd av att de flesta fåglar undviker vindkraftsparker gör att det bildas barriärer i landskapet.
Att enskilda lokaler blir otillgängliga för t.ex. flyttande fåglar är i regel betydelselöst, men det
kan få en negativ effekt då utbyggnad sker på många platser.
5

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
Tillvägagångssätt vid denna studie
Naturvårdsprogrammet för Tidaholms kommun, uppgifter från Svalan och artdatabanken har
studerats. Sökningar av observationer i Svalan har gjorts för utredningsområdet (se figur 2).
Avgränsningen i tid är från 2009 till 25/4-2012. Observationer från ett större område har
skannats (även observationer från Gimmenesjön) Observationer av rödlistade arter begärts in
från artdatabanken. Lars-Göran Lindgren, fågelskådare från trakten som även har författat
kommunens naturvårdsprogram, har intervjuats om området och dess värden för fågel i
allmänhet och skogshöns och rovfåglar i synnerhet.
Figur 2: Utredningsområdet, från vilket artdatabanken lämnat uppgifter om rödlistade fågelarter i.
Tabell 1: Förutom rödlistade arter har fågelarter som ingår i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv, eller har minskat
med minst 50 % under perioden 1975-2005 enligt svensk häckfågeltaxering studerats. Arter som
analyserats vidare anges med kursiverad stil.
Art Kommentar
Kungsörn Kan passera verksamhetsområdet vid flytt. Fåtal övervintrar
på Hökensås.
Brun kärrhök
Har noterats med enstaka observationer under
häckningsperioden i Gimmenesjön. Kan passera
verksamhetsområdet vid flytt.
Fiskgjuse Födosöker i Gimmenesjön. Häckar troligen på östra eller
norra sidan av sjön, okänt var.
Bivråk Noterats häckande utredningsområdet (från
Atlasinventeringen som avslutades 1985, uppgift via
artdatabanken). Tveksamt om den är kvar i området.
Sparvuggla Flera noteringar inom utredningsområdet.
Sångsvan Kan passera verksamhetsområdet vid flytt.
6

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
Trana Kan passera verksamhetsområdet vid flytt.
Grönbena Kan passera verksamhetsområdet vid flytt.
Järpe Har noterats i norra delen av vindkraftsparken vid
Långbergstorp.
Orre Spel har noterats i närheten av Gasarp. Oklart om det är från
lämplig häckningslokal eller från annan plats.
Tjäder Tupp (ej spelande) har noterats i närheten av Gasarp.
Göktyta Knuten till lövmiljöer. Verksamhetsområdet är ingen miljö där
den uppehåller sig.
Gröngöling Knuten till lövmiljöer. Verksamhetsområdet är ingen miljö där
den uppehåller sig.
Domherre Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft.
Gulsparv Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft. Arten är
knuten till jordbrukslandskapet. Verksamhetsområdet är ingen
miljö där den uppehåller sig.
Mindre flugsnappare
Arten är knuten till lövmiljöer. Verksamhetsområdet är ingen
miljö där den uppehåller sig.
Kornknarr Arten är knuten till jordbrukslandskapet Verksamhetsområdet
är ingen miljö där den uppehåller sig.
Turkduva Arten är knuten till jordbrukslandskapet Verksamhetsområdet
är ingen miljö där den uppehåller sig.
Tornseglare Kan attraheras av stiltjen i lä från ett vindkraftverk men arten
är knuten till jordbruksmiljöer. Verksamhetsområdet är ingen
miljö där den uppehåller sig.
Backsvala Kan attraheras av stiltjen i lä från ett vindkraftverk men arten
är knuten till öppna slänter med mjäla och sand, och ett öppet
jordbrukslanskap. Verksamhetsområdet är ingen miljö där den
uppehåller sig.
Entita Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft. Obs från
1839, ingen känd häckning på senare tid.
Lappmes Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft. Obs från
1839, ingen känd häckning på senare tid.
Hämpling Tättingar är generellt inte så känsliga för vindkraft. Arten är
knuten till jordbrukslandskapet, vindkraftparken är ingen miljö
där den uppehåller sig.
Beskrivning av känsliga arter i utredningsområdet
Inga av arterna i tabell 1 har konstaterats häcka i utredningsområdet. Observationer för dessa
arter har inhämtats från Svalan från 2009 och framåt. Uppgifter från artdatabanken är från 1839
(!) och framåt.
KUNGSÖRN
Kungsörn häckar inte i utredningsområdet enligt uppgifter som inhämtats från Svalan och
artdatabanken. Från området som information inhämtats för har ett fåtal observationer av
7

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
kungsörn rapporterats de senaste åren (från 2009 och framåt). Kungsörn övervintrar på
Hökensås, men övervintrande örnar har inte observerats i utredningsområdet utan längre öster ut
(Lars-Göran Lindgren, muntligen) . Den passerar sällsynt vid flytt, men flytten går mestadels
längre väster ut i Tidans dalgång (Lars-Göran Lindgren, muntligen).
Kungsörn kan kollidera med vindkraftverk, särskilt om det finns vindkraftverk i närheten av
boplatsen där fåglarna vistas under lång tid och där ungarna har sin flygträning. Områden med
koncentration av övervintrande örnar kan också ge en förhöjd risk för kollisioner. I området
finns varken häckande kungsörn eller koncentrationer av övervintrande fåglar.
Verksamhetsområdet ligger inte heller i något välfrekventerat flyttstråk. Därmed är risken låg
att kungsörnar riskerar att kollidera med vindkraftverk i parken.
FISKGJUSE
Fiskgjuse har ingen känd häckningsplats inom utredningsområdet. Den födosöker i
Gimmenesjön och har ett par gånger noterats som förbiflygande i utredningsområdet. Troligtvis
häckar den på östra eller norra sidan av sjön, okänt var (Lars-Göran Lindgren). Det är osäkert på
vilket avstånd en häckningsplats ligger från verksamhetsområdet, men eftersom bara ett fåtal
observationer inrapporterats de senaste åren verkar inte Gimmenesjön vara en frekvent fiskesjö
för den, och den häckar troligtvis flera kilometer från verksamhetsområdet. Därmed utgör inte
vindkraftsverksamhet någon risk för fiskgjuse i trakten.
SPARVUGGLA
Sparvugglan är inte rödlistad och har en stabil population i Sverige. Den finns väl spridd i södra
Sverige och längs Norrlandskusten. Från undersökningsområdet har flera noteringar skett i
Svalan, öster om vindkraftverken kring Skinnmon och Gasarp. Det har bland annat observerats
spel under våren. Sparvuggla har observerats spelande cirka 700 meter från närmsta planerade
vindkraftverk. Generellt kolliderar inte ugglor så ofta med vindkraftverk (Rydell 2011), men det
finns få studier kring detta och inga uppgifter om sparvugglan specifikt.
Sparvuggla jagar småfågel och gnagare, delvis under dygnets ljusa timmar. Den jagar ganska
lågt i terrängen. Under vintern finns en liten risk att sparvuggla kolliderar med stag och master,
då den utökar sitt jaktområde. Stor omfattning av tung trafik på vägen mellan Skinnmon och
Gasarp kan störa häckande fåglar under senvintern till försommaren. För att undvika störningen
kan byggtiden läggas till annan tid på året eller ske på andra vägar Sammanfattningsvis kan
sparvugglan påverkas på berörda lokaler, med störd häckning under någon säsong. I övrigt är
riskerna små för påverkan av sparvuggla som häckar i utredningsområdet.
SKOGSHÖNS (JÄRPE, ORRE, TJÄDER)
Hönsfåglar kolliderar relativt ofta med vindkraftverk och andra konstruktioner jämfört med
andra grupper (Rydell 2011). Tjäder, orre och järpe har alla olika krav på miljön. Tjäder och
orre spelar då det samlas många hanar på en begränsad plats under inledningen av
häckningsperioden.
Järpe har noterats i norra delen av vindkraftsparken vid Långbergstorp. Orre och tjäder har
noterats vid Gasarp. Dock rör det sig om få fåglar och risken att kollisioner sker är liten. Ingen
påverkan bedöms ske på den regionala populationen.
Spel sker när det finns många tuppar på en begränsad plats. För att det ska samlas många fåglar
krävs vissa miljöer. För tjäder finns spelplatserna i uppvuxen skog och för orre finns de
vanligen på stora, öppna myrar.
Sång från orrspel har noterats i närheten av Gasarp. Det rör sig om observation av som mest tre
tuppar. Oklart om det är från lämplig häckningslokal eller från annan plats. Observationer har
skett cirka 700 meter från närmsta vindkraftverk. Anläggningsarbeten bör inte påverka på det
avståndet.
8

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
Tjäderspel har inte rapporterats från området. Då vindkraft anläggs i skogsmiljöer där det
förekommer tjäderspel är rekommendationen att lämna skyddszoner kring spelplatsen på cirka
en kilometer kring spelplatsen om det bedöms att spelplatsen är stor och viktig med fler än fem
spelande tuppar. Så är inte fallet här.
Sammanfattande bedömning
Inom utredningsområdet finns inga uppgifter eller annat som tyder på förekomster av fågelarter
som är etablerade eller använder utredningsområdet på ett sådant sätt att de påverkas negativt av
vindkraftsparken. Skyddszoner runt myrar vid vägdragning och andra verksamheter är positivt
ur fågelsynpunkt, liksom att anpassning av byggtid sker så att den sker utanför häckningssäsong
i möjligaste mån.
9

Bilaga 1 Förstudie fågelliv
Referenser
Artskyddsförordning; utfärdad den 8 november 2007.
Hjernquist M. 2010: Åtgärdsprogram för kungsörn, 2011–2015, Rapport 6430 Naturvårdsverket
Tjernberg. M. 2006: Artfaktablad Aquila chrysaetos – kungsörn Artdatabanken SLU
Rydell J, Engström H, Hedenström A, Kyed Larsen J, Pettersson J, Green M. 2011:
Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss en syntesrapport. Naturvårdsverket, rapport
6467.
Svensson S, Svensson M, Tjernberg M, 1999: Svensk fågelatlas, Artdatabanken, SLU
Tidaholms kommun Naturvårdsprogram 2010-2014, programdel och objektsdel för Härja.
PERSONLIG KOMMUNIKATION
Lindgren Lars-Göran, fågelskådare och naturvårdsbiolog på Tidaholms kommun.
DIGITALT MATERIAL
Utsökningar i Svalan 2012-04-25
Utdrag från Artdatabanken 2012-04-23
OPUBLICERAT MATERAL:
Anmälan enligt miljöbalken avseende etablering av vindkraftverk Vindpark Härja, Scanergy
Wind AB
10