Problemlösning och beslutsfattande

Problemlösning och
beslutsfattande
Subjektiva och ganska irrationella
processer….

Stegvis problemlösning
Ex. vid lösning av ”The Tower of Hanoi”
Initialt kunskapstillstånd
Kognitiva operationer
(information bearbetas och ger nya
kunskapstillstånd)
Måltillstånd
(lösning på problem)
Kunskapstillstånd avser de kunskaper som en
person kan hålla aktuella i ett givet tillfälle
Problemrymd är ett problems totala antal
kunskapstillstånd (I schack är denna enorm)

Stegvis problemlösning
Missionärs och kannibalproblemet:
Tre missionärer och tre kannibaler ska ta sig över
en flod. De har en båt till förfogande, som tar
högst tre personer. Alla kan ro. Men det får
aldrig bli fler kannibaler än missionärer på
någondera sidan av floden, för då övermannar
kannibalerna missionärerna och äter upp dem.
Hur ska förflyttningarna gå till för att alla ska
komma över till andra sidan?

Stegvis problemlösning
Anders, Bertil, Cilla, David, Eva, Fredrik och
Gösta är alla medlemmar av släkten Andersson.
Anders är morfar till Fredrik, men han är också
far till Bertil. Cilla är gift med David och
dessutom mor till Fredrik. David är far till Gösta
och Bertil är far till Eva. Alla familjer är ”hela”
familjer, och inga skilsmässor, omgiften,
adoptioner eller utomäktenskapliga relationer är
inblandade. Är Eva kusin till Gösta?

Strategier för stegvis problemlösning
1. Upplösning – dela upp problemet i delar
2. Arbeta baklänges – utgå från måltillstånd och
se vad som krävs för att nå dit
3. Analogier – använd dig av tidigare lösningar
på liknande problem som till det yttre ändå
kan vara olika

Plötslig problemlösning – Aha!
Måltillstånd oklart –utgörs av lösningen
Tåg A lämnar Baltimore och åker med en hastighet av 25 km/h mot Washington.
Samtidigt lämnar tåg B Washington och åker med samma hastighet mot Baltimore.
En kråka som har fått amfetamin lämnar samtidigt som tåg A Baltimore och flyger
med en hastighet av 60 km/h tills det möter tåg B då vänder den och flyger tills den
möter tåg A och då vänder den igen och fortsätter så tills båda tågen möts. Hur långt
har kråkan flugit då?

Plötslig problemlösning – Aha!
Med hjälp av föremålen
till höger, sätt upp ljuset
på väggen så att det kan
fungera som en ljuskälla.
Ett av Karl Dunkers
klassiska problem.

Plötslig problemlösning – Aha!
Genom att flytta endast två
tändstickor gör sju
kvadrater!
Set- effekter -
föreställningar som kan
hindra en lösning av
problemet ex.
funktionsfixering.
Inkubationstid –
Att du lägger ifrån dig
problemet en stund kan
underlätta lösning av
problemet för att det kan
ske en omstrukturering, dvs
du kan se problemet på ett
nytt sätt!

Positiv och negativ transfer
Positiv transfer
Våra tidigare erfarenheter
är till nytta och hjälper oss
att lösa problemet/fatta
rätt beslut
Negativ transfer
Våra tidigare erfarenheter
leder oss fel och hindrar
oss från att lösa
problemet/fatta rätt
beslut

• Deduktiv logik
Utgår från regler eller ett allmänt förhållande
(premisser)
Utifrån premisserna följer en logisk slutsats
exempelvis:
- Alla däggdjur föder levande ungar (premiss)
- Vargen är ett däggdjur (premiss)
Slutsats: Vargen föder levande ungar
Alla däggdjur föder levande ungar.
Hajen föder levande ungar.
Slutsats?
Felslutet att bekräfta följden
Konfirmatoriskt bias – mänsklig tendens att
söka bekräftelse för regel istället för att testa
(fyrkortsproblemet)
Logiska slutsatser
• Induktiv logik
Utgår från premisser om enskilda förhållanden
och framlägger slutsatser om något allmänt, dvs
något sannolikt, men inte säkert, exempelvis:
-Solen gick ner igår och upp i morse.
-Förra veckan gick solen ner varje dag och upp
morgonen efter.
-I höstas gick solen ner varje dag och upp följande
morgon.
-På alla ställen i världen där jag har varit har solen
gått ner en gång och upp igen under 24 timmar.
Slutsats: Solen går ner en gång och upp en gång
under 24 timmar.

Beslutsfattande görs i en situation
som är osäker annars finns inget
beslut att fatta!
Det innebär att beslutsfattande ofta
bygger på sannolikhetsbedömningar
eftersom vi sällan har exakt alla fakta på
bordet!

Bias vid bedömningar och beslutsfattande
- dvs systematiska avvikelser från vad som är logiskt
Människor tenderar att överskatta sannolikhet för mycket ovanliga händelser (detta utnyttjas av
lotterier och försäkringsbolag)
Subjektiva referenspunkter styr
våra bedömningar, dvs det beror på vad vi utgår ifrån när vi ska göra en bedömning av en situation. Vi
använder ofta tumreglerna:
Förankring – Ny information kan påverka vår uppfattning om något men den gamla uppfattningen
fungerar som ett ankare, vilket gör att vi inte helt tar till oss den nya informationen
Representativitet – Vid bedömning om något tillhör en viss kategori utgår vi från likheten med dem i
kategorin
Tillgänglighet – Vid bedömningar påverkas vi av vad som är lättast att komma ihåg när vi ska avgöra
sannolikheten för något
Tumregler är mentala genvägar som ofta fungerar men som inte alltid ger ett korrekt svar.
Algoritmer går igenom alla möjligheter och hittar rätt svar men detta sätt att lösa problem kan vara
väldigt tidskrävande

Bias vid bedömningar och beslutsfattande
- dvs systematiska avvikelser från vad som är logiskt
Statistiskt korrekt för att maximer vinst och minimera förlust:
Sannolikheten storleken på vinsten/förlusten (men så tänker inte vi..)
• Vi tenderar att bli riskundvikande vid val mellan möjliga vinster
dvs; Hellre en säker liten vinst än en stor osannolik.
• Vi tenderar att bli risksökande vid val mellan möjliga förluster
dvs; Hellre en stor osannolik förlust än en liten säker förlust.
När man utformar gränssnitt bör man underlätta beslutsfattande genom att
tänka på detta bias och göra valen till val mellan vinster när det påverkar
säkerheten! Exempelvis ska inte ett driftstopp ses som en liten men säker
förlust jämfört med en stor osannolik förlust utan en lite säker vinst jämfört
med en större men mer osäker vinst – då blir vi riskundvikande istället för
risksökande!!

Hur kan man förklara att vi är så
irrationella?

Hur påverkar stress våra kognitiva
funktioner?
Vad är stress?
En fysisk och psykisk reaktion på en stressor (något
som stressar oss)
Exempel på stressorer:
Kyla, hot, utmaningar, oväntade händelser
I samband med arbetsuppgifter kan följande leda
till stress:
Sensorisk/Kognitiv överstimulering
Sensorisk/Kognitiv/Social understimulering

Karaseks modell

Stress och prestationer

Stress och prestationer

Stress och tänkande
Perception – vi får tunnelseende och fokuserar på
stressor. Konfirmatoriskt bias förstärks, dvs vi söker
bekräftelse på snabba antaganden.
Minne – arbetsminnets kapacitet minskar; vi kan hålla
mindre information aktiv och inkodning i långtidsminne
försvåras. Långtidsminnet slår på autopiloten och därför
fattar vi mindre övervägda beslut.
Snabbhet prioriteras före precision vilket kan leda till att
vi gör flera fel än vid lugna omständigheter.