Effektivare hantering av stora o komplicerade brottmål.pdf

More documents

Recommendations

Info

Bestämmelserna om brottskonkurrens bör kunna användas för att renodla processen. Det är således viktigt att uppmärksamma de möjligheter som konkurrensläran ger i detta hänseende. Det ligger normalt inte något egenvärde i att åtala för fl era brott än som enligt konkurrensläran är nödvändigt om straff värdet inte i någon nämnvärd utsträckning påverkas. Eftersom det inte fi nns resurser att utreda alla brott och det inte kan anses vara ett vitalt samhällsintresse att lägga ner stort arbete på juridiska hårklyverier bör möjligheterna att rensa bort vissa brott som konkurrensläran medger inte underskattas (Nils Jareborg, a.a., s. 158 ff .). En utrensning kan vara motiverad dels för att man därigenom undviker en orättvis dubbelbestraff ning och dels om den kvarvarande brottsligheten är så bagatellartad att den inte skulle föranleda ytterligare straff om den beaktades eller att den utrensade brottsligheten beaktas genom utformningen av straff skalan eller inom ramen för straff mätningen för den dominerande brottstypen. Av intresse i detta sammanhang är konsumtion på grund av brottsenhet, regelkonkurrens och medbestraff ade gärningar (Magnus Ulväng, Påföljdskonkurrens – Problem och principer, 2005). Konsumtion inom ramen för brottsenhet innebär att man utifrån olika kriterier skapar en enhet för ett visst brott, inom vilket ett fl ertal olika likartade gärningar ryms. Som exempel kan nämnas att fl era slag mot en person anses som en och samma misshandel. Konsumtion på grund av regelkonkurrens innebär att olika straff bud överlappar varandra. Ett rån konsumerar t.ex. stöld. Av särskilt intresse för gruppens arbete är konsumtion inom ramen för medbestraff ade gärningar. Viss brottslighet kan konsumeras på den grunden att bestraff ningen av ett brott sker genom bestraff ningen av ett annat. Gärningsmannen anses i dessa fall ha begått fl era brott, d.v.s. konkurrensen är verklig. Som exempel kan nämnas att stöld konsumerar i de fl esta fall efterföljan- 35
de skadegörelse, rån kan konsumera en rad sidobrott t.ex. olaga hot, hemfridsbrott och tillgrepp. Det är här fråga om gärningar som alltså inte utgör del av själva rånet (d.v.s. ingår i samma brottsenhet) utan gärningar som begås under tiden som huvudbrottet pågår (se i detta sammanhang NJA 1967 s. 93). Som ytterligare exempel kan nämnas att grova förmögenhetsbrott normalt konsumerar bokföringsbrott, utpressning konsumerar ocker och förskingring konsumerar efterföljande brott enligt BrB 10:4-10:8. 4.4.3 Idé Genom att använda konkurrensläran för att koncentrera utredningar på enbart vissa gärningar och lägga andra åt sidan kan resurser sparas genom att tid inte behöver åtgå till utredning och lagföring av dessa brott. Man kan då även undvika utredning och bedömning av komplicerade rekvisit. Målsättningen bör vara att åtal skall utformas så att brottslighetens samlade straff värde i huvudsak speglas. Utbildning och ett utökat erfarenhetsutbyte med t.ex. seminarier för åklagare, domare, advokater och företrädare för rättsvetenskapen kring denna fråga (och andra frågor) vore önskvärt. 36
Page 1 and 2: EFFEKTIVARE HANTERING AV STORA OCH
Page 3 and 4: Tryck & Produktion: Edita 2006 Omsl
Page 5 and 6: 5.2 Förundersökningsplan ........
Page 8: 1 Inledning Vissa typer av brottsli
Page 11 and 12: idéer och inspiration för framtid
Page 13 and 14: Erkännande och medverkan föreslå
Page 15 and 16: När regeln i tredje punkten tillko
Page 17 and 18: ott. En bedömning skall i stället
Page 19 and 20: grunder som kan aktualiseras. Varje
Page 21 and 22: Det fi nns ett större utrymme för
Page 23 and 24: 4.2 Förändrad åtalsplikt 24 Bed
Page 25 and 26: När det gäller begreppen absolut
Page 27 and 28: som skall drivas skulle det ge stö
Page 29 and 30: Det danska systemet där åklagaren
Page 31 and 32: 4.3 Avkriminalisering, administrati
Page 33: 4.3.2 Idé Gruppen anser att det ä
Page 37 and 38: pågå 25-30 dagar i rätten, skall
Page 39 and 40: 5.2.3 Idé Gruppen ser det som ange
Page 41 and 42: vilka kompletteringar han påkallar
Page 43 and 44: sättningsvis skall bedrivas eller
Page 45 and 46: 5.5 Försvararens roll 46 Bedömnin
Page 47 and 48: 5.6 Genomströmningstid som kvalite
Page 49 and 50: av fördel med hänsyn till eff ekt
Page 51 and 52: tidigare, inför rätta, har hålli
Page 54 and 55: 6 Effektivare rättegång 6.1 Inled
Page 56 and 57: likvärdig part till åklagaren. Ä
Page 58 and 59: För att den misstänkte skall vits
Page 60 and 61: digheter som den tilltalade vill å
Page 62 and 63: samt att använda förberedelseinst
Page 64 and 65: 6.5 Rättens sammansättning Bedöm
Page 66 and 67: 6.6 Möjlighet att hänskjuta en pr
Page 68 and 69: Vid bedömningen av om detta är en
Page 70 and 71: 7 Den misstänktes erkännande och
Page 72 and 73: ligt tillbakaträdande. Även om be
Page 74 and 75: 7.2.3 Idé Billighetshänsyn bör i
Page 76 and 77: Gruppens uppfattning är att reform
Page 78 and 79: Ett alternativ skulle kunna vara at
Page 80 and 81: nivån annars ligger i intervallet
Page 82 and 83: påföljd han kan förvänta, och g
Page 84 and 85:
Mycket av diskussionen kring fråga
Page 86 and 87:
att han använder sin rätt att t.e
show all

Effektivare hantering av stora o komplicerade brottmål.pdf

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?