Att leva med KOL - Akademiska sjukhuset
Att leva med KOL - Akademiska sjukhuset
Att leva med KOL - Akademiska sjukhuset
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Att</strong> <strong>leva</strong> <strong>med</strong> <strong>KOL</strong>
Innehåll<br />
Allmänt om <strong>KOL</strong><br />
Sjukdomen <strong>KOL</strong> 5<br />
Symtom och diagnos 6<br />
Hur ställs diagnosen? 5<br />
Sluta röka! 6<br />
Försämringsepisoder – se upp för infektioner! 6<br />
Fysisk aktivitet och träning 7<br />
Patientutbildning och patientstöd 8<br />
Arbete och vardag 8<br />
Läke<strong>med</strong>el 0<br />
Så behandlas <strong>KOL</strong><br />
Kol och andra sjukdomar<br />
Hälsoråd till den som har <strong>KOL</strong><br />
Matknep för <strong>KOL</strong>-patienter<br />
Mer information 4
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (<strong>KOL</strong>) är en av våra stora folksjukdomar. Mellan<br />
500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas ha sjukdomen. Den förekommer<br />
hos nära tio procent av personer över 45 år.<br />
De flesta har sjukdomen i lindrig form och många lever <strong>med</strong> den utan att ha fått<br />
diagnosen <strong>KOL</strong>. Symtomen kommer ofta krypande och sjukdomen utvecklas<br />
långsamt. Patienter <strong>med</strong> <strong>med</strong>elsvår och svår <strong>KOL</strong> har hög sjuklighet och hög risk<br />
för tidig död.<br />
Allmänt om <strong>KOL</strong><br />
Rökning är den helt dominerande orsaken till kol. Mer än hälften<br />
av alla rökare får sjukdomen. Det är viktigt att upptäcka personer<br />
<strong>med</strong> tidiga eller lindriga symtom så att de kan få information och<br />
hjälp till rökstopp som kan förhindra att de får en svår form av kol.<br />
kol påverkar alla kroppens organ. Skador på lungorna begränsar<br />
luftflödet. De läker inte, och blir värre i takt <strong>med</strong> att sjukdomen<br />
fortskrider. Ny forskning visar att kol är starkt kopplad till<br />
hjärt-kärlsjukdomar som hjärtsvikt, hjärtinfarkt och stroke.<br />
Behandlingen är i första hand rökstopp, fysisk aktivitet och<br />
träning, utbildning och behandling <strong>med</strong> läke<strong>med</strong>el mot hjärtsvikt,<br />
högt blodtryck och höga blodfetter.<br />
Rökstopp är det enda som kan bromsa sjukdomen, fysisk aktivitet<br />
minskar risken för försämringsepisoder och läke<strong>med</strong>len minskar<br />
markant risken för hjärtinfarkt, stroke och sjukhusvistelser.<br />
I andra hand ges inhalationsläke<strong>med</strong>el. De minskar dock endast<br />
marginellt risken för försämringsepisoder. Inhalationerna påverkar<br />
inte sjukdomsförloppet nämnvärt.<br />
4
Sjukdomen <strong>KOL</strong><br />
kol är en inflammatorisk sjukdom i luftvägar och lungor. Inflammationen<br />
förtränger lungans minsta luftrör, förstör lungblåsorna<br />
och smälter ihop dem till större blåsor.<br />
Detta försvårar luftflödet till och från lungorna (luftvägsobstruktion)<br />
och upplevs av den drabbade som andfåddhet och dålig ork.<br />
Rökare får dessutom inflammation i de större luftrören. Det leder<br />
till irritation och ökad slembildning, hosta och upphostning.<br />
Detta brukar betraktas som en sjukdom för sig, kronisk bronkit.<br />
Också kronisk bronkit beror oftast på rökning och ska ses som<br />
tecken på kol även om luftvägsobstruktion ännu inte går att mäta.<br />
Det kan ta flera årtionden innan kol leder till svåra andningsbesvär,<br />
men de blir långsamt värre så länge rökningen fortgår.<br />
Redan skadade luftvägar och lungblåsor läker inte efter rökstopp,<br />
men nya skador uppstår inte. Hosta och upphostning kan också<br />
försvinna.<br />
Svår kol kan även få konsekvenser som undernäring, muskelsvaghet,<br />
benskörhet, ökad mottaglighet för luftvägsinfektioner<br />
samt påverkan på personens psykologiska och sociala funktion.<br />
När kronisk andningssvikt tillstöter kan syrebristen försämra<br />
funktionen i andra organ.<br />
Fler kvinnor än män röker och allt fler kvinnor får kol. De blir<br />
sjukare än män och deras tillstånd kräver fler dagar på sjukhus och<br />
fler läkarbesök. Sjukdomsförloppet är olika för kvinnor och män.<br />
5
Symtom<br />
• Symtomen börjar oftast <strong>med</strong> nästan ständig hosta och upp-<br />
hostning av slem, så kallad rökhosta, som rökarna upplever<br />
som ett naturligt tillstånd.<br />
• Försämringen av luftrör och lungor kommer smygande<br />
och märks oftast inte förrän efter tiotals år. De tydligaste<br />
symtomen är då försämrad lungfunktion, trötthet och<br />
dålig ork samt andfåddhet – vid måttlig ansträngning<br />
och ibland även i vila.<br />
Perioder <strong>med</strong> försämring i samband <strong>med</strong> infektioner <strong>med</strong> ökad<br />
hosta och missfärgad upphostning är ett typiskt symtom även i<br />
tidiga stadier. Hos personer <strong>med</strong> utvecklad kol ger akuta luftvägsinfektioner<br />
allvarlig och långvarig sjukdom. Eftersom nästan<br />
alla som har kol är rökare, förknippar de ofta symtomen <strong>med</strong><br />
rökningens kända negativa effekt på konditionen. Därför finner de<br />
sig i sin minskade ork och anpassar sig till den.<br />
Stillsamma personer som inte sätter sin förmåga att andas på prov<br />
kan ha förlorat mer än hälften av sin andningsförmåga på grund<br />
av kol innan de förstår att de är sjuka. När andningsförmågan blir<br />
allt sämre brukar dock symtomen komma fort och bli allt värre.<br />
När sjukdomen utvecklats till svår kol får den karaktären av<br />
allmänsjukdom eftersom flera organ blir påverkade, till exempel<br />
hjärta, muskler och skelett. Aptitlöshet, avmagring och muskelsvaghet<br />
är vanligt.<br />
Hur ställs diagnosen?<br />
kol kan misstänkas hos alla rökare och tidigare rökare som känner<br />
av andfåddhet. I synnerhet vid symtom som hosta eller upphostning.<br />
Diagnos ställs genom att <strong>med</strong> spirometri (lungfunktionsmätning)<br />
påvisa luftvägsobstruktion som finns kvar trots behandling.<br />
6
I de flesta fall kan patienten få diagnos, utredas och behandlas av<br />
distriktsläkare på vårdcentraler.<br />
I svårare fall brukar distrikts-<br />
läkaren remittera till en lungspecialist<br />
som kan göra större<br />
lungfysiologiska undersökningar<br />
och fastställa halten syre och<br />
koldioxid i blodet.<br />
Sjukdomens svårighetsgrad<br />
varierar. De flesta som drabbas<br />
har lindriga former och behöver inte behandling <strong>med</strong> läke<strong>med</strong>el.<br />
Överlägset viktigaste åtgärden är rökstopp.<br />
Sluta röka!<br />
Det är aldrig för sent att sluta röka. Efter ett rökstopp bromsas<br />
försämringen i lungorna markant och livskvaliteten blir bättre.<br />
Hejdas förloppet upp i tid kan man slippa komplikationer som<br />
avmagring, kraftlöshet, andningssvikt och belastning på hjärtat.<br />
En person <strong>med</strong> kol som ska sluta röka ges i första hand nikotinersättnings<strong>med</strong>el<br />
och i andra hand läke<strong>med</strong>el som kan minska<br />
röksuget. Läke<strong>med</strong>elsbehandlingen ska börja en till två veckor före<br />
”fimpadatum”. Professionell hjälp finns att få på vårdcentralen eller<br />
Sluta-röka-linjen (se sid 14).<br />
Behandlingen är främst att övertyga den som har<br />
kol om att sluta röka och att ge det <strong>med</strong>icinska och<br />
psykologiska stöd som kan säkra ett permanent<br />
rökstopp.<br />
För den som lyckats bli rökfri är det också viktigt <strong>med</strong> insatser för<br />
att undvika återfall. Om den sjuke bor tillsammans <strong>med</strong> en rökare<br />
blir avvänjningen svårare. Även livskamraten bör erbjudas hjälp.<br />
7
Försämringsepisoder – se upp för infektioner!<br />
Lungsjuka ska undvika infektioner, eftersom varje infektion kan<br />
skada lungorna ytterligare. Personer som fortfarande röker och har<br />
hosta <strong>med</strong> slem, löper en ökad risk att drabbas av akuta bronkiter<br />
och lunginflammationer eller andra bakterieinfektioner.<br />
Den vanligaste bakterieinfektionen hos personer <strong>med</strong> kol är<br />
ett så kallat bronkitskov. Det innebär ökande hosta <strong>med</strong> slem som<br />
ändrar färg från vitt, grått eller ofärgat till gult eller grönt. Detta<br />
tyder på varbildning i luftvägarna. Den drabbade känner sig sjuk<br />
och blir mer andfådd än vanligt. Feber kan vara ett tecken på<br />
lunginflammation.<br />
Ofta är det en vanlig virusförkylning som banar väg för bronkitskoven.<br />
kol-patienter som drabbas av svåra skov bör därför vara<br />
försiktiga vid kontakt <strong>med</strong> förkylda personer. Särskilt smittsamma<br />
är förkylda barn under fem år. En del skov går över av sig själva. I<br />
svårare fall behövs läkarhjälp och behandling <strong>med</strong> antibiotika.<br />
kol-patienter har också ökad risk att få lunginflammation.<br />
Därför rekommenderas vaccination mot influensa varje år<br />
och mot pneumokocker två gånger <strong>med</strong> sju års mellanrum.<br />
Det minskar risken för allvarliga lunginflammationer.<br />
Fysisk aktivitet och träning<br />
En kol-patient som kan behålla eller öka sin fysiska förmåga<br />
löper mindre risk för komplikationer eller följdsjukdomar.Regelbunden<br />
motion motverkar högt blodtryck och höga blodfetter.<br />
Det är viktigt att motionera varje dag, i den takt och på det sätt<br />
man klarar. <strong>Att</strong> gå, cykla, gympa eller simma är bra aktiviteter.<br />
Man ska välja det man tycker om!<br />
Dagliga promenader, även bara några hundra meter, förbättrar<br />
muskelkraft och cirkulation och ger stabilare lungfunktion. Den<br />
som rör sig i friska luften får också färre och mindre allvarliga<br />
8
infektioner. <strong>Att</strong> välja trapporna i stället för<br />
hissen är ett bra komplement.<br />
En sjukgymnast kan hjälpa den som<br />
fått kol att återhämta sig fysiskt, ge råd<br />
om bra andningsteknik och om hur man<br />
skonsamt kan hosta upp slem. Patienten<br />
får ett träningsprogram som kan stärka<br />
arm- och benmuskler och förbättra kondition<br />
och rörlighet.<br />
En arbetsterapeut kan hjälpa till <strong>med</strong><br />
tekniska hjälp<strong>med</strong>el och att anpassa<br />
bostaden. Arbetsterapeuten kan också visa bra arbetsteknik och ge<br />
goda råd om hur man utför vardagliga sysslor. <strong>Att</strong> ta pauser ofta<br />
är ett enkelt tips för att orka mer på längre sikt.<br />
Patientutbildning och patientstöd<br />
Utbildning om sjukdomen och hur man ska <strong>leva</strong> <strong>med</strong> den finns<br />
att få på vårdcentraler och distriktsläkarmottagningar, på <strong>Akademiska</strong><br />
<strong>sjukhuset</strong>s lung- och allergiklinik samt på Lasarettet<br />
i Enköping. Psykologiskt och socialt stöd kan också behövas.<br />
Samtalsstöd av en kurator, i grupp eller enskilt, kan vara till god<br />
hjälp. För att inhalationsläke<strong>med</strong>el ska ha effekt är det viktigt att<br />
få hjälp <strong>med</strong> att lära sig rätt inhalationsteknik.<br />
Arbete och vardag<br />
Många som drabbas av kol har avslutat sitt yrkesliv och gått i<br />
pension. Yngre personer <strong>med</strong> lindrig kol har oftast, <strong>med</strong>vetet<br />
eller o<strong>med</strong>vetet, anpassat levnadssätt och tempo efter sin försämrade<br />
lungfunktion och kan oftast fortsätta arbeta utan större problem.<br />
Är arbetet tungt och sker i dammiga miljöer kan det dock<br />
vara svårt att orka <strong>med</strong>. Man bör på ett tidigt stadium fundera<br />
över hur arbetssituationen kan lösas på lång sikt. Både läkare och<br />
arbetsgivare bör delta i planeringen.
Den som har svår kol orkar i allmänhet inte <strong>med</strong> ett normalt<br />
arbete, men sjukskrivning på heltid behöver inte vara det enda<br />
alternativet. <strong>Att</strong> fortsätta sitt yrkesliv, om än i begränsad omfattning,<br />
kan vara ett sätt att bryta den sociala isolering som många<br />
patienter upplever.<br />
Både på arbetsplatsen och i hemmet gäller det att lära sig att<br />
göra saker långsammare och att ta pauser. Den som drabbas av<br />
andnöd har nytta av att planera sina aktiviteter noga, och att välja<br />
bort en del. Söker man sig fram till det som fungerar ökar tryggheten<br />
och det går att våga lita på att kroppen klarar av att röra sig.<br />
Resor, flyg och bilkörning<br />
Även den som har svår kol kan <strong>med</strong> god planering och i samråd<br />
<strong>med</strong> läkare ge sig ut på resor. Men man bör vara <strong>med</strong>veten om<br />
att koncentrationsförmåga och uppmärksamhet minskar vid svår<br />
kol. Därför krävs en individuell bedömning för att avgöra om<br />
det är lämpligt att köra bil.<br />
Sex och samliv<br />
Oftast finns inga <strong>med</strong>icinska skäl för kol-patienter att avstå från<br />
sex. Precis som inför annan fysisk aktivitet kan det vara bra att ta<br />
sin luftrörsvidgande <strong>med</strong>icin i förebyggande syfte.<br />
Kost och näring<br />
Undervikt eller övervikt vid kol är viktigt att åtgärda. Om viktförlust<br />
upptäcks tidigt kan det hjälpa <strong>med</strong> kostråd och ändrad<br />
mathållning för att vikten ska stabiliseras. Näringstillskott av olika<br />
slag kan då vara nödvändiga och bör tas i samråd <strong>med</strong> dietist.<br />
Även övervikt kan hanteras i samråd <strong>med</strong> dietist.<br />
Alkohol<br />
Det finns inga <strong>med</strong>icinska skäl för personer <strong>med</strong> kol att avstå från<br />
alkohol, men liksom för alla är det viktigt att dricka <strong>med</strong> måtta<br />
0
och efter sina förutsättningar. Den som har svår kol löper stor<br />
risk att också drabbas av andra sjukdomar och kan därigenom vara<br />
känsligare för alkoholens skadeverkningar.<br />
Så behandlas <strong>KOL</strong><br />
• Rökstopp är viktigast!<br />
• Sund kost och motion är av stor nytta för kol-patienter.<br />
• Patientutbildning kan vara ett viktigt stöd.<br />
• Vid <strong>med</strong>elsvår/svår kol rekommenderas vaccinationer<br />
mot influensa och pneumokocker.<br />
• Vid kol är det viktigast att behandla <strong>med</strong> läke<strong>med</strong>el mot<br />
hjärtsvikt och läke<strong>med</strong>el som minskar risken för hjärtinfarkt<br />
och stroke.<br />
• Inhalationsläke<strong>med</strong>el är endast aktuellt vid <strong>med</strong>elsvår till<br />
svår kol. Dessa minskar endast marginellt risken för<br />
försämringsepisoder.<br />
Läke<strong>med</strong>el<br />
kol-patienter är i de allra flesta fall även hjärt- och kärlsjuka.<br />
Därför ges i första hand behandling <strong>med</strong> läke<strong>med</strong>el mot hjärtsvikt,<br />
högt blodtryck och höga blodfetter. Dessa läke<strong>med</strong>el minskar<br />
markant risken för försämringar i hjärtsvikt och sjukhusvistelser<br />
på grund av hjärtsvikt, hjärtinfarkt och stroke.<br />
I andra hand ges inhalationsläke<strong>med</strong>el som lindrar symtomen.<br />
De minskar endast marginellt risken för försämringsepisoder.<br />
Inhalationsläke<strong>med</strong>len påverkar inte sjukdomsförloppet.
Hälsoråd till den som har <strong>KOL</strong><br />
1. Om du röker är det viktigaste att du så fort som möjligt<br />
slutar. Sök hjälp om du inte klarar det på egen hand.<br />
2. Regelbunden motion håller musklerna i trim och tränar<br />
andningsmusklerna. En kol-patient som är van vid<br />
fysisk ansträngning är bättre rustad att klara den andfåddhet<br />
som sjukdomen <strong>med</strong>för. Ta vara på alla tillfällen till<br />
motion!<br />
3. Kontrollera din vikt. Viktförlust är en varningssignal.<br />
Ät en bra och blandad kost. Se till att du får i dig tillräck-<br />
ligt <strong>med</strong> kalk och vitamin D. Annars ökar risken för<br />
benskörhet.<br />
4. Om du är infektionskänslig bör du undvika kontakt <strong>med</strong><br />
förkylda personer, särskilt små barn.<br />
5. Vaccinera dig mot influensa varje år och mot pneumo-<br />
kocker två gånger <strong>med</strong> sju års mellanrum.<br />
6. Ta kontakt <strong>med</strong> en lokalförening av Hjärt- och Lungsjukas<br />
Riksförbund. Där erbjuds hjälp <strong>med</strong> till exempel motion<br />
och kontakt <strong>med</strong> andra människor i liknande situation.
Matknep för <strong>KOL</strong>-patienter<br />
Om du har dålig aptit:<br />
• Många små mål i stället för få stora.<br />
• Energi- och näringsrik mat.<br />
• Ha favoritmat hemma.<br />
Om du blir för snabbt mätt:<br />
• Ät energi- och näringsrik mat först.<br />
• Drick helst efter maten – inte under måltiden.<br />
• Kalla rätter känns mindre mättande än varma.<br />
Om du har andnöd:<br />
• Vila före maten.<br />
• Medicinera före maten.<br />
• Ät långsamt.<br />
• Ha färdigmat i reserv vid<br />
försämring.<br />
Om du är mycket trött:<br />
• Vila före måltid.<br />
• Färdiglagat sparar krafter.<br />
Vid övervikt eller undervikt<br />
• Ta hjälp av dietist/vårdcentral.
Här kan du få mer information<br />
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund<br />
Tel 08-55 606 200 info@hjart-lung.se<br />
www.hjart-lung.se<br />
Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Uppsala län<br />
Tel 018-3027 35 allan.ekohist@telia.com<br />
webbsida kan sökas via www.hjart-lung.se<br />
Blå rummet, <strong>Akademiska</strong> <strong>sjukhuset</strong><br />
Information om hälsa och sjukdom<br />
018-611 30 07 blarummet@akademiska.se<br />
www.akademiska.se/blarummet<br />
Infocenter, Lasarettet i Enköping<br />
0171-41 82 34 infocenter.le@lul.se<br />
www.lul.se/le/infocenter<br />
www.1177.se<br />
Skriv kol i sökfältet.<br />
Tel 1177<br />
Sjukvårdsrådgivning per telefon.<br />
Sluta-röka-linjen<br />
Gratis råd av tobaksavvänjare.<br />
www.slutarokalinjen.org<br />
020-84 00 00 eller 0771-84 10 10 från mobil.<br />
4
Broschyren har gjorts i samarbete mellan landstingets läke<strong>med</strong>elskommitté<br />
och representanter för pensionärs- och handikapporganisationer i Uppsala län.<br />
En stor del av materialet är hämtat från sjukvårdsrådgivningen www. 77.se<br />
– landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård.<br />
Broschyren kan beställas kostnadsfritt från landstingets läke<strong>med</strong>elsenhet,<br />
lake<strong>med</strong>el@lul.se eller 0 8-6 6 06.<br />
Foto:<br />
Sid Arash Atri, sid Andreas Lindgren, sid Gustaf Johansson, alla Bildarkivet.se<br />
Sid 7 Åke Schwan<br />
Tryck: Exaktaprinting, november 0 .<br />
6
Change language