Att leva med KOL - Akademiska sjukhuset

More documents

Recommendations

Info

Försämringsepisoder – se upp för infektioner! Lungsjuka ska undvika infektioner, eftersom varje infektion kan skada lungorna ytterligare. Personer som fortfarande röker och har hosta med slem, löper en ökad risk att drabbas av akuta bronkiter och lunginflammationer eller andra bakterieinfektioner. Den vanligaste bakterieinfektionen hos personer med kol är ett så kallat bronkitskov. Det innebär ökande hosta med slem som ändrar färg från vitt, grått eller ofärgat till gult eller grönt. Detta tyder på varbildning i luftvägarna. Den drabbade känner sig sjuk och blir mer andfådd än vanligt. Feber kan vara ett tecken på lunginflammation. Ofta är det en vanlig virusförkylning som banar väg för bronkitskoven. kol-patienter som drabbas av svåra skov bör därför vara försiktiga vid kontakt med förkylda personer. Särskilt smittsamma är förkylda barn under fem år. En del skov går över av sig själva. I svårare fall behövs läkarhjälp och behandling med antibiotika. kol-patienter har också ökad risk att få lunginflammation. Därför rekommenderas vaccination mot influensa varje år och mot pneumokocker två gånger med sju års mellanrum. Det minskar risken för allvarliga lunginflammationer. Fysisk aktivitet och träning En kol-patient som kan behålla eller öka sin fysiska förmåga löper mindre risk för komplikationer eller följdsjukdomar.Regelbunden motion motverkar högt blodtryck och höga blodfetter. Det är viktigt att motionera varje dag, i den takt och på det sätt man klarar. Att gå, cykla, gympa eller simma är bra aktiviteter. Man ska välja det man tycker om! Dagliga promenader, även bara några hundra meter, förbättrar muskelkraft och cirkulation och ger stabilare lungfunktion. Den som rör sig i friska luften får också färre och mindre allvarliga 8
infektioner. Att välja trapporna i stället för hissen är ett bra komplement. En sjukgymnast kan hjälpa den som fått kol att återhämta sig fysiskt, ge råd om bra andningsteknik och om hur man skonsamt kan hosta upp slem. Patienten får ett träningsprogram som kan stärka arm- och benmuskler och förbättra kondition och rörlighet. En arbetsterapeut kan hjälpa till med tekniska hjälpmedel och att anpassa bostaden. Arbetsterapeuten kan också visa bra arbetsteknik och ge goda råd om hur man utför vardagliga sysslor. Att ta pauser ofta är ett enkelt tips för att orka mer på längre sikt. Patientutbildning och patientstöd Utbildning om sjukdomen och hur man ska leva med den finns att få på vårdcentraler och distriktsläkarmottagningar, på Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik samt på Lasarettet i Enköping. Psykologiskt och socialt stöd kan också behövas. Samtalsstöd av en kurator, i grupp eller enskilt, kan vara till god hjälp. För att inhalationsläkemedel ska ha effekt är det viktigt att få hjälp med att lära sig rätt inhalationsteknik. Arbete och vardag Många som drabbas av kol har avslutat sitt yrkesliv och gått i pension. Yngre personer med lindrig kol har oftast, medvetet eller omedvetet, anpassat levnadssätt och tempo efter sin försämrade lungfunktion och kan oftast fortsätta arbeta utan större problem. Är arbetet tungt och sker i dammiga miljöer kan det dock vara svårt att orka med. Man bör på ett tidigt stadium fundera över hur arbetssituationen kan lösas på lång sikt. Både läkare och arbetsgivare bör delta i planeringen.
Page 1: Att leva med KOL
Page 4 and 5: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KO
Page 6 and 7: Symtom • Symtomen börjar oftast
Page 10 and 11: Den som har svår kol orkar i allm
Page 12 and 13: Hälsoråd till den som har KOL 1.
Page 14: Här kan du få mer information Hj

Att leva med KOL - Akademiska sjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?