Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen - Brottsförebyggande ...
Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen - Brottsförebyggande ...
Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen - Brottsförebyggande ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ibland är gränsen mellan trakasserier <strong>och</strong> korruption svår att dra, som när<br />
gärningspersonen skickat blommor eller andra former av gåvor till brottsoffret.<br />
Vad som talar e<strong>mot</strong> att detta skulle vara mutförsök är att offret inte<br />
tolkat det som en muta utan som trakasserier .<br />
Innebär bristen på korruptionsfall att problematiken saknas? För det<br />
första är korruption betydligt svårare att undersöka än trakasserier, hot<br />
<strong>och</strong> våld, till <strong>och</strong> med svårare än självcensur. Skälet är att när båda parter<br />
är överens finns det ingen anledning att anmäla korruptionen, båda parter<br />
har vunnit på ”affären”. De undersökningsmetoder som använts har<br />
också svårt att fånga in korruption. Som nämnts utgör korruption inte<br />
övergrepp i rättssak. Inte heller är det troligt att korruptionsförsök leder<br />
till stödsamtal hos <strong>brottsoffer</strong>jourer eller andra verksamheter där intervjuer<br />
genomförts.<br />
Sammanfattningsvis är korruption ovanligt i materialet. Ett skäl är sannolikt<br />
att korruption i form av mutor kräver (ekonomiska) resurser, något<br />
som främst vissa former av etablerad brottslighet besitter. Vid ungdomsbrott<br />
förekommer i stället enstaka fall av försök till amorös infiltration,<br />
det vill säga en form av vänskapskorruption. De gärningspersoner som<br />
utövat relationsvåld <strong>och</strong> har kontrollbehov eller liknande använder inte<br />
heller korruption i någon nämnvärd utsträckning. Intervjupersoner menar<br />
dock att falska vittnesmål vid gängbrottslighet i några fall kan ha varit<br />
tecken på korruption, även om det inte gått att visa.<br />
Resultat i fokus – Form av otillåten <strong>påverkan</strong><br />
· <strong>Otillåten</strong> <strong>påverkan</strong> sker främst genom trakasserier eller hot. Våld är<br />
ovanligt som <strong>påverkan</strong>sform.<br />
· Undersökningen innehåller endast få fall där upptrappning, exempelvis<br />
i form av allt grövre trakasserier eller där flera olika former av otillåten<br />
<strong>påverkan</strong> använts. Det vanliga är att gärningspersoner håller sig till en<br />
form, det vill säga antingen trakasserier, hot, skadegörelse eller våld.<br />
· Det är främst ungdomar som ägnar sig åt upptrappning. Organiserad<br />
brottslighet tillskrivs större självbehärskning, vilket sannolikt är en förklaring<br />
till att upptrappning inte är lika vanligt där.<br />
· <strong>Otillåten</strong> <strong>påverkan</strong> efter relationsvåld antar främst formen av trakasserier<br />
<strong>och</strong> underförstådda hot. Även gemensamma barn har använts för<br />
kartläggning av kvinnan. De åtgärder som vidtagits för att skydda kvinnorna<br />
i studien har varit framgångsrika i att <strong>mot</strong>verka fortsatt våld,<br />
men kommer inte åt trakasserierna på samma sätt.<br />
· Vid hedersrelaterat våld förekommer främst <strong>påverkan</strong> i form av ett<br />
slags socialt tryck till självmord eller hot. Hoten framförs i vissa fall till<br />
brottsoffren, men kan också komma till myndigheternas kännedom genom<br />
tips.<br />
52
Change language