Gymnasiesärskolan i GR-kommunerna under 2010-talet ...

More documents

Recommendations

Info

kunskaper som eleverna fått i grundsärskolan eller motsvarande skolform. Detta innebär att syftet för gymnasiesärskolan i allt väsentligt får samma lydelse som syftet för gymnasieskolan. Som en konsekvens av detta ska på motsvarande sätt syftet för grundsärskolan anpassas till syftet för grundskolan. Principer för programindelning i den framtida gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan indelas i nationella program och ett träningsprogram för elever som inte kan följa undervisningen på de nationella programmen. De nationella programmen indelas i nationellt fastställda inriktningar. Det ska vara möjligt att anordna särskilda varianter under förutsättning att de prövats och godkänts av Statens skolverk. Lokalt initierade kurser ska efter kvalitetssäkring kunna beslutas av Skolverket. På de nationella programmen ska det finnas gymnasiesärskolegemensamma ämnen, programgemensamma karaktärsämnen samt ämnen gemensamma för varje inriktning på programmet. Därutöver ska det finnas möjlighet till programfördjupning/programbreddning samt individuellt val. Vidare ska ett gymnasiesärskolearbete ingå. Bedömning: De nationella programmen bör erbjuda en sådan flexibilitet att behovet av särskilda varianter och lokalt initierade kurser blir begränsat. Förslag till programindelning för den framtida gymnasiesärskolan Den framtida gymnasiesärskolan ska bestå av följande nationella program och inriktningar. – Administration, handel och varuhantering Inriktningar: Service inom handel, Media, information och kommunikation samt Transport och godshantering. – Estetiska verksamheter Inriktningar: Barns lärande och skapande, Dans och teater, Estetik och media, Konst och formgivning samt Musik. – Fastighet, anläggning och bygg Inriktningar: Fastighet och byggnationer, Fritids- och idrottsanläggningar, Mark och anläggning samt Måleri. – Fordonsvård och transport Inriktningar: Fordon och mobila maskiner, Kaross och lack, Transport och godshantering samt Verkstadsteknik. – Hantverk och produktion Inriktningar: Industriell produktion, Snickeri, Textil design samt Övriga hantverk. – Hotell, restaurang och bageri Inriktningar: Bageri och konditori, Hotellservice och marknadsföring, Kök och matsal samt Matlagning. – Hälsa, vård och omsorg Inriktningar: Barn och unga, Fritid och hälsa, Mat i omsorgen, Äldre. – Samhälle och språk Inriktningar: Media, information och kommunikation, Natur och samhälle, Samhällsorientering samt Språk. – Skog, mark och djur Inriktningar: Djur, Fiske och vattenvård, Mark och anläggning, Skog och lantbruk samt Trädgård. 14 (16)
För att öka flexibiliteten erbjuds liknande inriktningar inom flera program. Inriktningarna präglas i dessa fall av programmets karaktär. Gymnasiesärskolegemensamma ämnen ska vara svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, estetisk verksamhet, historia, samhällskunskap, religionskunskap samt naturkunskap. Individuella programmet ersätts med träningsprogram I gymnasiesärskolan ska det finnas ett träningsprogram för elever som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program. Programmet ska ersätta dagens individuella program. Programmet ska även fortsatt kunna stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt program. En elev som har gått ett år på träningsprogrammet ska i så fall ha möjlighet att läsa fyra år på ett nationellt program. Indelningen i yrkesträning och verksamhetsträning ska tas bort, liksom begreppen yrkesträning och verksamhetsträning. Det gäller även formuleringen om att möta elevens speciella utbildningsbehov. Gymnasiesärskolans träningsprogram ska bestå av ämnesområdena Estetisk verksamhet, Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Natur och miljö, Individ och samhälle samt Språk och kommunikation. Ämnesområdena ska följa upp innehållet i de kursplaner som används i grundsärskolans inriktning träningsskola. Ämnesplanerna för ämnesområdena inom träningsprogrammet ska ha två kravnivåer – en nivå för grundläggande kunskaper och en nivå för fördjupade kunskaper. Aktuella frågor i GR-samarbetet om gymnasiesärskolan? Utan kännedom om hur diskussionerna på senare tid gått i GR-kommunernas särskolenätverk uppfattas de i denna sammanställning redovisade utvecklingstendenserna och skolreformerna väcka följande frågor för GR-samarbetet om gymnasiesärskolan. 1. Beträffande renodlingen av särskolans målgrupp (enbart utvecklingsstörda; barn/ungdomar med autism som inte är utvecklingsstörda ska gå i den vanliga skolan). a) Detta förefaller vara en stor utmaning för de kommunala skolorna, kanske ännu mer på grundskolenivå än på gymnasienivå. I) Finns tillräcklig medvetenhet ute i skolförvaltningarna om vad detta krav innebär? II) Medför det resursproblem av finansiell eller personell art? III) Behövs en överflyttning av pedagogisk specialkompetens från särskolan till den vanliga skolan? IV) Är detta frågor som särskolenätverket har anledning att engagera sig extra i? Omgående, för att skapa tillräcklig framförhållning? b) I) Hur stor andel av dagens elevkullar i särskolan kan förväntas ha övergått till den vanliga skolan när renodlingen är genomförd? II) Hur påverkar detta elevutvecklingen i särskolan, parallellt med de demografiska förändringarna? Är cirka 600 elever i gymnasiesärskolan år 2015 i stället för nuva- rande 800 en trolig utveckling? Ännu större elevminskning? 15 (16)
Page 1 and 2: Gymnasiesärskolan i GR-kommunerna
Page 3 and 4: Innehållsförteckning SAMMANSTÄLL
Page 5 and 6: Sammanställningens syfte och genom
Page 7 and 8: 16-19-åringarna 16-19-åringarna h
Page 9 and 10: 16-19-åringarna Gymnasiesärskola
Page 11 and 12: Uppgifter i Indra om antalet sökan
Page 13: Beträffande gymnasiesärskolan:

Gymnasiesärskolan i GR-kommunerna under 2010-talet ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?