Underlag punkt 12, 13 och 15 Årsredovisning 2012 (pdf)
Underlag punkt 12, 13 och 15 Årsredovisning 2012 (pdf)
Underlag punkt 12, 13 och 15 Årsredovisning 2012 (pdf)
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Årsredovisning</strong><br />
20<strong>12</strong>
Förbundet Sveriges Dövblinda<br />
Organisationsnummer 802006-9780<br />
<strong>Årsredovisning</strong> för räkenskapsåret 20<strong>12</strong>-01-01 – 20<strong>12</strong>-<strong>12</strong>-31.<br />
Styrelsen för Förbundet Sveriges Dövblinda lämnar härmed<br />
följande årsredovisning.<br />
Innehåll<br />
1. Mot nya mål efter tuffa förändringar…………...……………….. sid 6<br />
2. Ekonomi ………………………………………………………….. sid 8<br />
3. Intressepolitisk verksamhet ……………………………………. sid 10<br />
3.1 Verksamhetsplan ………….………………..…………..… sid 11<br />
3.2 IT-frågor ………………………………………………...…. sid 11<br />
3.3 Arbetsmarknad …………………………………………….. sid 14<br />
3.4 Habilitering <strong>och</strong> rehabilitering ……………………………. sid <strong>15</strong><br />
3.5 Kultur ……………………………………………………….. sid 17<br />
3.6 Social service ……………………………………………… sid 18<br />
3.7 Tillgänglighet ………………………………………………… sid 20<br />
3.8 Tolkverksamhet …………………………………………… sid 21<br />
3.9 Utbildning ……………………………………………………. sid 24<br />
4. Projekt …………………………………………………………… sid 26<br />
4.1 Utveckling av utbildning för syn- <strong>och</strong> hörselinstruktörer... sid 26<br />
4.2 Villa Smartbo ……………………………………………… sid 27<br />
4.3 FSDB:s medverkan i externa projekt ……………………. sid 27<br />
5. Konferenser <strong>och</strong> evenemang ……………………………………. sid 28<br />
5.1 Ordförandemöte ………………………………….................. sid 28<br />
5.2 Almedalsveckan …………………………………………… sid 28<br />
5.3 Familjeveckan …………………………………………….. sid 29<br />
5.4 Individuell konstkurs ……………………………………….. sid 29<br />
5.5 Dövblindas Dag …………………………………………….. sid 29<br />
5.6 Höstträff …………………………………………………….. sid 30<br />
3
6. Exempel på övriga evenemang ………………………………. sid 30<br />
6.1 ADBN-konferens …….……………………………………. sid 30<br />
6.2 Europaparlamentet ………………………………………. sid 31<br />
7. Information ……………………………………………………… sid 31<br />
8. Sektioner ………………………………………………………… sid 33<br />
8.1 DBU …………………………………………………………. sid 33<br />
8.2 Föräldrarådet ……………………………………………….. sid 35<br />
8.3 Familjesektionen ……………………………………………. sid 37<br />
9. Regionala föreningar ……………………………………………. sid 38<br />
10. Medlemmar …………………………………………………… sid 40<br />
11. Samverkan …………………………………………………… sid 40<br />
11.1 Lika Unika ……………………………………………….. sid 41<br />
<strong>12</strong>. Internationellt samarbete ……………………………………... sid 42<br />
<strong>12</strong>.1 WFDB ……………………………………………………… sid 42<br />
<strong>12</strong>.2 DbI …………………………………………………………. sid 44<br />
<strong>12</strong>.3 EDBU ……………………………………………………… sid 45<br />
<strong>12</strong>.4 DBNSK ……………………………………………………. sid 45<br />
<strong>12</strong>.5 Nordiskt kulturförbund för dövblindfödda…….…………. sid 45<br />
<strong>13</strong>. Utvecklingssamarbete ………………………………………… sid 45<br />
<strong>13</strong>.1 Rwanda ……………………………………………………. sid 46<br />
<strong>13</strong>.2 Nicaragua ………………………………………………… sid 46<br />
<strong>13</strong>.3 WFDB-Global …………………………………………….. sid 47<br />
<strong>13</strong>.4 Mama Magnus ……………………………………………. sid 47<br />
14. Styrelsen ……………………………………………………….. sid 48<br />
<strong>15</strong>. Kansliet …………………………………………………………. sid 49<br />
4
16. Slutord ……………………………………………………………. sid 53<br />
17. Förkortningar …………………………………………………… sid 54<br />
Resultaträkning …………………………………………………….. sid 56<br />
Balansräkning ……………………………………………………… sid 58<br />
Tilläggsupplysningar med noter …………………………………. sid 60<br />
Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr).<br />
Uppgifter inom parantes avser föregående år.<br />
5
1. Mot nya mål<br />
efter tuffa<br />
förändringar<br />
Att leva med dövblindhet i dagens<br />
samhälle är inte lätt. Personer<br />
med dövblindhet är en liten,<br />
men väldigt utsatt grupp. Att<br />
ha dövblindhet medför nödvändiga<br />
livsomställningar <strong>och</strong> stora<br />
behov av individuella insatser<br />
<strong>och</strong> anpassningar.<br />
FSDB arbetar för alla personer<br />
med dövblindhet i alla åldrar. Vi<br />
tycker att det är viktigt att det<br />
finns en röd tråd då man ser<br />
dövblindhet i ett livsperspektiv.<br />
För att den som har dövblindhet<br />
ska ha en chans att vara delaktig<br />
i vardagen <strong>och</strong> samhället krävs<br />
tillgång till hjälpmedel, stöd <strong>och</strong><br />
dövblindtolkning samt att kunna<br />
använda insatserna <strong>och</strong> anpassningarna.<br />
Idag får inte alla det<br />
stöd som de behöver <strong>och</strong> har rätt<br />
till. FSDB som bildades redan<br />
1959 är en ideell intresseorganisation<br />
av personer med dövblindhet.<br />
Med knappa resurser<br />
arbetar vi tillsammans med de<br />
tolv regionala föreningarna <strong>och</strong><br />
6<br />
de tre sektionerna för att uppnå<br />
goda levnadsvillkor med bra service<br />
för alla personer med dövblindhet.<br />
Vi arbetar för att alla<br />
personer med dövblindhet ska<br />
uppnå full delaktighet, jämlikhet,<br />
självständighet <strong>och</strong> självbestämmande<br />
inom samtliga områden i<br />
samhället. Vi arbetar också för att<br />
samhället ska leva upp till lagar<br />
<strong>och</strong> till vad som står i FN:s konventioner.<br />
År 20<strong>12</strong> började med en tuff start<br />
för FSDB <strong>och</strong> under resten av<br />
året har vi varit tvungna att<br />
genomföra många stora, men<br />
nödvändiga förändringar.<br />
Den 20 december 2011 kom Socialdepartementets<br />
beslut om bidraget<br />
till nyhetstidningen Nuet<br />
<strong>och</strong> elektronisk nyhetsservice för<br />
personer med dövblindhet. För år<br />
20<strong>12</strong> skulle FSDB få 3,9 miljoner<br />
kronor. Tidigare har FSDB fått ett<br />
bidrag på nästan 7 miljoner kronor.<br />
Från <strong>och</strong> med år 20<strong>13</strong> får<br />
FSDB inte något bidrag alls.<br />
För FSDB:s del innebar Socialdepartementets<br />
beslut att vi<br />
blev tvungna att säga upp avtalet<br />
med det företag som har
producerat nyhetstidningen<br />
Nuet. Tidningen fasades ut under<br />
första halvåret av 20<strong>12</strong> <strong>och</strong><br />
det sista numret utkom den 27<br />
juli. Vidare blev vi tvungna att<br />
lägga ner de två databaserna<br />
TP 44 <strong>och</strong> TP Nova samt säga<br />
upp några av medarbetarna<br />
på kansliet. Under hela året<br />
har styrelsen arbetat intensivt<br />
för att utveckla <strong>och</strong> anpassa<br />
FSDB:s organisation efter de<br />
nya ekonomiska förutsättningarna.<br />
Samtidigt som FSDB förlorade<br />
bidraget till nyhetstidningen Nuet<br />
<strong>och</strong> elektronisk nyhetsservice,<br />
fick Nationellt kunskapscenter för<br />
dövblindfrågor ett riktat bidrag på<br />
2,9 miljoner kronor för år 20<strong>12</strong>.<br />
De skulle i nära samarbete med<br />
FSDB påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete<br />
kring utveckling<br />
av teknik <strong>och</strong> tjänster avseende<br />
information <strong>och</strong> kommunikation<br />
för personer med dövblindhet.<br />
Sedan 2003 har Mo Gård fått<br />
statsbidrag för att kunna driva<br />
Nationellt kunskapscenter för<br />
dövblindfrågor. Den 9 augusti<br />
gav regeringen Socialstyrelsen i<br />
uppdrag att utse en aktör med<br />
uppgift att ha ett nationellt ansvar<br />
7<br />
för expertstöd, information med<br />
mera inom området dövblindhet.<br />
Ett nytt viktigt ansvar för den aktör<br />
som skulle driva verksamheten<br />
handlar om att fördjupa samverkan<br />
med brukarna, särskilt<br />
inom området information <strong>och</strong><br />
kommunikation.<br />
Den 3 december 20<strong>12</strong> meddelade<br />
Socialstyrelsen att NKCdb<br />
skulle få fortsatt förtroende. Avtalet<br />
avser två år med möjlighet till<br />
förlängning i ytterligare två år. För<br />
FSDB som redan har utvecklat<br />
ett gott samarbete med NKCdb<br />
var detta ett mycket glädjande<br />
besked.<br />
En grundläggande förutsättning<br />
för att personer med dövblindhet<br />
över huvud taget ska ha en<br />
chans ett uppnå delaktighet är att<br />
det finns tillgång till en väl fungerande<br />
tolktjänst. Redan i mitten<br />
av december 2011 lade den statliga<br />
tolktjänstutredningen fram sitt<br />
förslag. Utredningen kom bland<br />
annat fram till att en ny statlig<br />
tolktjänstmyndighet borde inrättas.<br />
Men sedan utredningen presenterades<br />
har det varit tyst. Alla<br />
berörda organisationer har tryckt<br />
på <strong>och</strong> undrat när utredningen<br />
ska skickas ut på remiss.
Beskedet som kom i slutet av<br />
året är att det inte blir någon remiss.<br />
Regeringen menar främst<br />
att utredningens kostnadsberäkningar<br />
inte har varit tillräckligt heltäckande<br />
<strong>och</strong> regeringen ska<br />
istället försöka hitta någon annan<br />
lösning. Tillsammans med övriga<br />
organisationer bevakar FSDB<br />
noga vad som händer.<br />
FSDB är en av tolv organisationer<br />
som deltar i Torsdagsaktionen.<br />
Varje torsdagsmorgon står<br />
organisationerna utanför Rosenbad<br />
<strong>och</strong> påminner ministrarna om<br />
att det behövs skärpt lagstiftning<br />
när det gäller diskrimineringsskyddet.<br />
FSDB är också en av fem medlemsorganisationer<br />
i samarbetsorganisationen<br />
Lika Unika.<br />
Genom Lika Unika verkar vi för<br />
mänskliga rättigheter för personer<br />
med funktionsnedsättning,<br />
framförallt med nedsättningar<br />
kopplat till syn, hörsel <strong>och</strong><br />
rörelse.<br />
Vi lever i en värld som förändras<br />
hela tiden <strong>och</strong> dövblindfrågorna<br />
måste drivas från många olika<br />
håll. FSDB fortsätter därför att<br />
8<br />
arbeta inte bara i Sverige utan<br />
även över gränserna tillsammans<br />
med dövblindorganisationerna i<br />
Norden, Europa <strong>och</strong> övriga<br />
världen.<br />
2. Ekonomi<br />
Under 20<strong>12</strong> har våra ekonomiska<br />
ramar drastiskt förändrats på<br />
grund av minskade anslag <strong>och</strong><br />
FSDB:s styrelse har därför arbetat<br />
intensivt för att anpassa organisationen<br />
efter de nya förutsättningarna.<br />
Statsbidraget (organisationsstödet)<br />
finns för att stödja handikapporganisationernas<br />
arbete för<br />
full delaktighet <strong>och</strong> jämlikhet i<br />
samhället för personer med funktionsnedsättning.<br />
FSDB är i likhet<br />
med de flesta andra handikapporganisationer<br />
beroende av organisationsstödet.<br />
Det är FSDB:s<br />
viktigaste inkomstkälla <strong>och</strong> för år<br />
20<strong>12</strong> var stödet 2 181 494 kronor.<br />
(För år 2011 var motsvarande belopp<br />
2 221 009 kronor.)
Vårt andra stora bidrag har under<br />
många år finansierat nyhetstidningen<br />
Nuet <strong>och</strong> den elektroniska<br />
nyhetsförmedlingen. När Socialdepartementet<br />
meddelade om<br />
den drastiska förändringen av<br />
bidragsgivningen resulterade detta<br />
i att vi för år 20<strong>12</strong> fick ungefär<br />
hälften av det belopp som vi tidigare<br />
hade fått <strong>och</strong> pengarna<br />
skulle användas till att anpassa<br />
vår verksamhet efter de nya förutsättningarna.<br />
För FSDB:s del<br />
innebar Socialdepartementets<br />
beslut att vi blev tvungna att säga<br />
upp avtalet med det företag<br />
(Tundell <strong>och</strong> Salmson AB) som<br />
har producerat nyhetstidningen<br />
Nuet. Tidningen fasades ut under<br />
första halvåret av 20<strong>12</strong> <strong>och</strong> det<br />
sista numret utkom den 27 juli.<br />
Vidare blev vi tvungna att lägga<br />
ner de två databaserna TP 44<br />
<strong>och</strong> TP Nova samt att säga upp<br />
några av medarbetarna på kansliet.<br />
För år 20<strong>13</strong> kommer vi inte<br />
att få något bidrag.<br />
Samtidigt som vi förlorade vårt<br />
bidrag fick NKCdb det riktade bidraget<br />
på 2,9 miljoner kronor för<br />
år 20<strong>12</strong>. Syftet var att de, i nära<br />
samarbete med FSDB, skulle<br />
påbörja ett långsiktigt utvecklingsarbete<br />
kring utveckling av<br />
teknik <strong>och</strong> tjänster avseende in-<br />
9<br />
formation <strong>och</strong> kommunikation för<br />
personer med dövblindhet.<br />
Från <strong>och</strong> med den 1 augusti 20<strong>12</strong><br />
anlitar vi företaget Kunskapsbyrån<br />
G & H AB för att sköta<br />
FSDB:s ekonomihantering. Vi har<br />
tillsammans med företaget också<br />
gjort en ordentlig översyn av<br />
samtliga kostnader inom FSDB.<br />
Vi har då sett över våra prioriteringar,<br />
gällande avtal <strong>och</strong> skurit<br />
ner på kostnaderna.<br />
Vidare har vi satt igång arbetet<br />
med att justera värdet av fonderade<br />
medel. FSDB har många<br />
fonder med särskilda villkor <strong>och</strong><br />
också några utan villkor. Vi behöver<br />
minska antalet fonder (genom<br />
att slå ihop dem som inte<br />
har särskilda villkor) samt skriva<br />
ner värdet på fonderade medel<br />
eftersom de överstiger tillgångarna.<br />
Åtta fonder slås ihop till en ny<br />
fond som döps till Medlemsfonden.<br />
Den nya fonden ersätter den<br />
tidigare Aktivitetsfonden. Vidare<br />
slår vi ihop de två internationella<br />
fonderna, U-landsfonden <strong>och</strong><br />
FSDB:s internationella fond. Den<br />
nya fonden behåller namnet<br />
FSDB:s internationella fond.
För oss är det viktigt att ha tillgång<br />
till ett rörligt kapital, för att<br />
kunna sätta in rätt resurser vid<br />
behov. Under många år gjorde<br />
FSDB avsättningar <strong>och</strong> band kapital.<br />
FSDB behöver också placera om<br />
sina tillgångar. Den största delen<br />
av tillgångarna är knutna till aktier,<br />
aktiefonder etc. Vi har tittat på<br />
förutsättningarna <strong>och</strong> det finns<br />
två alternativ: att köpa tjänster<br />
hos Nordea bank eller att själv<br />
aktivt följa aktie- <strong>och</strong> fondmarknaden.<br />
Det behövs dock mer tid<br />
för att också kunna undersöka<br />
vilka alternativ andra banker erbjuder<br />
<strong>och</strong> arbetet kommer att<br />
fortgå under 20<strong>13</strong>.<br />
För de bidrag som FSDB fått under<br />
verksamhetsåret 20<strong>12</strong> vill vi<br />
tacka följande givare:<br />
Kronprinsessans Margaretas<br />
Arbetsnämnd för<br />
synskadade<br />
Lars Norrmans fond<br />
MyRight (fd Shia) för utvecklingssamarbete<br />
i andra<br />
länder<br />
10<br />
Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
Synskadades stiftelse<br />
DBU (Dövblind Ungdom) har fått<br />
bidrag från:<br />
Nordiska ministerrådet<br />
Ungdomsstyrelsen.<br />
Sist, men inte minst vill vi också<br />
tacka alla omtänksamma <strong>och</strong> generösa<br />
privatpersoner som har<br />
lämnat frivilliga gåvor. Ert stöd<br />
<strong>och</strong> engagemang värmer <strong>och</strong><br />
det betyder mycket för vår verksamhet.<br />
3. Intressepolitisk<br />
verksamhet<br />
Det intressepolitiska arbetet är<br />
själva kärnan i FSDB:s verksamhet.<br />
Den övergripande målsättningen<br />
är att uppnå full delaktig
het, jämlikhet, självständighet <strong>och</strong><br />
självbestämmande inom samtliga<br />
områden i samhället.<br />
3.1 Verksamhetsplan<br />
Kongressen 2011 beslutade om<br />
att anta en verksamhetsplan som<br />
fokuserar på delaktighet <strong>och</strong> det<br />
innebär ett helt nytt sätt att arbeta.<br />
Verksamhetsplanen är flexibel<br />
<strong>och</strong> den saknar detaljer. Planen<br />
kan användas utåt i samhället,<br />
inom FSDB <strong>och</strong> individuellt.<br />
Under året har Linda Eriksson<br />
<strong>och</strong> forskaren Kerstin Möller haft<br />
en artikelserie om FSDB:s verksamhetsplan<br />
i Kontakt med<br />
FSDB. Serien har handlat om hur<br />
medlemmar kan lära sig att använda<br />
verksamhetsplanen.<br />
Med utgångs<strong>punkt</strong> från verksamhetsplanen,<br />
har styrelsen prioriterat<br />
följande fem områden:<br />
1. Tolkfrågor (i första hand på<br />
samhällsnivå)<br />
2. IT-frågor (på alla nivåer)<br />
11<br />
3. Skolfrågor (i första hand på<br />
samhällsnivå)<br />
4. Omorganisation <strong>och</strong> arbete<br />
med den nya verksamhetsplanen<br />
(på organisationsnivå <strong>och</strong> på<br />
medlemsnivå)<br />
5. Stadgefrågor <strong>och</strong> medlemskap<br />
(på organisationsnivå).<br />
I april 20<strong>12</strong> beslutade styrelsen<br />
att också lägga till LSS som ett<br />
sjätte prioriterat område.<br />
3.2 IT-frågor<br />
Arbetsgruppen för IT-frågor har<br />
fokuserat på det nya forumet<br />
efter databaserna TP 44 <strong>och</strong> TP<br />
Nova som lades ner under<br />
sommaren 20<strong>12</strong>.<br />
Vidare har arbetsgruppen arbetat<br />
med testning <strong>och</strong> utvärdering av<br />
konsumentteknik. Gruppen har<br />
gjort nio demonstrationer hos regionala<br />
FSDB-föreningar <strong>och</strong><br />
medverkat med föreläsningar på<br />
ADBN-konferensen <strong>och</strong> HI:s inspirations-<br />
<strong>och</strong> förskrivarkonferens.<br />
IT-gruppen kommer att sam-
manställa en rapport till medlemmarna<br />
<strong>och</strong> övriga intresserade.<br />
Under hela året har IT-gruppen<br />
haft ett nära samarbete med<br />
NKCdb för att få överblick över<br />
IT-situationen för personer med<br />
dövblindhet <strong>och</strong> för att följa upp<br />
IT-baserade hjälpmedelsfrågor<br />
inom olika nivåer. Gruppen har<br />
dessutom fungerat som stöd för<br />
NKCdb:s arbete med IKT, information,<br />
kommunikation <strong>och</strong> teknik.<br />
Under 20<strong>12</strong> har Klas Nelfelt<br />
arbetat som projektledare för<br />
NKCdb för att ta fram en strategi<br />
för att utveckla, organisera <strong>och</strong><br />
genomföra det framtida arbetet<br />
kring IKT. Målsättningen på sikt<br />
är att det ska leda fram till en<br />
permanent nationell stödresurs till<br />
landsting <strong>och</strong> regioner. Klas Nelfelt<br />
inventerar landstingens behov.<br />
Linda Eriksson har under<br />
20<strong>12</strong> arbetat för NKCdb:s räkning<br />
med att sprida information <strong>och</strong><br />
nyheter i andra former.<br />
IT-gruppen har till exempel också<br />
haft diskussioner med PTS om<br />
hur facebook skulle kunna anpassas<br />
för att bli mer tillgängligt<br />
för personer med dövblindhet.<br />
Det finns bland annat behov av<br />
anpassningar för dem som använder<br />
<strong>punkt</strong>skriftsdisplay.<br />
<strong>12</strong><br />
I Stockholm har dövblindteamet<br />
<strong>och</strong> NKCdb genomfört ett delprojekt,<br />
det så kallade ”Stockholmsprojektet”.<br />
Åtta <strong>punkt</strong>skriftläsare i<br />
Stockholmsregionen har fått lära<br />
sig att använda iPhone för att<br />
kunna läsa nyheter i digital form.<br />
Under året har också FSDB deltagit<br />
i brukarråden för bildtelefoni.net<br />
<strong>och</strong> texttelefoni.se.<br />
I slutet av oktober 2011 startade<br />
PTS innovationstävlingen ”Att<br />
underlätta vardagen för personer<br />
med dövblindhet”. Myndigheten<br />
efterlyste då förslag på smarta<br />
kommunikationslösningar som<br />
skulle kunna användas av personer<br />
med dövblindhet. Projekten<br />
skulle vara inom området elektronisk<br />
kommunikation eller post,<br />
som är de områden PTS ansvarar<br />
för.<br />
I början av 20<strong>12</strong> deltog Klas Nelfelt<br />
<strong>och</strong> Anne-Maj Magnström i<br />
expertrådet för att slutligen ta<br />
fram vinnarna i tävlingen. De sju<br />
vinnarna blev:<br />
- Dolphin Computer Access<br />
Projektet vidareutvecklar den existerande<br />
produkten Dolphin Gui
de (Guide) i syfte att möjliggöra<br />
användning för personer med<br />
dövblindhet.<br />
- Raftech<br />
Projektet ger personer med dövblindhet<br />
tillgång till anpassad<br />
kommunikation <strong>och</strong> skrivtolkning<br />
på distans med särskilt anpassade<br />
surfplattor.<br />
- Polar Print<br />
Projektet anpassar <strong>och</strong> vidareutvecklar<br />
en mobil texttelefoniklient<br />
så att den kan användas av personer<br />
med dövblindhet vid distanstolkning<br />
eller kommunikation<br />
med anhöriga.<br />
- Santa Anna<br />
Projektet utforskar <strong>och</strong> tar fram<br />
verktyg för utveckling <strong>och</strong> design<br />
av haptiska gränssnitt för it- <strong>och</strong><br />
kommunikationslösningar.<br />
- DSV Stockholms universitet<br />
Projektet tar fram ett webbgränssnitt<br />
med inbäddad teknik för<br />
uppläsning av webbsidors navigering<br />
<strong>och</strong> innehåll tillsammans<br />
med stöd för vibrationer för att<br />
<strong>13</strong><br />
återge webbsidans olika element.<br />
- Örebro universitet<br />
Projektet utvecklar det befintliga<br />
ridhjälpmedlet Ready Ride för<br />
personer med gravt nedsatt syn-<br />
<strong>och</strong> hörselfunktion. Funktionen är<br />
att med vibrationer hjälpa ryttaren<br />
att navigera men även kommunicera<br />
med ridinstruktör eller<br />
assistent. Det här projektet ska<br />
göra en vidareutveckling av systemet<br />
för att kunna signalera till<br />
ryttaren med smarta telefoner<br />
samt förbättra vibratorerna.<br />
- Örebro läns landsting<br />
Projektet ska utveckla hjälpmedlet<br />
Distime, som anger tidsavstånd<br />
till en viss tid eller planerad<br />
händelse.<br />
Hjälpmedelsinstitutet <strong>och</strong> Post-<br />
<strong>och</strong> telestyrelsen har haft det<br />
gemensamma regeringsuppdraget<br />
Alternativ telefoni – från särlösning<br />
till lösning <strong>och</strong> FSDB har<br />
deltagit i arbetet. Satsningen har<br />
handlat om att öka användningen<br />
av konsumentteknik för alternativ<br />
telefoni. Försöksverksamheter<br />
bedrevs i sju landsting för att modernisera,<br />
effektivisera <strong>och</strong> för-
ättra förskrivningen av produkter<br />
<strong>och</strong> tjänster inom alternativ telefoni.<br />
Slutrapporten visar bland<br />
annat att det behövs fortsatta<br />
satsningar på att utveckla landstingens<br />
rehabilitering <strong>och</strong> habilitering,<br />
så att de stödjer användarens<br />
behov av konsumentteknik<br />
för alternativ telefoni.<br />
3.3 Arbetsmarknad<br />
Arbetslöshetssiffrorna är höga<br />
<strong>och</strong> det är svårt att ta sig in på<br />
arbetsmarknaden. Om man<br />
dessutom har en funktionsnedsättning<br />
är det ännu svårare. Det<br />
handlar om att få ett arbete eller<br />
annan meningsfull sysselsättning<br />
men också om att få tillgång till<br />
rätt insatser <strong>och</strong> stöd så att man<br />
faktiskt kan behålla ett arbete.<br />
För personer med dövblindhet<br />
kan exempel på sådana insatser<br />
vara att få tillgång till dövblindtolkning<br />
<strong>och</strong> arbetshjälpmedel.<br />
Idag kan det vara långa väntetider<br />
för att få de hjälpmedel<br />
<strong>och</strong> andra anpassningar som<br />
krävs för att en arbetsplats ska<br />
fungera.<br />
14<br />
Arbetsförmedlingen har ett brukarråd<br />
där olika intresseorganisationer<br />
sitter med, t ex FSDB,<br />
SDR, SRF <strong>och</strong> HRF.<br />
Brukarrådet brukar träffas två<br />
gånger per år. Där har vi bland<br />
annat möjlighet att få statistik på<br />
hur stor andel av de arbetssökande<br />
som är döva, har synnedsättning<br />
eller hörselnedsättning.<br />
Det finns dock fortfarande ingen<br />
specifik kod för dövblindhet.<br />
FSDB fortsätter att arbeta för att<br />
det ska införas en sådan kod i<br />
Arbetsförmedlingens kodningssystem.<br />
I brukarrådet har också<br />
intresseorganisationerna <strong>och</strong> Arbetsförmedlingen<br />
möjlighet att<br />
utbyta erfarenheter <strong>och</strong> ställa<br />
frågor till varandra.<br />
Arbetsförmedlingen har även fått<br />
i uppdrag att ta fram ett praktikantprogram<br />
inom statliga myndigheter<br />
där personer med en<br />
funktionsnedsättning <strong>och</strong> en examen<br />
från universitet / högskola<br />
ska kunna få genomgå praktik i 3<br />
- 5 månader <strong>och</strong> sen ska en utvecklingsanställning<br />
påbörjas på<br />
en arbetsplats.<br />
På Arbetsförmedlingens hemsida<br />
under fliken arbetssökande kan<br />
man få information på andra läsmedier,<br />
som t ex <strong>punkt</strong>skrift,
teckenspråk eller daisy-format.<br />
Idag upplevs Arbetsförmedlingens<br />
hemsida som svårorienterad<br />
<strong>och</strong> FSDB har därför efterlyst<br />
bättre <strong>och</strong> mer lättillgänglig information.<br />
I brukarrådet har man dessutom<br />
diskuterat FunkA-utredningen<br />
som handlar om arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder för personer<br />
med funktionsnedsättning<br />
som medför nedsatt arbetsförmåga.<br />
Lika Unika har haft en representant<br />
med i expertgruppen.<br />
En delrapport lämnades den 4<br />
maj 20<strong>12</strong> till arbetsmarknadsministern<br />
<strong>och</strong> slutbetänkandet lämnades<br />
in vid årsskiftet 20<strong>12</strong> –<br />
20<strong>13</strong>. FunkA-utredningens<br />
tilläggsdirektiv om arbetshjälpmedel<br />
har också tagits upp under<br />
brukarrådsmöten. Idag har t ex<br />
Arbetsförmedlingen <strong>och</strong> Försäkringskassan<br />
delat ansvar för arbetshjälpmedel.<br />
Det systemet<br />
tycker många är förvirrande eftersom<br />
de två myndigheterna<br />
fullgör sina uppdrag på väldigt<br />
olika sätt.<br />
FSDB är en av de fem medlemsorganisationerna<br />
i Lika Unika,<br />
federationen mänskliga rättigheter<br />
för personer med funktions-<br />
<strong>15</strong><br />
nedsättning <strong>och</strong> tack vare vårt<br />
medlemskap finns det möjlighet<br />
att driva frågor från olika plan.<br />
Lika Unika har ju valt Rätten till<br />
arbete som sin prioriterade fråga<br />
<strong>och</strong> det pågår en långsiktig kampanj<br />
fram till valet 2014. I samband<br />
med Lika Unikas seminarium<br />
i Almedalen 20<strong>12</strong> släpptes<br />
Banbrytarprogrammet: Vi vill göra<br />
rätt för oss. Det har vi rätt till!<br />
3.4 Habilitering <strong>och</strong><br />
rehabilitering<br />
Övergripande mål för en rehabiliterings-<br />
eller habiliteringsinsats är<br />
att förbättra brukarens livskvalitet.<br />
Vi tycker att det är viktigt<br />
att det finns en röd tråd då<br />
man alltid ser dövblindhet i ett<br />
livsperspektiv.<br />
Fortfarande är det så att tillgång<br />
till insatser varierar beroende på<br />
var i landet man bor <strong>och</strong> i många<br />
landsting finns det brist på kunskaper<br />
<strong>och</strong> resurser för att tillgodose<br />
behoven för personer med<br />
dövblindhet. Det finns bland annat<br />
stort behov av stöd med<br />
teckenspråkiga äldrevägledare<br />
<strong>och</strong>/eller teckenspråkig hem-
tjänst. Det finns också behov av<br />
fler äldreboenden för teckenspråkiga<br />
äldre.<br />
NKCdb ska bland annat fungera<br />
som en expertresurs till framför<br />
allt landstingen i deras arbete<br />
med dövblindspecifik habilitering<br />
<strong>och</strong> rehabilitering. Idag finns det<br />
ett stort behov av att få tillgång till<br />
vägledning / riktlinjer när det gäller<br />
både att kunna identifiera personer<br />
med dövblindhet ute i hälso-<br />
<strong>och</strong> sjukvården <strong>och</strong> att kunna<br />
erbjuda specifik habilitering <strong>och</strong><br />
rehabilitering. Under 20<strong>12</strong> har<br />
NKCdb därför påbörjat ett arbete<br />
med att ta fram ett vägledningsmaterial.<br />
En enkät har skickats ut<br />
till kontaktpersonerna i landstingen.<br />
Syftet är bland annat att genom<br />
svaren få en bild av hur<br />
landstingen arbetar med barn,<br />
ungdomar <strong>och</strong> vuxna personer<br />
med dövblindhet <strong>och</strong> vilka resurser<br />
de förfogar över. I referensgruppen<br />
från FSDB deltar Anne-<br />
Maj Magnström, Amanda Lindberg<br />
(DBU) <strong>och</strong> Marie Andersson<br />
(Föräldrarådet).<br />
Dövblindrådet är det viktigaste<br />
nationella forumet inom habilitering<br />
<strong>och</strong> rehabilitering för personer<br />
med dövblindhet. Där möts<br />
16<br />
representanter från FSDB,<br />
NKCdb, SPSM (Specialpedagogiska<br />
skolmyndigheten) <strong>och</strong> de<br />
större dövblindteamen.<br />
FSDB <strong>och</strong> NKCdb har också under<br />
året träffats regelbundet för<br />
att diskutera habilitering <strong>och</strong> rehabilitering.<br />
Sedan många år tillbaka anordnar<br />
SPSM i samarbete med folkhögskolor<br />
<strong>och</strong> FSDB aktiveringskurser<br />
för personer med dövblindhet.<br />
Kurserna är mycket<br />
uppskattade <strong>och</strong> viktiga för personer<br />
med dövblindhet, som behöver<br />
nya kunskaper för att klara<br />
av vardagen med dövblindhet.<br />
Det är också viktigt att få träffa<br />
andra personer med dövblindhet.<br />
Den 19-20 mars anordnade Mullsjö<br />
folkhögskola en nätverksträff<br />
för de som på olika sätt arbetar<br />
med dövblindarbete. Dagarna<br />
handlade bland annat om aktiveringskurser<br />
ur brukares perspektiv<br />
samt erfarenhetsutbyte <strong>och</strong><br />
planering inför framtiden.<br />
Under 20<strong>12</strong> har flera regionala<br />
föreningar deltagit bland annat i<br />
syncentralernas lokala brukarråd.<br />
Däremot finns det inget centralt,
nationellt brukarråd för dessa<br />
frågor.<br />
3.5 Kultur<br />
Kulturklyftorna i samhället ökar<br />
<strong>och</strong> för den som har dövblindhet<br />
är det inte lätt att komma ut <strong>och</strong><br />
uppleva det ordinarie utbudet av<br />
kulturella aktiviteter.<br />
Utvecklingen går långsamt, men<br />
vi märker ändå att den går åt rätt<br />
håll. Idag finns t ex en större efterfrågan<br />
än tidigare för syntolkning<br />
av filmer på biograferna.<br />
Däremot är det fortfarande så att<br />
ett mycket litet antal av de<br />
svenska biofilmerna textas.<br />
Många kommuner har också slutat<br />
att stå för merkostnader vid<br />
kulturella evenemang. Om man t<br />
ex har behov av en ledsagare<br />
eller dövblindtolk för att kunna gå<br />
på ett kulturarrangemang kan<br />
man bli tvungen att ur egen ficka<br />
betala för sin ledsagare/tolk.<br />
På årets upplaga av Almedalsveckan<br />
var ”Kultur på (o)lika vill-<br />
17<br />
kor” temat för den gemensamma<br />
kampanj som flera hörselorganisationer<br />
medverkade i. Foldern<br />
som togs fram inför veckan innehöll<br />
flera exempel på vilka brister<br />
som finns i det kulturella utbudet<br />
<strong>och</strong> exempel på vad som kan göras<br />
för att förbättra situationen.<br />
För personer med dövblindhet<br />
kan det t ex handla om att digitala<br />
medier ska göras tillgängliga<br />
för <strong>punkt</strong>skriftsläsare <strong>och</strong> att digitalt<br />
material ska anpassas för<br />
skärmläsarprogram med stöd för<br />
talsyntes <strong>och</strong> <strong>punkt</strong>skriftsdisplay.<br />
Det är också viktigt att barn med<br />
dövblindhet får möjlighet att tidigt<br />
lära sig teckenspråk, taktilt för<br />
dem som behöver, <strong>och</strong> att läsa<br />
<strong>punkt</strong>skrift.<br />
Kultur handlar inte bara om passiv<br />
konsumtion utan också om att<br />
faktiskt få möjlighet delta som aktiva<br />
aktörer. Ett positivt exempel<br />
på detta är det projekt som FSDB<br />
Stockholm <strong>och</strong> Gotlands län driver<br />
tillsammans med fotograf<br />
Truls Nord. I projektet som kallas<br />
”Taktil foto” får fyra personer med<br />
nedsatt syn <strong>och</strong> hörselförmåga<br />
lära sig att fotografera <strong>och</strong> sedan<br />
ska det resultera i en utställning<br />
med taktila bilder. Ett annat positivt<br />
exempel är FSDBmedlemmen<br />
Ewa-Helen Ryd-
marks pjäs ”Makten över mitt liv”<br />
som är en monolog byggd på<br />
livsberättelser <strong>och</strong> intervjuer med<br />
människor med funktionsnedsättning<br />
som inte får den hjälp de<br />
behöver från LSS.<br />
Under året har Teater Relevant<br />
arbetat med förberedelser inför<br />
sin föreställning om Helen Keller<br />
– den världsberömda amerikanska<br />
kvinnan med dövblindhet. Föreställningen<br />
vill vara tillgänglig<br />
för all publik på samma gång. I<br />
föreställningen används talat<br />
språk, teckenspråk <strong>och</strong> syntolkning<br />
<strong>och</strong> den har premiär den 16<br />
februari 20<strong>13</strong> på Tekniska museet<br />
i Stockholm.<br />
En alldeles särskilt utsatt grupp<br />
är vuxna personer med medfödd<br />
eller tidigt förvärvad dövblindhet.<br />
FSDB har därför under många år<br />
i samverkan med Nordiskt kulturförbund<br />
för dövblindfödda genomfört<br />
kulturkurser. Kurserna är omtyckta<br />
<strong>och</strong> de flesta av deltagarna<br />
har varit med tidigare. Under<br />
20<strong>12</strong> anordnades tre veckolånga<br />
kulturkurser på olika platser i<br />
Norden. Det är dock mycket dyrt<br />
att anordna de individuella konstkurserna.<br />
Om kurserna ska kunna<br />
fortsätta behöver de finansie-<br />
18<br />
ras på något annat sätt som inte<br />
belastar FSDB:s ekonomi. Det är<br />
mycket oklart vad som kommer<br />
att hända med dem <strong>och</strong> om någon<br />
annan kan ta över ansvaret<br />
för denna verksamhet.<br />
3.6 Social service<br />
Tyvärr fortsätter den negativa utvecklingen<br />
med att det blir allt<br />
svårare att få tillgång till samhällets<br />
stödinsatser. Det handlar till<br />
exempel om att få tillgång till insatser<br />
enligt LSS (Lagen om stöd<br />
<strong>och</strong> service till vissa funktionshindrade).<br />
Flera av FSDB:s medlemmar<br />
upplever också att samhällets<br />
stöd har försämrats under de senaste<br />
åren. Personer med dövblindhet<br />
får allför ofta minskat antal<br />
timmar med stödinsatser eller<br />
avslag på sina ansökningar enligt<br />
LSS.<br />
Att leva med dövblindhet innebär<br />
stora påfrestningar <strong>och</strong> vi vet att<br />
många mår dåligt i sin livssituation.<br />
Att sen dessutom inte få tillgång<br />
till de insatser man har be-
hov av innebär ytterligare påfrestningar.<br />
Vid Audiologiskt forskningscentrum<br />
på Universitetssjukhuset i<br />
Örebro finns idag världens största<br />
forskningsdatabas med personer<br />
som har Usher syndrom. En<br />
grupp forskare som leds av bland<br />
annat professor / överläkare<br />
Claes Möller <strong>och</strong> professor Berth<br />
Danermark forskar om att bättre<br />
förstå hur det är att leva med en<br />
progressiv sjukdom som Usher<br />
syndrom.<br />
Tidigare har personer med Usher<br />
syndrom typ 2 <strong>och</strong> 3 svarat på två<br />
enkäter om psykisk <strong>och</strong> fysisk<br />
hälsa, sociala relationer, kontakter<br />
med vården etc. Resultaten visade<br />
bland annat att personer med<br />
Usher syndrom typ 2 upplevde<br />
mer problem med trötthet, ångest/<br />
oro, huvudvärk <strong>och</strong> självmordstankar<br />
/ självmordsförsök än personer<br />
i Sveriges befolkning.<br />
Under hösten 20<strong>12</strong> skickades<br />
översatta enkäter till teckenspråk<br />
ut till personer med Usher syndrom<br />
typ 1.<br />
Resultaten från enkäterna kommer<br />
att sammanställas till artiklar<br />
19<br />
<strong>och</strong> presenteras i olika sammanhang<br />
för att personer i landsting<br />
<strong>och</strong> kommuner ska få mer kunskap<br />
om hur personer med Usher<br />
syndrom mår <strong>och</strong> vad som påverkar<br />
deras hälsa. Vi ser fram emot<br />
resultaten <strong>och</strong> hoppas att de<br />
kommer att kunna användas för<br />
att belysa situationen.<br />
Inom Dövblindrådet har man<br />
också diskuterat en hel del om<br />
LSS-frågor <strong>och</strong> dövblindteamen<br />
<strong>och</strong> NKCdb arrangerar t ex informationsträffar<br />
för kuratorer<br />
som arbetar med personer som<br />
har dövblindhet. Syftet är att<br />
stärka kuratorernas kunskaper<br />
om LSS.<br />
Det blir allt svårare för personer<br />
med grav synnedsättning, blindhet<br />
<strong>och</strong> dövblindhet att få ledsagning<br />
enligt LSS. I slutet av<br />
året startade därför SRF <strong>och</strong><br />
FSDB tillsammans en kampanj<br />
för ledsagning enligt LSS. SRF<br />
<strong>och</strong> FSDB kräver lagstadgad rätt<br />
till ledsagning enligt LSS för gravt<br />
synskadade/blinda <strong>och</strong> personer<br />
med dövblindhet. Syftet är att öka<br />
makten över våra liv. För att vi<br />
ska kunna leva <strong>och</strong> verka i samhället<br />
som andra måste vi garanteras<br />
stöd som innebär självstän-
dighet, trygghet <strong>och</strong> säkerhet.<br />
Servicen ska ges efter behov <strong>och</strong><br />
utan kostnad.<br />
Den <strong>13</strong> december inleddes LSSkampanjen<br />
med lunch på Svartkrogen<br />
då Maria Larsson, Barn-<br />
<strong>och</strong> äldreminister bland annat fick<br />
träffa Håkan Thomsson (SRF:s<br />
förbundsordförande) <strong>och</strong> Linda<br />
Eriksson (FSDB:s vice förbundsordförande).<br />
I samband med lunchen<br />
överlämnades också en<br />
gemensam skrivelse om LSS till<br />
Maria Larsson. SRF <strong>och</strong> FSDB<br />
vill att:<br />
- En översyn av lagens tolkning<br />
<strong>och</strong> tillämpning inleds under<br />
våren 20<strong>13</strong>.<br />
- Nödvändiga förtydliganden<br />
görs i lagen så att rättssäkerhet<br />
garanteras.<br />
- En fjärde personkrets bör prövas<br />
för personer med svårare<br />
synnedsättningar eller dövblindhet,<br />
där aktuella kriterier<br />
läggs in.<br />
- Socialstyrelsen ges i uppdrag<br />
att utfärda en föreskrift om<br />
tolkning <strong>och</strong> tillämpning i överensstämmelse<br />
med lagen <strong>och</strong><br />
dess förarbeten.<br />
Kampanjen som kommer att<br />
pågå fram till den 30 april 20<strong>13</strong><br />
20<br />
bedrivs på tre olika nivåer: lokalt,<br />
regionalt <strong>och</strong> riks. Material har<br />
skickats ut till alla föreningar<br />
inom FSDB <strong>och</strong> SRF.<br />
3.7 Tillgänglighet<br />
Idag finns det många exempel<br />
på att bristande tillgänglighet<br />
utestänger personer med funktionsnedsättning<br />
från stora delar<br />
av samhällslivet. Människor<br />
utestängs t ex från att åka kollektivt,<br />
rösta i sina vallokaler<br />
eller att ta del av samhällets information.<br />
Tillgänglighetslagstiftningen är<br />
inte stark nog att säkra rätten till<br />
delaktighet för personer med<br />
funktionsnedsättning. Bristande<br />
tillgänglighet finns inte med som<br />
en diskrimineringsgrund i svensk<br />
diskrimineringslagstiftning.<br />
Under året har FSDB tillsammans<br />
med flera andra handikapporganisationer<br />
deltagit i<br />
Torsdagsaktionen för tillgänglighet.<br />
Varje torsdagsmorgon står vi<br />
från våra organisationer utanför<br />
Rosenbad <strong>och</strong> påminner minist-
arna om att Sverige behöver en<br />
lagstiftning som klassar bristande<br />
tillgänglighet som diskriminering.<br />
Den 19 november 2010 gick remisstiden<br />
ut för Bortom fagert tal<br />
(Ds 2010:20) som föreslår att<br />
bristande tillgänglighet ska lagstiftas<br />
som en diskrimineringsgrund<br />
i diskrimineringslagen. Något<br />
lagförslag har inte presenterats<br />
av regeringen, trots att en<br />
majoritet i riksdagen har ställt sig<br />
bakom en lagändring. Det är<br />
verkligen dags för Sverige att<br />
leva upp till FN:s konvention om<br />
rättigheter för personer med funktionsnedsättning.<br />
Torsdagsaktionen startades på<br />
initiativ av DHR - Förbundet för<br />
ett samhälle utan rörelsehinder i<br />
december 2011. Fler <strong>och</strong> fler organisationer<br />
har anslutit sig till<br />
aktionen <strong>och</strong> vid årets slut bestod<br />
den av tolv handikapporganisationer.<br />
Lika Unika anlitade tillsammans<br />
med Handikappförbunden, Dan<br />
Andersson, fd chefsekonom på<br />
LO, för att ta fram kostnader<br />
<strong>och</strong> vinster med en ändrad<br />
diskrimineringslag. Den 14 juni,<br />
21<br />
presenterades Dan Anderssons<br />
rapport Dörrarna stängs innan<br />
alla fått plats på ett seminarium<br />
i riksdagen som funktionshindersrörelsen<br />
anordnade tillsammans<br />
med Riksdagens<br />
Handikappforum, ett nätverk<br />
med riksdagsledamöter från<br />
samtliga partier.<br />
Lördagen den 26 maj anordnades<br />
Marschen för tillgänglighet<br />
för tionde året i rad. Marschen<br />
går parallellt på många orter i<br />
Sverige. Några av de regionala<br />
FSDB-föreningarna brukar delta i<br />
marschen.<br />
3.8 Tolkverksamhet<br />
Dövblindtolkning består av tre<br />
helt integrerade delmoment:<br />
tolkning av vad som sägs, syntolkning<br />
<strong>och</strong> ledsagning. Dövblindtolkning<br />
är en förutsättning<br />
för att personer med dövblindhet<br />
ska kunna uppnå delaktighet,<br />
jämlikhet, självständighet <strong>och</strong><br />
självbestämmande på alla områden<br />
i samhället.
Det har länge funnits en stark<br />
önskan bland intresseorganisationerna<br />
att staten ska ta över<br />
ansvaret för tolktjänsten så att<br />
villkoren blir lika för alla.<br />
I september 2010 beslutade regeringen<br />
att tillsätta en särskild<br />
utredare (Greger Bååth, generaldirektör<br />
på Specialpedagogiska<br />
skolmyndigheten) som skulle<br />
göra en utredning av tolktjänsten.<br />
Till sin hjälp hade utredaren ett<br />
sekretariat <strong>och</strong> en expert- <strong>och</strong><br />
sakkunnighetsgrupp samt en referensgrupp.<br />
Referensgruppen<br />
bestod av representanter från<br />
brukarorganisationerna. Förutom<br />
FSDB <strong>och</strong> DBU var det också<br />
representanter från Barnplantorna,<br />
DHB, SDR, SDUF, HRF, UH<br />
<strong>och</strong> VIS.<br />
I mitten av december 2011 lade<br />
den statliga tolktjänstutredningen<br />
fram sitt förslag. Utredningen<br />
kom bland annat fram till att en<br />
ny statlig tolktjänstmyndighet<br />
borde inrättas. Dagens ansvarsuppdelning<br />
mellan landsting, arbetsplatser,<br />
utbildningsanordnare<br />
med flera gör att villkoren skiljer<br />
sig åt beroende på var i landet<br />
man bor. Många gånger faller<br />
betalningsansvaret mellan sto-<br />
22<br />
larna, vilket skapar problem för<br />
tolkbeställarna.<br />
Men sedan utredningen presenterades<br />
har det varit tyst. Alla berörda<br />
organisationer har undrat<br />
när utredningen ska skickas ut på<br />
remiss. Beskedet som kom i slutet<br />
av året är att det inte blir någon<br />
remiss. Regeringen menar<br />
främst att utredningens kostnadsberäkningar<br />
inte har varit till<br />
tillräckligt heltäckande, <strong>och</strong> att<br />
man inte ser någon möjlighet att<br />
komplettera med egna ekonomiska<br />
analyser. Regeringen ska<br />
istället försöka hitta någon annan<br />
lösning.<br />
Tolkutbildning<br />
FSDB är mycket mån om att kvaliteten<br />
på tolkutbildningen ska<br />
vara hög. Redan år 2008 gjorde<br />
FSDB tillsammans med organisationerna<br />
SDR, DHB <strong>och</strong> HRF en<br />
skrivelse till Utbildningsdepartementet<br />
om att teckenspråks- <strong>och</strong><br />
dövblindtolkutbildning bör bli en<br />
universitetsutbildning. Fördelar<br />
med detta är att utbildningen får<br />
högre status <strong>och</strong> att det finns<br />
möjligheter till forskning.
Utbildningsdepartementet har tagit<br />
till sig önskemålen <strong>och</strong> Stockholms<br />
universitet har tilldelats<br />
planeringsmedel under 20<strong>12</strong> för<br />
”utveckling av högskoleutbildning<br />
i teckenspråk <strong>och</strong> tolkning”. Ambitionen<br />
är att tidigast hösten<br />
20<strong>13</strong> starta en teckenspråkstolkutbildning,<br />
ett 3-årigt kandidatprogram.<br />
Man beräknar ca 40<br />
platser.<br />
Det nuvarande upplägget är dock<br />
inte heltäckande. Det är bara fokus<br />
på teckenspråk <strong>och</strong> t ex dövblindtolkning<br />
<strong>och</strong> skrivtolkning<br />
finns inte med. Det kan därför<br />
finnas en risk för att utbildningen<br />
blir splittrad <strong>och</strong> att kvaliteten påverkas<br />
(om vissa delar av utbildningen<br />
ligger på universitetet <strong>och</strong><br />
andra delar på folkhögskolor).<br />
FSDB:s målsättning är att dövblindtolkning<br />
ska ingå i universitetets<br />
utbildning, men att det inte<br />
är rimligt att det kan göra det från<br />
allra första början. Först börjar<br />
universitetet med de delar som<br />
de har kompetens för. Folkhögskolorna<br />
har kompetensen<br />
när det gäller dövblindtolkning,<br />
men deras lärare kan inte automatiskt<br />
flyttas över till universitetet.<br />
Om man till exempel kräver<br />
23<br />
att alla pengar ska gå till universiteten<br />
kommer troligen folkhögskolornas<br />
utbildningar att<br />
tvingas läggas ner. I så fall kommer<br />
det i alla fall att påverka kvaliteten<br />
på utbildningen.<br />
I början av år 20<strong>13</strong> blev det klart<br />
att samtliga sju tolkutbildningar<br />
på folkhögskolorna får starta till<br />
hösten 20<strong>13</strong>. Sedan återstår att<br />
se vad som händer framöver.<br />
Populära böcker<br />
Inom det tidigare projektet ”Bättre<br />
dövblindtolkning” togs två böcker<br />
fram: ”En liten GUL bok om Ledsagning<br />
av personer med dövblindhet”<br />
<strong>och</strong> ”En liten GRÖN bok<br />
om Dövblindtolkning”. I böckerna<br />
finns det gott om praktiska <strong>och</strong><br />
användbara tips. Intresset för<br />
böckerna har varit stort <strong>och</strong> de<br />
har fortsatt att spridas under året.<br />
Rikstolktjänst<br />
I augusti gav regeringen Socialstyrelsen<br />
i uppdrag att utse en<br />
aktör med nationellt ansvar att<br />
tillhandahålla tolkservice för för-
troendevalda i vissa organisationer.<br />
Resultatet blev att Stockholmstolkarna<br />
AB vann upphandlingen<br />
om att tillhandahålla Rikstolktjänst<br />
(RTT).<br />
Socialhaptisk kommunikation<br />
NKCdb, pedagoger <strong>och</strong> representanter<br />
från FSDB arbetar<br />
med att bygga upp en nationell<br />
strategi för socialhaptisk kommunikation.<br />
Under de senare åren har intresset<br />
för socialhaptisk kommunikation<br />
växt. Socialhaptisk kommunikation<br />
fungerar som ett komplement<br />
till det talade eller tecknade språket<br />
i en kommunikationssituation.<br />
Socialhaptisk kommunikation sker<br />
genom kroppskontakt på neutrala<br />
zoner på kroppen (t ex armen eller<br />
den övre delen av ryggen.)<br />
Socialhaptisk kommunikation kan<br />
t ex användas som varning, ren<br />
information eller som kompletterande<br />
kommunikation när händerna<br />
är upptagna med något annat.<br />
24<br />
3.9 Utbildning<br />
FSDB strävar efter att alla personer<br />
med dövblindhet ska ha<br />
samma möjlighet som andra att<br />
få en god skolutbildning <strong>och</strong> det<br />
stöd de behöver oavsett var de<br />
går i skolan eller vilken skolform<br />
(obligatorisk eller frivillig utbildning)<br />
de väljer.<br />
Flytt av skolor<br />
Under året har det beslutats att<br />
Manillaskolan, Östervångsskolan<br />
<strong>och</strong> Åsbackaskolan ska flytta från<br />
sina nuvarande utbildningslokaler.<br />
Manillaskolan ska flyttas till<br />
Campus Konradsberg, Östervångsskolan<br />
ska integreras med<br />
en vanlig grundskola vid namn<br />
Tunaskolan.<br />
Åsbackaskolan som ligger i Gnesta<br />
ska flyttas till Örebro, i närheten<br />
av nuvarande specialskolan<br />
Birgittaskolan.<br />
Många föräldrar har blivit upprörda<br />
speciellt över Åsbackaskolans<br />
flytt. Åsbackaskolan är en nationell<br />
specialskola för elever mellan<br />
7 <strong>och</strong> 17 år som är döva eller<br />
har en hörselnedsättning i kombination<br />
med utvecklingsstörning.
Åsbackaskolan tar också emot<br />
elever som har medfödd eller tidigt<br />
förvärvad dövblindhet.<br />
Under hösten 20<strong>12</strong> bestämde<br />
SPSM att Åsbackaskolan ska<br />
flytta från Gnesta till Örebro. Det<br />
betyder att skolans verksamhet<br />
avslutas i Gnesta vårterminen<br />
2014 för att höstterminen 2014<br />
istället starta i Örebro.<br />
Beslutet togs bland annat utifrån<br />
att elevunderlaget på Åsbackaskolan<br />
stadigt minskat <strong>och</strong> fortsätter<br />
att minska i framtiden enligt<br />
SPSM. I Örebro kommer Åsbackaskolan<br />
att ligga nära Birgittaskolan<br />
som är SPSM:s regionala<br />
specialskola för elever som är<br />
döva eller har en hörselnedsättning<br />
<strong>och</strong> eftersom myndighetens<br />
skola Ekeskolan också ligger i<br />
Örebro så tänker SPSM att det<br />
redan finns nybyggda anpassade<br />
elevhem för barnen där.<br />
Gemensamt remissvar<br />
Den 1 oktober lämnade FSDB tillsammans<br />
med DBU, SDR, SDUF<br />
<strong>och</strong> DHB in ett remissvar på slutbetänkandet<br />
”Likvärdig utbildning<br />
– riksrekryterande utbildning för<br />
vissa ungdomar med funktionsnedsättning,<br />
SOU 20<strong>12</strong>:24”.<br />
25<br />
I betänkandet formuleras målgruppen<br />
till det tilltänka tvåspråkiga<br />
gymnasiet, RgT vara ungdomar<br />
med dövhet <strong>och</strong> hörselskada<br />
med behov av en teckenspråkig<br />
undervisningsmiljö, ungdomar<br />
med grav språkstörning som är<br />
beroende av teckenspråk för sin<br />
kommunikation samt elever med<br />
dövblindhet. Vi tycker det är bra<br />
att ungdomar med dövblindhet så<br />
självklart ingår i målgruppen. Men<br />
det utestänger också andra ungdomar.<br />
Följande citat är hämtat från vårt<br />
svar:<br />
”Övergripande syn<strong>punkt</strong>er<br />
Vi riktar stark kritik mot utredningens<br />
förslag om tydliggörande<br />
av målgruppen för det tvåspråkiga<br />
riksgymnasiet (RgT)<br />
då det kommer att slå hårt mot<br />
en alltför stor grupp elever,<br />
framförallt hörselskadade elever…<br />
… man begränsar elevers valfrihet<br />
<strong>och</strong> nekar hörselskadade<br />
möjligheten att läsa vid riksgymnasiet<br />
som erbjuder dem en<br />
hörselanpassad studiemiljö.<br />
Teckenspråkiga döva får tillgång<br />
till en teckenspråkig undervis-
ning medan hörselskadade inte<br />
ges samma möjlighet utan hänvisas<br />
till kommunala lösningar<br />
där teckenspråk erbjuds som ett<br />
programgemensamt ämne….<br />
… Ungdomar med dövblindhet<br />
är en liten grupp i särskilda behov<br />
av anpassning i lärmiljön<br />
såsom undervisning i små grupper,<br />
specifik dövblindkompetens<br />
hos personalen, personaltäthet<br />
<strong>och</strong> specifika tekniska lösningar.<br />
Inom målgruppen finns också en<br />
stor variation där individuella<br />
lösningar är av största vikt. En<br />
<strong>och</strong> samma elev kan använda<br />
skilda kommunikationssätt (uttrycka<br />
sig på svenskt teckenspråk<br />
eller talad svenska, läsa<br />
<strong>punkt</strong>skrift eller använda taktilt<br />
teckenspråk) beroende på<br />
situation.”<br />
4. Projekt<br />
Allmänna arvsfonden kan finansiera<br />
nyskapande <strong>och</strong> utvecklande<br />
projekt för barn, ungdomar<br />
26<br />
<strong>och</strong> personer med funktionsnedsättning.<br />
Genom åren har Allmänna arvsfonden<br />
beviljat ekonomiskt stöd<br />
för ett stort antal projekt kring<br />
dövblindhet. Under senare år har<br />
det blivit allt svårare att beviljas<br />
ekonomiskt stöd för nya projekt.<br />
Det är en olycklig utveckling för<br />
en liten organisation som FSDB<br />
som har så knappa resurser.<br />
4.1 Utveckling av ny utbildning<br />
för syn- <strong>och</strong><br />
hörselinstruktörer<br />
Projektledare: Bertil Sköld.<br />
Projektet som startade i september<br />
20<strong>12</strong> bedrivs i samarbete<br />
mellan FSDB, SRF, HRF <strong>och</strong><br />
Hagabergs folkhögskola. (FSDB<br />
äger projektet). Projektet finansieras<br />
med medel från Allmänna<br />
arvsfonden.<br />
Syftet med projektet är att förbättra<br />
stödet för personer med<br />
hörselskada, synskada <strong>och</strong> dövblindhet<br />
inom kommunernas
omsorg <strong>och</strong> hemtjänsten. Projektet<br />
ska ta fram en ny utbildning<br />
till syn- <strong>och</strong> hörselinstruktörer<br />
i samarbete med Hagabergs<br />
folkhögskola.<br />
Under det första året tas utbildningens<br />
kursplan fram <strong>och</strong> en<br />
pilotkurs hålls för 8-10 personer<br />
till syn- hörselinstruktörer.<br />
4.2 Villa Smartbo<br />
Projektledare: Gerhard Elger.<br />
Det treåriga projektet har finansierats<br />
med medel från Allmänna<br />
arvsfonden. Projektet har varit<br />
kraftigt försenat, men har avslutats<br />
under året.<br />
Syftet med projektet har varit att<br />
iordningställa ett boende för personer<br />
med dövblindhet. I huset,<br />
som ligger i Mullsjö finns exempel<br />
på olika lösningar som kan underlätta<br />
vardagen.<br />
27<br />
4.3 FSDB:s medverkan i<br />
externa projekt<br />
Taktil fotoutställning<br />
(Fotograf Truls Nord, FSDB<br />
Stockholm <strong>och</strong> Gotlands län, Projektor<br />
Utbildning AB samt Centrum<br />
för fotografi)<br />
I projektet får några personer<br />
med dövblindhet lära sig att<br />
hantera en kamera <strong>och</strong> sedan<br />
fotografera, både fritt <strong>och</strong> inom<br />
givna teman. Bilderna kommer<br />
sedan att ställas ut i en taktil<br />
fotoutställning.<br />
Stockholmsprojektet<br />
(Dövblindteamet i Stockholm <strong>och</strong><br />
Nationellt kunskapscenter för<br />
dövblindfrågor)<br />
Syftet med projektet är att personer<br />
med dövblindhet som läser<br />
<strong>punkt</strong>skrift, men inte är vana att<br />
använda datorer ska få lära sig<br />
att använda iPhone för att kunna<br />
läsa nyheter <strong>och</strong> samhällsinformation.
Jane Eriksen, som är med i<br />
FSDB:s IT-grupp <strong>och</strong> Ronnie<br />
Widmark från dövblindteamet i<br />
Stockholm har under hösten<br />
20<strong>12</strong> lett utbildning <strong>och</strong> support.<br />
5. Konferenser<br />
<strong>och</strong> evenemang<br />
Förutom det intressepolitiska arbetet<br />
verkar FSDB för att bryta<br />
den isolering som dövblindhet<br />
kan medföra. Det mesta av det<br />
arbetet sker inom de regionala<br />
föreningarna <strong>och</strong> sektionerna.<br />
Några konferenser <strong>och</strong> evenemang<br />
sker dock på riksnivå.<br />
5.1 Ordförandemöte<br />
Vartannat år har FSDB kongress<br />
<strong>och</strong> i ”mellanåren” anordnas ordförandemöte<br />
för de regionala föreningarnas<br />
<strong>och</strong> sektionernas<br />
28<br />
ordföranden <strong>och</strong> vice ordföranden.<br />
Den 25-27 maj var det dags för<br />
20<strong>12</strong> års Ordförandemöte som<br />
hölls på Aronsborgs konferenshotell<br />
i Bålsta.<br />
5.2 Almedalsveckan<br />
Den 1-8 juli medverkade FSDB,<br />
DBU <strong>och</strong> Föräldrarådet på årets<br />
Almedalsvecka. ”Kultur på (o)lika<br />
villkor” var temat för den kampanj<br />
som bedrevs tillsammans med de<br />
andra hörselorganisationerna.<br />
Från FSDB deltog Pontus Degsell,<br />
Linda Eriksson, Klas Nelfelt<br />
<strong>och</strong> Anne-Maj Magnström. Från<br />
DBU deltog Dennis Lindell <strong>och</strong><br />
Malin Lindén. Från Föräldrarådet<br />
deltog Marie Andersson <strong>och</strong> Therese<br />
Hermansson.<br />
FSDB medverkade dessutom<br />
under Almedalsveckan genom<br />
samarbetsorganisationen Lika<br />
Unika. Lika Unika hade flera aktiviteter,<br />
med fokus på en kraftsamling<br />
om att tillgänglighet lönar
sig samt om Lika Unikas nya<br />
banbrytarprogram om rätten till<br />
arbete: Vi vill göra rätt för oss.<br />
Det har vi rätt till!<br />
År 20<strong>13</strong> har FSDB planerat att<br />
hoppa över Almedalsveckan.<br />
Istället kommer mer krut att läggas<br />
på Almedalsveckan 2014, då<br />
det är valår. FSDB kommer dock<br />
att lämna ett ekonomiskt bidrag<br />
till Almedalsgruppen, så att<br />
FSDB kan finnas med i den gemensamma<br />
foldern.<br />
5.3 Familjeveckan<br />
Som förälder med dövblindhet<br />
kan det vara lätt att känna sig<br />
ensam <strong>och</strong> det är därför viktigt att<br />
få träffa andra föräldrar i samma<br />
situation. Dövblindhet är dock<br />
något som påverkar hela familjen<br />
<strong>och</strong> det är även viktigt att familjemedlemmar<br />
får träffa andra<br />
som också har erfarenhet av att<br />
leva i en familj med dövblindhet.<br />
Den 5-10 augusti anordnade<br />
Familjesektionen familjevecka i<br />
Leksand. Intresset för veckan<br />
fortsätter att växa <strong>och</strong> denna<br />
29<br />
gång deltog <strong>15</strong> familjer. Under<br />
veckan blandas information <strong>och</strong><br />
föreläsningar med utflykter <strong>och</strong><br />
roliga aktiviteter.<br />
5.4 Individuell<br />
konstkurs<br />
Den <strong>12</strong>-18 augusti anordnades<br />
en individuell konstkurs på Gotland<br />
för vuxna personer med<br />
medfödd/tidigt förvärvad dövblindhet.<br />
På kursen fanns möjlighet<br />
att arbeta med olika material<br />
såsom måleri, tovning,<br />
blandteknik, smide <strong>och</strong> betong.<br />
5.5 Dövblindas Dag<br />
FSDB:s regionala föreningar brukar<br />
turas om att ansvara för Dövblindas<br />
Dag. År 20<strong>12</strong> var det meningen<br />
att FSDB Uppsala <strong>och</strong><br />
Gävleborgs län skulle anordna<br />
dagen som tyvärr blev inställd. År<br />
20<strong>13</strong> är det FSDB Väst som<br />
kommer att ansvara för Dövblindas<br />
Dag.
Sedan några år tillbaka arrangerar<br />
FSDB Mälardalen årligen en<br />
egen regional Dövblindas Dag.<br />
Denna gång var datumet den 1<br />
september <strong>och</strong> FSDB Mälardalen<br />
skickade ut inbjudningar att medlemmar<br />
i de övriga regionala föreningarna<br />
också var välkomna<br />
att delta.<br />
5.6 Höstträff<br />
FSDB:s höstträff hölls den 23-25<br />
november på Hotell Quality Winn<br />
i Haninge.<br />
Denna gång innehöll helgen tre<br />
spännande teman:<br />
- ”Ny teknik” då IT-gruppen presenterade<br />
sitt arbete.<br />
- ”Socialhaptisk kommunikation”<br />
då deltagarna fick testa vad arbetsgruppen<br />
för socialhaptisk<br />
kommunikation hade dokumenterat.<br />
- ”Begreppet dövblindhet” då deltagarna<br />
tillsammans diskuterade<br />
vad de tyckte om begreppet dövblindhet<br />
– är det positivt eller negativt<br />
laddat begrepp? Vilka alternativ<br />
finns?<br />
30<br />
6. Exempel på<br />
övriga evenemang<br />
6.1 ADBN-konferens<br />
Den 7-10 november hölls den nionde<br />
internationella ADBNkonferensen<br />
i Lund. ADBN (The<br />
Acquired Deafblindness Network)<br />
är ett internationellt nätverk som<br />
består av yrkesverksamma från<br />
olika länder som arbetar inom<br />
området förvärvad dövblindhet.<br />
Årets konferens som lockade ca<br />
200 deltagare från alla världsdelar,<br />
arrangerades av Region Skånes<br />
dövblindenhet tillsammans<br />
med NKCdb. Det övergripande<br />
temat var ”Oberoende beroende<br />
– att leva i två verkligheter”.<br />
Anne-Maj Magnström var en av<br />
föreläsarna <strong>och</strong> hon berättade<br />
bland annat om vilka möjligheter<br />
den nya tekniken med iPhone<br />
<strong>och</strong> iPad har gett henne.<br />
Nästa internationella ADBNkonferens<br />
kommer att hållas i<br />
Belfast år 2014.
6.2 Europaparlamentet<br />
När det tredje Europaparlamentet<br />
för personer med funktionsnedsättning<br />
hölls i Bryssel den<br />
5 december fanns 450 delegater<br />
från dem europiska funktionshinderrörelsen<br />
samlade för<br />
att tillsammans med europaparlamentariker<br />
<strong>och</strong> andra beslutsfattare<br />
diskutera hur man ska få<br />
ett Europa för alla. Temat för<br />
mötet var genomförandet av<br />
FN-konventionen om rättigheter<br />
för personer med funktionsnedsättning<br />
i kristider. Under år<br />
20<strong>13</strong> ska EU för första gången<br />
rapportera för FN vad som har<br />
gjorts enligt konventionen.<br />
FSDB:s förbundsordförande<br />
Pontus Degsell var med i den<br />
svenska delegationen som totalt<br />
bestod av cirka 40 personer.<br />
Den 6 december gjorde<br />
den svenska delegationen studiebesök<br />
<strong>och</strong> träffade EUparlamentarikern<br />
Cecilia Wikström.<br />
Pontus fick då också tillfälle<br />
att berätta för henne om<br />
hur svårt det ofta kan vara för<br />
personer med dövblindhet i<br />
Sverige att få tillgång till samhällets<br />
stödinsatser, i form av<br />
dövblindtolkar <strong>och</strong> ledsagare.<br />
31<br />
7. Information<br />
Att ha dövblindhet medför bland<br />
annat att det krävs specifika metoder<br />
för att kunna tillgodogöra<br />
sig information. Det kan t ex<br />
handla om anpassad text på<br />
storstil eller <strong>punkt</strong>skrift. FSDB <strong>och</strong><br />
NKCdb arbetar för att hitta nya<br />
former för att få till stånd ett väl<br />
fungerande flöde av nyheter <strong>och</strong><br />
samhällsinformation till personer<br />
med dövblindhet.<br />
Sociala medier<br />
Under året har Förbundet Sveriges<br />
Dövblinda använt Facebook<br />
som en kanal för information <strong>och</strong><br />
dialog.<br />
I samband med Almedalsveckan<br />
skaffade också FSDB ett konto<br />
på Twitter @forbundetfsdb.<br />
Hemsida<br />
I mitten av juni lanserades<br />
FSDB:s nya hemsida som också<br />
är en kanal utåt för att sprida kunskap<br />
om dövblindhet <strong>och</strong> om organisationen.<br />
Där publiceras löpande<br />
nyheter <strong>och</strong> annat aktuellt.
Adressen till hemsidan är<br />
www.fsdb.org<br />
Almedalsveckan<br />
Under våren pågick förberedelserna<br />
inför FSDB:s medverkan<br />
under sommarens<br />
Almedalsvecka. I en grupp<br />
planerade FSDB aktiviteterna<br />
tillsammans med de andra<br />
medverkande organisationerna.<br />
Kampanj för rätt till utbildning<br />
Att kunna läsa <strong>och</strong> skriva är de<br />
viktigaste förutsättningarna för att<br />
kunna ta sig ur fattigdom. Trots<br />
det stängs 90 procent av alla<br />
barn med funktionsnedsättning i<br />
utvecklingsländerna ute från skolan.<br />
Kampanjen Rätt till utbildning bedrivs<br />
av MyRight (fd Shia) som<br />
arbetar på uppdrag av 29 medlemsorganisationer.<br />
FSDB är en<br />
av dem.<br />
32<br />
Kampanj för ledsagning<br />
Den <strong>13</strong> december gick startskottet<br />
för SRF:s <strong>och</strong> FSDB:s gemensamma<br />
kampanj för lagstadgad<br />
rätt till ledsagning enligt LSS.<br />
Det gäller både blinda-gravt synskadade<br />
<strong>och</strong> personer med dövblindhet<br />
för att vi ska kunna öka<br />
makten över våra liv.<br />
Databaserna<br />
På grund av den förändrade bidragsgivningen<br />
tvingades FSDB<br />
att under sommaren lägga ner<br />
databaserna TP 44 <strong>och</strong> TP Nova.<br />
Kontakt med FSDB<br />
Medlemstidningen Kontakt med<br />
FSDB har under året kommit ut<br />
med sex nummer. Tidningen utkommer<br />
i svartskrift med stor stil,<br />
<strong>punkt</strong>skrift <strong>och</strong> Daisy. Tidningen<br />
har också distribuerats via hemsidan,<br />
e-post <strong>och</strong> databaserna<br />
TP44 <strong>och</strong> TP Nova (fram till nedläggningen).
Nuet<br />
Nyhetstidningen Nuet har funnits<br />
i över 50 år. Redan 1961 började<br />
Nuet, först på försök, att komma<br />
ut som en bilaga till De Blindas<br />
veckoblad. Genom åren har Nuet<br />
utökats <strong>och</strong> breddats. Tidningen<br />
har hela tiden varit gratis för personer<br />
med dövblindhet <strong>och</strong> anpassad<br />
för målgruppen.<br />
På grund av den förändrade bidragsgivningen<br />
tvingades FSDB<br />
att lägga ner tidningen, som fasades<br />
ut under det första halvåret<br />
av 20<strong>12</strong>.<br />
Dövblindhet i pressen<br />
Under året har det varit reportage<br />
i tidningar där personer med<br />
dövblindhet har uppmärksammats.<br />
I första hand har det<br />
handlat om artiklar som belyser<br />
brister i samhällets stöd till personer<br />
med dövblindhet. Det har<br />
också funnits reportage om t ex<br />
FSDB Stockholms <strong>och</strong> Gotlands<br />
läns taktila foto-projekt.<br />
33<br />
Presentreklam<br />
FSDB har presentartiklar i form<br />
av muggar, reflexer, pennor,<br />
ryggsäckar <strong>och</strong> reflexvästar. Sakerna<br />
har använts <strong>och</strong> kommer<br />
att fortsätta användas som gåvor<br />
både inom <strong>och</strong> utanför förbundet.<br />
8. Sektioner<br />
Inom FSDB finns tre sektioner:<br />
DBU, Föräldrarådet <strong>och</strong> Familjesektionen.<br />
8.1 Dövblind Ungdom<br />
(DBU)<br />
Det är viktigt att barn <strong>och</strong> ungdomar<br />
med dövblindhet får tillfälle<br />
att träffas, utbyta erfarenheter<br />
<strong>och</strong> bryta den isolering som kan<br />
uppstå.<br />
Antal medlemmar: 49
Styrelsen (per den 31 december<br />
20<strong>12</strong>):<br />
• Dennis Lindell,<br />
ordförande<br />
• Helena Christoffersson<br />
• Malin Lindén.<br />
Exempel på medlemsaktiviteter<br />
DBU:s årsmötesdagar hölls i<br />
Kosta på Kosta Boda Art Hotel<br />
den <strong>13</strong>–<strong>15</strong> april. Själva årsmötet<br />
ägde rum den 14 april. Tolv<br />
röstberättigade medlemmar<br />
deltog. Deltagarna fick bland<br />
annat prova på vattengymnastik<br />
<strong>och</strong> att få handblåsa glas i hyttan<br />
som fanns i närheten av hotellet.<br />
DBU deltog även under<br />
Almedalsveckan <strong>och</strong><br />
samarbetade med övriga<br />
hörselorganisationer kring Kultur<br />
på (o)lika villkor.<br />
Den 9-11 november var det<br />
DBU:s tur att arrangera den nordiska<br />
ungdomsledarträffen som<br />
gick av stapeln i Örebro. Träffen<br />
samlade 10 deltagare med dövblindhet<br />
från Norge, Finland,<br />
34<br />
Danmark <strong>och</strong> Sverige. Deltagarna<br />
diskuterade om samarbetet<br />
över de nordiska gränserna. En<br />
eftermiddag bjöd DBU de nordiska<br />
deltagarna på Lasergame då<br />
även ungdomar med dövblindhet<br />
som studerar på Rikgymnasiet<br />
för döva <strong>och</strong> hörselskadade fick<br />
möjlighet att vara med.<br />
På grund av ekonomiska orsaker<br />
<strong>och</strong> i ett par fall för få<br />
anmälningar tvingades DBU:s<br />
styrelse att ställa in några av de<br />
planerade aktiviteterna (t ex ett<br />
ridläger under sommaren <strong>och</strong> en<br />
resa till Ullared).<br />
Diverse förberedelser har också<br />
gjorts inför DBU:s kommande<br />
USA-resa den 29 juli - 11 augusti<br />
20<strong>13</strong>.<br />
Lokal verksamhet<br />
Den lokala verksamheten i<br />
Örebro har under året 20<strong>12</strong><br />
fortsatt med sina aktiviteter. Det<br />
har ordnats aktiviteter ungefär en<br />
gång i månaden. Exempel på<br />
aktiviteter: bowling, gokart <strong>och</strong><br />
bio/middag. DBU-medlemmar har<br />
även liksom tidigare möjlighet att
delta på de aktiviteter som FSDB<br />
Örebro-Värmland anordnar.<br />
Exempel på intressepolitisk<br />
verksamhet<br />
Förutom att DBU anordnar<br />
många olika aktiviteter arbetar<br />
sektionen även med att påverka<br />
samhället. Sektionen strävar efter<br />
en helhetssyn <strong>och</strong> att det ska<br />
finnas en röd tråd från<br />
grundskolan <strong>och</strong> specialskolan<br />
upp till vuxenlivet. Det finns tre<br />
frågor som är särskilt prioriterade<br />
<strong>och</strong> det är utbildning, tolkfrågor<br />
<strong>och</strong> arbetsmarknad.<br />
För att kunna påverka skolfrågor<br />
deltar DBU också i det nationella<br />
skolrådet.<br />
DBU har löpande kontakt med de<br />
närstående ungdomsorganisationerna,<br />
t ex US, UH <strong>och</strong> SDUF.<br />
För mer information om DBU:s<br />
verksamhet, se sektionens egen<br />
verksamhetsberättelse för 20<strong>12</strong>.<br />
35<br />
8.2 Föräldrarådet<br />
Föräldrarådet arbetar med frågor<br />
som rör barn <strong>och</strong> ungdomar med<br />
dövblindhet <strong>och</strong> deras familjer.<br />
Rådet ska genom sin verksamhet<br />
tillvarata barnen <strong>och</strong> deras familjers<br />
intressen.<br />
Antal medlemmar: <strong>15</strong>8.<br />
Styrelsen (per den 31<br />
december 20<strong>12</strong>):<br />
• Marie Andersson, ordförande<br />
• Annelie Andersson<br />
• Göran Fohlin<br />
• Torbjörn Freudenthal<br />
• Therese Hermansson<br />
• Gunilla Kvist<br />
• Tommie Norrman<br />
• Cecilia Toomväli.<br />
Exempel på intressepolitisk representation<br />
Styrelseledamöterna <strong>och</strong> andra<br />
föräldrar finns med i en rad olika<br />
grupper <strong>och</strong> sammanhang för att
epresentera <strong>och</strong> bevaka intressena.<br />
Föräldrarådet har till exempel aktivt<br />
deltagit i Dövblindrådet.<br />
Föräldrarådet deltar även i Planeringsgruppen<br />
för den årliga föräldrautbildningen<br />
på Almåsa kursgård.<br />
Under våren 20<strong>12</strong> bjöd<br />
SPSM in till en diskussion kring<br />
policy <strong>och</strong> organisationsfrågor rörande<br />
föräldrautbildningen, vilket<br />
resulterade i att det i fortsättningen<br />
är Resurscenter Mo Gård som<br />
står för finansieringen av utbildningen<br />
för de föräldrar vars barn<br />
är över 21 år <strong>och</strong> SPSM för de<br />
föräldrar som har yngre barn än<br />
21 år.<br />
Den 22-26 april anordnade Nordens<br />
välfärdscenter (NVC) en<br />
nordisk konferens om dövblindhet<br />
i Oslo. Föräldrarådet deltog<br />
med två representanter. Rubriken<br />
för konferensen var ”Dövblindas<br />
Hvardag” <strong>och</strong> som en röd tråd<br />
löpte vikten av att synliggöra<br />
kunskap <strong>och</strong> profession, att dokumentera<br />
rikligt <strong>och</strong> att vara<br />
flexibel i sitt tänkande om vad<br />
som kan vara bra för varje individ<br />
med dövblindhet. Från att tidigare<br />
36<br />
ha tänkt att några få personer har<br />
tolkningsföreträde i vad som kan<br />
vara bra för personer med dövblindhet,<br />
blir det mer ett pussel<br />
där olika professionella <strong>och</strong> brukarna<br />
själva lägger det tillsammans.<br />
Föräldrarådet medverkade tillsammans<br />
med FSDB <strong>och</strong> DBU<br />
på årets Almedalsvecka.<br />
Exempel på föreningsarbete<br />
Den årliga föräldrautbildningen<br />
på Almåsa kursgård gick av stapeln<br />
den 21-23 september. Årets<br />
övergripande tema var ”Kommunikation”<br />
<strong>och</strong> ca 45 föräldrar deltog.<br />
Den 23 september, i anslutning<br />
till föräldrautbildningen hade<br />
också Föräldrarådet sitt årsmöte.<br />
Den 16-18 november anordnades<br />
en Mammaträff. Nästa år är<br />
det dags för en pappaträff.<br />
Föräldrarådet har aktivt deltagit i<br />
det nya CHARGE-nätverk som<br />
bildats. Under året har mycket<br />
arbete handlat om förberedelser<br />
inför den nordiska CHARGE-
konferensen som går av stapeln<br />
20 – 21 mars 20<strong>13</strong> i Stockholm.<br />
Konferensen avslutas med ett<br />
erbjudande om privat konsultation<br />
den 22 mars. Konferensen är<br />
ett samarrangemang mellan<br />
FSDB, SPSM, NKCdb <strong>och</strong> Karolinska<br />
Institutet. Konferensen<br />
vänder sig till både professionella<br />
<strong>och</strong> anhöriga.<br />
Mama Magnus<br />
Biståndsprojektet Mama Magnus<br />
har fortsatt till förmån för barn<br />
<strong>och</strong> ungdomar med dövblindhet i<br />
Östafrika.<br />
För mer information, se sektionens<br />
egen verksamhetsberättelse<br />
2011-09-01 – 20<strong>12</strong>-08-31.<br />
8.3 Familjesektionen<br />
Styrelsen per den 31 december<br />
20<strong>12</strong><br />
- Ordförande Agneta Hummerhielm<br />
37<br />
- Ledamöter Marita Rantanen-<br />
Petersson <strong>och</strong> Frida Inghamn.<br />
I maj 2011 beslutade FSDB:s<br />
kongress att godkänna bildandet<br />
av den nya familjesektionen (som<br />
handlägger frågor som rör alla<br />
föräldrar med dövblindhet <strong>och</strong><br />
deras familjer <strong>och</strong> ordnar verksamhet<br />
för dessa).<br />
Familjesektionen är fortfarande<br />
en relativt nystartad sektion <strong>och</strong><br />
det finns många saker att arbeta<br />
med. Familjesektionen har till exempel<br />
haft några styrelsemöten<br />
<strong>och</strong> bland annat arbetat med förberedelser<br />
inför familjeveckan i<br />
Leksand 20<strong>12</strong> <strong>och</strong> även för<br />
kommande familjevecka i Härnösand<br />
20<strong>13</strong>.
9. Regionala<br />
föreningar<br />
FSDB:s regionala föreningar bedriver<br />
intressepolitisk verksamhet<br />
<strong>och</strong> arbetar dessutom för att bryta<br />
den isolering som dövblindhet<br />
kan föra med sig. De regionala<br />
föreningarna anordnar till exempel<br />
informationsträffar, utflykter<br />
<strong>och</strong> resor.<br />
Per den 31 december 20<strong>12</strong> hade<br />
FSDB:s tolv regionala föreningar.<br />
(Uppgifterna om antal medlemmar<br />
kommer från FSDB:s centrala<br />
medlemsregister.)<br />
FSDB Skåne<br />
Ordförande: Arne Lorentzson<br />
Kanslist: Peter Lundgren<br />
Antal medlemmar: 43 röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 44 stödjande samt 4<br />
hedersmedlemmar.<br />
FSDB Öst<br />
Ordförande: Christer Nilsson<br />
38<br />
Kanslist: Peter Lundgren<br />
Antal medlemmar: <strong>15</strong> röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 9 stödjande.<br />
FSDB Väst<br />
Ordförande: Klas Nelfelt<br />
Kanslist: Berit Jildenhed<br />
Antal medlemmar: 58 röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 65 stödjande.<br />
FSDB Jönköping<br />
Ordförande: Ingemar Johansson<br />
Kanslist: Berit Jildenhed<br />
Antal medlemmar: 14 röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 8 stödjande samt 1<br />
hedersmedlem.<br />
FSDB Stockholm <strong>och</strong> Gotlands<br />
län<br />
Ordförande: Anita Örum<br />
Antal medlemmar: 67 röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 105 stödjande samt 1<br />
hedersmedlem.
FSDB Uppsala <strong>och</strong> Gävleborgs<br />
län<br />
Ordförande: Eva Karlsson<br />
Kanslist: Björn Broberg<br />
Antal medlemmar: 14 röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 20 stödjande.<br />
FSDB Örebro-Värmland<br />
Ordförande: Marie Lagerström<br />
Antal medlemmar: 27 röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 40 stödjande samt 1<br />
hedersmedlem.<br />
FSDB Mälardalen<br />
Ordförande: Vakant<br />
Kanslist: Björn Broberg<br />
Antal medlemmar: 16 röstberättigade<br />
<strong>och</strong> <strong>13</strong> stödjande samt 1<br />
hedersmedlem.<br />
FSDB Dalarna<br />
Ordförande: Kristina Nord<br />
Kanslist: Björn Broberg<br />
Antal medlemmar: 6 röstberät-<br />
39<br />
tigade <strong>och</strong> 7 stödjande.<br />
FSDB Mitt<br />
Ordförande: Inger Öberg<br />
Kanslist: Roger Såthe<br />
Antal medlemmar: <strong>15</strong> röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 8 stödjande.<br />
FSDB Västerbotten<br />
Ordförande: Helen Norsten<br />
Kanslist: Roger Såthe<br />
Antal medlemmar: <strong>12</strong> röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 6 stödjande.<br />
FSDB Nord<br />
Ordförande: Birgitta (Bittan)<br />
Johansson<br />
Kanslist: Roger Såthe<br />
Antal medlemmar: 16 röstberättigade<br />
<strong>och</strong> 14 stödjande.<br />
För mer information, läs respektive<br />
regional förenings verksamhetsberättelse<br />
för år 20<strong>12</strong>.
10. Medlemmar<br />
Vid årets slut hade FSDB 303<br />
röstberättigade medlemmar. Det<br />
totala medlemsantalet var 867.<br />
Uppgifterna kommer från FSDB:s<br />
centrala medlemsregister <strong>och</strong> fördelningen<br />
är följande:<br />
Röstberättigade medlemmar:<br />
303<br />
Stödjande medlemmar: 339<br />
Regionala föreningars hedersmedlemmar:<br />
8<br />
Summa: 650.<br />
Sektioner:<br />
Dövblind Ungdom: 49<br />
Föräldrarådet: <strong>15</strong>8<br />
FSDB (förbundets) hedersmedlemmar:<br />
10<br />
Summa: 217.<br />
Totalt: 867 medlemmar.<br />
40<br />
11. Samverkan<br />
FSDB är en liten organisation<br />
med mycket begränsade resurser.<br />
Det är därför oerhört viktigt<br />
för oss att försöka samverka med<br />
andra organisationer som har liknande<br />
målsättning som vi.<br />
FSDB har mycket nära <strong>och</strong> gott<br />
samarbete med NKCdb samt<br />
med dövblindteamen.<br />
Dövblindrådet är samverkan mellan<br />
FSDB, Föräldrarådet, Nationellt<br />
kunskapscenter för dövblindfrågor,<br />
dövblindteamen, Specialpedagogiskaskolmyndigheten<br />
<strong>och</strong> Mo Gård. Under hösten<br />
började också DBU att delta <strong>och</strong><br />
det är värdefullt att få med ungdomsaspekterna<br />
i alla dövblindfrågor.<br />
Samarbetet mellan hörselorganisationerna,<br />
det vill säga SDR,<br />
HRF, DHB, VIS, Barnplantorna<br />
samt ungdomsorganisationerna<br />
DBU, SDUF <strong>och</strong> UH fortsätter att<br />
öka <strong>och</strong> ordförandena träffas regelbundet<br />
för diskussioner <strong>och</strong><br />
ageranden i gemensamma frågor.<br />
Under 20<strong>12</strong> har vi t ex arbetat<br />
mycket med den statliga tolk-
tjänstutredningen samt diskuterat<br />
Åsbackaskolans framtid.<br />
Vi har också ett gott samarbete<br />
med SRF. Våra organisationer<br />
finns i samma hus <strong>och</strong> det underlättar<br />
kontakterna.<br />
11.1 Lika Unika<br />
Samverkansorganisationen Lika<br />
Unika, Federationen mänskliga<br />
rättigheter för personer med funktionsnedsättning<br />
bildades i december<br />
2009. Lika Unika består<br />
av följande organisationer:<br />
- FSDB (Förbundet Sveriges<br />
Dövblinda)<br />
- SRF (Synskadades Riksförbund)<br />
- HRF (Hörselskadades Riksförbund)<br />
- NHR (Neurologiskt Handikappades<br />
Riksförbund)<br />
- RBU (Riksförbundet för Rörelsehindrade<br />
barn <strong>och</strong> ungdomar).<br />
41<br />
Pontus Degsell <strong>och</strong> Kicki Nordström<br />
är FSDB:s representanter i<br />
styrelsen. Linda Eriksson är suppleant.<br />
Till vår glädje märker vi att arbetet<br />
genom Lika Unika börjar ge resultat.<br />
Fler organisationer är intresserade<br />
av att bli medlemmar i<br />
Lika Unika.<br />
Lika Unikas värdegrund utgår från<br />
FN:s allmänna förklaring om de<br />
mänskliga rättigheterna <strong>och</strong> senare<br />
antagna konventioner om<br />
mänskliga rättigheter. Särskild betydelse<br />
för Lika Unika är konventionerna<br />
för personer med funktionsnedsättning,<br />
barn <strong>och</strong> kvinnor.<br />
Utifrån värdegrunden ställer<br />
Lika Unika krav <strong>och</strong> agerar för att:<br />
• rättigheter garanteras i lagstiftning<br />
<strong>och</strong> att samhällets / allmänhetens<br />
attityder till personer med<br />
funktionsnedsättning förändras.<br />
• samhället ska byggas på människors<br />
lika värde vilket också innebär<br />
att alla former av utanförskap<br />
<strong>och</strong> isolering ska förhindras.<br />
• rättigheter <strong>och</strong> skyldigheter ska<br />
finnas säkrade i lagstiftningen <strong>och</strong><br />
uppmärksammas vid offentliga<br />
utredningar <strong>och</strong> liknande.
Lika Unika har två fasta platser i<br />
regeringens Funktionshindersdelegation.Funktionshindersdelegationen<br />
är en nationell samlingskommitté<br />
för funktionshindersfrågor.<br />
Möten sker fyra gånger per år<br />
<strong>och</strong> statsrådet Maria Larsson är<br />
ordförande. I Funktionshindersdelegationen<br />
finns också representation<br />
från ungdomsorganisationerna<br />
genom Ungas nätverk för<br />
tillgänglighet, samt Handikappförbunden.<br />
<strong>12</strong>. Internationellt<br />
samarbete<br />
Det är viktigt att delta i det internationella<br />
arbetet. Gör vi inte det<br />
drivs dövblindfrågorna utan att<br />
syn<strong>punkt</strong>er från personer med<br />
dövblindhet kommer fram.<br />
42<br />
<strong>12</strong>.1 WFDB<br />
I över tio år har WFDB (The<br />
World Federation of the Deafblind)<br />
varit en röst för alla personer<br />
med dövblindhet, <strong>och</strong> haft<br />
stor betydelse, bl a vid framtagandet<br />
av FN-konventionen om<br />
rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.<br />
Konventionen<br />
togs fram med hjälp av IDA (International<br />
Disability Alliance)<br />
som för närvarande består av<br />
åtta världsorganisationer <strong>och</strong> fyra<br />
regionala organisationer för personer<br />
med funktionsnedsättningar.<br />
IDA är språkrör för omkring en<br />
miljard människor med funktionsnedsättningar<br />
i världen. WFDB är<br />
en av de åtta världsorganisationerna<br />
<strong>och</strong> har konsultativ status i<br />
FN.<br />
WFDB har 55 nationella organisationer<br />
som medlemmar, varav<br />
drygt hälften kommer från utvecklingsländer.<br />
Dessutom finns sju<br />
organisationer som har associativt<br />
medlemskap <strong>och</strong> några enskilda<br />
personer som betalar medlemsavgift<br />
som stödmedlemmar.<br />
Under åren har WFDB också<br />
bland annat varit drivande för att<br />
bilda tre regionala federationer:
EDBU (European Deafblind<br />
Union) i Europa<br />
FLASC för den Latinamerikanska<br />
delen av världen<br />
AFDB (African Deafblind<br />
federation).<br />
WFDB upplevde en stor sorg under<br />
våren. Den 18 april avled<br />
nämligen WFDB:s ordförande<br />
Lex Grandia efter en tids sjukdom.<br />
Han var en omtyckt ledare<br />
<strong>och</strong> har under åren betytt mycket<br />
för personer med dövblindhet<br />
runt om i hela världen.<br />
WFDB:s styrelse består av ett<br />
presidium (officers) med:<br />
- Sonnia Margarita Villacrez,<br />
Ecuador, ordförande<br />
- Geir Jensen, Norge, generalsekreterare<br />
- Christer Nilsson, Sverige, kassör.<br />
Dessutom finns det också sex<br />
regionala representanter, en från<br />
varje världsdel, som representerar<br />
sin region i styrelsen.<br />
43<br />
Styrelsen är vald på fyraårsmandat<br />
fram till världskonferensen i<br />
november 20<strong>13</strong>.<br />
Styrelsen har prioriterat tre viktiga<br />
arbetsområden:<br />
- Det första arbetsområdet för<br />
WFDB gäller arbetet i IDA. Det är<br />
mycket viktigt att IDA bevakar att<br />
FN:s medlemsländer följer FNkonventionen.<br />
Eftersom WFDB<br />
har konsultativ status i FN har<br />
organisationen en viktig del i arbetet.<br />
WFDB´s styrelse har beslutat att<br />
Geir Jensen ska vara ordinarie<br />
representant för WFDB i IDA <strong>och</strong><br />
Christer Nilsson är suppleant. I<br />
september var Geir <strong>och</strong> Christer i<br />
New York. Först hade IDA sammanträde<br />
<strong>och</strong> sen var det en<br />
konferens för alla medlemsstater<br />
inom FN som undertecknat konventionen<br />
<strong>och</strong> då deltog också<br />
IDA.<br />
- Det andra arbetsområdet för<br />
WFDB handlar om kommande<br />
världskonferenser (Helen Kellerkonferensen<br />
<strong>och</strong> WFDB:s Generalförsamling)<br />
i Manilla på Filippi-
nerna den 6-11 november år<br />
20<strong>13</strong>. Christer Nilsson har fått i<br />
uppdrag att vara huvudansvarig<br />
för arrangemangen.<br />
För närvarande finns det ingen<br />
dövblindorganisation på Filippinerna.<br />
Det finns dock planer på<br />
att starta upp dels en dövblindorganisation<br />
<strong>och</strong> även en föräldraförening.<br />
I dagsläget finns det tre<br />
personer som har bildat en organisationskommitté,<br />
bestående av<br />
den nationella blindorganisationens<br />
ordförande <strong>och</strong> två föräldrar<br />
som har en dotter med dövblindhet.<br />
Dessutom finns det flera intresserade<br />
människor på regeringskontor<br />
som ser fram emot<br />
konferensen <strong>och</strong> gärna hjälper<br />
till. Satushi Fukushima från Japan<br />
som är Asiens representant i<br />
WFDB:s styrelse kommer också<br />
att hjälpa till en del. Christer har<br />
varit i Japan för att arbeta med<br />
förberedelserna. Sedan åkte<br />
Christer, Satushi, <strong>och</strong> några av<br />
medlemmarna från Japans dövblindorganisation<br />
tillsammans till<br />
Filippinerna för att på plats förbereda<br />
inför konferensen <strong>och</strong> även<br />
träffa nödvändiga kontakter från<br />
regering <strong>och</strong> sponsorer.<br />
44<br />
FSDB planerar också att anordna<br />
en gruppresa för de medlemmar<br />
som är intresserade av att följa<br />
med till Filippinerna <strong>och</strong> Christer<br />
har arbetat intensivt med diverse<br />
förberedelser.<br />
- Det tredje arbetsområdet för<br />
WFDB handlar om att få till stånd<br />
en internationell standard för<br />
dövblindtolkning. Det är främst<br />
Sanja Tarczay från Kroatien, Europas<br />
representant i WFDB:s styrelse<br />
som arbetar med detta.<br />
<strong>12</strong>.2 DbI<br />
FSDB samarbetar med DbI, en<br />
organisation som till största delen<br />
består av professionella.<br />
Linda Eriksson medverkar i<br />
kommittén som planerar nästa<br />
europeiska DbI-konferens som<br />
äger rum i Lille i Frankrike år<br />
20<strong>13</strong>.
<strong>12</strong>.3 EDBU<br />
EDBU är det europeiska samarbetsorganet<br />
<strong>och</strong> FSDB:s tidigare<br />
ordförande, Mona-Britt Broberg,<br />
är EDBU:s kassör.<br />
Den 21-23 maj hade EDBU ett<br />
styrelsemöte på anläggningen<br />
Onnela i Tusby som ligger utanför<br />
Helsingfors. Huvudämnet var<br />
planering inför EDBU:s kommande<br />
kongress 20<strong>13</strong> i Bulgarien.<br />
<strong>12</strong>.4 DBNSK<br />
DBNSK är de nordiska dövblindorganisationernassamarbetskommitté<br />
<strong>och</strong> på mötena deltar<br />
respektive organisations ordförande<br />
<strong>och</strong> vice ordförande. Denna<br />
gång var det den danska<br />
dövblindorganisationen FDDB<br />
som var värd för mötet som hölls<br />
den <strong>12</strong>-14 oktober i Köpenhamn.<br />
Ordförande Pontus Degsell <strong>och</strong><br />
vice ordförande Linda Eriksson<br />
deltog <strong>och</strong> på mötet rapporterades<br />
om vad som hänt inom organisationerna<br />
<strong>och</strong> kommande<br />
aktiviteter. Inför EDBU:s <strong>och</strong><br />
WFDB:s styrelseval 20<strong>13</strong> kommer<br />
DBNSK att lämna förslag på<br />
kandidater.<br />
45<br />
När DBNSK-mötet avslutades<br />
lämnades värdskapet över till<br />
den norska dövblindorganisationen<br />
FNDB.<br />
<strong>12</strong>.5 Nordiskt kulturförbund<br />
för dövblindfödda<br />
FSDB samarbetar med Nordiskt<br />
kulturförbund för dövblindfödda.<br />
Under 20<strong>12</strong> anordnades tre kurser.<br />
I Sverige var det en individuell<br />
konstkurs där deltagarna bland<br />
annat kunde arbeta med måleri,<br />
sten <strong>och</strong> tovning. I Danmark anordnades<br />
en kurs om att uttrycka<br />
sig (spegla sig själv <strong>och</strong> andra)<br />
med hjälp av musik. I Norge var<br />
det en kurs i naturskulptur.<br />
<strong>13</strong>. Utvecklingssamarbete<br />
Utvecklingssamarbetet sker med<br />
stöd av MyRight (fd Shia) som
hanterar Sidas anslag. MyRight<br />
bekostar 90 % av kostnaderna för<br />
projekten. 10 % står medlemsorganisationen<br />
själv för. Dessutom<br />
betalar medlemsorganisationerna<br />
5 % i administrativa kostnader till<br />
MyRight.<br />
Utvecklingssamarbetet består av<br />
tre delar: projektet i Rwanda, projektet<br />
i Nicaragua <strong>och</strong> WFDB-<br />
Global.<br />
<strong>13</strong>.1 Rwanda<br />
Genom arbetet i Rwanda vill<br />
FSDB förbättra den utsatta livssituationen<br />
för personer med dövblindhet.<br />
Speciellt barn med dövblindhet<br />
har ett särskilt utsatt<br />
läge. De göms ofta undan av sina<br />
föräldrar <strong>och</strong> får många gånger<br />
inte tillgång till skolgång.<br />
Det finns ingen dövblindorganisation<br />
i Rwanda, men i de tre organisationerna<br />
för döva RNUD), döva<br />
kvinnor (ANFSMR) <strong>och</strong> blinda<br />
(RUB) finns eller känner man till<br />
personer med dövblindhet. Alla tre<br />
organisationerna deltar i samarbetet.<br />
Under åren 2011 <strong>och</strong> 20<strong>12</strong> har<br />
46<br />
man bland annat arbetat med begreppet<br />
dövblindtolkning <strong>och</strong> tagit<br />
fram en definition av dövblindhet,<br />
med den nordiska definitionen som<br />
modell. Situationen har dock delvis<br />
varit lite rörig eftersom organisationerna<br />
har olika syn på vad dövblindhet<br />
är <strong>och</strong> det har försvårat<br />
arbetet.<br />
I slutet av februari åkte Linda<br />
Eriksson <strong>och</strong> Christer Nilsson till<br />
Rwanda. Syftet med resan var<br />
t ex att planera inför kommande<br />
aktiviteter samt att göra en ny<br />
budget.<br />
I oktober var det meningen att det<br />
skulle ha hållits en landskonferens<br />
på Valjeviken (i Sölvesborg)<br />
där deltagare från alla organisationer<br />
som deltar i programmet för<br />
Rwanda skulle samlas. Då skulle<br />
vi också haft möjlighet att diskutera<br />
vårt projekt. Men tyvärr fick inte<br />
gruppen från Rwanda visum.<br />
<strong>13</strong>.2 Nicaragua<br />
I Nicaragua finns en dövblindorganisation.<br />
Arbetet handlar främst om<br />
att stärka organisationen <strong>och</strong> utöka
dess verksamhet till att omfatta<br />
hela landet. Mycket fokus ligger på<br />
skola <strong>och</strong> utbildning. Mer information<br />
behöver komma ut om dövblindhet<br />
<strong>och</strong> policys behöver godkännas.<br />
<strong>13</strong>.3 WFDB-Global<br />
Arbetet handlar främst om att<br />
stödja den Afrikanska dövblindfederationen<br />
AFDB (The African<br />
Federation of the Deafblind), att<br />
komma igång på ett bra sätt med<br />
sin verksamhet. I <strong>och</strong> med Lex<br />
Grandias bortgång har Christer<br />
Nilsson har tagit över mycket av<br />
detta arbete. Det finns bland annat<br />
planer på att hålla en utbildning<br />
för de tolv nationella medlemsorganisationer<br />
som bildar<br />
AFDB.<br />
Under året har förberedelser pågått<br />
inför WFDB:s stora utmaningar:<br />
den fjärde Helen Kellerkonferensen<br />
<strong>och</strong> WFDB:s generalförsamling<br />
som kommer att<br />
hållas på Filippinerna i november<br />
20<strong>13</strong>.<br />
47<br />
<strong>13</strong>.4 Mama Magnus<br />
Våren 2001 besökte Lena Johansson<br />
Tanzania. De föräldrar<br />
till barn med dövblindhet som<br />
hon träffade döpte henne till<br />
Mama Magnus (efter namnet på<br />
hennes son). Resan gjorde starkt<br />
intryck <strong>och</strong> Lena Johansson bestämde<br />
sig för att starta en insamling<br />
till förmån för barn <strong>och</strong><br />
ungdomar med dövblindhet i<br />
Östafrika (Tanzania, Kenya <strong>och</strong><br />
Uganda). I de länderna saknas<br />
stödinsatser från samhället <strong>och</strong><br />
en ung person med dövblindhet<br />
kan lätt bli en belastning för en<br />
familj som redan har ansträngd<br />
ekonomi.<br />
Tack vare Lena Johanssons insatser<br />
har insamlingen kunnat<br />
stötta ungdomar med dövblindhet<br />
med till exempel olika redskap<br />
som gör att de kan bli delaktiga i<br />
försörjningen. Mama Magnus bidrar<br />
bland annat med pengar till<br />
stickmaskiner <strong>och</strong> garn, spadar,<br />
mark, skottkärror <strong>och</strong> andra enklare<br />
hjälpmedel samt getter, höns<br />
m.m. Målsättningen med Mama<br />
Magnus är att stödet ska fungera<br />
som ”hjälp till självhjälp”.
FSDB Väst har under många år<br />
haft ett nära samarbete med<br />
Lena Johansson <strong>och</strong> föreningen<br />
stöttar insamlingen.<br />
Den 16 december 20<strong>12</strong>, efter en<br />
tids sjukdom, somnade Lena Johansson<br />
in. Insamlingen kommer<br />
dock att fortsätta med dottern<br />
Stina Johansson, Klas Nelfelt <strong>och</strong><br />
Berit Jildenhed som ansvariga.<br />
14. Styrelsen<br />
FSDB:s styrelse fick efter konstitueringen<br />
(i samband med kongressen<br />
2011) följande sammansättning<br />
som också har bestått<br />
under hela år 20<strong>12</strong>:<br />
Efter konstitueringen:<br />
- Pontus Degsell, ordförande<br />
- Linda Eriksson, vice ordförande<br />
- Klas Nelfelt, kassaförvaltare<br />
Övriga ledamöter:<br />
48<br />
- Siv Grönberg<br />
- Marie Lagerström<br />
- Christer Nilsson<br />
- Kicki Nordström.<br />
Arbetsutskottet (AU) består av<br />
Pontus Degsell, Linda Eriksson<br />
<strong>och</strong> Klas Nelfelt. Kicki Nordström<br />
är suppleant.<br />
Övriga uppdrag<br />
Personalansvar <strong>och</strong> arbetsledning<br />
för kansliet: Pontus<br />
Degsell.<br />
Ekonomi <strong>och</strong> personalfrågor:<br />
Pontus Degsell <strong>och</strong> Klas Nelfelt.<br />
Norden, DBNSK: Pontus Degsell<br />
<strong>och</strong> Linda Eriksson.<br />
Europa, EDBU: FSDB:s styrelse<br />
<strong>och</strong> Mona-Britt Broberg<br />
Världen, WFDB: Christer Nilsson.<br />
Utvecklingssamarbete, My-<br />
Right: Pontus Degsell, Linda<br />
Eriksson, Christer Nilsson<br />
<strong>och</strong> Kicki Nordström.
Utanför styrelsen:<br />
Föredragande: Anne-Maj Magnström<br />
<strong>och</strong> Helena Söderlund.<br />
Sekreterare: Annelie Björling.<br />
Sammanträden<br />
Styrelsen har under året haft sex<br />
protokollförda sammanträden:<br />
• 23 februari<br />
• 11 april<br />
• 25 maj<br />
• 11 september<br />
• 1 november<br />
• 11 december.<br />
<strong>15</strong>. Kansliet<br />
Personalstyrkan har under 20<strong>12</strong><br />
bestått av <strong>13</strong> personer motsvarande<br />
8 heltidstjänster.<br />
49<br />
Emil Bejersten<br />
Vikarierande handläggare (för<br />
Eva Donner)<br />
Ansvar för medlemsregister, RTT,<br />
konferenser etc.<br />
50 %.<br />
(Från <strong>och</strong> med den 1 september<br />
ökades tjänstgöringsgraden till 75<br />
%.)<br />
Annelie Björling<br />
Informatör <strong>och</strong> redaktör för medlemstidningen<br />
Kontakt med<br />
FSDB.<br />
100 %.<br />
Eva Donner<br />
RTT, administration av konferenser,<br />
handläggare för styrelsen,<br />
ansvarig för FSDB:s medlemsregister.<br />
75 %.<br />
(Föräldraledig under hela år<br />
20<strong>12</strong>.)
Jonas Eckerman<br />
Systemansvarig/utvecklare för<br />
elektronisk nyhetsförmedling <strong>och</strong><br />
FSDB:s databaser.<br />
100 %.<br />
(Sista anställningsdag var den<br />
<strong>15</strong> augusti 20<strong>12</strong>.)<br />
Tomas Edström<br />
Systemansvarig för elektronisk<br />
nyhetsförmedling <strong>och</strong> FSDB:s<br />
databaser.<br />
100 %.<br />
(Ledig från <strong>och</strong> med den 1 mars<br />
<strong>och</strong> resten av 20<strong>12</strong>.)<br />
Malin Eriksson<br />
Vikarierande handläggare (för<br />
Eva Donner)<br />
RTT <strong>och</strong> administration av konferenser.<br />
50 %.<br />
(Malin avled den 2 april 20<strong>12</strong>.)<br />
Anne-Maj Magnström<br />
Intressepolitisk handläggare.<br />
75 %.<br />
50<br />
Kerstin Möller<br />
Kunskapsutvecklare.<br />
10 %.<br />
(Tidsbegränsad anställning till<br />
den 31 maj 20<strong>12</strong>. Kerstin sa dock<br />
själv upp sin anställning under<br />
våren 20<strong>12</strong>)<br />
Cecilia Strandell<br />
Ekonomiansvarig,<br />
100 %.<br />
(Sista arbetsdag var den 31 juli<br />
20<strong>12</strong>).<br />
Helena Söderlund<br />
Intressepolitisk handläggare,<br />
100 %.<br />
(Sista anställningsdag var den 31<br />
maj 20<strong>12</strong>.)
DBU<br />
Amanda Lindberg<br />
Ungdomskonsulent för DBU.<br />
75 %.<br />
Regionala kanslier<br />
Björn Broberg<br />
Kanslist för FSDB Mälardalen,<br />
FSDB Uppsala <strong>och</strong> Gävleborgs<br />
län <strong>och</strong> FSDB Dalarna samt intendentur.<br />
50 %.<br />
Berit Jildenhed<br />
Kanslist för FSDB Väst <strong>och</strong> FSDB<br />
Jönköping.<br />
50 %.<br />
Peter Lundgren<br />
Kanslist för FSDB Skåne <strong>och</strong><br />
FSDB Öst.<br />
50 %.<br />
51<br />
Roger Såthe<br />
Kanslist för FSDB Västerbotten,<br />
FSDB Nord <strong>och</strong> FSDB Mitt.<br />
50 %.<br />
Projekt<br />
Bertil Sköld<br />
Projektledare för Utveckling av ny<br />
utbildning för syn- <strong>och</strong> hörselinstruktörer.<br />
80 %<br />
(Från <strong>och</strong> med den 10 september<br />
20<strong>12</strong>)<br />
FSDB Stockholm <strong>och</strong><br />
Gotlands län<br />
Tidigare hade FSDB Stockholm<br />
<strong>och</strong> Gotlands län arbetsgivaransvaret<br />
för anställd personal på<br />
Dövblindas Aktivitetshus (DBA).<br />
Från <strong>och</strong> med den 1 juli 20<strong>12</strong> tog<br />
FSDB som förbund över arbets
givaransvaret för personalen på<br />
DBA.<br />
Emil Bejersten<br />
Verksamhetsledare<br />
50 %<br />
(Tjänstledig under halva 20<strong>12</strong>)<br />
Mona Edhager<br />
Verksamhetsledare<br />
50 %<br />
Marie Granat<br />
Verksamhetsledare<br />
75 %<br />
Jenny Hägglund<br />
Vikarierande verksamhetsledare<br />
50 %<br />
(Från <strong>och</strong> med den <strong>15</strong> oktober<br />
20<strong>12</strong>)<br />
52<br />
Kaija Nilsson-Böös<br />
Verksamhetsledare<br />
50 %<br />
(Tjänstledig från <strong>och</strong> med den 1<br />
oktober 20<strong>12</strong>)<br />
Föreståndare Birgitta (Bittan)<br />
Martinell slutade sin tjänst den<br />
19 december 20<strong>12</strong>. (Styrelsen i<br />
FSDB Stockholm <strong>och</strong> Gotlands<br />
län har haft ett separat avtal<br />
med henne.)
16. Slutord<br />
Styrelsen vill framföra ett stort TACK till alla som på olika sätt har varit<br />
med <strong>och</strong> stöttat FSDB:s verksamhet till förmån för personer med<br />
dövblindhet.<br />
Vi tackar alla som hjälper oss i vår strävan efter att en dag kunna uppnå<br />
full delaktighet i samhället för alla personer med dövblindhet. Vi vill också,<br />
sist men inte minst, tacka vår personal för ett gott samarbete.<br />
53
17. Förkortningar<br />
AFDB The African Federation of the Deafblind<br />
DbI Deafblind International<br />
DBNSK Dövblindas Nordiska Samarbetskommitté<br />
DBU Dövblind Ungdom<br />
DHB Riksförbundet för döva, hörselskadade <strong>och</strong><br />
språkstörda barn<br />
EDBU European Deafblind Union<br />
FN Förenta Nationerna<br />
FSDB Förbundet Sveriges Dövblinda<br />
HRF Hörselskadades Riksförbund<br />
LSS Lagen om stöd <strong>och</strong> service till vissa funktionshindrade<br />
NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund<br />
NKCdb Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor<br />
54
PTS Post- <strong>och</strong> telestyrelsen<br />
RBU Riksförbundet för Rörelsehindrade barn <strong>och</strong> ungdomar<br />
SDR Sveriges Dövas Riksförbund<br />
SDUF Sveriges Dövas Ungdomsförbund<br />
Sida Styrelsen för internationellt utvecklings-<br />
samarbete<br />
SPSM Specialpedagogiska skolmyndigheten<br />
SRF Synskadades Riksförbund<br />
WFDB The World Federation of the Deafblind<br />
UH Unga Hörselskadade<br />
US Riksorganisationen Unga Synskadade<br />
VIS Vuxendöva i Sverige<br />
55
Förbundet Sveriges Dövblinda<br />
Org.nr: 802006-9780<br />
Siffrorna i bokslutet är avrundade till jämna tusental kronor<br />
RESULTATRÄKNING FÖR PERIODEN 20<strong>12</strong>-01-01 – 20<strong>12</strong>-<strong>12</strong>-31<br />
20<strong>12</strong> 2011<br />
Intäkter: tkr tkr<br />
1. Organisationsstöd 2.181 2.221<br />
2. Statsbidrag Nuet 3.945 6.857<br />
3. Löneutfyllnadsbidrag 1.210 1.283<br />
4. Deltagaravgifter 163 163<br />
5. Medlemsavgifter 76 79<br />
6. Bidrag fonder/Stiftelser 986 571<br />
7. Bidrag DBU 355 302<br />
8. Övriga intäkter 414 4<strong>13</strong><br />
9. Från fonder/projekt 825 305<br />
Summa intäkter 10.<strong>15</strong>6 <strong>12</strong>.194<br />
Kostnader:<br />
1. Personal <strong>och</strong> administration 5.693 5.190<br />
2. Styrelsen 819<br />
3. Föreningsverksamhet 634<br />
4. Information 218<br />
5. Arbetsgrupper/sektioner 474<br />
6. DBU 520 437<br />
7. Kulturkurs Gotland 286<br />
8. Nuet 2.751 4.675<br />
9. Projekt 2<strong>13</strong> 685<br />
10. Övriga rörelsekostnader 2011 0 2.559<br />
Summa kostnader 11.608 <strong>13</strong>.546<br />
Rörelseresultat - 1.452 - 1.352<br />
Resultat från finansiella investeringar<br />
Ränteintäkter <strong>och</strong> utdelningar/reavinst + 876 + 727<br />
Räntekostnader <strong>och</strong> övriga kostnader 0 - 11<br />
876 716<br />
56
Förbundet Sveriges Dövblinda<br />
Org.nr: 802006-9780<br />
Resultaträkning 20<strong>12</strong> fortsättning<br />
Resultat efter finansiella poster - 576 - 635<br />
Bokslutsdispositioner<br />
Övriga bokslutsdispositioner 0 - 259<br />
Förändring ej disponerade anslag 0 5<strong>15</strong><br />
0 257<br />
Årets resultat - 576 - 378<br />
57
Förbundet Sveriges Dövblinda<br />
Org.nr: 802006-9780<br />
BALANSRÄKNING PER 20<strong>12</strong>-<strong>12</strong>-31<br />
Tillgångar<br />
58<br />
<strong>12</strong>-<strong>12</strong>-31 11-<strong>12</strong>-31<br />
Anläggningstillgångar<br />
Aktier <strong>och</strong> andra andelar (not 5) 6.971 9.250<br />
Summa anläggningstillgångar 6.971 9.250<br />
Omsättningstillgångar<br />
Kortfristiga fordringar:<br />
Kundfordringar 730 238<br />
Övriga fodringar inkl prel. skatt 182 443<br />
Upplupna intäkter/förutbetalda kostnader 209 588<br />
Kortfristiga placeringar<br />
Räntekonto Nordea 535 556<br />
Kassa <strong>och</strong> bank 2.220 358<br />
Summa omsättningstillgångar 3.876 2.183<br />
Summa tillgångar 10.847 11.433
Förbundet Sveriges Dövblinda<br />
Org.nr: 802006-9780<br />
Balansräkning per 20<strong>12</strong>-<strong>12</strong>-31 fortsättning<br />
Eget Kapital Och Skulder<br />
Eget Kapital:<br />
Bundet eget kapital<br />
Fonder/projekt (not 6) 9.3<strong>15</strong> <strong>12</strong>.817<br />
Fondkapital 9.3<strong>15</strong> <strong>12</strong>.817<br />
Fritt eget kapital<br />
Balanserat resultat - 3.634 - 3.256<br />
Årets resultat - 576 - 378<br />
Överflyttning Medlemsfond 5.070 0<br />
860 - 3.634<br />
Summa eget kapital 10.175 9.182<br />
Kortfristiga skulder:<br />
Leverantörsskulder 104 93<br />
Beviljade ej utbetalda anslag 0 1.052<br />
Övriga skulder 76 <strong>13</strong>1<br />
Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 492 974<br />
672 2.250<br />
Summa eget kapital <strong>och</strong> skulder 10.847 11.433<br />
Ställda panter <strong>och</strong> ansvarsförbindelser finns inga<br />
59
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR MED NOTER<br />
Not 1: Principer för redovisning <strong>och</strong> värdering<br />
Årsbokslutet har upprättats i enlighet med bokföringslagen <strong>och</strong> ger en<br />
rättvisande bild av föreningens resultat <strong>och</strong> ställning i enlighet med god<br />
redovisningssed i Sverige. Tillämpade principer är oförändrade i<br />
jämförelse med föregående år. Fordringar har upptagits till det belopp<br />
varmed det beräknas inflyta. Övriga tillgångar <strong>och</strong> skulder har upptagits<br />
till anskaffningsvärdet, där inget annat anges. Periodiseringar av<br />
inkomster <strong>och</strong> utgifter har skett enligt god redovisningssed.<br />
Not 2: Medelantal anställda<br />
Under året har FSDB Stockholm <strong>och</strong> Gotlands läns personal övergått till<br />
FSDB riksförbund.<br />
Antalet anställda var: 20<strong>12</strong> 2011<br />
Antal män 6 7<br />
Antal Kvinnor 7 6<br />
Totalt <strong>13</strong> <strong>13</strong><br />
Tjänstgörighetsgraden uppgick till 8 tjänster omräknade till heltid.<br />
Not 3: Löner, andra ersättningar <strong>och</strong> sociala kostnader<br />
Löner har utgått till personal, styrelse <strong>och</strong> andra förtroendevalda enligt<br />
följande:<br />
Totalt utbetalt lön <strong>och</strong> arvode 4.1<strong>13</strong>.597 (f.d. år 3.606 tkr) där det<br />
tillkommer:<br />
- 1.255.085 kr (f.d. 1.531 tkr) i sociala avgifter samt<br />
- 10.000 kr (f.d. år 0 kr) i sociala avgifter till pensionärer samt<br />
- 2.<strong>15</strong>0 kr (f.d. år 0 kr) i sociala avgifter till ungdomar.<br />
För personalen har det inbetalats 308.428 kr i pensionskostnader där det<br />
tillkommer 74.824 kr i särskild löneskatt.<br />
60
Not 4: Upplysning om fördelning mellan män <strong>och</strong> kvinnor i styrelsen<br />
<strong>och</strong> förbundets ledning<br />
Styrelsen bestod av totalt 7 personer varav tre var män <strong>och</strong> fyra<br />
kvinnor.<br />
Not 5: Aktier <strong>och</strong> andra andelar<br />
Under året har fondernas värde angivits till anskaffningsvärdet. Detta har<br />
föranlett en vinst på 337.850 kr.<br />
Anskaffningsvärdet på fonderna var enligt följande:<br />
20<strong>12</strong> 2011<br />
Nordea Sverigefond 1.163 1.3<strong>13</strong><br />
Robur Kapitalinvest 997 1.025<br />
Nordea Europafond 1.402 800<br />
Nordea Donationsmedelsfond 2.864 4.567<br />
Servicekonto 396 734<br />
SEB Johanssons fond <strong>13</strong>2 218<br />
HB Sverige/Världen Stenbeck 17 93<br />
Nordea Global Trygg 0 500<br />
Summa balansposten 6.971 9.250<br />
Marknadsvärdet på våra investeringar var 20<strong>12</strong>-<strong>12</strong>-31:<br />
Nordea Sverigefond 2.060<br />
Robur Kapitalinvest 2.0<strong>15</strong><br />
Nordea Europafond 1.095<br />
Nordea Donationsmedelsfond 2.485<br />
Servicekonto<br />
- ABB 599 st 80<br />
- Ericsson B 1.000 st 65<br />
- Handelsbanken B 200 st 45<br />
- H&M B 1.400 st 314<br />
- Investor 1.000 st 166<br />
- Sandvik 1.075 st 111<br />
- Securitas B 700 st 40<br />
- Volvo B 3<strong>12</strong> st 28<br />
Summa Servicekonto 849<br />
SE Banken Johanssons fond 256<br />
Handelsbanken Sverige/Världen 41<br />
Summa Marknadsvärdet 8.801<br />
61
Not 6: Förändring av eget kapital<br />
Under året har en sammanslagning gjorts av de fonder som inte har<br />
något specifikt ändamål eller andra krav på förvaltning av kapitalet.<br />
Dessa medel har förts över till FSDB:s aktivitetsfond som också bytt<br />
namn till medlemsfonden. Dessutom har internationella fonden <strong>och</strong><br />
ulandsfonden slagits samman. Därefter har 75% flyttats över till<br />
medlemsfonden.<br />
Efter sammanslagningen av medlemsfonden har 60% (5.070.000) flyttats<br />
över till det fria egna kapitalet. Detta för att komma tillrätta med det<br />
negativa balanserade resultatet.<br />
Förändring per fond:<br />
20<strong>12</strong> 2011<br />
Allmänna Arvsfonden 967 0<br />
Malin Erikssons minne 18 0<br />
Alvar <strong>och</strong> Frida Bloms fond 0 761<br />
Levi <strong>och</strong> Lea Eriksson 0 179<br />
Valborg Karlssons fond <strong>13</strong>0 <strong>13</strong>0<br />
Greta Wistrand 0 371<br />
Medlemsfond(f.d. aktivitetsfonden) 3.546 1.975<br />
Nathans fond 87 97<br />
Viola Anderssons fond 0 284<br />
Ulandsfond 0 <strong>15</strong>4<br />
E Södergrens fond 2.141 2.243<br />
Eva Frunks fond 0 641<br />
Internationella fonden 219 826<br />
L <strong>och</strong> E Anderssons dödsbo 520 540<br />
Britta Kjells fond 1.288 1.298<br />
Johanssons fond 0 1.001<br />
Stenbecks arv 0 1.543<br />
Johanssons aktier 0 218<br />
Stenbecks aktier 0 92<br />
Fruktträdets fond 399 464<br />
Summa balansposten 9.3<strong>15</strong> <strong>12</strong>.817<br />
62
Tryck: Punkt Design AB, Fagersta 20<strong>13</strong>
Change language