Slutlig rapport plattform för validering_genomförd ...

Avsedd för 

Kommunförbundet Skåne 

Utarbetad av 

Ramböll Management Consulting 

Dokumenttyp 

Preliminär rapport 

Datum 

April 2011 

REGIONAL STÖDPLATTFORM 

FÖR VALIDERING 

- GENOMFÖRD VALIDERING I 

REGIONEN SAMT RELATION TILL 

CENTRALA AKTÖRER 

Ramböll Management Consulting 

Krukmakargatan 21 

Box 17009 

104 62 Stockholm 

T +46 (0) 8 615 60 00 

F +46 (0) 8 615 60 00 

+46 (0) 8 615 60 00

REGIONAL STÖDPLATTFORM FÖR VALIDERING – GENOMFÖRD VALIDERING SAMT RELATION TILL 

CENTRALA AKTÖRER 2 

INNEHÅLL 

1. Inledning 3 

1.1 Om uppdraget 3 

1.2 Om genomförandet av uppdraget 3 

1.3 Utmaningar under genomförandet 5 

1.4 Rapportens disposition 6 

2. Kortfattad bakgrund om arbetet med validering i Sverige 8 

3. Plattformens relation till centrala aktörer 9 

3.1 Plattformens relation till centrala aktörer vad gäller matchning 9 

3.2 Plattformens relation till centrala aktörer vad gäller 

kvalitetssäkring 10 

3.3 Plattformens relation till centrala aktörer vad gäller utveckling av 

nya metoder 11 

3.4 Sammanfattande slutsatser 12 

4. Behov hos aktörer i regionen utifrån genomförd validering 13 

4.1 Behov kopplade till matchning 13 

4.2 Behov kopplade till kvalitetssäkring 19 

4.3 Behov kopplade till utveckling av nya metoder 22 

4.4 Sammanfattande slutsatser 23 

5. Samlade slutsatser 24 

Bilaga 1: Intervjupersoner 25 

Bilaga 2: Frågeguider 27 

Bilaga 3: Validering per kommun 31



1. INLEDNING 

I denna rapport redovisas Rambölls uppdrag att inventera genomförd 

validering i Skåne 2010 samt att förtydliga relationen till centrala aktörer på 

området. Uppdragsgivare är Kommunförbundet Skåne och det 

finansieringspartnerskap som skapats för att arbeta med utformandet av en 

stödplattform för validering i regionen. Studien har genomförts under februariapril 

2011. 

1.1 Om uppdraget 

Utredningen utgör ett kompletterande beslutsunderlag som kan användas för 

det fortsatta arbetet med att etablera en regional stödplattform för validering i 

Skåne. Studien är en fortsättning på Rambölls tidigare utredning av en 

regional stödplattform för validering i Skåne, ”Utredning av en regional 

stödplattform för validering” och ska fungera som underlag i det kommande 

arbetet med att utforma plattformens bemanning, uppgifter samt behov av 

utvecklings- och utbildningsinsatser och därmed kostnader. 

Finansieringspartnerskapet kring plattformen har, utifrån den tidigare studien, 

kommit fram till att plattformen potentiellt kan ha såväl en samordnande 

funktion som en utvecklingsfunktion. Som Ramböll beskrivit i tidigare 

utredning kan plattformen ha tre mer specifika funktioner, nämligen 1) 

matchning mellan beställare och utförare av validering, 2) kvalitetssäkring av 

valideringsinsatser i regionen samt 3) utveckling av nya metoder och områden. 

Förutsättningarna för plattformen att omfatta dessa olika funktioner undersöks 

i föreliggande studie. Följande två frågeställningar behandlas: 

• Hur påverkar centrala aktörers verksamhet förutsättningarna för 

en regional stödplattform? Myndigheten för Yrkeshögskolans (YHmyndigheten) 

uppdrag och relation till den regionala nivån beskrivs i 

relation till plattformens olika funktioner. Vidare presenteras en bild av hur 

branscher, arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen kan komma 

att förhålla sig till en regional plattform för validering. Därigenom får 

uppdragsgivaren inspel kring plattformens handlingsutrymme samt 

möjligheter till samverkan. 

• Vilka behov hos aktörer i regionen kan plattformen möta utifrån 

den verksamhet som genomförs inom valideringsområdet? 

Ramböll har inventerat genomförd validering i Skåne under 2010. 

Inventeringen visar omfattning och inriktning samt kvalitet hos genomförd 

validering. Genom att inventera verksamheten ges en indikation om vilka 

behov som finns i regionen och i förlängningen vilken verksamhet som är 

mest relevant för en regional plattform. 

1.2 Om genomförandet av uppdraget 

Studien har baserats på en kombination av enkäter, intervjuer och 

dokumentstudier. För att säkra att datainsamlingen ligger i linje med 

uppdragsgivarens önskemål har utformningen av intervjuguider och enkäter 

stämts av med uppdragsgivaren samt med två företrädare för skånska 

kommuner väl insatta i valideringsarbete. 

Följande datainsamling har genomförts: 

Kommunerna i Skåne 1 har besvarat en enkät samt medverkat i 

kompletterande telefonintervjuer. I enkäten har frågor ställts om 

1 Bortfall är ett enkätsvar från Klippan och Landskrona. Sammanräkningen undantar också Perstorp, 

där uppdragsgivaren på förhand visste att ingen validering genomfördes, Bromölla och Sölvesborg 

som gemensamt representerades av Gymnasieförbundet Bromölla-Sölvesborg samt Ystad och 

Simrishamn som båda företräddes av Thomas Paulsson på Ystad kommun.



omfattning och inriktning på genomförd validering samt kvalitet och 

utvärdering. Intervjuerna har syftat till att fördjupa den bild som 

enkätundersökningen givit. För att säkerställa att kommunernas verksamhet 

uppfattas korrekt av Ramböll har kommunerna getts möjlighet att ge respons 

på hur den egna valideringsverksamheten klassificerats i studien. Av de 14 

kommuner som utnyttjat denna möjlighet har 13 ansett att klassificeringarna 

varit korrekt gjorda. Den sista kommunen valde efter fördjupade diskussioner 

med Ramböll att kategorisera om två av sina valideringar. 

Ramböll har fått kontaktuppgifter till kommunerna från uppdragsgivaren, som 

också stått för urvalet. I några fall har Ramböll hänvisats vidare i kommunen 

för att nå personer med bättre förutsättningar att besvara frågorna. I regel har 

en person inom den kommunala vuxenutbildningen besvarat enkäten och 

intervjuats i varje kommun. De har uppmanats att ta hjälp från andra personer 

i kommunen om nödvändigt. I två kommuner har kompletterande intervjuer 

genomförts med representanter för flyktingmottagningens verksamhet. Syftet 

med dessa intervjuer var att få en bild av i vilken utsträckning validering, 

utöver det som redovisats i intervjuerna med vuxenutbildningen, genomförs i 

arbetet med nyanlända. 

Intervjuer har genomförts med Arbetsförmedlingen, Region Skåne, 

branscher och YH-myndigheten 

Följande intervjuer har genomförts. 

• Tre företrädare för Arbetsförmedlingen har intervjuats om genomförd 

validering samt inställning till och förutsättningar för samarbete med en 

regional stödplattform för validering. Ramböll har i efterhand säkrat att 

Arbetsförmedlingens verksamhet uppfattats och kategoriserats på rätt sätt. 

• Fem branscher har intervjuats om genomförd validering samt inställning till 

en regional stödplattform för validering. Branscherna har valts på 

rekommendation av branschstrategen på Arbetsförmedlingen i Skåne, 

utifrån omfattningen av deras valideringsarbete alternativt branschens 

behov av validering. Följande branscher har inkluderats i studien: 

• Byggbranschen genom Byggnadsindustrins yrkesnämnd Skåne som är 

ett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter. 

• Omvårdnadsbranschen genom arbetsgivaren Skånes 

Universitetssjukhus, då en övergripande branschorganisation saknas. 2 

• Skogs- och lantbruksbranschen genom Naturbrukets Yrkesnämnd som 

är ett samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter. 

• Transportbranschen genom Transportfackens Yrkes och 

Arbetsmiljönämnd (TYA) som är ett samarbete mellan arbetsgivare och 

arbetstagarrepresentanter. 

• Industribranschen genom arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen . 

• Två representanter från YH-myndigheten har intervjuats för att tydliggöra 

myndighetens uppdraget samt utrymmet för en regional plattform. 

2 På området finns endast Vårdföretagarna, vilka inte inkluderar landstinget eller kommunernas 

verksamhet.



Samtliga intervjuer har genomförts med en semistrukturerad ansats, vilket 

innebär att Ramböll haft ett antal i förväg fastställda frågor som ställts till 

samtliga intervjupersoner. Intervjupersonerna även getts möjlighet att själva 

lyfta fram frågeställningar som de anser vara relevanta för 

utredningsuppdraget. En lista över samtliga intervjupersoner återfinns i bilaga 

1. Frågeguider återfinns i bilaga 2. 

Några av ovanstående aktörer intervjuades även inom ramen för tidigare 

uppdrag Rambölls första uppdrag kring valideringsplattformen i Skåne, som 

redovisades i november 2010. I vissa fall har dessa intervjuer kunnat bidra 

med information gällande de olika aktörernas inställning till en regional 

plattform. 

Dokumentstudier har utgjort utredningens sekundära 

datainsamlingsmetod. Syftet med dokumentstudierna har varit att ge 

kontext och att hämta in klargörande detaljer om främst YH-myndighetens 

uppdrag och utvecklingen på nationell såväl som på EU-nivå. 

Dokumentstudierna har varit sekundära i den meningen att de inte primärt 

syftat till att inhämta ny kunskap, utan snarare att understödja den kunskap 

som inhämtats via intervjuerna. 

1.3 Utmaningar under genomförandet 

Under genomförandet av uppdraget har Ramböll ställts inför ett antal 

utmaningar som kan hänföras till hur arbetet med validering har bedrivits och 

bedrivs på såväl nationell som regional nivå. Dessa utmaningar, samt hur 

Ramböll valt att hantera utmaningarna, beskrivs närmare i avsnittet nedan. 

Det saknas en enhetlig och gemensam definition av validering 

Det saknas idag en gemensam förståelse kring innebörden av begreppet 

validering, både i Skåne och på nationell nivå. Trots att vi utgår från 

Valideringsdelegationens definition av validering (se kap 2) kvarstår en 

gränsdragningsproblematik. Exempelvis kan en och samma verksamhet av 

vissa kommunrepresentanter betecknas som kartläggning medan andra menar 

att samma verksamhet är validering. 

Ramböll har hanterat detta genom att, utifrån intervjupersonernas 

beskrivningar av insatserna, skapa kategorier som insatserna kan delas in i. 

Dessa kategorier tar sikte på aktiviteten som sådan. Därigenom får 

uppdragsgivaren en så konkret beskrivning som möjligt av den verksamhet 

som bedrivits i Skåne under 2010. Vi har valt att inte utgå ifrån 

Valideringsdelegationens fyra delprocesser eftersom skillnader i valideringens 

art som här bedöms som viktiga inte synliggörs i dessa kategorier. 

Valideringen skulle också ha kunnat kategoriseras utifrån andra parametrar 

såsom syfte och målgrupp. Att kategorisera valideringsinsatserna utefter 

någon av dessa parametrar hade dock enligt Rambölls bedömning blivit 

otydligare. Detta dels eftersom valideringen ofta har flera och oklara syften, 

dels eftersom en viss målgrupp kan ta del av vitt skilda insatser. 

Eftersom gränsen mellan kartläggning och validering i flera fall är otydlig har 

Ramböll valt att inte ta ställning till huruvida insatserna ska betraktas som 

kartläggning eller validering. Ambitionen är att istället erbjuda ett underlag 

som uppdragsgivaren kan använda för att göra avgränsningar och definitioner 

som inblandade aktörer kan enas kring. 

Det saknas en samlad bild av den validering som genomförs 

Inventeringen har också försvårats av att intervjupersonerna i kommunerna i 

många fall saknat en fullständig bild av den validering som genomförts i



kommunen. Förhållandevis många har i enkätundersökningen valt att uppge 

att de saknar uppfattning om kvaliteten och i vissa fall om omfattningen. Till 

följd av detta finns också ett visst internt bortfall i enkäten. 

Avsaknaden av fullständig bild får två konsekvenser i inventeringen. För det 

första är omfattningen av den faktiskt genomförda valideringen i kommunerna 

sannolikt större än den beskrivning som ges i rapportens kapitel 4. För det 

andra kan inriktning och kvalitet på valideringen inte beskrivas heltäckande. 

Detta innebär att tolkningar och slutsatser utifrån beskrivningen i rapporten 

behöver göras utifrån en medvetenhet om bristerna. Samtidigt kan bristerna 

på samlad kunskap bidra till analysen av organisering av och kvalitet hos 

verksamheten. Ramböll avser att på detta sätt ta hänsyn till och använda sig 

av det faktum att informationen från kommunerna inte är fullständig. 

Risk för snedvridning i enkät- och intervjuunderlaget 

Då enkät- och intervjuundersökningen i kommunerna företrädesvis har 

adresserat företrädare för vuxenutbildningen finns en risk för att validering 

inom vuxenutbildningen fångas upp i högre grad än validering inom andra 

områden, vilket innebär en risk för snedvridning i den samlade bilden av 

genomförd validering. För att få en uppfattning om hur stort mörkertalet kan 

vara har Ramböll genomfört kompletterande intervjuer med 

flyktingmottagningen i två kommuner. Detta eftersom flyktingmottagningen i 

flera fall lyfts upp som en tänkbar beställare av validering som inte synliggjorts 

i inventeringen. I dessa intervjuer har framkommit att ytterligare validering 

visserligen förekommit, men att denna har genomförts i samarbete med 

Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen inkluderas i studien, vilket gör att 

bortfallet från flyktingmottagningen blir begränsat vad gäller validering i den 

samlade inventeringen. Däremot framkom i intervjuerna att kartläggning 

genomförs inom SFI-verksamheten, något som inte inkluderats i redovisningen 

från kommunen. Därmed misstänker Ramböll att det finns ett betydande 

bortfall i denna inventering vad gäller kartläggning inom SFI-verksamheten. 

Svårt att få tydliga svar kring förhållandet mellan regional och 

nationell nivå 

Den organisatoriska strukturen inom valideringsområdet är ny och området 

står i kontinuerlig utveckling nationellt och på EU-nivå. YH-myndigheten, som 

ansvarar för att samordna och stödja en nationell struktur för validering, 

bildades 2009 och myndighetens ansvarsområden och arbetssätt är ännu inte 

fastställt inom alla områden. Detta gäller myndighetens relation till den 

regionala nivån, vilket gör det svårt att tydliggöra plattformens 

handlingsutrymme i relation till YH-myndigheten. 

Konsekvensen blir att föreliggande studie inte kommer att kunna ge 

detaljerade svar kring YH-myndighetens ambitioner på regional nivå eller kring 

plattformens handlingsutrymme. Däremot ges mer principiella angivelser vilka 

kan användas för att styra plattformens kommande arbete. 

1.4 Rapportens disposition 

I kapitel 2 ges en kortfattad bakgrund om arbetet med validering i Sverige. 

Därefter är rapporten uppdelad i tre övergripande delar. I den första delen, 

kapitel 3, behandlas frågan om hur andra centrala aktörers verksamhet 

påverkar förutsättningarna för en regional stödplattform. Därefter, i kapitel 4, 

behandlas genomförd validering i Skåne under 2010 och de behov som finns



kopplade till verksamheten. Slutligen, i kapitel 5, sammanställs de viktigaste 

erfarenheterna från tidigare kapitel. Rapportens understruktur är främst byggd 

utifrån de tre potentiella funktioner för plattformen som lyftes fram i Rambölls 

tidigare utredning; matchning, kvalitetssäkring samt utveckling av nya 

metoder.



2. KORTFATTAD BAKGRUND OM ARBETET MED 

VALIDERING I SVERIGE 

Regeringen definierar validering som en ”process som innebär en strukturerad 

bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och 

kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats”. (Ds 

2003:23). Definitionen ansluter till den som anges i Memorandumet om 

livslångt lärande (Europeiska kommissionen, 2000) där validering definieras 

som en process som innebär identifiering, värdering och erkännande av hela 

bredden av färdigheter och kompetenser som en person kommer i besittning 

av under sitt liv och i olika sammanhang, under utbildning, i arbetslivet och i 

samband med frivilligaktiviteter. Regeringens definition av validering föreslås 

också utgöra den officiella definitionen av begreppet i Valideringsdelegationens 

slutrapport. 3 

Regeringens definition av validering är förhållandevis bred. Därmed finns ett 

utrymme för skilda tolkningar av begreppet och idag ryms många olika 

verksamheter inom ramen för valideringsbegreppet. Någon aktör som innehar 

en helhetsbild av området finns idag inte. 

För att öka tydligheten och skapa struktur inom området bildades 

Valideringsdelegationen, vilken presenterade sin slutrapport Mot en 

nationell struktur 2008. I rapporten lämnar Valideringsdelegationen ett antal 

förslag om hur arbetet med validering bör organiseras i Sverige. Trots detta 

saknas idag fortfarande såväl en tydlig ansvarsfördelning som en enhetlig och 

gemensam uppfattning om begreppet validering i Sverige. 

För att samordna och stödja en nationell struktur för validering etablerades 

2009 Myndigheten för yrkeshögskolan (YH-myndigheten). I myndighetens 

uppdrag ligger att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen för validering i 

Sverige och att ge övergripande riktlinjer för hur en validering ska gå till och 

vad den bör resultera i. Fortlöpande kunskapsuppbyggnad, uppföljning och 

utvärdering av valideringsarbetet i Sverige är också en viktig del i 

myndighetens ansvar. 

Då myndigheten är relativt nybildad har arbetet dock bara påbörjats. Den rika 

floran av aktörer och verksamheter inom området består därmed. En stor del 

av valideringsarbetet bedrivs idag på lokal och regional nivå. På nationell nivå 

driver Arbetsförmedlingen valideringsverksamhet i stor omfattning. Sedan 

Arbetsförmedlingen i december 2010 fick ansvar för etableringen av nyanlända 

personer har kartläggnings- och valideringsinsatser vuxit i betydelse för 

Arbetsförmedlingen. På nationell nivå bedriver också fackförbund och 

arbetsgivare inom många branscher gemensamt arbete med framtagande av 

valideringskoncept. Kommunalt bedrivs valideringsverksamhet främst inom 

vuxenutbildningen. 

Valideringsverksamhetens bredd och splittring innebär att det finns en 

otydlighet kring vilken roll och vilket ansvar den regionala plattformen kan 

inneha. För att skapa största möjliga nytta av en regional valideringsplattform 

är det viktigt att den kompletterar, snarare än överlappar, annan verksamhet. 

I nästkommande kapitel ger Ramböll därför en beskrivning av hur de centrala 

aktörernas verksamhet skapar ramar för en plattform på regional nivå samt 

inom vilka områden de erbjuder möjligheter till samverkan och lärande. 

3 Valideringsdelegationens slutrapport – Mot en nationell struktur (2008)



3. PLATTFORMENS RELATION TILL CENTRALA 

AKTÖRER 

Inför ett vidare arbete med utveckling av en regional stödplattform för 

validering är det relevant att undersöka hur en eventuell stödplattform 

relaterar till andra centrala aktörer på området, såsom YH-myndigheten och 

Arbetsförmedlingen. Även branschernas arbete sätts i relation till plattformens 

potentiella funktioner. Mer konkret menar Ramböll att YH-myndighetens och 

Arbetsförmedlingens uppdrag inom valideringsområdet har bäring för 

plattformens inriktning på tre olika sätt: 

• Vilket mandat och handlingsutrymme har den regionala nivån i relation till 

den nationella nivån vad gäller matchning, kvalitetssäkring och 

metodutveckling? Innebär de centrala aktörernas arbete i något fall 

principiella hinder för plattformens verksamhet? 

• Finns det några ”blinda fläckar” i Arbetsförmedlingens och YHmyndighetens 

uppdrag och arbete vad gäller matchning, kvalitetssäkring 

och metodutveckling där en regional plattform kan bidra med 

kompletterande värde? 

• På vilket sätt, om något, kan plattformens arbete rörande matchning, 

kvalitetssäkring och metodutveckling samordnas med Arbetsförmedlingen 

och YH-myndigheten för att tillvara synergieffekter? 

I nedanstående avsnitt diskuteras de centrala aktörernas arbete med 

matchning, kvalitetssäkring respektive metodutveckling närmare samt hur 

detta påverkar plattformens inriktning utifrån ovan nämnda tre 

frågeställningar. 

3.1 Plattformens relation till centrala aktörer vad gäller matchning 

Ramböll bedömer att en regional plattform har relativt stora möjligheter att 

bidra med ett kompletterande värde inom matchningsområdet utifrån 

Arbetsförmedlingen och YH-myndighetens befintliga uppdrag. 

För det första finns inga principiella hinder för att matchningsarbetet drivs 

på regional nivå. YH-myndigheten ser inte matchning som i första hand en 

nationell fråga, utan uppmuntrar snarare att samordningsplattformar etableras 

på regional nivå med syfte att underlätta matchningen mellan utförare och 

beställare. En regional samordning kan, till skillnad från en samordning som 

drivs på nationell nivå, medföra ökad kvalitet och träffsäkerhet då en regional 

aktör sannolikt har bättre kännedom om såväl efterfrågan som utbudet i 

regionen. 

För det andra är matchningsområdet något av en blind fläck, i bemärkelsen 

att det arbete som Arbetsförmedlingen och YH-myndigheten bedriver inom 

området inte är heltäckande. Arbetsförmedlingens samordning är i första hand 

fokuserad på de utförare som myndigheten själv använder sig av, och omfattar 

med andra ord inte kommunala beställare eller utförare utanför de egna 

avtalen. YH-myndigheten har visserligen i uppdrag att samordna och stödja en 

nationell struktur för validering, och har bland annat nyligen lanserat portalen 

Valideringsinfo (en databas med valideringsutförare bland annat uppdelade på 

län). Intervjuade företrädare för myndigheten menar dock att resurserna för 

en aktiv och heltäckande matchning av beställare och utförare är begränsade. 

Valideringsinfo bygger på självrapportering och rymmer därför i dagsläget inte 

samtliga utförare. Vidare ger portalen endast en översiktsbild av möjliga 

utförare, vilket gör att den aktör eller individ som söker validering måste lägga 

ned en del egen tid på att hitta rätt. En regional plattform skulle med andra 

ord kunna ha en viktig kompletterande funktion vad gäller 

matchningsområdet, och bidra med en mer heltäckande, uppdaterad och 

kvalificerad matchning än vad Arbetsförmedlingen och YH-myndigheten i 

dagsläget erbjuder.



Då både Arbetsförmedlingen och YH-myndigheten arbetar med matchning i 

viss mån, finns för det tredje flera möjliga synergieffekter. 

Arbetsförmedlingen har idag via en nationell upphandling upparbetade rutiner 

för upphandling av utförare av validering inom omvårdnad, bygg och 

anläggning, industri, yrkesförare samt restaurang och storhushåll. Även om 

inte intervjuade företrädare för Arbetsförmedlingen ser något behov av att 

samverka med en regional plattform kan sannolikt plattformen i stor 

utsträckning använda Arbetsförmedlingens erfarenheter vad gäller uppbyggnad 

och samordning av dessa utförare i uppbyggnaden av den egna 

matchningsverksamheten. På samma sätt kan listan över utförare som YHmyndigheten 

tillhandahåller genom Valideringsinfo vara användbar för 

plattformens matchningsarbete. Företrädare för såväl Arbetsförmedlingen som 

YH-myndigheten bör därför enligt Ramböll finnas med i plattformens styrgrupp 

eller referensgrupp om detta är möjligt. 

3.2 Plattformens relation till centrala aktörer vad gäller kvalitetssäkring 

Även vad gäller kvalitetssäkring, bedömer Ramböll att en regional plattform 

skulle kunna bidra med ett relativt stort kompletterande mervärde i 

förhållande till andra aktörers arbete inom området. I synnerhet gäller detta 

metoder för att kvalitetssäkra valideringsverksamhet som redan är utvecklad, 

och som ligger utanför Arbetsförmedlingens avtal (dvs. i första hand olika 

typer av befintlig kommunal valideringsverksamhet). 

För det första finns inga principiella hinder för regional kvalitetssäkring, 

åtminstone inte av befintlig valideringsverksamhet. För det andra är även 

detta område delvis en blind fläck i övriga aktörers uppdrag och arbete. YHmyndigheten 

arbetar visserligen indirekt med kvalitetssäkring i samband med 

utveckling av nya metoder och modeller (se även efterföljande avsnitt). Utifrån 

Rambölls förståelse har YH-myndigheten dock varken uppdraget eller resurser 

att utveckla kvalitetssäkringsmodeller eller genomföra praktisk kvalitetssäkring 

av redan utvecklade metoder. 

Vad gäller Arbetsförmedlingen, har myndigheten på nationell nivå ett 

upparbetat samarbete med branscherna i form av s.k. branschråd som 

behandlar kompetensförsörjningsfrågor. Den validering som 

Arbetsförmedlingen upphandlar utgår nästan alltid ifrån riktlinjer godkända av 

branscherna. 4 Dessa strukturer för kvalitetssäkring saknas dock för utförare 

som inte är upphandlade av Arbetsförmedlingen. 

Ramböll menar att en regional plattform skulle kunna bidra med ett värde 

utifrån flera olika aspekter av kvalitetssäkring. För det första genom utveckling 

och genomförande av kvalitetssäkring med syfte att säkra att själva 

valideringsprocessen och dess direkta utfall håller hög kvalitet. För det andra 

genom uppföljning av resultaten av valideringen på längre sikt för att på så 

sätt få en bild av de delar av kvalitetsbegreppet som rör relevans och kvalitet i 

matchningen: i vilken utsträckning går till exempel den validerade individen 

vidare till studier eller arbete? Se vidare resonemang kring detta i avsnitt 4.2. 

I enlighet med resonemanget rörande matchning, finns även inom 

kvalitetssäkringsområdet vidare möjligheter till lärande och synergieffekter 

mellan plattformen och framför allt Arbetsförmedlingen. Som tidigare nämnts 

har Arbetsförmedlingen upparbetade strukturer för kvalitetssäkring för de 

verksamheter som omfattas av de egna avtalen. Här finns potentiellt mycket 

att lära av det arbete som Arbetsförmedlingen bedriver tillsammans med 

branscherna, bland annat vad gäller att på ett liknande sätt använda sig av 

4 Ett undantag utgörs av vården, som förvisso är ett område där validering förekommer frekvent, 

men där det inte finns någon branschföreträdare på samma sätt och därför inte heller något 

vedertaget nationellt valideringskoncept.



branscherna för kvalitetssäkring också av metoder som ligger utanför 

Arbetsförmedlingen:s upphandling. Denna typ av kvalitetssäkring i samråd 

med branscherna är också något som intervjuade företrädare från 

byggbranschen och Skogs- och lantbruksbranschen nämner som en möjlighet. 

3.3 Plattformens relation till centrala aktörer vad gäller utveckling av nya 

metoder 

Vid sidan av matchning och kvalitetssäkring, visade den aktörs- och 

intresseanalys som Ramböll genomförde inom ramen för den första 

utredningen att det även finns behov av utveckling av nya metoder för 

validering i Skåne(se inledningskapitlet). Utifrån den analys av övriga centrala 

aktörers uppdrag inom området som genomförts i detta uppdrag, bedömer 

dock Ramböll att utvecklingsarbete på regional nivå är problematiskt. 

Anledningen är att företrädare för andra centrala aktörer pekar på att det inom 

detta område finns principiella hinder för plattformens arbete, då 

handlingsutrymmet för den regionala nivån att utveckla valideringsmetoder 

som är användbara och legitima är begränsat. Regional utveckling av nya 

modeller för validering ses som mycket problematiskt av företrädare för YHmyndigheten. 

Detta eftersom de nya metoder etc. som utvecklingen kan 

resultera i saknar nationell legitimitet och därmed har ett begränsat 

användningsområde. Om ett nationellt utvecklingsarbete därefter genomförs 

minskas den regionalt utvecklade metodens legitimitet ytterligare. Denna 

uppfattning delas av Arbetsförmedlingen och intervjuade branscher. Då 

Arbetsförmedlingens arbete med validering har ett huvudsakligen nationellt 

perspektiv bör utvecklingsarbetet, enligt Arbetsförmedlingens företrädare, ske 

på nationell nivå. Ingen av de intervjuade branscherna har av samma 

anledning något intresse av att arbeta med utvecklingsarbete regionalt, då 

man menar att detta är en nationell fråga. Detta innebär att inga uppenbara 

möjligheter till synergieffekter har identifierats. 

Ovan redovisat betyder dock inte att plattformen helt saknar potentiell 

funktion inom detta område. YH-myndighetens arbete med validering på 

gymnasial nivå är idag mycket begränsad. Myndigheten hänvisar till 

Skolverket, som arbetar med nya regleringar för den kommunala 

vuxenutbildningen där fokuseringen på validering kommer att öka. Enligt 

företrädare på Skolverket innebär arbetet idag endast att ta fram kursplaner 

och anvisningar. Någon mer praktisk utvecklad verksamhet finns däremot inte 

på området. Således kan utvecklingen av den gymnasiala nivån betraktas som 

en blind fläck i de nationella myndigheternas verksamhet. Ramböll menar att 

detta innebär en möjlighet för plattformen att sprida goda erfarenheter och 

best practice från utvecklingsprojekt i Skåne till nationell nivå. Där plattformen 

ser utvecklingsbehov finns också möjligheten att söka samarbete med andra 

regioner och kommuner, förslagsvis genom Sveriges kommuner och landsting. 

Därigenom kan utvecklingsarbetet få en större bredd och legitimitet, och 

därmed ökad påverkan på den nationella nivån. 

Enligt företrädare för YH-myndigheten och Arbetsförmedlingen kan en regional 

plattform också använda sig av och sprida befintliga nationella modeller när 

sådana finns. Plattformens arbete handlar i dessa fall snarare om att 

implementera och sprida nationella metoder för att på så sätt bredda utbudet 

av validering, än om att utveckla egna nya metoder.



3.4 Sammanfattande slutsatser 

Sammanfattningsvis visar analysen av övriga aktörers uppdrag och arbete 

inom valideringsområdet att en regional plattform har möjlighet att bidra med 

ett kompletterande värde på tre sätt: 

• Matchning av regionala utförare och beställare. Plattformens arbete kan 

här använda sig av den sammanställning av utförare som Valideringsinfo 

innehåller samt Arbetsförmedlingens samordning av de egna utförarna. 

• Utveckling av modeller för kvalitetssäkring, genomförande av 

kvalitetssäkring samt tillgängliggörande av resultat från kvalitetssäkring 

vad gäller såväl process som resultat för befintlig valideringsverksamhet 

som inte omfattas av Arbetsförmedlingens avtal. 

• Kanal för information om behov och best practice rörande utveckling av 

nya metoder, främst på gymnasial nivå, till nationell nivå samt stöd i 

implementering av nya, färdigutvecklade metoder.



4. BEHOV HOS AKTÖRER I REGIONEN UTIFRÅN 

GENOMFÖRD VALIDERING 

I detta kapitel beskrivs genomförd validering hos kommuner, Arbetsförmedling 

och branscher. Kapitlet är, liksom föregående kapitel, uppdelat i tre avsnitt 

utifrån plattformens potentiella funktioner: matchning, kvalitetssäkring och 

utveckling av nya metoder. En beskrivning av valideringens inriktning och 

omfattning inleder avsnittet om matchning medan en beskrivning av 

kvalitetsuppföljning och kvalitet hos genomförd validering inleder avsnittet om 

kvalitetssäkring. För varje delavsnitt drar Ramböll slutsatser kring hur 

plattformen potentiellt kan verka framöver, utifrån Rambölls kartläggning av 

genomförd validering. 

4.1 Behov kopplade till matchning 

I föreliggande avsnitt avser Ramböll behandla frågan om behov av matchning 

mellan beställare och utförare. För att besvara frågan ger vi en relativt 

omfattande beskrivning av vilken typ av validering som genomförs, mot vilka 

yrken och av vilken typ av utförare. Omfattningen av valideringen redovisas. 

Såväl kommunernas som Arbetsförmedlingens och branschers verksamhet 

inkluderas. Utifrån denna beskrivning av verksamheten idag drar Ramböll 

slutsatser kring vad som bör beaktas vid matchningen samt det potentiella 

värdet av matchning. 

4.1.1 Kortfattad beskrivning av förekommande typer av validering 

Inventeringen visar att ett antal olika typer av validering har genomförts i 

Skånes kommuner under 2010. Valideringsverksamheten är bred, både vad 

gäller typer av genomförda insatser som målgrupp för valideringen. Såväl 

studerande som arbetslösa eller personer som redan arbetar inom aktuellt 

område kan vara målgrupp för valideringen. Validering kan också vara ett 

verktyg för dem som har ambitionen att byta yrke. 

Vi kommer nedan att lista de olika kategorierna av validering samt ange den 

ungefärliga omfattningen av respektive kategori, enligt den kategorisering som 

Ramböll utformat under utredningen. 

Beskrivningen inleds med en beskrivning av kartläggningsinsatser. Dessa 

inkluderas här eftersom det i vissa fall är svårt att dra gränsen mellan 

kartläggning och validering. Olika aktörer och personer använder begreppen på 

olika sätt. Exempelvis kan en och samma typ av verksamhet gå under 

beteckningen ”prövning”, ”validering” eller ”kartläggning” . Vår ambition är att 

erbjuda ett underlag som uppdragsgivaren kan använda för att göra 

avgränsningar och definitioner som inblandade aktörer kan enas kring. 

Kartläggning av kompetens 

I många kommuner genomförs en kartläggningsinsats som ett första steg i 

valideringsprocessen, och ibland oberoende av, validering. Kartläggningen har 

inte som tydligt syfte att förbereda inför validering, även om den i praktiken 

kan ha denna funktion. Syftet är istället att inventera och dokumentera en 

individs kompetens men kartläggningen innehåller inte, till skillnad från en 

”klassisk” form av validering, någon värderande aspekt. Det förekommer dock 

att kartläggningsinsatser räknas som en form av validering av de 

intervjupersoner som ingått i studien. 

Ett exempel på en kartläggningsinsats som flertalet kommuner i Skåne 

använder sig av är Meritportföljen. Denna metod används främst gentemot 

gruppen nyanlända inom ramen för SFI för att synliggöra och underlätta en 

kommunikation om den kompetens som en nyanländ person har med sig från 

sitt hemland. Meritportföljen erbjuds också hos Arbetsförmedlingen i Malmö, 

Helsingborg och Kristianstad. E-portfolio är en elektronisk form av meritportfölj



som tillämpas av många kommuner i Skåne. 5 Genom meritportföljsarbete blir 

det tydligt vilken kompetens personerna har med sig och kommunen kan 

försöka att hitta t.ex. praktikplatser som motsvarar denna kompetens. I vissa 

fall går de därefter vidare och kontaktar Arbetsförmedlingen. Totalt 13 

kommuner uppger att de arbetar med kartläggning av kompetens. 

Förvalidering (yrkesbedömning, yrkespraktik) 

I vissa fall görs en inledande bedömning av om en individ besitter tillräcklig 

kompetens för att vara aktuell för en validering. Denna ”förvalidering” som 

ibland kallas yrkesbedömning eller yrkespraktik genomförs under ett fåtal 

dagar. Insatsen är en del i valideringsprocessen och syftet är att undvika att 

längre valideringar genomförs där individen inte har förutsättningar att nå 

resultatet. Det kan t.ex. handla om att en person på en praktikplats får visa 

sina kunskaper. Om de överensstämmer med ett visst yrkesområde kontaktas 

Arbetsförmedlingen eller kommunen för planering av t.ex. valideringsinsatser. 

Tre kommuner har uppgett att de arbetar med förvalidering. 

Om en person får ta del av förvalidering beror mer på kommunen de valideras 

i än deras bakgrund. Vissa kommuner har förvalidering som rutin medan andra 

inte använder instrumentet alls. 

Validering av kursmoment/kurser inom ramen för en 

gymnasieutbildning 

Denna typ av validering genomförs inom ramen för en utbildning på 

gymnasienivå och är begränsad i tidsåtgång. I denna form av validering tas 

inget helhetsgrepp kring individens kompetens inom området. Istället 

genomförs valideringen löpande under utbildningens gång när det 

framkommer att individen sedan tidigare har relevant erfarenhet och 

kompetens. Inom dessa områden görs tester mot kursplan och kursmål. 

Resultatet är att individer som har den aktuella kompetensen och som 

genomgår validering kan få en förkortad utbildningstid. Valideringen kan röra 

en praktikperiod, hela kurser eller delar av kurser. När valideringen görs av 

hela kurser kallas den för prövning. 

En intervjuperson illustrerar hur valideringen är knuten till den ordinarie 

vuxenutbildningen: ”Vi har under 2010 haft validering som förhållningssätt 

som ett kvalitetsmål. Med detta menar vi att de deltagare som har erfarenhet 

och/eller kunskap inom det som studeras ska anse att detta har tagits tillvara i 

utbildningen.” Valideringen beskrivs av en kommunrepresentant som flexibel 

men osystematisk. Denna typ av validering benämns av vissa 

kommunrepresentanter för kartläggning. 

Av Skånes 33 kommuner uppger 15 kommuner att de genomför denna typ av 

validering. I majoriteten av kommunerna sker denna typ av validering inom 

ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Det uppskattade sammanlagda 

antalet är minst 170. Det antal som återges bygger dock inte på en fullständig 

bild, bland annat eftersom valideringen är en del i utbildningen och inte 

hanteras som en enskild verksamhet vad gäller exempelvis planering och 

uppföljning. 

Eftersom denna typ av validering sker inom ramen för en utbildning är de som 

valideras studerande. Deras bakgrund innan studierna varierar mellan 

arbetslöshet och arbete. 

5 Flera intervjupersoner påpekar att det under 2010 förekommit problem med 

leverantören av tjänsten e-portfolio, varför antalet slutförda meritportföljer är lägre än 

beräknat.



Validering mot gymnasieexamen 

Validering genomförs också mot en fullständig gymnasieexamen. Valideringen 

är betydligt mer omfattande än den begränsade validering som sker inom 

ramen för en utbildning. I de fall kompletterande utbildning behövs resulterar 

validering mot gymnasiebetyg, precis som validering mot kursmoment, i en 

förkortad utbildningstid. Detta gör att de två valideringskategorierna ligger 

nära varandra. Det som skiljer dem åt är, utöver omfattningen, att vid 

validering mot gymnasieexamen är utgångspunkten individens samlade 

kunskaper inom området, vilka ställs mot kraven på gymnasieexamen. 

Denna typ av validering sker i regel genom intervjuer och diskussioner med 

lärare samt praktiskt prövning på en arbetsplats i förhållande till kraven i 

kursplanen. Valideringen kan bland annat genomföras för personer som är 

anställda i kommunerna, men som inte har den formella kompetens som 

krävs. Exempelvis kan detta röra vårdbiträden som kan valideras mot 

undersköterskeexamen. 12 kommuner har i enkäten uppgivit att de arbetat 

med denna typ av validering. Inom vårdområdet arbetar också 

Arbetsförmedlingen med validering mot gymnasieexamen. Sammanlagt 255 

personer har enligt uppgift genomgått den här typen av validering hos 

kommuner och Arbetsförmedlingen. 

Sjukvården, som i denna studie har representerats av Skånes 

universitetssjukhus, genomför validering av kompetens i samband med 

rekrytering. De kunskaper som tillägnats via tidigare erfarenhet eller 

utbildning, exempelvis från andra länder, testas mot de krav som sjukhusets 

verksamhet ställer. För de som behöver kompletterande utbildning finns ett 

kliniskt träningscenter. Enligt företrädare för arbetsgivarna är kompletterande 

utbildning relativt ovanligt idag, då det finns relativt gott om utbildad 

arbetskraft. Det finns inom vården inget etablerat nationellt 

valideringskoncept. Det händer också att arbetsgivaren vänder sig till 

gymnasieskolor för att göra en mer formell validering. 

Den vanligaste bakgrunden för personerna som kommer i fråga för validering 

gentemot gymnasieexamen är arbete. Många av de som valideras arbetar på 

timvikariat inom vården och valideras för att kunna få en fast anställning. Även 

arbetslösa är en relativt stor målgrupp för denna typ av validering. 

Validering mot yrkeskrav 

Validering genomförs också mot yrkeskrav. I dessa fall testas individens 

yrkeskompetens hos en verksam arbetsgivare, utbildningsanordnare eller 

branschorganisation. Resultatet av valideringen är ett intyg/certifikat eller en 

licens. Arbetsförmedlingens Yrkeskompetensbedömning utmynnar i två 

dokument, ett som beskriver vilken kompetens personen har och ett som 

beskriver en kompetensplan för att nå tillräcklig kompetens inom det aktuella 

yrket. 

Arbetsförmedlingen står för den absolut största delen av den här typen av 

validering, ofta i samverkan med branscher, som då har utformat 

valideringskonceptet. Yrkeskompetensbedömning från Arbetsförmedlingen 

kommer främst prioriterade grupper såsom långtidsarbetslösa och personer 

med funktionsnedsättning till godo, och används även för att förstå värdet av 

utländska yrkeskunskaper. 

Av de fem branscher som undersökts i denna studie har bygg och 

transportbranschen egenutvecklade nationella valideringskoncept men utför 

inte själva någon praktisk validering. Naturbruksbranschen har en nationell 

modell för validering och utför dessutom själv validering i form av ett s.k. 

Grönt kort. Diplomeringen för Grönt Kort beskrivs likna processen att ta



körkort, i det att processen består av både ett teoretiskt och ett praktiskt prov. 

Valideringen resulterar i ett bevis på kunskaper inom ett visst specialområde. 

Hos kommunerna förekommer validering mot yrkeskrav inom hantverksyrken 

såsom snickare och svetsare. Den enda kommun som har en stor fokus på 

validering mot yrkeskrav är Östra Göinge där 90 procent av deltagarna 

bedöms arbeta inom den aktuella branschen (omvårdnad, restaurang och 

bygg). 

4.1.2 Omfattning av de olika typerna av validering 

I tabellen visas hur många kommuner som arbetar med respektive typ av 

validering samt det ungefärliga antalet genomförda valideringsinsatser per 

kategoriunder 2010. Antalet valideringar genomförda av Arbetsförmedlingen 

redovisas också för respektive kategori. 

Kategori Antal Ungefärligt Antal 

kommuner antal 

valideringar 

som 

valideringar av AF 

arbetar 

med resp. 

kategori av 

validering 

i kommuner 

Ingen validering 

eller kartläggning 

förekommer 

3 - 

Kartläggning av 

kompetens 

15+ 1664+ 6 

Förvalidering 4 46 

Validering av 

kursmoment/kurser 

17 170+ 7 

Validering mot 

gymnasieexamen 

12 243 12 


yrkeskrav 

2 29 

91 

För en fullständig redovisning av omfattningen av validering hos kommunerna 

hänvisas till bilaga 3. 

Huruvida omfattningen av validering i kommunerna har förändrats under de 

senaste fem åren mäts i den här studien i förändringar i kostnader för 

validering. Ingen kommun uppger att kostnaderna har minskat. 4 av 27 

kommunrepresentanter uppger att kostnaderna har ökat medan 10 

kommunrepresentanter menar att ingen avsevärd förändring har skett. 13 

svarspersoner saknar uppfattning i frågan. 

Många kommuner anser att valideringstjänster inte genomförs i tillräcklig 

utsträckning. I intervjuerna har många lite paradoxalt däremot framfört att det 

saknas efterfrågan på valideringsinsatser. Ett antal kommuner har som svar på 

6 Det är troligt att antalet kartläggningar är en underskattning av genomfört antal. Detta då 

kartläggning ofta bedrivs inom flyktingverksamheten, vilket inte inkluderas i svaren från samtliga 

kommuner. 

7 Det är troligt att det finns ett stort mörkertal inom området validering mot kursmoment då många 

kommuner inte betraktar detta som validering. Eftersom validering av kursmoment hos dessa 

kommuner ingår i den vanliga verksamheten finns det inte heller statistik över dessa.



detta uppgett att de arbetat aktivt med att hitta kompetenser som skulle gå 

att validera. 

Arbetsförmedlingen ser en uppåtgående trend i antalet upphandlade 

valideringsinsatser, med vården som den bransch där det största antalet 

valideringar genomförs. Validering sker trots detta inte i tillräcklig omfattning, 

enligt intervjuad företrädare för Arbetsförmedlingen. De öronmärkta medel 

som Yrkeshögskolan fick tillgång till i början av 2010 som skulle användas för 

validering av nyanlända inom olika branscher har varit svåra att få tillgång till, 

på grund av administrativt krångel. Den validering som Arbetsförmedlingen 

själva upphandlat täcker inte alla branscher. 

Inom de undersökta branscherna skedde under 2010 följande 

valideringsverksamhet: 

• Byggbranschen medverkade under 2010 i validering av ungefär tio till 

femton personer. 

• Transportbranschen har inga regionala siffror men medverkar i validering 

av cirka 2000 personer per år nationellt. 

• Naturbruksbranschen validerade 46 personer under 2010. 

• Skåne universitetssjukhus har inga samlade uppgifter om antalet 

validerade, men uppger att ett betydande antal personer validerats under 

2010. 

• Industribranschen har inte genomfört någon validering under 2010. 

4.1.3 Yrken 

Nedan redovisas vilka yrken kommunernas validering genomförs inom. Det i 

särklass vanligaste yrket som kommuner validerar mot i Skåne är 

undersköterska. Endast två av de 23 skånska kommunerna som arbetar med 

validering arbetar inte mot omsorgsområdet samtidigt som åtta kommuner 

arbetar enbart mot omsorgsområdet. För en genomgång på kommunnivå 

hänvisas till bilaga 3. 

Yrke/område Antal kommuner som 

arbetar med 

validering mot 

yrket/området 

Vård 21 

Restaurang (inkl. kock, 

kallskänka och bagare) 

5 

Barnomsorg 4 

Elektriker 3 

Fordon 3 

Svets 3 

Snickare 3 

Bygg 2 

VVS 2 

Butikspersonal 1 

Verkstad 1 

Målare 1 

Transport 1 

Industri 1



Nedan redovisas vilka yrken Arbetsförmedlingens validering genomförs inom, 

uppdelat på geografisk plats. Vanligast här är validering inom bygg och 

anläggning. 

Yrke Kävlin 

Bygg och 

anläggning 

Vård och 

omsorg 

Restauran 

g och 

storhushåll 

ge 

Vinslö 

v 

Malmö Helsingb 

org 

Lund Ystad Hässleh 

olm 

Totalt 

21 7 37 65 

7 3 2 12 

10 10 

Industri 1 1 

Yrkes- 

förare 

9 6 15 

Totalt 21 7 63 3 2 1 6 103 

4.1.4 Utförare 

17 av kommunerna uppger att de helt eller delvis genomför valideringen själva 

medan 14 av kommunerna uppger att valideringen helt eller delvis genomförs 

av annan kommun eller privat utförare. Privata utförare förekommer i 10 

kommuner. 

I många kommuner saknas detaljerade uppgifterna om fördelningen mellan 

utförare, varför uppgifterna ovan är ungefärliga. 6 kommuner har inte kunnat 

ange utförare. 

4.1.5 Vägledning och kompletterande utbildning 

Validering föregås och avslutas ofta med vägledning och kompletterande 

utbildning. En majoritet av de individer som genomgått validering får även 

vägledning. 8 Vägledningsinsatser är i många kommuner en naturlig del av 

vuxenutbildningen och valideringsarbetet. Studievägledaren kan också ha en 

viktig roll i att identifiera reell kunskap som kan valideras. Kompletterande 

utbildning genomförs enligt kommunföreträdarna i 15 av kommunerna. 

I bilaga 3 finns uppgifter om vägledning och kompletterande utbildning per 

kommun. 

4.1.6 Slutsatser 

Genomgången ovan visar att validering genomförs på en mängd olika sätt hos 

flera olika aktörer. Detta kan enligt Ramböll ses både som en spegling av 

varierande behov och som en spegling av varierande förutsättningar inom 

organisationerna. En framtida matchningsverksamhet hos plattformen behöver 

hantera denna mångfald och skilja på olika valideringstyper i arbetet. 

Exempelvis är matchning mindre relevant när valideringen genomförs som en 

del i vuxenutbildningen. I dessa fall är utföraren av valideringen densamma 

som bedriver utbildningen, och matchning med utbildningsanordnare går 

utanför plattformens åtaganden. Detsamma gäller vägledningsinsatser. 

En matchning mellan beställare och utförare av validering kan potentiellt bidra 

med värde inom två områden. För det första kan matchningen underlätta en 

breddning av valideringsverksamheten. En majoritet av 

kommunrepresentanterna uppger att omfattningen på validering inte är 

tillräcklig idag. Varje enskild kommun har inte kompetens eller resurser att 

8 19 av 26 uppger att en majoritet av de individer som genomgått validering också fick vägledning. 6 

kommunrepresentanter uppger att de inte vet, en kommunrepresentant uppger att en minoritet 

genomgått vägledningsinsatser.



erbjuda validering inom samtliga områden. Flera kommuner uppger också att 

de saknar resurser för att leta reda på en utförare som kan möta deras behov. 

För det andra kan matchningen bidra till en förhöjd kvalitet och effektivitet i 

genomförandet av validering. Se avsnittet 4.2 för en redogörelse för kvaliteten 

idag. Detta då beställare kan välja den av de olika utförare som uppfattas ha 

den högsta kvaliteten (förutsätter kvalitetssäkring). När genomförandet av 

valideringen samordnas till ett fåtal specialiserade utförare kan detta leda till 

såväl kvalitets- som effektivitetsvinster. Beroende på hur valideringen 

genomförs idag kan dessa olika värden åstadkommas. 

En breddning av verksamheten kan åstadkommas i de kommuner som idag 

främst genomför validering i egen regi. När andra utförare blir mer tillgängliga 

kan verksamheten utökas. Detsamma gäller för yrken som idag inte valideras i 

någon större utsträckning. Även där är kommunerna beroende av att relevanta 

utförare finns tillgängliga för att valideringen ska kunna öka i omfattning. 

Inom de yrken där det är vanligt med validering (främst vård) kan en 

fungerande matchning i första hand bidra med ökad kvalitet och effektivitet 

enligt resonemanget ovan. Detsamma gäller när kommunerna redan använder 

sig av andra utförare (kommuner eller privata utförare). I dessa fall handlar 

det om förbättrade förutsättningar att välja ”rätt” utförare. 

Inventeringen ovan visar att matchning potentiellt kan bidra till såväl 

breddning av verksamheten som ökad kvalitet och effektivitet. I Skånes 

kommuner finns ett yrkesområde som är mycket vanligt (vård) och ett stort 

antal mindre vanliga yrken som valideras. Vidare är spridningen stor vad gäller 

utförare av validering. 

När plattformen sammanställer och söker utförare av validering bör även 

branschers och Arbetsförmedlingens arbete tas i beaktande. 

4.2 Behov kopplade till kvalitetssäkring 

I detta avsnitt avser Ramböll behandla frågan om inom vilka områden det finns 

behov som rör kvalitetssäkring av arbetet med validering. För att besvara 

frågan ger vi en beskrivning av hur arbetet med uppföljning av 

kvalitetsaspekter sker idag och hur kvaliteten värderas i dag. 

4.2.1 Kvalitetsuppföljning 

Kommunernas arbete med kvalitetsuppföljning 

Ofta sker validering inom kommunens egen utbildningsverksamhet, vilket 

många gånger innebär att inga särskilda krav ställs på utförarna. De krav 

som ställs omfattar i vissa fall krav på behöriga lärare, handledarutbildning 

samt samarbete med andra kommuner. När upphandling av privata utförare 

görs ingår krav på utförarna men dessa är ofta generellt hållna, då validering 

ingår som en del i den utbildning som är föremål för upphandlingen. 

Av 26 kommunrepresentanter uppger hälften att de alltid (8 kommuner) eller 

ibland (5 kommuner) utvärderar kvaliteten på den utförda valideringen. De 

flesta av dem som uppger att de utvärderar kvaliteten gör detta som en del av 

utvärderingen av vuxenutbildningen. Vad som innefattas i termen 

"utvärdering" varierar mellan respondenterna och bland annat inkluderas vissa 

ordinarie kvalitetssystem för vuxenutbildningen som inte tar särskild hänsyn 

till frågeställningar inom valideringsområdet. 

Ett systematiskt arbete för att värdera resultatet av valideringen tycks vara 

ovanligt. Det förekommer dock i något enstaka fall att både arbetsgivare och 

individ tillfrågas om vad valideringsinsatsen lett till eller att individernas



sysselsättning följs upp återkommande efter avslutad insats, exempelvis efter 

6, 12 och 18 månader. 

Av resterande 26 kommunrepresentanter uppger 6 att de inte utvärderar 

kvaliteten på valideringen medan 7 kommunrepresentanter uppger att de inte 

vet. 

Till följd av att uppföljning och utvärdering i de flesta fall inte genomförs 

systematiskt saknas i många fall uppgifter om resultatet för de individer som 

genomgått validering. 14 kommuner redovisar trots det valideringens resultat 

för individerna som genomgått den. Dessa redovisningar beskriver i regel ett 

mycket positivt resultat, enligt vilken de flesta individer har arbete alternativt 

studerar. Eftersom underlaget är begränsat redovisas dessa resultat inte mer 

detaljerat. 

Arbetsförmedlingens arbete med kvalitetsuppföljning 

Arbetsförmedlingen ställer krav på att leverantörer utgår ifrån metoder som är 

godkända av aktuellt branschråd och att valideringen utförs av legitima 

företrädare godkända av yrkesnämnden. Den validering som 

Arbetsförmedlingen upphandlar utgår i princip i samtliga fall från riktlinjer som 

har godkänts av branscherna. Legitimiteten i dessa koncept anses vara mycket 

hög eftersom de utarbetats av representanter för de som skall anställa och 

arbeta med den validerade personen. Vårdutbildningar utgör ett undantag. 

Även om vården är ett område där validering är vanligt förekommande saknas 

det en relation till branschen på det sätt som gäller för andra branscher och 

det finns inte heller något vedertaget nationellt valideringskoncept. De lokala 

Arbetsförmedlingarna ska kontrollera att leverantörer lever upp till de krav 

som ställs. 

Det finns statistik kring vad validering har lett till på individnivå men det har 

inte gjorts någon övergripande analys av resultaten av valideringsinsatserna, 

trots att detta skulle vara möjligt att göra via Arbetsförmedlingens 

analysavdelning. 

4.2.2 Beställarnas värdering av kvaliteten 

I detta avsnitt redovisas hur aktörerna värderar genomförd validering utifrån 

ett kvalitetsperspektiv. Värderingen baseras i samtliga fall på en självskattning 

och de bedömningar som redovisas utgår ifrån kommunrepresentanternas och 

representanter från Arbetsförmedlingens egen uppfattning. De bör därför 

tolkas försiktigt, vilket också flera intervjupersoner själva påpekat i 

intervjuerna. 

Kommunernas värdering av kvaliteten 

Intervjupersonernas egen bedömning av kvaliteten säger att kvaliteten på 

genomförd validering är godtagbar (6 svarande) eller mycket god (10 

svarande). Endast en person uppger att kvaliteten är bristfällig. En liknande 

bild ges när kommunrepresentanterna ska bedöma utförarnas kompetens och 

erfarenhet. Precis som i fallet med kvaliteten på valideringen som helhet så 

anger endast en kommun att utförarnas kompetens och erfarenhet är 

bristfällig. 8 svarande anser däremot att kompetens och erfarenhet är mycket 

god och 6 att den är godtagbar. 

På frågor kring vad det är som villkorar valideringens kvalitet betonar 

företrädarna för kommunerna i intervjuer enskilda lärares engagemang 

och kunskap inom området. När personer med engagemang och kunskap har 

försvunnit har också kvaliteten på valideringen sjunkit. Av samma skäl kan 

kvaliteten också variera mellan olika yrkesområden på grund av de olika 

lärarnas kompetens och erfarenhet.



Vissa kommuner har utarbetat valideringskoncept som verksamheten 

genomförs utifrån. I många kommuner saknas dock en systematik i 

valideringsarbetet. Flera kommunföreträdare betonar detta, som kan 

innebära att det inte är tydligt vem som bör utföra valideringen eller att det 

saknas metoder och riktlinjer utöver de kursmål som valideringen genomförs 

emot. 

Vid sidan av detta efterlyses ett närmare samarbete med branscher av flera 

kommunrepresentanter eftersom de anser att det skulle verka 

kvalitetshöjande. Genom samarbete med branscher säkras att valideringen är 

grundad i arbetsmarknadens behov och att den lever upp till arbetsgivares 

krav. Majoriteten av kommunerna uppger att de inte samarbetar med 

branscher specifikt kring validering. Flera intervjupersoner pekar också på att 

det är en brist att det på vårdsidan, där validering är som mest frekvent, inte 

finns någon branschsanktionerad valideringsmetod. 

Arbetsförmedlingens värdering av kvaliteten 

Arbetsförmedlingens företrädare bedömer kvaliteten på den validering som 

utförs som godtagbar och jämn. Arbetet sker i enlighet med 

Valideringsdelegationens fyra steg i valideringsprocessen. 9 Arbetsförmedlingen 

värderar liksom kommunerna samarbetet med branscherna som en 

nyckelfaktor för kvaliteten i valideringen men uppfattar att de i högre 

utsträckning är med och utformar valideringsinsatserna nu än tidigare. Det har 

inneburit att valideringens legitimitet förbättrats bland branschföreträdare, 

enligt företrädare för Arbetsförmedlingen. Legitimiteten skulle dock kunna öka 

ytterligare genom informationsinsatser gentemot branscherna och genom en 

enhetlig begreppsanvändning. 

4.2.3 Slutsatser 

Ramböll bedömer att ett fortsatt systematiskt arbete med kvalitetssäkring är 

en relevant uppgift för plattformen. Det finns idag ingen systematisk och 

gemensam metod för uppföljning av genomförande och resultat av 

kommunernas valideringsinsatser, vilket innebär att någon fullständig bild av 

kvaliteten på valideringsverksamheten idag saknas. Plattformens arbete med 

kvalitetssäkring skulle enligt Ramböll kunna vara både ett verktyg och stöd för 

enskilda aktörer i arbetet för hög kvalitet och goda resultat samt ett verktyg 

för att säkra en likvärdig kvalitetsnivå på valideringsverksamheten i regionen. 

För att säkra en likvärdig kvalitet i regionen krävs för det första en 

gemensam bild av vad en god kvalitet innebär. Intervjupersonerna har 

enligt Ramböll olika uppfattningar om vad som krävs av valideringen för att 

kvaliteten ska ses som god. Ambitionsnivåerna kan därigenom sägas variera 

mellan olika aktörer. Diskussionen kring kvaliteten bör beröra själva 

valideringsprocessen och dess direkta utfall samt i vissa fall även resultatet av 

valideringen på längre sikt, dvs. vad valideringen bidrar med för individer och 

arbetsgivare (exempelvis en förkortad utbildningstid). Här kan plattformen 

bidra genom att ta fram exempelvis riktlinjer rörande kompetens och 

arbetssätt etc. Som visades ovan finns idag vitt skilda typer av validering, 

vilket innebär att olika kvalitetskrav kan behövas för de olika typerna av 

validering. 

Vidare krävs kunskap om hur de olika verksamheterna fungerar i relation 

till de uppsatta riktlinjerna. Om kvalitet och resultat på 

valideringsverksamheten i regionen följs upp på samma sätt skapas ett 

underlag för kommunerna att kontrollera och utveckla kvaliteten systematiskt. 

Jämförelser mellan olika verksamheter möjliggörs också, vilket är en 

9 Valideringsdelegationen har indelat validering i delprocesserna översiktlig kompetenskartläggning, 

fördjupad kompetenskartläggning, kompetensbedömning för intyg samt kompetensbedömning för 

betyg, certifikat, licens m.m.



förutsättning för att plattformen ska kunna jobba för en likvärdig kvalitet i 

regionen. Plattformen skulle kunna arbeta med detta genom att utveckla 

modeller för kvalitetsuppföljning. Publicering av uppföljningen på en webbsida 

kan potentiellt också vara ett verktyg för att öka transparens och underlätta 

utvecklingsarbete. 

För det tredje krävs att de verksamheter som inte når tillräcklig kvalitet har 

förmåga att utveckla verksamheten. Detta ställer naturligtvis krav på den 

enskilda kommunen, men plattformen skulle kunna bidra i arbetet genom att 

skapa nätverk för lärande. Kommunerna har olika erfarenheter av arbetet och 

arbetar i olika mån systematiskt med valideringsarbetet. Arbetsförmedlingen 

har, som nämnts tidigare, ett utvecklat arbete med kvalitetssäkring och 

kvalitetsuppföljning, bland annat genom samarbete med branscher. Såväl 

Arbetsförmedlingens och branschers som kommuners arbete kan vara 

inspiration och vägledning för de kommuner som särskilt behöver utvecklas. 

Det kan inom vissa områden redan finnas nätverk där plattformen kan delta. 

Ett sådant är ett regionalt yrkesråd där alla naturbruksgymnasier, 

Arbetsförmedlingen, facket samt Region Skåne finns med. Plattformen kan 

både sprida goda exempel och eventuellt även stödja kommunerna mer direkt. 

4.3 Behov kopplade till utveckling av nya metoder 

Som visats i föregående kapitel om plattformens relation till centrala aktörer 

finns vissa invändningar och begränsningar i plattformens utrymme att arbeta 

med utveckling av nya områden. Med hänsyn tagen till detta finns ändå 

utvecklingsbehov som plattformen potentiellt kan adressera. Behoven handlar 

snarare om att utveckla och förbättra befintlig verksamhet än om att utveckla 

helt nya metoder. Utveckling av arbetet med kvalitetssäkring, som beskrivits 

ovan, är ett exempel på detta. Nedan redogörs för andra utvecklingsområden 

där behov framkommit. 

Ett potentiellt område att utveckla är validering inom vårdområdet. Många 

kommuner, liksom Skånes universitetssjukhus arbetar idag med validering 

inom detta område. Det saknas emellertid ett etablerat valideringskoncept och 

många kommuner upplever sitt arbete som osystematiskt. Inom vårdområdet 

finns med andra ord ett behov av att strukturera valideringsarbetet samtidigt 

som erfarenheten är gedigen. Att ta fram ett valideringskoncept är som ovan 

nämnts främst en fråga för nationella aktörer. Det finns däremot inget som 

hindrar att kommunerna tar lärdom av varandra och sprider arbetssätt som 

fungerar väl. 

Breddning av valideringen som genomförs efterfrågas av flera 

kommunrepresentanter. Som visades i avsnitt 4.1 ovan bedriver kommunerna 

främst validering mot gymnasiekurser. En utökad valideringsverksamhet 

utifrån kompetenskrav inom yrken anses önskvärt för att bättre möta olika 

individers behov. Här blir lärdomar från branscher och Arbetsförmedlingen 

viktiga verktyg. 

Ett annat utvecklingsområde som framkommit i studien är kopplat till 

rekryteringen av individer för validering. En förutsättning för ett gott 

valideringsarbete är att man lyckas identifiera de personer som eventuellt 

besitter en reell men icke formaliserad kompetens. Detta kräver att de som 

möter de enskilda individerna har kunskap och medvetenhet om möjligheterna 

med validering. Enligt flera kommunrepresentanter är bristande kunskaper 

kring detta en anledning till att validering idag genomförs i för liten 

utsträckning. Vägledare har här en nyckelroll. En intervjuperson säger: ”För att 

få validering att framstå som ett basverktyg krävs helt andra glasögon på 

vägledarna. /…/ Validering borde vara ett naturligt redskap för dem att arbeta 

med.” Information och utbildning till personal inom relevanta verksamheter om



när validering kan och bör användas betraktas därmed som ett viktigt 

utvecklingsområde. 

4.4 Sammanfattande slutsatser 

Utifrån inventeringen av genomförd validering är Rambölls slutsats att 

plattformen kan bedriva relevant verksamhet kopplad till såväl matchning som 

kvalitetssäkring och utveckling. 

• Plattformens arbete med matchning bör ta hänsyn till den mångfald som 

finns inom valideringsområdet i Skåne. Matchningen har förutsättningar att 

bidra till såväl breddning av verksamhet som kvalitets- och 

effektivitetsökningar. 

• Plattformen har förutsättning att bidra till kvalitetssäkring av valideringen, 

vilket kan vara ett stöd för enskilda kommuner i deras arbete liksom ett 

verktyg för att säkra likvärdighet i verksamheten i Skåne. Då det idag 

saknas dels en gemensam syn på vad kvalitet konkret innebär, dels 

gemensam uppföljning av densamma, finns enligt Ramböll ett stort behov 

kopplat till kvalitetssäkring som plattformen kan fylla. 

• Inventeringen visar att det finns ett behov av utveckling av 

valideringsverksamheten, trots de begränsningar kring metodutveckling 

som de nationella aktörerna lyfter. Erfarenhetsutbyte och lärande inom 

vårdområdet, liksom en breddning av verksamheten mot exempelvis 

validering mot yrkeskrav är områden där inventeringen visar på 

utvecklingsbehov. Kommunföreträdare pekar också på att rekryteringen av 

individer som ska valideras är ett viktigt utvecklingsområde.



5. SAMLADE SLUTSATSER 

Att validering är ett viktigt verktyg för att ta tillvara individers kompetens och 

erfarenhet, och därigenom förkorta vägen till arbete är de flesta överens om. 

Likaså finns överensstämmelse om att validering kan vara ett verktyg för att 

öka arbetskraftsutbudet när brist på sådan råder. Därefter börjar 

svårigheterna. Exakt vad är validering? Och vad gör de olika aktörerna idag på 

området? Plattformen har att förhålla sig till ett område som idag saknar 

enhetlighet och överskådlighet. 

Med utgångspunkt i detta ser Ramböll att plattformen generellt bör arbeta för 

en ökad systematisering av valideringsarbetet i Skåne. Detta gäller inom 

såväl matchning som kvalitetssäkring och utveckling. Dessutom skulle 

gemensamma begreppsdefinitioner enligt Ramböll innebära mycket för 

kommunikationen kring verksamheten och det konkreta samarbetet. 

Därutöver bör plattformen enligt Ramböll arbeta för att generellt öka 

närheten mellan de olika aktörerna på området. Idag sker validering av 

betydande omfattning hos flera aktörer. Det saknas dock till stor del kontakt 

och utbyte mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och branscher. Genom 

kontaktytor skapas möjligheter till lärande och den kunskap som finns kan tas 

tillvara. 

Nedan sammanfattas slutsatserna från den här utredningen, kopplat till 

plattformens tre potentiella funktioner. 

• Matchning Att plattformen ska arbeta med matchning uppmuntras aktivt 

av YH-myndigheten. Förslagsvis kan plattformen dra nytta av upparbetade 

strukturer hos både YH-myndigheten och Arbetsförmedlingen. 

Inventeringen visar att matchning kan bidra till såväl breddning som 

kvalitets- och effektivitetsvinster. Sammanfattningsvis finns inom detta 

område inga hinder men ett stort potentiellt värde för 

valideringsverksamheten i Skåne. 

• Kvalitetssäkring Inventeringen visar på ett stort behov av 

kvalitetssäkring av den verksamhet som bedrivs inom kommunerna. Om 

plattformen kan skapa en gemensam syn på vad kvalitet konkret innebär 

samt gemensamma sätt att säkra densamma finns förutsättningar att öka 

kvaliteten hos de enskilda kommunerna och att skapa en likvärdighet inom 

regionen. Inga hinder finns heller för att plattformen arbetar med 

kvalitetssäkring av valideringsverksamheten, så länge hänsyn tas till den 

kvalitetssäkring som Arbetsförmedlingen arbetar med. 

• Utveckling av nya metoder Det är problematiskt för plattformen att 

arbeta med utveckling av nya metoder då nationell legitimitet är viktigt 

och samtliga centrala aktörer i studien poängterar vikten av att 

utvecklingsarbetet bedrivs nationellt. Då ingen nationell aktör enligt 

Rambölls vetskap idag arbetar aktivt med utveckling på gymnasial nivå 

kan detta dock innebära ett utrymme för regionala och kommunala aktörer 

i samverkan att påverka den framtida utvecklingen. Inventeringen visar 

också att utvecklingsbehov finns kopplade till den befintliga 

valideringsverksamheten.



BILAGA 1: INTERVJUPERSONER 

Kommuner 

Ulrik Bergendorff, Bjuvs kommun 

Jim Thorstensson, Gymnasieförbundet Bromölla-Sölvesborg 

Sven Abrahamsson, Burlövs kommun 

Carina Björk Johansson, Båstads kommun 

Fredrik Aksell, Eslövs kommun 

Jan Rehnstam , Helsingborgs kommun 

Bo Selander, Hässleholms kommun 

Ingemar Hertting, Höganäs kommun 

Lisbeth Eweson, Hörby kommun 

Petra Kvist Bäck, Höörs kommun 

Ann Lundberg , Klippans kommun 

Ingvar Persson, Kristianstad s kommun 

Inga kallin, Kävlinge kommun 

Ulf Bergström, Landskrona kommun 

Cecilia Jönsson, Lomma kommun 

Claes Åberg, Lunds kommun 

Annika Skörvald, Malmö kommun 

Roger Johansson, Osby kommun 

Eva Liljekvist-Borg, Sjöbo kommun 

Maria Asklund , Skurups kommun 

Camilla Nilsson, Staffanstorps kommun 

Claes Johansson, Svalövs kommun 

Maria Mogensen, Svedala kommun 

Torsten Hultman, Tomelilla kommun 

Elna Johansson, Trelleborgs kommun 

Pia Raflund, Vellinge kommun 

Thomas Paulsson,Ystads kommun 

Ulla Dahlgren, Åstorps kommun 

Anders Lindberg, Ängelholms kommun 

Christina Råhäll, Örkelljunga



Margareta Gabrielson, Östra Göinge 

Övriga 

Eila Malmberg, Arbetsförmedlingen 

Mathias Bouvari, Arbetsförmedlingen 

Inger Bengtsson Ehinger, Arbetsförmedlingen 

Per Sellberg, Myndigheten för yrkeshögskolan 

Anita M Andersson, Region Skåne 

Lisa Davidsson, Region Skåne 

Mikael ranlund, Regional yrkeskommitté Bygg 

Besnik Kolgjini, Sjöbo (Flyktingmottagning) 

Mikael Insulander, Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet 

Emelie Holm, Svalöv (Flyktingmottagning) 

Björn Åhlander, Teknikföretagen 

Lars Johansson, Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd



BILAGA 2: FRÅGEGUIDER 

Frågeguide för intervjuer med kommunrepresentanter 

Omfattning av validering 

1. Kommentarer till enkäten – ev. tydliggörande av olika typer av 

validering 

2. Om omfattning ej är tillräcklig. Vad saknas och vad tror du detta beror 

på? 

3. Om omfattningen av valideringen har ökat eller minskat, vad tror du 

att en eventuell förändring beror på? 

Inriktning på validering 

4. Kommentarer till enkäten 

5. Hur uppfattar du att den validering som genomförts i din kommun är 

anpassad för att ge behörighet till studier respektive till arbete? Vilket 

är vanligast och varför? Vari består skillnaden? 

6. Samarbetar kommunen med branschorganisationer? Om ja, med vilka, 

i vilken form och med vilket syfte? 

Resultatuppföljning och kvalitet 


8. Hur säkras kvalitet och kompetens hos utförarna av validering? 

9. Beskriv hur kommunen ställer krav på utförare inför en 

valideringsinsats 

10. Beskriv hur valideringen följs upp 

11. Vad är viktigt för att valideringsinsatserna ska vara användbara? 

12. Vilka styrkor och brister finns i valideringen? 

13. Samarbetar utförarna med branschorganisationerna? Om ja, i vilken 

form och med vilket resultat? 

14. Hur uppfattar du valideringens legitimitet hos arbetsgivare och 

utbildningsanordnare? 

15. Vad krävs för att öka valideringens legitimitet? 

Frågeguide för intervjuer med branschrepresentanter 

Genomförda valideringsinsatser 

1. Beskriv vilken typ av validering som er bransch har arbetat med under 

2010? 

o I vilket syfte genomförs valideringen? 

o Vilken typ av dokumentation ger valideringen 

o Hur ser kopplingen ut till potentiella arbetsgivare? 

o Hur ”rekryteras” individerna? 

o Samarbeten med ARBETSFÖRMEDLINGEN eller kommuner? 

2. Om möjligt, uppskatta antal personer som genomgått respektive typ 

av validering. 

o Har antalet ökat eller minskat? 

o Om ja, vad beror detta på? 

3. Är det vanligt att personen behöver kompletterande utbildning efter 

genomförd validering? 

o Hur hanteras detta? 

4. Anser du att validering idag genomförs i tillräcklig omfattning i 

förhållande till behoven i branschen?



o Vilka utvecklingsområden ser du? 

5. Genomförs valideringen utifrån ett utarbetat valideringskoncept? 

6. Hur bedömer du kvaliteten på valideringen som genomförts? 

o Vilka kvalitetskrav ställs? 

o Vem ställer kvalitetskraven? 

o Vad krävs för att valideringen ska vara användbar 

7. Utvärderas valideringsverksamheten? 

8. Följs deltagarna upp? 

9. Hur uppfattar du valideringens legitimitet hos arbetsgivare? 

o Vad krävs för att öka valideringens legitimitet? 

Inställning till den regionala plattformen 

1. Vilka områden, om några, är intressanta att samordna regionalt när 

det gäller validering av kompetens? 

a. Hur ser er bransch på en regional plattform för samordning av 

beställare och utförare av validering i Skåne? 

b. Hur ser branschen på en plattform som även tar sikte på 

strategisk utveckling av validering i Skåne? 

2. Vad krävs för att branschen ska vara intresserade av att ingå i ett 

samarbete kring plattformen? (Vad behöver ni "få ut" av en regional 

plattform för att vara intresserade av att ingå?) 

3. Vilken roll skulle branschen kunna fylla i relation till en regional 

plattform? 

4. Finns samarbetsområden som branschen ser som intressanta? 

(”rekrytera” deltagare)? 

5. Vad krävs i så fall för att denna typ av samarbete ska kunna bli 

verklighet? 

Frågeguide för intervjuer med YH-myndigheten 

1. Beskriv YH-myndighetens uppdrag när det gäller validering. 

2. Beskriv YH-myndighetens uppdrag när det gäller validering av 

gymnasiekompetens. 

3. Hur uppfattar YH-myndigheten den framtida utvecklingen på nationellt 

håll respektive på EU-håll när det gäller validering? Vilka, om några, 

förändringar är planerade på området? Hur kommer dessa att påverka 

myndighetens uppdrag? 

4. Inom vilka utbildningsområden kommer YH-myndighetens uppdrag att 

beröra den regionala och lokala nivån? 

5. Vilka frågor bör enligt YH hanteras på regional nivå? 

6. Vilka frågor bör enligt YH inte hanteras på regional nivå? 

7. Hur ser YH-myndigheten på regional samordning av 

valideringsinsatser? Finns det någon motsättning när det gäller 

nuvarande eller kommande uppdrag på nationell nivå och regionala 

samordningsinsatser på området?



8. I vilka frågor om några skulle kontakt kunna uppstå mellan 

Yrkeshögskolan och en eventuell regional plattform? I vilka frågor 

skulle samarbete vara aktuellt/önskvärt? 

9. Vilka kontaktytor skulle kunna nyttjas? 

10. Finns risk för överlappning och parallella strukturer? 

11. Hur ser YH på branschorganisationers roll inom validering? 

a. På nationell nivå? 

b. På regional nivå? 

12. Vad skulle YH-myndigheten ge för rekommendationer och råd när det 

gäller en eventuell etablering av en regional plattform? Vad är viktigt 

att tänka på och varför? 

13. Vilka ytterligare personer hos YH-myndigheten skulle kunna vara 

relevanta för Ramböll att tala med? 

Intervjuguide för intervjuer med Arbetsförmedlingen 

Omfattning av validering 


2. Uppfattar du att AF satsar på rätt saker (t.ex. kartläggning kontra 

vägledning kontra värderande validering)? 

3. Sker en tydlig ökning eller minskning av valideringen? (uppgående 

eller nedgående trend) 

4. Arbetar AF med meritportföljen? Hur knyter det arbetet an till 

valideringsinsatser? 

Inriktning på validering 


6. Hur uppfattar du att den validering som genomförts i AF är anpassad 

för att ge behörighet till studier respektive till arbete? Vilket är 

vanligast och varför? Vari består skillnaden? 

7. Samarbetar AF med branschorganisationer? Om ja, med vilka, i vilken 

form och med vilket syfte? 

8. Samarbetar AF med kommunen när det gäller validering? På vilka 

områden? 

Resultatuppföljning och kvalitet 


10. Hur säkrar AF kvalitet och kompetens hos utförarna av validering? 

a. Beskriv hur AF ställer krav på utförare inför en validering 

b. Beskriv hur valideringen följs upp 

11. Vad är viktigt för att valideringsinsatserna ska vara användbara? 

12. Vilka brister och styrkor finns i valideringen? 

13. Samarbetar utförarna med branschorganisationerna? Om ja, i vilken 

form och med vilket resultat? 

14. Hur uppfattar du valideringens legitimitet hos arbetsgivare och 

utbildningsanordnare? 

15. Vad krävs för att öka valideringens legitimitet? 

Inställning till den regionala plattformen 

16. Vilka områden, om några, är intressanta att samordna regionalt när 

det gäller validering och kartläggning av kompetens?



17. Hur ser AF på en regional plattform för samordning av beställare och 

utförare av validering i Skåne? 

18. Hur ser AF på en plattform som även tar sikte på strategisk utveckling 

av validering i Skåne? 

19. Vad krävs för att AF ska vara intresserade av att ingå i ett samarbete 

kring plattformen? (Vad behöver AF "få ut" av en regional plattform 

för att vara intresserade av att ingå?) 

20. Vilken roll skulle AF kunna fylla i relation till en regional plattform? 

21. Finns samarbetsområden som AF ser som intressanta? (t.ex. 

underlätta samarbete mellan AF och kommuner)? 

22. Vad krävs i så fall för att denna typ av samarbete ska kunna bli 

verklighet (t.ex. centrala beslut AF)?



BILAGA 3: VALIDERING PER KOMMUN 

Valideringstyper uppdelat på kommun 

Kommun Kartläggning av 

kompetens 

Förvalidering Validering av 

kursmoment/kurser 


gymnasieyrke 


yrkeskrav 

Kompletterande 

utbildning 

Vägledningsinsatser i samband med 

validering under 2010 

Bjuv 50 20 20 40 För en majoritet av individerna 

Bromölla & 

Sölvesborg 10 

För en majoritet av individerna 

Burlöv 4 10 Ja För en majoritet av individerna 

Båstad Vet ej 

Eslöv 4 4 3 För en majoritet av individerna 

Helsingborg Ja Ja 50 50 Vet ej 

Hässleholm 50 10 10 10 För en majoritet av individerna 

Höganäs 30 - För en majoritet av individerna 

Hörby 7 Vet ej 

Höör Ja Vet ej 

Klippan Ja Ja 

Kristianstad 20 17 4 Ja För en majoritet av individerna 

Kävlinge 40 40 ca 40 För en majoritet av individerna 

Landskrona Ja 

Lomma Ja 

Lund 250 5 För en majoritet av individerna 

Malmö 969 16 91 94 För en majoritet av individerna 

Osby 2 6 8 För en majoritet av individerna 

Perstorp - - - - 

Sjöbo 11 - För en majoritet av individerna 

Skurup 2 1 

Staffanstorp 3 3 Vet ej 

Svalöv Ja Vet ej 

Svedala 35 14 17 35 För en majoritet av individerna 

Tomelilla Ja För en majoritet av individerna 

Trelleborg 20 För en majoritet av individerna 

Vellinge 25 För en majoritet av individerna 

Ystad & 

Simrishamn 200 Ja 

För en majoritet av individerna 

Åstorp För en majoritet av individerna 

Ängelholm 27 27 27 För en majoritet av individerna 

Örkelljunga 2 8 För en majoritet av individerna 

Östra Göinge 2 25 18 För en majoritet av individerna 

Totalt 1664 46 170 243 29 334



Yrkesområden för validering uppdelat på kommun 

Kommun Omvårdnad Restaurang Barnomsorg Elektriker Fordon Svets Snickare Bygg VVS Övriga 

Bjuv X Butikspersonal 

Bromölla & 

Sölvesborg 

X X X 

Burlöv 

Båstad 

X X X 

Eslöv X 

Helsingborg X 

Hässleholm 

Höganäs 

Hörby 

Höör 

X 

Klippan X 

Kristianstad X X X Verkstad 

Kävlinge X 

Landskrona 

Lomma 

X 

Lund X X X 

Malmö X X X X X X X X Målare 

Osby X X 

Sjöbo 

Skurup 

X 

Staffanstorp 

Svalöv 

X 

Svedala X X X 

Tomelilla X X 

Trelleborg X X X 

Vellinge X X X 

Ystad & 

Simrishamn 

Åstorp 

X 

Industrin, Transport 

Ängelholm X 

Örkelljunga X 

Östra Göinge X X X


CENTRALA AKTÖRER

Slutlig rapport plattform för validering_genomförd ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?