byggande

More documents

Recommendations

Info

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli ANNONS VÄXJÖ TAR TÄTEN FÖR HÖGHUSBYGGANDE I TRÄ Här i Växjö tar framtidens trähusbyggande form. De högsta trähusen i Sverige blir åtta våningar höga och byggs frestande nära vattnet. Ett läge som hade varit omöjligt om husen i området Limnologen i stället hade byggts med vanlig betongstomme. B ygget av första etappen av Limnologen pågår för fullt. Den består av två trähus, åtta våningar höga och med 67 bostadsrätter. Grunderna för etapp två, som är lika omfattande, är färdigställda och byggherren Midroc Property Development har tagit beslut om och börjat planera för den andra etappen. Karin Skiöld, informationschef vid Midroc Property Development, ser många fördelar med att bygga i trä. – Genom träets förmåga att ta upp och avge fukt skapas ett jämnt inneklimat. Akustiken blir behaglig och dessutom är det miljövänligt att bygga i trä, säger hon. – För oss handlar det om att hitta alternativ till den traditionella byggtekniken med företrädesvis betongstomme, men också att vara med och leda utvecklingen framåt, fortsätter Karin Skiöld. Mycket lättare än betong Bygget startade i oktober 2006 och i mars 2008 är det dags för infl yttning i de första 67 lägenheterna. – Alla boende kommer att få sjöutsikt och en del kommer till och med att få utsikt över två sjöar, både Trummen och Växjösjön, berättar Karin Skiöld. Martinsons Byggsystem AB utför arbe- Limnologen byggs under ett nyutvecklat väderskydd. 4 Bygg i trä tet åt Midroc, som en totalentreprenad. – Att uppföra ett åtta våningar högt betonghus så nära vattnet är svårt. Det skulle ha blivit tio gånger tyngre, vilket hade ställt till med bekymmer vid pålningen på den gamla sjöbotten, säger Bengt Abelsson, Martinsons projektledare vid bygget av Limnologen. Problemet med trähusen är däremot att de kan bli för lätta. Därför har man byggt den nedersta våningen i betong. – På så sätt får vi ett stabilt hus som inte riskerar att blåsa omkull. Man kan nästan jämföra det med kölen på en båt, konstaterar Bengt Abelsson. För att öka stabiliteten ytterligare sätter Martinsons Byggsystem in 60 dragstänger i väggarna från bottenvåningen och upp till den högsta våningen. – Med den lösningen gäller det att ha millimeterprecision vid tillverkningen av väggarna, berättar Bengt Abelsson. Passivhus i Portvakten I Växjö blir man också först med att uppföra höghus i trä enligt passivhusprincipen. Bakom detta projekt står Hyresbostäder i Växjö AB. Det handlar om två åttavånings- och två femvåningshus i kvarteret Portvakten. Åtta våningar högt blir trähusen i Limnologen i Växjö. – Det här kommer att bli framtidens sätt att bygga hus, säger Erik Hallonsten, vd vid Hyresbostäder i Växjö. I passivhusen kommer det inte att tillföras någon energi utifrån. I stället tillvaratas värmen som kommer från elektriska apparater, personer i huset och solen som strålar in. Då gäller det att husen har ett välisolerat klimatskal och ett minimalt luftläckage. – För att vara riktigt säkra på att detta fungerar bra i ett stort trähus, ska vi först av allt bygga en prototyp för att undersöka hur sammanfogningen fungerar, berättar Erik Hallonsten. Ambitionen är att passivhusen ska stå klara i maj 2009. CBBT utgör navet I Växjö har kommunen, universitetet, SP Trätek och träindustrin funnit en fungerande samarbetsform. Navet utgörs av stiftelsen CBBT, Centrum för Byggande och Boende med Trä, och den öppna arenan för utvecklingen av byggandet av fl ervåningshus i trä är området Välle Broar – Den Moderna Trästaden. – Huvudsyftet med CBBT är att forskare och företag ska kunna mötas i en öppen anda med syfte att uppnå resultat, Sveriges högsta trähus börjar ta form. säger stiftelsens ordförande Peter Nilsson, till vardags vd vid Södra Timber. De nya teknikerna för höghusbyggande i trä som testas i Växjö, studeras noga av CBBT. På Limnologen bedriver de nio olika forskningsprojekt. På sikt kommer CBBT att driva projekt till ett värde av cirka 20 miljoner kronor om året och visionen är att CBBT ska vara den naturliga svenska samarbetspartnern för större forskningsprogram i Europa. Välle Broar omfattar totalt tolv hektar och blir Sveriges i särklass största sammanhängande träprojekt. Här ryms cirka 1 000 lägenheter och 30 000–40 000 kvadratmeter affärs- och kontorsyta. Bebyggelsen i Välle Broar kommer att växa fram under de närmaste tio åren. – En viktig komponent för att befrämja träbyggandet är att det förs en aktiv träbyggpolitik i kommunen. Växjös satsning på Välle Broar är ett enastående exempel på en sådan politik, avslutar professor Erik Serrano, verksamhetschef för CBBT. Text och bild: Lars Westerlund Gipsskivor sätts upp i lägenheterna på Limnologen för att förbättra brandskyddet. www.vallebroar.se www.cbbt.se vxu.se www.vaxjo.se
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli ANNONS Naringsliv 100 MILJONER M 3 NY SKOG VARJE ÅR ✲✲ Skogen är en förnybar råvara och en del i ett uthålligt kretslopp där sol, vind och vatten är drivkrafterna. Träden utnyttjar solenergin genom fotosyntesen och skapar den vedråvara som används bland annat till att bygga hus i trä. Det svenska skogsförrådet har under de senaste hundra åren stadigt ökat och uppgår nu till 3 000 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk), vilket är mer än någonsin tidigare. Skogstillväxten är årligen drygt 100 miljoner m 3 sk och av detta avverkas cirka 85 miljoner m 3 sk. Detta gör att virkesförrådet liksom avverkningsmöjligheterna fortsätter att öka. Skogen i Sverige växer mer än vi avverkar. Varje år växer 100 miljoner kubikmeter till i de svenska skogarna och av denna tillväxt avverkar vi 80 procent. Skogen är råvara för trä- och pappersprodukter samt för energi, och den binder 1 000 miljarder ton kol. Källa: Skogsindustrierna FAKTA ✲✲ Cirka 100 kommuner har byggt fl ervåningshus och broar för vägtrafi k med moderna träkonstruktioner sedan förbudet mot att bygga trähus högre än två våningar slopades år 1995. ✲✲ Nationella träbyggnadsprogram fi nns i tio europeiska länder. Först ut var Holland (som saknar egen skog). Det var klimatskäl som låg bakom holländarnas beslut att införa programmet. Med sitt utsatta läge är Holland extremt känsligt för klimatförändringar. ✲✲ Trä är konstruktionsmaterialet som växer av sig självt. En tankelek: plantera 180 granplantor, vänta till träden är färdigvuxna, och du har material till hela stommen i ett femvåningshus. FOTO: ISTOCKPHOTO Kortare byggtid, billigare och oftast vackrare. Runt om landet blir de funktionella och vackra gång- och cykelbroarna av trä en allt vanligare syn. På frammarsch är även vägbroar av trä. Men kan trä verkligen vara ett bärande konstruktionsmaterial för broar som ska hålla i många decennier? – Svaret är ja. Vi betraktar inte hållfasthe- Byggmaterial på tillväxt. Trä är ett förnyelsebart och långsiktigt hållbart byggmaterial. Hållbart byggande Vad tycker miljöminister Andreas Carlgren om betydelsen för miljön av trä som byggnadsmaterial? Läs hans svar här. FOTO: ISTOCKPHOTO – Trä är ett långsiktigt hållbart och förnyelsebart byggnadsmaterial, säger miljöminister Andreas Carlgren. ”KLIMAT- KRAVEN KOM- MER ATT PÅVERKA HUR VI BYGGER.” ten som en materialfråga. Det är en konstruktionsfråga. Trä har en väldigt god hållfasthet i förhållande till sin vikt, säger Stefan Sundqvist på Martinsson Träbroar i Skellefteå. – De verkliga fördelarna med träbroar är att de ofta är billigare än betongbroar och att de har en extremt kort monteringstid. Det beror på att de olika delarna kan byggas i Vad har du för relation till trä och träbyggande? Bor du själv i ett trähus? – När jag bodde på Ekerö byggde vi ett trähus som var en blandning av arkitektritat och modellhus. Trä är vackert, hållbart, energisnålt och förnybart. Många besökare från andra länder brukar bli förvånade över att trähus håller så bra att de kan bli fl era hundra år gamla. Hur drivande kommer klimataspekterna att vara för politikers och allmänhetens val framöver inom byggande och boende? – Det kommer att vara helt avgörande att göra det som klimatet kräver. Det går inte att förhandla bort. Över hela världen kommer klimatkraven att påverka sätten att bygga, bo och transportera sig. Utmaningen är tydlig. Stora utsläppsminskningar krävs det kommande seklet, och mycket av det som byggs i dag kommer att stå kvar om hundra år. Vad kan regeringen göra för att öka kunskapen om miljövänligt byggande och stödja allmänheten att göra goda val? – Regeringen har rivstartat och gör nu bland annat en satsning på hållbara samhällen som förenar bra, energieffektiva miljölösningar med boendekvalitet och vackra byggnader. Det behövs goda exempel. När världens länder nu klimatanpassar TRÄBROAR – SNABBARE, BILLIGARE, OFTAST VACKRARE FOTO: PAWEL FLAto fabrik och sedan fraktas till byggplatsen där de snabbt monteras. En betongbro måste byggas på plats. En annan viktig fördel med träbron är att den har en god tålighet mot en salt miljö, säger Stefan Sundqvist. En modern träbro ersatte den gamla stålbron i Sävar. byggandet och boendet, har svenska företag stora möjligheter att exportera ny teknik och nya lösningar för byggande, transporter, energibesparing, vatten och avlopp. Sedan 1995 får man bygga högre än två våningar med bärande träkonstruktioner i Sverige och i övriga Europa. Har det här någon betydelse för klimat- och miljöpåverkan i Sverige? – Det behöver byggas med bra klimatlösningar. Trä är ett långsiktigt hållbart och förnyelsebart material. Om utvecklingen med att bygga i trä fortsätter att visa på klimatnytta, kan betydelsen öka och träföretag vinna marknadsandelar. Hittills inom byggverksamheten har klimatdebatten mest rört hur vi kan spara energi och sköta sophanteringen. Genom tuffare energikrav och utveckling av passivhus kommer produktionsfasen med materialval och byggmetoder att spela en allt viktigare roll. Hur ser du på detta? – Det är välkommet och nödvändigt. Vi behöver göra miljöförbättringar inom alla områden. Sverige har kommit långt på exempelvis återvinningsområdet, men det krävs en fortsatt teknikutveckling och nya lösningar i omställningen. Passivhusen är spännande exempel på vad som är möjligt att åstadkomma med teknikutveckling. FOTO: JOHAN ARDEFORS Bygg i trä 5
Page 1 and 2: ANNONS Hela denna bilaga är en ann
Page 3: ANNONS Hela denna bilaga är en ann

byggande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?