18.09.2013 Views

byggande

byggande

byggande

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />

Kunglig träkåk<br />

Inte många vet att den mäktiga slottsfasaden döljer bärande träkonstruktioner.<br />

Över hela landet uppförs nu flerbostadshus och stora byggnader med modern<br />

träbyggnadsteknik, och slottet får värdiga efterföljare.<br />

Att bygga flerbostadshus<br />

med<br />

trästomme är ett<br />

energisnålare och<br />

snabbare sätt att<br />

bygga.<br />

SIDAN 2<br />

SIDAN 14<br />

”Att jobba<br />

med träkonstruktioner<br />

ger väldigt<br />

gott miljösamvete.”<br />

Distribueras med Svenska Dagbladet 2007.11.07. Frågor om innehållet besvaras av Niclas Svensson, 070-372 34 06.<br />

Andreas Carlgren:<br />

Miljöminister, Miljödepartementet.<br />

”KLIMATKRAVEN<br />

KOMMER ATT<br />

PÅVERKA HUR<br />

VI BYGGER.”<br />

SIDAN 11<br />

6<br />

FOTO: PAWEL FLAto<br />

Klimatsmart<br />

Att öka trä<strong>byggande</strong>t<br />

är<br />

ett enkelt sätt<br />

att minska<br />

CO 2-utsläppen.<br />

12<br />

Industriellt trä<strong>byggande</strong><br />

kan<br />

sänka boendekostnaderna.<br />

SIDORNA 8–9<br />

Familjen Eriksson<br />

känner sig<br />

hemma<br />

i sitt<br />

trähus.<br />

FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

Inledning<br />

NYA, SKÖNA<br />

TRÄBYGGEN<br />

✲✲ Kanslisilket i Vällingby<br />

Svenska Bostäder har uppfört ett<br />

öppet och luftigt kvarter med fl erbostadshus<br />

i trä som lyfter fram volymbyggnadssystemets<br />

stora möjligheter<br />

– inte minst de arkitektoniska.<br />

FOTO: PITEÅ NÄRINGSFASTIGHETER AB<br />

✲✲ Konserthuset i Piteå är en<br />

av många spännande och storslagna<br />

träbyggnationer i norr, med visionen<br />

att bli Europas mest innovativa och<br />

spännande mötesplats för musik,<br />

media och ljudteknik.<br />

FOTO: NCC BOENDE AB<br />

✲✲ Apotekaren i Nynäshamn<br />

Förebilden för detta förtätningsprojekt<br />

i trä är den nordiska småstaden,<br />

en stadstyp karaktäriserad av småskalighet<br />

med låga hus och tydliga<br />

gränser för kvarter, gator och torg<br />

samt blandat innehåll med verksamheter,<br />

butiker och bostäder.<br />

En tidning från<br />

www.trabyggnadskansliet.se<br />

Niclas Svensson svarar<br />

på frågor om innehållet,<br />

070-372 34 06,<br />

niclas.svensson@trabyggnadskansliet.se<br />

Intelligent kommunikation sedan 1984.<br />

InPress, grundat av Conny Unéus,<br />

är ett tidningsföretag som producerar<br />

bilagor i riks press.<br />

Projektledare: Johan Holm<br />

Texter: Anders Fahlman<br />

Grafisk form: Sara Norkvist/<br />

Cristoffer Salwén<br />

Repro: InPress<br />

Tryck: V-Tab<br />

För information om InPress-bilagor i<br />

Svenska Dagbladet, kontakta<br />

Johan Holm, 018-68 30 15.<br />

2 Bygg i trä<br />

www.inpress.com<br />

Sveriges största sammanhängande område helt i trä – 1 100 lägenheter, kommersiella fastigheter, skolor, förvaltningar med mera –<br />

växer nu fram i Växjö. När de fyra husen i kvarteret Limnologen står klara i början av 2008, blir de med sina åtta våningar Sveriges<br />

högsta nybyggda bostadshus med bärande trästomme.<br />

Modernt trä<strong>byggande</strong><br />

hållbart för en ny tid<br />

Nu är det hög tid att på allvar pröva att bygga höga, moderna bostadshus<br />

med bärande träkonstruktion i Sverige.<br />

Med visionen ”Plantera ett höghus” eller<br />

”Här växer ditt nya hem” passar trä<strong>byggande</strong><br />

som hand i handsken för ett modernt, uthålligt<br />

och klimatvänligt samhälls<strong>byggande</strong> på<br />

2000-talet, där även <strong>byggande</strong> och boende<br />

kräver lösningar som ska motverka den hotande<br />

växthuseffekten. Där <strong>byggande</strong>t ska<br />

vara präglat av kostnadseffektiva lösningar<br />

producerade i en industriell miljö. Där boendet<br />

ska vara ombonat och med goda inre<br />

och yttre miljöer. Och framför allt, att vi<br />

inte tär på jordens ändliga resurser mer än<br />

nödvändigt.<br />

Allt detta kan sammanfattas i bilden av<br />

den lilla granplantan som växer. Om vi<br />

samlar ungefär 180–200 granplantor till en<br />

i storleken ganska blygsam låda och sätter<br />

dem i jorden i dag, så har vi om ungefär<br />

75–80 år en stomme till ett femvåningshus i<br />

modern träbyggnadsteknik. Detta innebär<br />

att vi i dag i praktiken kan plantera våra<br />

barnbarns hem. Det utgör själva sinnebilden<br />

av framtidens klimatvänliga <strong>byggande</strong> –<br />

med bärande konstruktioner i trä.<br />

I de europeiska länderna är statliga satsningar<br />

på trä<strong>byggande</strong> en realitet. Där pågår<br />

ett strategiskt miljöarbete där övergång till<br />

förnyelsebara produkter för bärande konstruktioner<br />

är en av de viktigaste drivkrafterna.<br />

Dit är vi nu också på väg i Sverige. Med<br />

boken ”55 goda exempel på modernt trä-<br />

✲✲ SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI<br />

• Verkar för att moderna träbyggnader i ökad utsträckning<br />

används på den svenska byggmarknaden.<br />

• Fungerar som support till alla träbyggnadsinitiativ<br />

som tas runt om i landet.<br />

• Leder kommunikationsarbetet kring träbyggnadsutveckling<br />

genom information, utbildning och projektstöd.<br />

• Drivs i samarbete mellan Skogsindustrierna, Trä- och<br />

Möbelindustriförbundet och Skogs- och Träfacket.<br />

<strong>byggande</strong>”, nyligen utgiven, redovisar vi att<br />

vi står inför ett genombrott när det gäller<br />

fl ervåningshus och broar i modern träbyggnadsteknik.<br />

Vid konferensen ”Bygg klimatvänligt<br />

i trä” den 16 oktober fi ck vi också<br />

bekräftelse av både företrädare för regeringen<br />

och riksdagen på trä<strong>byggande</strong>ts klimatfördelar.<br />

Statssekreteraren i Miljödepartementet<br />

uttryckte det som ”självklart med<br />

miljövänligt trä<strong>byggande</strong>” och ordföranden i<br />

riksdagens Miljö- och jordbruksutskott fastslog<br />

”odiskutabla miljöfördelar för trä<strong>byggande</strong><br />

i byggnaders produktionsfas”.<br />

Men det främsta argumentet för att utveckla<br />

trä<strong>byggande</strong>t handlar om förändringar<br />

i hela organisationen kring <strong>byggande</strong>t. Utvecklingen<br />

av en ny träbyggnadsindustri,<br />

med målet att nå en världsledande position<br />

för Sverige, tar sin utgångspunkt i ambitionen<br />

att äntligen nå rationalitet i <strong>byggande</strong>t<br />

och därmed påbörja tillskapandet av en nationell<br />

och internationell byggmarknad.<br />

Denna sektor har – med ytterligt negativa<br />

konsekvenser för alla som ska betala för<br />

<strong>byggande</strong> och boende – präglats av att i stort<br />

sett varje kommun i landet ska ha sin egen<br />

försörjning kring bostadsproduktionen. För<br />

2000-talets <strong>byggande</strong>, baserat på sund konkurrens,<br />

måste en given ambition vara att vi<br />

ska komma bort ifrån detta. Vi måste industrialisera<br />

<strong>byggande</strong>t! Här svarar redan nu<br />

träbyggnadstekniken för 70 procent av det<br />

industrialiserade <strong>byggande</strong>t, baserat på<br />

några självklara fördelar:<br />

Byggsystem baserade på trä kombinerar låg<br />

vikt med stark bärighet.<br />

Den låga vikten gör tidigare ansedd olämplig<br />

byggmark (för konventionella tunga byggsystem)<br />

åter möjlig att bygga på. Möjliggör<br />

exempelvis förtätningar i tätorter.<br />

Byggnader i trä är i regel flyttbara system,<br />

vilket skapar hög flexibilitet.<br />

T räbyggsystem oavsett metod uppvisar<br />

kortare byggtid än alla andra system.<br />

Biomassan – eller träets – låga vikt skapar<br />

helt andra transportmöjligheter. För mig<br />

som chef för Sveriges Träbyggnadskansli<br />

innebär detta en viktig sammanfattning; vi<br />

är bara i början på utvecklingen mot en<br />

bygg- och bostadssektor, präglad av rationalitet<br />

och sund konkurrens. Trä<strong>byggande</strong><br />

leder oss in i en ny tid.<br />

Niclas Svensson,<br />

chef för Sveriges<br />

Träbyggnadskansli.<br />

FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />

✲✲ NATIONELLA TRÄBYGGNADSSTRATEGIN<br />

inom Näringsdepartementet, är en kommitté med<br />

regeringens uppdrag att främja användningen av<br />

trä i fl ervåningshus och offentliga byggnader.<br />

Detta väntas leda till<br />

- Fler alternativ och ökad konkurrens.<br />

- Stärkt hemmamarknad och ökad export.<br />

- Färre fel och skador vid byggnation.<br />

- Miljövänligt <strong>byggande</strong>.<br />

FOTO: MARTIN JOHANSSON


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

När Setra Group bygger ett flerbostadshus och parkeringshus i centrala Skellefteå<br />

är det inte bara ett unikt byggprojekt i modern tid, det är också ett byggprojekt<br />

som har flera miljöfördelar. Hemligheten ligger i byggmaterialet – trä.<br />

Trälyftet för stadskärnan<br />

i Skellefteå<br />

M<br />

ed byggstart hösten 2008 kommer Setra Group AB<br />

tillsammans med Plusshus AB i Skellefteå att<br />

bygga ett unikt fl erbostadshus och parkeringshus<br />

i stadens centrala delar. Det är nämligen första<br />

gången i vårt land som ett samtida fl ervåningshus<br />

i trä byggs mitt i en stadskärna.<br />

Byggnaden uppförs enligt Setra Groups byggsystem<br />

Trälyftet, där industriellt tillverkade volymelement<br />

kopplas till ett prefabricerat trapphus med hiss.<br />

– I anslutning till husen uppförs också ett fyra till sex<br />

våningar högt parkeringshus i massiv- och limträ. Det blir<br />

det allra första parkeringshuset i trä i Sverige någonsin,<br />

berättar Trälyftets projektledare Olle Jakobsson.<br />

Moderna bostäder<br />

Setra Groups och Plusshus förslag för Kvarteret Ekorren<br />

består av ett 30-tal lägenheter i två huskroppar med två till<br />

sex våningar och ska stå klart 2009. Parkeringshuset kommer<br />

förutom garage att innehålla kontors- och affärslokaler<br />

i markplan. Huskropparna för bostäder sammankopplas<br />

med svalgångar.<br />

– Det är inte speciellt vanligt i Sverige, men däremot nere<br />

på kontinenten. Det innebär bland annat att grannar får mer<br />

kontakt med varandra, säger Magnus Silfverhielm, professor<br />

vid Växjö universitet och arkitekt på AIX som ritat förslaget<br />

SETRA GROUP<br />

Setra, Sveriges största träindustriföretag, erbjuder träbaserade produkter<br />

och lösningar till bygghandel och industriella kunder.<br />

Koncernen har 1 400 anställda och omsätter ca 6 miljarder kronor<br />

– varav ungefär 55 procent avser export till främst Storbritannien,<br />

Danmark, Tyskland, Spanien, Norge och Japan.<br />

Setra bedriver produktion på 16 platser i Sverige för tillverkning<br />

av bland annat sågade trävaror, panel, list, golv och limträ.<br />

Setras industriella byggsystem heter Trälyftet.<br />

till<br />

Kvarteret<br />

Ekorren.<br />

Magnus Silfverhielm<br />

beskriver<br />

lägenheterna som moderna<br />

för människor som<br />

vill bo och leva i staden. Han har<br />

valt att ha mycket synligt målat trä<br />

inne i lägenheterna.<br />

– Trä är ett organiskt material som påverkar<br />

klimatet inomhus, det tar upp fukt<br />

på sommaren och andas ut det på vintern.<br />

Man sover alltid bättre i ett hus som har<br />

golv och väggar av trä.<br />

Bostadshus<br />

och parkeringshus<br />

från<br />

ovan.<br />

Liten ekologisk<br />

ryggsäck<br />

MILJÖ OCH KLIMATPÅVERKAN står<br />

högt på agendan när Setra Group tillsammans<br />

med Plusshus AB bygger ett<br />

fl erbostadshus och parkeringshus av<br />

trä i centrala Skellefteå. Materialet har<br />

fl era miljöfördelar jämfört med stål och<br />

betong.<br />

– Framför allt är trä ett material som<br />

ingår i ett evigt kretslopp, materialet<br />

odlas. Det gör inte betong, stål och<br />

plast, utan de hämtas ur ändliga källor,<br />

förklarar Magnus Silfverhielm, professor<br />

vid Växjö universitet och arkitekt<br />

på AIX som ritat förslaget till Kvarteret<br />

Ekorren.<br />

Han berättar att trä och skog<br />

binder koldioxid naturligt och<br />

skapar en så kallad kolsänka,<br />

det gör inte stål och betong.<br />

Dessutom väger trä mindre än de<br />

andra byggmaterialen, vilket påverkar<br />

transporterna till byggarbetsplatsen på<br />

ett positivt sätt.<br />

– Man ska givetvis använda ett<br />

material som har en så liten ekologisk<br />

ryggsäck som möjligt, jämfört med<br />

andra material. De spån och rester<br />

som blir över vid ett träbygge kan sedan<br />

användas för att skapa energi och<br />

fjärrvärme.<br />

Genis loci<br />

Energiförbrukningen i hus byggda med<br />

Träfl yftet är låg, större delen av året är<br />

effekten från belysning, elektriska<br />

apparater och de människor som bor i<br />

lägenheten tillräcklig för att nå en behaglig<br />

innertemperatur.<br />

– I husen vid KTH Campus byggda<br />

med Trälyftet är energiåtgången på<br />

60-75 kWh per kvadratmeter och år.<br />

Boverkets rekommenderar ett högsta<br />

uttag på 110 kWh, säger Magnus Silfverhielm.<br />

När Magnus Silfverhielm arbetar utgår<br />

han från ”genis loci”, platsens själ.<br />

– Den har vi fångat i Skellefteå, samtidigt<br />

som träbyggnaderna blir en sorts<br />

årsring. Vi visar att det är en byggnad<br />

från år 2008 som är märkt av sin tid<br />

och miljö. Det är viktigt för kommande<br />

generationer att förstå att det var då<br />

trä<strong>byggande</strong>t satte i gång och fi ck ett<br />

nationellt genombrott i vårt land. ■<br />

www.setragroup.se<br />

Bygg i trä 3


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

VÄXJÖ TAR TÄTEN FÖR<br />

HÖGHUSBYGGANDE I TRÄ<br />

Här i Växjö tar framtidens trähus<strong>byggande</strong> form.<br />

De högsta trähusen i Sverige blir åtta våningar<br />

höga och byggs frestande nära vattnet. Ett läge<br />

som hade varit omöjligt om husen i området<br />

Limnologen i stället hade byggts med vanlig<br />

betongstomme.<br />

B<br />

ygget av första etappen av Limnologen<br />

pågår för fullt. Den består av<br />

två trähus, åtta våningar höga och med 67<br />

bostadsrätter. Grunderna för etapp två,<br />

som är lika omfattande, är färdigställda<br />

och byggherren Midroc Property Development<br />

har tagit beslut om och börjat<br />

planera för den andra etappen.<br />

Karin Skiöld, informationschef vid<br />

Midroc Property Development, ser många<br />

fördelar med att bygga i trä.<br />

– Genom träets förmåga att ta upp och<br />

avge fukt skapas ett jämnt inneklimat.<br />

Akustiken blir behaglig och dessutom är<br />

det miljövänligt att bygga i trä, säger hon.<br />

– För oss handlar det om att hitta alternativ<br />

till den traditionella byggtekniken<br />

med företrädesvis betongstomme, men<br />

också att vara med och leda utvecklingen<br />

framåt, fortsätter Karin Skiöld.<br />

Mycket lättare än betong<br />

Bygget startade i oktober 2006 och i mars<br />

2008 är det dags för infl yttning i de första<br />

67 lägenheterna.<br />

– Alla boende kommer att få sjöutsikt<br />

och en del kommer till och med att få utsikt<br />

över två sjöar, både Trummen och<br />

Växjösjön, berättar Karin Skiöld.<br />

Martinsons Byggsystem AB utför arbe-<br />

Limnologen byggs under ett nyutvecklat<br />

väderskydd.<br />

4 Bygg i trä<br />

tet åt Midroc, som en totalentreprenad.<br />

– Att uppföra ett åtta våningar högt betonghus<br />

så nära vattnet är svårt. Det skulle<br />

ha blivit tio gånger tyngre, vilket hade<br />

ställt till med bekymmer vid pålningen på<br />

den gamla sjöbotten, säger Bengt Abelsson,<br />

Martinsons projektledare vid bygget<br />

av Limnologen.<br />

Problemet med trähusen är däremot att<br />

de kan bli för lätta. Därför har man byggt<br />

den nedersta våningen i betong.<br />

– På så sätt får vi ett stabilt hus som<br />

inte riskerar att blåsa omkull. Man kan<br />

nästan jämföra det med kölen på en båt,<br />

konstaterar Bengt Abelsson.<br />

För att öka stabiliteten ytterligare sätter<br />

Martinsons Byggsystem in 60 dragstänger<br />

i väggarna från bottenvåningen och upp<br />

till den högsta våningen.<br />

– Med den lösningen gäller det att ha<br />

millimeterprecision vid tillverkningen av<br />

väggarna, berättar Bengt Abelsson.<br />

Passivhus i Portvakten<br />

I Växjö blir man också först med att uppföra<br />

höghus i trä enligt passivhusprincipen.<br />

Bakom detta projekt står Hyresbostäder<br />

i Växjö AB. Det handlar om två<br />

åttavånings- och två femvåningshus i<br />

kvarteret Portvakten.<br />

Åtta våningar högt blir trähusen<br />

i Limnologen i Växjö.<br />

– Det här kommer att bli framtidens sätt<br />

att bygga hus, säger Erik Hallonsten, vd<br />

vid Hyresbostäder i Växjö.<br />

I passivhusen kommer det inte att tillföras<br />

någon energi utifrån. I stället tillvaratas<br />

värmen som kommer från elektriska<br />

apparater, personer i huset och solen som<br />

strålar in. Då gäller det att husen har ett<br />

välisolerat klimatskal och ett minimalt<br />

luftläckage.<br />

– För att vara riktigt säkra på att detta<br />

fungerar bra i ett stort trähus, ska vi först<br />

av allt bygga en prototyp för att undersöka<br />

hur sammanfogningen fungerar, berättar<br />

Erik Hallonsten.<br />

Ambitionen är att passivhusen ska stå<br />

klara i maj 2009.<br />

CBBT utgör navet<br />

I Växjö har kommunen, universitetet, SP<br />

Trätek och träindustrin funnit en fungerande<br />

samarbetsform. Navet utgörs av<br />

stiftelsen CBBT, Centrum för Byggande<br />

och Boende med Trä, och den öppna arenan<br />

för utvecklingen av <strong>byggande</strong>t av fl ervåningshus<br />

i trä är området Välle Broar –<br />

Den Moderna Trästaden.<br />

– Huvudsyftet med CBBT är att forskare<br />

och företag ska kunna mötas i en<br />

öppen anda med syfte att uppnå resultat,<br />

Sveriges högsta trähus börjar ta form.<br />

säger stiftelsens ordförande Peter Nilsson,<br />

till vardags vd vid Södra Timber.<br />

De nya teknikerna för höghus<strong>byggande</strong><br />

i trä som testas i Växjö, studeras noga av<br />

CBBT. På Limnologen bedriver de nio<br />

olika forskningsprojekt.<br />

På sikt kommer CBBT att driva projekt<br />

till ett värde av cirka 20 miljoner kronor<br />

om året och visionen är att CBBT ska vara<br />

den naturliga svenska samarbetspartnern<br />

för större forskningsprogram i Europa.<br />

Välle Broar omfattar totalt tolv hektar<br />

och blir Sveriges i särklass största sammanhängande<br />

träprojekt. Här ryms cirka<br />

1 000 lägenheter och 30 000–40 000 kvadratmeter<br />

affärs- och kontorsyta. Bebyggelsen<br />

i Välle Broar kommer att växa fram<br />

under de närmaste tio åren.<br />

– En viktig komponent för att befrämja<br />

trä<strong>byggande</strong>t är att det förs en aktiv träbyggpolitik<br />

i kommunen. Växjös satsning<br />

på Välle Broar är ett enastående exempel<br />

på en sådan politik, avslutar professor<br />

Erik Serrano, verksamhetschef för<br />

CBBT.<br />

Text och bild: Lars Westerlund<br />

Gipsskivor sätts upp i lägenheterna<br />

på Limnologen för att förbättra brandskyddet.<br />

www.vallebroar.se www.cbbt.se vxu.se www.vaxjo.se


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

Naringsliv<br />

100 MILJONER<br />

M 3 NY SKOG<br />

VARJE ÅR<br />

✲✲ Skogen är en förnybar råvara<br />

och en del i ett uthålligt kretslopp<br />

där sol, vind och vatten är drivkrafterna.<br />

Träden utnyttjar solenergin<br />

genom fotosyntesen och skapar<br />

den vedråvara som används bland<br />

annat till att bygga hus i trä.<br />

Det svenska skogsförrådet har<br />

under de senaste hundra åren stadigt<br />

ökat och uppgår nu till 3 000<br />

miljoner skogskubikmeter (m 3 sk),<br />

vilket är mer än någonsin tidigare.<br />

Skogstillväxten är årligen drygt 100<br />

miljoner m 3 sk och av detta avverkas<br />

cirka 85 miljoner m 3 sk. Detta<br />

gör att virkesförrådet liksom avverkningsmöjligheterna<br />

fortsätter<br />

att öka.<br />

Skogen i Sverige växer mer än vi<br />

avverkar. Varje år växer 100 miljoner<br />

kubikmeter till i de svenska<br />

skogarna och av denna tillväxt<br />

avverkar vi 80 procent.<br />

Skogen är råvara för trä- och<br />

pappersprodukter samt för energi,<br />

och den binder 1 000 miljarder ton<br />

kol. Källa: Skogsindustrierna<br />

FAKTA<br />

✲✲ Cirka 100 kommuner<br />

har byggt fl ervåningshus<br />

och broar för<br />

vägtrafi k med moderna<br />

träkonstruktioner sedan<br />

förbudet mot att bygga<br />

trähus högre än två våningar<br />

slopades år 1995.<br />

✲✲ Nationella träbyggnadsprogram<br />

fi nns i tio europeiska<br />

länder. Först ut var Holland<br />

(som saknar egen skog). Det var<br />

klimatskäl som låg bakom holländarnas<br />

beslut att införa programmet.<br />

Med sitt utsatta läge<br />

är Holland extremt känsligt för<br />

klimatförändringar.<br />

✲✲ Trä är konstruktionsmaterialet<br />

som växer av sig självt. En<br />

tankelek: plantera 180 granplantor,<br />

vänta till träden är färdigvuxna,<br />

och du har material till hela<br />

stommen i ett femvåningshus.<br />

FOTO: ISTOCKPHOTO<br />

Kortare byggtid, billigare och oftast<br />

vackrare. Runt om landet blir de funktionella<br />

och vackra gång- och cykelbroarna av<br />

trä en allt vanligare syn. På frammarsch är<br />

även vägbroar av trä. Men kan trä verkligen<br />

vara ett bärande konstruktionsmaterial för<br />

broar som ska hålla i många decennier?<br />

– Svaret är ja. Vi betraktar inte hållfasthe-<br />

Byggmaterial på tillväxt. Trä är ett förnyelsebart och långsiktigt hållbart byggmaterial.<br />

Hållbart <strong>byggande</strong><br />

Vad tycker miljöminister<br />

Andreas Carlgren om betydelsen<br />

för miljön av trä<br />

som byggnadsmaterial?<br />

Läs hans svar här.<br />

FOTO: ISTOCKPHOTO<br />

– Trä är ett långsiktigt<br />

hållbart<br />

och förnyelsebart<br />

byggnadsmaterial,<br />

säger miljöminister<br />

Andreas<br />

Carlgren.<br />

”KLIMAT-<br />

KRAVEN KOM-<br />

MER ATT<br />

PÅVERKA HUR<br />

VI BYGGER.”<br />

ten som en materialfråga. Det är en konstruktionsfråga.<br />

Trä har en väldigt god hållfasthet<br />

i förhållande till sin vikt, säger Stefan Sundqvist<br />

på Martinsson Träbroar i Skellefteå.<br />

– De verkliga fördelarna med träbroar är<br />

att de ofta är billigare än betongbroar och<br />

att de har en extremt kort monteringstid. Det<br />

beror på att de olika delarna kan byggas i<br />

Vad har du för relation till trä och trä<strong>byggande</strong>?<br />

Bor du själv i ett trähus?<br />

– När jag bodde på Ekerö byggde vi ett trähus<br />

som var en blandning av arkitektritat<br />

och modellhus. Trä är vackert, hållbart,<br />

energisnålt och förnybart. Många besökare<br />

från andra länder brukar bli förvånade<br />

över att trähus håller så bra att de kan bli<br />

fl era hundra år gamla.<br />

Hur drivande kommer klimataspekterna<br />

att vara för politikers och allmänhetens val<br />

framöver inom <strong>byggande</strong> och boende?<br />

– Det kommer att vara helt avgörande att<br />

göra det som klimatet kräver. Det går inte<br />

att förhandla bort. Över hela världen kommer<br />

klimatkraven att påverka sätten att<br />

bygga, bo och transportera sig. Utmaningen<br />

är tydlig. Stora utsläppsminskningar<br />

krävs det kommande seklet, och mycket av<br />

det som byggs i dag kommer att stå kvar<br />

om hundra år.<br />

Vad kan regeringen göra för att öka<br />

kunskapen om miljövänligt <strong>byggande</strong> och<br />

stödja allmänheten att göra goda val?<br />

– Regeringen har rivstartat och gör nu<br />

bland annat en satsning på hållbara samhällen<br />

som förenar bra, energieffektiva<br />

miljölösningar med boendekvalitet och<br />

vackra byggnader. Det behövs goda exempel.<br />

När världens länder nu klimatanpassar<br />

TRÄBROAR – SNABBARE, BILLIGARE, OFTAST VACKRARE<br />

FOTO: PAWEL FLAto<br />

fabrik och sedan fraktas till byggplatsen där<br />

de snabbt monteras. En betongbro måste<br />

byggas på plats. En annan viktig fördel med<br />

träbron är att den har en god tålighet mot en<br />

salt miljö, säger Stefan Sundqvist.<br />

En modern träbro ersatte<br />

den gamla stålbron i Sävar.<br />

<strong>byggande</strong>t och boendet, har svenska företag<br />

stora möjligheter att exportera ny teknik<br />

och nya lösningar för <strong>byggande</strong>, transporter,<br />

energibesparing, vatten och avlopp.<br />

Sedan 1995 får man bygga högre än två<br />

våningar med bärande träkonstruktioner i<br />

Sverige och i övriga Europa. Har det här<br />

någon betydelse för klimat- och miljöpåverkan<br />

i Sverige?<br />

– Det behöver byggas med bra klimatlösningar.<br />

Trä är ett långsiktigt hållbart<br />

och förnyelsebart material. Om utvecklingen<br />

med att bygga i trä fortsätter att visa<br />

på klimatnytta, kan betydelsen öka och träföretag<br />

vinna marknadsandelar.<br />

Hittills inom byggverksamheten har klimatdebatten<br />

mest rört hur vi kan spara energi<br />

och sköta sophanteringen. Genom tuffare<br />

energikrav och utveckling av passivhus<br />

kommer produktionsfasen med materialval<br />

och byggmetoder att spela en allt viktigare<br />

roll. Hur ser du på detta?<br />

– Det är välkommet och nödvändigt. Vi<br />

behöver göra miljöförbättringar inom alla<br />

områden. Sverige har kommit långt på exempelvis<br />

återvinningsområdet, men det<br />

krävs en fortsatt teknikutveckling och nya<br />

lösningar i omställningen. Passivhusen är<br />

spännande exempel på vad som är möjligt<br />

att åstadkomma med teknikutveckling.<br />

FOTO: JOHAN ARDEFORS<br />

Bygg i trä 5


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

Miljo<br />

Att bygga i trä i stället för betong bidrar till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären, bland annat för att tillverkning av träprodukter kräver mindre energi.<br />

Klimatsmart att bygga i trä<br />

Vad är bäst för klimatet?<br />

Att bygga i trä eller att<br />

bygga med betong? Trä,<br />

blir det givna svaret, och<br />

anledningen är att ett ökat<br />

trä<strong>byggande</strong> leder till minskade<br />

CO 2-utsläpp. Och att vi<br />

slipper använda jordens<br />

ändliga resurser som berg,<br />

naturgrus och metaller gör<br />

ju inte saken sämre.<br />

6 Bygg i trä<br />

TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />

ILLUSTRATION: CRISTOFFER SALWÉN<br />

Vi ingår i Byggma group, en av<br />

Nordens ledande leverantörer<br />

av byggvaror.<br />

www.byggmagroup.se<br />

Leif Gustavsson, professor i ekoteknik<br />

vid Mittuniversitetet, och hans forskargrupp<br />

har tillsammans med fi nska forskare jämfört<br />

trä- och betonghus ur ett klimatperspektiv.<br />

Både svenska och fi nska hus studerades.<br />

Bland annat jämfördes ett svenskt 4vånings<br />

fl erbostadshus med trästomme<br />

(huset byggdes i Växjö år 1994) med ett likvärdigt<br />

betonghus som byggdes ”på papperet”<br />

och klimatberäknades. Analyserna visade:<br />

att bygga i trä i stället för betong bidrog<br />

till att minska nettoutsläppen av CO2<br />

till atmosfären.<br />

Och det fanns fl era anledningar till detta.<br />

Den första är att tillverkning av träprodukter<br />

kräver jämförelsevis lite energi. Vid tillverkningen<br />

av träprodukter blir det också<br />

restprodukter, till exempel spill i skogen eller<br />

sågspån vid fabriken, som kan användas<br />

för att ersätta fossila bränslen. Dessutom<br />

fi nns kol lagrat i träprodukterna under husets<br />

hela livslängd. Starkt bidragande till<br />

skillnaden mellan trä- och betonghuset ur<br />

ett klimatperspektiv var också att cementtillverkning<br />

medför betydande utsläpp av<br />

koldioxid.<br />

Med tanke på dagens debatt om växthuseffekten<br />

är det förstås mycket positivt att<br />

koldioxidutsläppen minskar om beställare<br />

väljer att bygga mer i trä. Och att det sedan<br />

också är billigare att bygga i trä jämfört<br />

med att bygga med betong gör ju saken ännu<br />

bättre. Att bygga i trä blir en klimatförbättrande<br />

åtgärd och samtidigt kan man spara<br />

pengar.<br />

❯❯ visste du att...<br />

... koldioxid lagras i träbyggnaderna<br />

under hela deras livslängd? Cirka 900<br />

kilo per kubikmeter trä lagras.<br />

Miljövänliga Masonitebalkar. Lätta, starka och raka.<br />

Energieffektivt, miljömässigt, snabbt.<br />

Masonite - för livslångt boende<br />

19,3<br />

Koldioxidutsläpp från tillverkning<br />

av olika material.<br />

Koldioxid i antal kilo per<br />

kvadratmeter byggyta.<br />

Källa: Skogsindustrierna<br />

5,2<br />

Stål (malmbaserat)<br />

11,1<br />

Betong<br />

Stål (skrotbaserat)<br />

1,5 1,4<br />

Limträ<br />

Trä


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

FAKTA<br />

■■ Studentbostäder<br />

I Stockholm byggs drygt 70 procent<br />

av alla studentbostäder med<br />

industriella träbyggsystem.<br />

■■ Sverige bygger åter stort i trä<br />

Över hela landet planeras, byggs<br />

och avslutas stora och spännande<br />

träbyggnadsprojekt.<br />

I boken ”Sverige bygger åter<br />

stort i trä” beskrivs 55<br />

spännande<br />

exempel på modern<br />

träbyggnadsteknik i<br />

stora konstruktioner,<br />

med inspirerande<br />

bilder. Beställ boken<br />

kostnadsfritt på<br />

www.trabyggnadskansliet.se<br />

■■ ”Trä spelar en viktig roll för att<br />

motverka klimatförändringarna. En ökad<br />

användning av träprodukter i<br />

stället för fossilbränsleintensiva<br />

produkter skulle stimulera<br />

utbredningen av Europas skogar<br />

samt minska växthusgasutsläppen.EU-kommissionen<br />

tittar nu närmare på<br />

hur en sådan utveckling kan<br />

uppmuntras.”<br />

EU-kommissionens generaldirektorat<br />

för näringsliv, 2003.<br />

”Trä motverkar<br />

klimat förändringarna.”<br />

■■ Därför växer det<br />

moderna trä<strong>byggande</strong>t<br />

Trä är klimatsmart.<br />

Bostads<strong>byggande</strong> i trä dominerar i USA<br />

och ökar i Europa.<br />

Träalternativ innebär ökad konkurrens<br />

och lägre kostnader.<br />

Träbyggnadstekniken leder utvecklingen<br />

mot industriellt <strong>byggande</strong>.<br />

Träbyggnader har fördelar ur brandsynpunkt.<br />

Trä är lätt och smidigt vid förtätningar<br />

och i miljonprogramsområden.<br />

Trä är hållbart och starkt.<br />

Trä är formbart och vackert.<br />

Trä värnar om ett kulturarv.<br />

NYA, SKÖNA<br />

TRÄBYGGEN<br />

FOTO: STIFTELSEN VETENSKAPSSTADEN<br />

✲✲ Kattrumpstullen,<br />

Stockholm Byggnaden vid<br />

Roslagstullsbacken med sin<br />

modernistiska framtoning var<br />

det första fl erbostadshuset<br />

med bärande trästomme som<br />

byggdes i Stockholms innerstad<br />

på mycket länge. Huset<br />

uppfördes år 2000.<br />

FOTO: POLARIS AB<br />

✲✲ Forum, Högskolan i<br />

Skellefteå har en egen träforskningsinstitution.<br />

Det var<br />

därför ett önskemål att den<br />

nya universitetsbyggnaden<br />

skulle utformas med trä som<br />

basmaterial. Byggnadens<br />

bärande stomme med pelare,<br />

balkar och bjälklag liksom invändiga<br />

ytskikt och fasader är<br />

av trä.<br />

FOTO: FOLKHEM PRODUKTION AB<br />

✲✲ Bostadsrättsföreningen<br />

Drömlyans nya<br />

bostadshus i Hässelby är byggt<br />

med modern träbyggnadsteknik.<br />

Husen präglas av modern,<br />

miljömedveten arkitektur där<br />

man strävat efter ett mjukare<br />

uttryck.<br />

Bygg i trä 7


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

Ledande leverantör av modernt kvalitetsboende<br />

Finndomo rustar<br />

för fortsatt tillväxt<br />

– Småhusbranschen mår utan tvekan gott! Allt fler får möjlighet<br />

att förändra sin boendesituation och förverkliga drömmen om att<br />

bygga eget.<br />

D<br />

et säger Staffan Lindquist, vd för<br />

Finndomo AB med välkända varumärken<br />

som Modulenthus och Hjältevadshus<br />

i portföljen. Här fi nns också<br />

Smartstart, ett något enklare hus för den<br />

händige och mer ekonomiskt orienterade<br />

som inte drar sig för att kavla upp<br />

ärmarna.<br />

– Smartstart, som vi utvecklade för ett par<br />

år sedan, har fått sitt verkliga genombrott<br />

under året. Modulenthus med sitt mer<br />

exklusiva boende har en mycket stabil<br />

plattform och även Hjältevadshus, vårt<br />

mittensegment, har utvecklats oerhört<br />

positivt i år, avslöjar Staffan Lindquist.<br />

Finndomo har på senare tid också aktivt<br />

gått in som partner för projektutveckling<br />

av grupphusbebyggelse. Ofta görs detta i<br />

samarbete med kommuner som vill etablera<br />

nya, attraktiva bostadsområden.<br />

– Vi har kapital, resurser, tålamod och<br />

kunnande för att jobba på det här sättet,<br />

säger Staffan Lindquist, som menar att<br />

förutsättningen ligger i det faktum att<br />

företaget tillverkar villor, radhus, kedje-<br />

och flerfamiljshus.<br />

Även produktionsmodellen talar för<br />

Finndomo som länge arbetat med volym-<br />

I korthet<br />

Finndomo är Nordens största<br />

leverantör av prefabricerade småhus.<br />

Koncernen har 1 100 anställda,<br />

varav 600 i Sverige, och omsätter<br />

200 miljoner euro.<br />

Av koncernens åtta varumärken<br />

säljs Modulenthus, Hjältevadshus och<br />

Smartstart i Sverige.<br />

Kontakta Finndomo<br />

Tel: 0451-470 00<br />

info@finndomo.se<br />

www.finndomo.se<br />

8 Bygg i trä<br />

husteknik. Det innebär att husen görs<br />

klara i fabrik. Här kommer allt på plats,<br />

väggar och tak, köksinredning, kakel<br />

och tapeter. På så sätt har man full kontroll<br />

över hela processen; tillverkning,<br />

kvalitet och kostnader.<br />

– Om mer skulle byggas på plats vore vi<br />

mer beroende av duktiga lokala entreprenörer.<br />

Det är i dag en bristvara, konstaterar<br />

Lindquist.<br />

För att kunna erbjuda hus i hela Sverige<br />

tar Finndomo i dagarna över en fabrik<br />

i Renholmen, norr om Skellefteå. Övriga<br />

anläggningar finns i Hjältevad, Hultsfred<br />

och Hässleholm.<br />

– På fem år har vi dubblat vår omsättning.<br />

Nu rustar vi för att kunna fortsätta<br />

växa!<br />

– Vår förmåga<br />

att utveckla nya<br />

bostadsområden<br />

gör oss till en<br />

intressant partner<br />

för många kommuner,<br />

berättar Staffan<br />

Lindquist, vd för<br />

Finndomo AB.<br />

Finndomo projektutvecklar även<br />

områden för grupphusbebyggelse.<br />

Den finska delen av koncernen<br />

bearbetar marknaderna i Finland,<br />

Baltikum och Ryssland medan<br />

Finndomo AB ansvarar för försäljningen<br />

i Sverige, Norge och Danmark.<br />

www.finndomo.se<br />

inspiration<br />

I Sverige är vi duktiga på byggnadsteknik<br />

och materialforskning, och vi har ett rationellt<br />

skogsbruk och effektiva sågverk,<br />

men en konservativ byggsektor. De olika<br />

delarna har därför haft svårigheter med<br />

att samarbeta.<br />

Detta leder bland annat till att<br />

skogen, vår stora naturresurs, inte<br />

utnyttjas så effektivt som skulle vara<br />

möjligt. Det leder också till ett ineffektivt<br />

<strong>byggande</strong>, med allt högre byggkostnader<br />

som följd.<br />

Men nu ska det bli annorlunda. Vid<br />

RESECENTRUM I<br />

Träbyggnadskansli anordnar studiereso<br />

deltagarna kan studera fl erbostad<br />

der uppförda med modern tr<br />

FÄRRE PLANK – MER INTELLIGEN<br />

Luleå tekniska universitet utvecklas just nu<br />

ett tvärvetenskapligt program som fått<br />

namnet ”Lean Wood Engineering”. Ordet<br />

”lean” är hämtat från Toyotas terminologi,<br />

och med det avses företagets resurssnåla<br />

tillverkning och dess arbete med ständiga<br />

förbättringar. Med ”Lean Wood Engineering”<br />

vill man alltså förbättra och effektivisera<br />

processerna i hela kedjan, från att träden<br />

fälls till dess att en byggnad står färdig och<br />

infl yttningsklar.<br />

Bakom programmet står Luleå tekniska<br />

universitet, Linköpings och Lunds tekniska


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

VÄXJÖ Sveriges<br />

r bland annat till Växjö, där<br />

shus och andra större byggnaäbyggnadsteknik.<br />

Trändigt<br />

Med moderna träkonstruktioner är det bara<br />

fantasin som sätter gränser.<br />

FOTO: SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI<br />

T PRODUKTION<br />

högskolor samt tolv företag från skogs- och<br />

byggsektorn, med fi nansiering också från<br />

Vinnova.<br />

– Vi kommer att syssla med långsiktig<br />

forskning kring hur man bildar värdeskapande<br />

processer i företagen. Ett mål är att<br />

vidareförädlingen av skogsprodukter ska<br />

ske inom landet. Sverige ska inte bara<br />

exportera en massa plank – vi ska syssla<br />

med intelligent produktion, säger professor<br />

Lars Stehn vid Lunds tekniska högskola.<br />

Han förutspår att framtidens industriella<br />

<strong>byggande</strong> till vissa delar kommer<br />

FOTO: PER BERGKVIST<br />

att påminna om bilindustrin i dag.<br />

– Ja, man bygger prefabricerat och<br />

industriellt. Kunderna gör individuella<br />

tillval som sedan ligger till grund för<br />

produktionen.<br />

Ett mål är att Lean Wood Engineering<br />

inom tio år ska vara den ledande forsknings-<br />

och utvecklingsmiljön i Europa,<br />

inom industriellt trä<strong>byggande</strong> och industriell<br />

trämanufaktur.<br />

STOCKHOLMS SLOTT<br />

Stockholms slott, som stod färdigt år 1754, är Sveriges<br />

största äldre byggnad med bärande konstruktioner i trä.<br />

UNIVERSEUM Entrédelen till Universeum i<br />

Göteborg är förmodligen landets hittills mest uppseendeväckande<br />

moderna träbyggnad. Med Universeum i blickfånget är det första<br />

steget taget för att närma sig en unik inhemsk träarkitektur.<br />

SIBELIUSHALLEN<br />

I fi nska Lahtis möts modern, storslagen träkonstruktion<br />

och glas i vad som allmänt betraktas<br />

som en av världens förnämsta arenor med besökare<br />

från världens alla hörn. Den bärande konstruktionen<br />

består av ett ramverk i limträ och<br />

ytterväggen har en skräddarsydd lösning som<br />

gör att konstruktionen uppnår enastående<br />

akustiska egenskaper.<br />

Nu är genombrottet ett faktum. Över hela landet planeras, projekteras,<br />

byggs och avslutas stora och spännande träbyggnadsprojekt.<br />

Hela stadsdelar, stora hallar, bostadshus och broar.<br />

Kreativiteten är imponerande. Ny arkitektur, ny teknik och nya lös-<br />

TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />

FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />

FOTO: NORSKA VÄGVERKET AKERSHUS<br />

– Sverige ska inte bara exportera en<br />

massa plank. Vi ska syssla med intelligent<br />

produktion, säger Lars Stehn.<br />

FOTO: UNIVERSEUM AB<br />

LEONARDO DA VINCI-<br />

BRON För 500 år sedan ville Leonardo Da Vinci<br />

bygga en bro med det största brospann som världen då hade<br />

sett, från Istanbul till Pera. Detta blev dock aldrig av. I dag är<br />

Leonardos vision verklighet, men i mindre skala. Denna<br />

spännande bro spänner över E18 i den norska kommunen As.<br />

FOTO: LAHTIS STAD<br />

ningar strömmar ut från branschens alla aktörer. I dag bygger vi i trä<br />

inte bara för effektiviteten och ekonomin. Vi bygger i det förnybara<br />

materialet trä för att det faktiskt är ett nödvändigt alternativ – för<br />

klimatet, för människan och för ett hållbart samhälle.<br />

FRITT FRAM ATT<br />

BYGGA HÖGT MED<br />

TRÄKONSTRUKTION<br />

• I över 100 år var det förbjudet att bygga<br />

hus i trä högre än två våningar. Det var<br />

ett resultat av brandsäkerhetsbestämmelser<br />

baserade på historiska erfarenheter<br />

av stadsbränder.<br />

• År 1989 kom EG:s byggdirektiv som<br />

bland annat defi nierar funktionen insatt<br />

i en byggnad istället för materialet.<br />

• År 1995 hävdes förbudet. Med modern<br />

träbyggnadsteknik kan träkonstruktioner<br />

utformas så att de väl klarar uppställda<br />

funktionskrav vid en brand.<br />

Bygg i trä 9


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

Rationellt <strong>byggande</strong> skapar framgång<br />

Spikrakt uppåt måste vara den bästa beskrivningen av utvecklingen<br />

för Lindbäcks Bygg AB i Piteå. Som ledande tillverkare av flerfamiljshus<br />

i trä tar företaget nu sats mot nya mål, där ett är att öka omsättningen<br />

med närmare 50 procent på tre år.<br />

F<br />

amiljeföretaget Lindbäcks Bygg är inte<br />

bara en veteran bland tillverkare av<br />

nyckelfärdiga fl erbostadshus i trä. Som Boverket<br />

konstaterat i sin rapport ”Bostäder<br />

byggda med volymelement”, är företaget<br />

också den största aktören inom segmentet.<br />

Med utbyggnad och investering i nya<br />

maskiner för ett år sedan har kapaciteten<br />

ökat väsentligt. Det borgar för att man<br />

når målet: att producera 1 000 kvm färdiga<br />

bostäder i veckan.<br />

– Det motsvarar en kvadratmeter per<br />

Piteåbo och år, säger vd Erik Lindbäck.<br />

En mycket stor efterfrågan sätter självklart<br />

sina spår i företagets egen prognos<br />

för de kommande åren.<br />

Ökar omsättningen<br />

– Vi har intensifi erat försäljningen och<br />

siktar på att öka omsättningen med 50<br />

miljoner kronor per år de närmaste tre<br />

åren för att landa på 500 miljoner, säger<br />

fabrikschef Stefan Lindbäck.<br />

Sedan slutet av 80-talet sker tillverkningen<br />

i väderskyddad fabriksmiljö. Olika<br />

10 Bygg i trä<br />

volymer sammanfogas rationellt och lägenheterna<br />

växer fram successivt.<br />

Samtidigt som tillverkningen pågår i<br />

fabriken, färdigställs grunden på byggarbetsplatsen.<br />

Varje avslutat volymmontage<br />

kan krönas med att taket lyfts på. Förutom<br />

ett torrt <strong>byggande</strong> ger byggtekniken<br />

korta leveranstider. En månad räcker för<br />

Lindbäcks Bygg att på plats färdigställa<br />

ett fl erfamiljshus med 16 lägenheter.<br />

Systemfl exibilitet<br />

Konsten är att kombinera ett rationellt<br />

och kostnadseffektivt <strong>byggande</strong> med individuella<br />

önskemål. Stefan Lindbäck<br />

kallar det systemfl exibilitet:<br />

– Vi levererar ett prisvärt boende av<br />

jämn och hög kvalitet, samtidigt som vi<br />

försöker ge utrymme för personliga önskemål.<br />

Man kan alltid göra egna val av ytskikt,<br />

köksinredning, kakel och klinker.<br />

Företaget avsätter årligen 3 procent av<br />

omsättningen till forskning och utveckling,<br />

en unikt hög andel både för branschen<br />

och storleken av företag.<br />

Mauritz Stillers väg 3 i Solna.<br />

Ett samarbete med Luleå tekniska universitet<br />

har genom åren resulterat i en rad<br />

doktorandprojekt, examensarbeten, tekniska<br />

rapporter, kurser och ömsesidiga<br />

föreläsningar. Dessutom ingår Lindbäcks<br />

Bygg i Träcentrum Norr, som samlar träindustri<br />

och andra aktörer för att uppnå<br />

ett ökat förädlingsvärde och större konkurrenskraft.<br />

Box 753 941 28 PITEÅ<br />

www.lindbacksbygg.se


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

konsument<br />

Tomas, Niklas, Tobias och Annette stortrivs i den nya lägenheten. Särskilt slående är hur tyst det är i huset, och så varmt och skönt det är på vintrarna.<br />

Nyinfl yttade familjen Eriksson:<br />

”Här känner vi oss hemma”<br />

Ljust, fi nt, tyst, varmt och<br />

behagligt. De positiva omdömena<br />

är många från<br />

familjen Eriksson som bor<br />

i ett nytt fl erbostadshus<br />

byggt med modern<br />

träbyggnadsteknik.<br />

– Det är något<br />

nostalgiskt med<br />

trä. När jag stiger<br />

in genom ytterdörren<br />

känner<br />

jag verkligen att<br />

jag kommer hem,<br />

säger Annette.<br />

TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />

FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />

För snart två år sedan fl yttade Tomas<br />

och Annette Eriksson, tillsammans med<br />

sönerna Tobias, 19, och Niklas, 13, in i den<br />

nybyggda fyrarummaren på 98 kvadratmeter<br />

i centrala Nynäshamn.<br />

– Vi trivs jättebra på alla sätt. Läget är<br />

kanon och lägenheten är ljus och fi n, säger<br />

Tomas.<br />

Ganska snart efter infl yttningen upptäckte<br />

familjen att den nya bostadsrättslägenheten,<br />

som är byggd med modern träbyggnadsteknik,<br />

hade några extra kvaliteter<br />

som de inte hade väntat sig.<br />

– Ja, det var främst den låga ljudnivån<br />

som överraskade oss. Det är så tyst här. Man<br />

hör aldrig någonting från grannarna och när<br />

sönerna spelar för fullt på stereon i sina rum<br />

så hörs det inte ut, berättar Annette.<br />

Tomas, som arbetat i byggbranschen i 25<br />

år, förklarar vad detta beror på.<br />

– Huset är byggt i moduler som står på<br />

varandra med en gummibussning emellan.<br />

SÄKERT VID BRAND<br />

Moderna fl erbostadshus med trästommar är mycket brandsäkra. De är i många<br />

fall betydligt säkrare än byggnader av stål och betong. TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />

Trähus – de brinner väl som fnöske?<br />

Ja, så var det förr. Eld var den stora skräcken<br />

för gamla tiders stadsbor. Men i dag, med<br />

modern träbyggnadsteknik, är det annorlunda.<br />

Flerbostadshus med trästommar är<br />

faktiskt mycket brandsäkra. Hur kan det<br />

komma sig?<br />

– Trä brinner, det är riktigt. Men trä brinner<br />

med en konstant hastighet och på ett kontrollerat<br />

sätt. Elden äter sig in med en hastighet<br />

av 0,7 mm per minut, vilket motsvarar 40 mm<br />

per timme. När en trästomme brinner sker en<br />

gradvis förkolning, men innanför förkolning-<br />

en fi nns alltjämt trävirket med sina bärande<br />

egenskaper. Det innebär att trästommens bärförmåga<br />

kan bibehållas under lång tid vid en<br />

brand, berättar Birgit Östman, brandexpert på<br />

forskningsinstitutet SP Trätek.<br />

Materials brännbarhet behöver inte vara<br />

avgörande för brandsäkerheten. Stålstommar<br />

leder till exempel värme och blir mjukt<br />

och böjligt vid en brand. Stålstommens<br />

hållfasthet förändras och den bärande förmågan<br />

kan snabbt förloras.<br />

Enligt dagens brandsäkerhetskrav ska<br />

husets stomme hålla i minst en timme vid<br />

Det betyder att lägenheterna aldrig möts<br />

”trä mot trä” och därför fortplantas inte ljudet.<br />

Och det här gäller även för lägenheter<br />

som ligger bredvid varandra.<br />

Den första vintern lade de även märke till<br />

att lägenheten var så varm.<br />

– Det var verkligen skönt. I sovrummet<br />

hade vi elementet på bara lite grann under<br />

vintern, men ändå var det varmt och behagligt<br />

där hela tiden, säger Annette.<br />

Tomas har en egen teori om vad det här<br />

kan bero på.<br />

– Det verkar som om trä snabbt anpassar<br />

sig till inomhusklimatet. Betong däremot<br />

fungerar nog lite som ett magasin som kan<br />

lagra kyla, menar han.<br />

En annan fördel som kommer helt naturligt<br />

när huset är byggt med trästommar, är att det<br />

är så lätt att sätta upp tavlor på väggarna.<br />

– Väggarna består av trä och gipsskivor.<br />

Därför är det så enkelt. En spik bara, och<br />

en brand och detta krav uppfylls väl av<br />

moderna hus med trästommar.<br />

– Nu talar vi om byggnader med enbart<br />

trästommar. När det handlar om<br />

hus med golv eller innerväggar av trä<br />

är det förstås annorlunda. Men i sådana<br />

byggnader kan man skydda sig på<br />

ett mycket effektivt sätt genom att använda<br />

sprinklers, säger Birgit Östman.<br />

Sprinklade byggnader är mycket brandsäkra<br />

oavsett byggnadsmaterial. De vanligaste<br />

brandorsakerna i dag är möbler och annan inredning<br />

som fattar eld av olika anledningar.<br />

sen är det bara att hänga upp tavlorna, säger<br />

Tomas.<br />

Familjen Eriksson hade aldrig några betänkligheter<br />

mot att deras nya hus var byggt<br />

med träkonstruktion.<br />

– Nej, absolut inte. Som byggare känner<br />

jag mig helt bekväm med konstruktionen.<br />

Genom att modulerna byggs färdiga inomhus<br />

i fabrik, minskar man dessutom risken<br />

för problem med fukt eller mögel, förklarar<br />

Tomas.<br />

Anette menar också att trämaterialet betyder<br />

något extra för henne.<br />

– Ja, det är något nostalgiskt med trä. När<br />

jag stiger in genom ytterdörren där nere<br />

trapphuset, känner jag verkligen att jag<br />

kommer hem, säger hon.<br />

❯❯ visste du att ...<br />

... lägenheterna aldrig möts ”trä mot trä”<br />

och därför fortplantas inte ljudet?<br />

FOTO: WWW.HKA.SE<br />

Flerbostadshus med trästommar är<br />

mycket brandsäkra.<br />

Bygg i trä 11


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

ekonomi<br />

Trä lämpar sig väldigt väl för industriellt tänkande och industriellt <strong>byggande</strong>, vilket kan leda till ökad konkurrens och därmed lägre<br />

byggkostnader.<br />

Lägre byggkostnader med<br />

industriellt trä<strong>byggande</strong><br />

Med ett industriellt trä<strong>byggande</strong> går det att få ner byggkostnaderna för fl erbostadshus<br />

rejält. Dessutom blir byggtiden väsentligt kortare jämfört med om<br />

man bygger på det vanliga sättet, med betong. TEXT: ANDERS FAHLMAN • FOTO: ULF PALM/SCANPIX<br />

Nio av tio småhus byggs i trä. Varför är det<br />

så? Jo, det måste bero på att det är billigare<br />

att bygga i trä än i andra material. Då<br />

borde det väl också vara billigare att bygga<br />

fl erbostadshus och andra större byggnader<br />

med modern träbyggnadsteknik?<br />

– Ja, så är det faktiskt. Kostnadsbesparingen<br />

ligger runt 1 500 kronor per kvadratmeter.<br />

Det visar fl era undersökningar som<br />

jämfört träbyggen med betong, säger Fredrik<br />

von Platen, som har ett förfl utet som arkitekt<br />

och byråkrat på Boverket och som för några<br />

år sedan författade den statliga utredningen<br />

”Mer trä i <strong>byggande</strong>t”.<br />

STOMSYSTEM OCH<br />

VOLYMHUSBYGGANDE<br />

Det fi nns två huvudtyper av<br />

industriellt trä<strong>byggande</strong>:<br />

1. Stomsystem<br />

Husets stommar byggs färdiga i fabrik och<br />

transporteras sedan till byggplatsen. Beräkningar<br />

visar att med detta system fl yttas<br />

cirka 25 procent av arbetet från byggplatsen<br />

till fabriken, med alla dess möjligheter.<br />

2. Volymhus<strong>byggande</strong><br />

Hela moduler, till exempel husets olika rum,<br />

färdigställs i fabrik komplett med sladdragningar<br />

och andra installationer, och transporteras<br />

sedan till byggplatsen. Med denna<br />

12 Bygg i trä<br />

Vad är egentligen anledningen till att det<br />

blir billigare?<br />

– Trä lämpar sig väldigt väl för industriellt<br />

tänkande och <strong>byggande</strong>, och i sig är det en bra<br />

metod för att få ner kostnaderna, säger han.<br />

Med industriellt <strong>byggande</strong> menas att man<br />

i fabriker färdigställer moduler – i form av<br />

exempelvis hela rums- eller väggvolymer –<br />

som sedan transporteras till byggplatsen, där<br />

de lyfts på plats med installationer och allt.<br />

Industriellt byggda hus tillverkas alltså till<br />

stora delar inomhus i rationella lokaler och<br />

inte på själva byggplatsen.<br />

Att använda trä som stommar är lämpligt<br />

metod fl yttas cirka 80 procent av arbetet<br />

från byggplatsen till fabriken.<br />

Hos många kan begreppet ”industriellt<br />

<strong>byggande</strong>” väcka tankar på det så kallade<br />

miljonprogrammet, med sin enformiga<br />

byggnadsstil. Men i dag är mycket annorlunda<br />

jämfört med den tiden.<br />

Nu fi nns avancerade dataprogram med<br />

vars hjälp varje enskild modul kan få sin<br />

individuella utformning. En bra jämförelse<br />

är bilindustrin, där varje bil tillverkas först<br />

efter beställning från en kund och där färger,<br />

klädslar och andra tillval anpassas efter<br />

kundens individuella önskemål.<br />

för hus med upp till åtta våningar. Vid högre<br />

hus än så är stål- och betongkonstruktioner<br />

att föredra.<br />

– Detta talar verkligen till träets fördel eftersom<br />

90 procent av allt <strong>byggande</strong> i Sverige<br />

gäller hus som är under åtta våningar. Sen får<br />

vi inte glömma bort den korta byggtiden på<br />

byggplatsen, säger Fredrik von Platen.<br />

... en modern tvåa på 72 m2 ❯❯ visste du att ...<br />

spar 15 ton<br />

koldioxid om lägenheten byggs i trä i stället<br />

för med konventionella byggsystem?<br />

SEGER FÖR PEAB<br />

OCH SETRA<br />

För två år sedan lät SABO, de allmännyttiga<br />

bostadsföretagens organisation,<br />

utlysa en tävling bland byggentreprenörer.<br />

Syftet var att ge SABOs medlemsföretag<br />

tillgång till bra ramavtal, samt<br />

att få i gång en teknikutveckling.<br />

Segrade gjorde huset Tulipanaros<br />

(Peab och Setra Group) med sina välproportionerade<br />

fasader och väl fungerande<br />

planlösningar. Tävlingen ledde också till<br />

att tävlingsarrangörerna tecknade ett<br />

ramavtal med fyra byggentreprenörer åt<br />

sina medlemmar, som gäller till 2010.<br />

– Detta måste vara en milstolpe<br />

i satsningen för att skapa en bättre<br />

fungerande konkurrens inom bostads<strong>byggande</strong>t<br />

i Sverige, säger landshövding<br />

Lorentz Andersson, som är regeringens<br />

samordnare för utvecklingen av trä<strong>byggande</strong>t<br />

i Sverige.<br />

”VI BYGGDE<br />

BILLIGARE<br />

I TRÄ”<br />

När Mitthem, det kommunala<br />

bostadsföretaget i Sundsvall,<br />

skulle bygga fem 6-våningshus i<br />

stadens inre hamn, var företagets<br />

vd, Hans Selling, tveksam.<br />

I sin stadsplan hade kommunen<br />

nämligen bestämt att husen<br />

skulle vara av trä; detta som en<br />

hyllning till de gamla träpatronerna<br />

som byggde upp Sundsvalls<br />

välstånd.<br />

– Ja, jag var väldigt tveksam.<br />

Jag frågade mig hur man skulle<br />

kunna få ekonomi i detta. I Sverige<br />

hade ingen byggt så stora bostadshus<br />

i trä tidigare, berättar han.<br />

Hajade till<br />

Fyra byggnadsföretag erbjöds att<br />

komma med offerter, och villkoret<br />

var att trä skulle vara det dominerande<br />

materialet i byggnaderna.<br />

Det kom in tre offerter på<br />

trähus, och en offert som innehöll<br />

en traditionell lösning med<br />

betong.<br />

– Offerterna fi ck mig att haja<br />

till. Betongofferten var nämligen<br />

dyrast. Det var en överraskning.<br />

Lite senare fi ck Hans Selling<br />

fl er anledningar att fundera.<br />

– Ja, när jag uttalade mig<br />

positivt i tidningarna om möjligheten<br />

att bygga stora hus i trä,<br />

reagerade betongindustrin mycket<br />

surt. Då började jag inse att<br />

ett ökat trä<strong>byggande</strong> kunde<br />

skapa verklig konkurrens inom<br />

byggsektorn. Det hade inte<br />

funnits tidigare.<br />

Från tveksam<br />

till förespråkare<br />

Parallellt med <strong>byggande</strong>t av de<br />

nya husen drog Hans Selling i<br />

gång ett projekt där Mitthem<br />

bland annat, på papperet, byggde<br />

ett likadant hus av betong för<br />

att följa kostnadsutvecklingen.<br />

– Projektet visade att det till<br />

och med blev något billigare<br />

med trä, men vårt budskap utåt<br />

är att det inte är dyrare att bygga<br />

med trä än med betong.<br />

När husen stod klara och<br />

hyresgästerna fl yttat in gjorde<br />

Mitthem en kundundersökning.<br />

Den visade att de fl esta fl yttat dit<br />

på grund av det attraktiva läget;<br />

inte för att husen var av trä. Men<br />

när de bott där en tid var de förtjusta;<br />

”det är så tyst i huset”,<br />

”klimatet känns fräschare”,<br />

”huset är levande”, var några av<br />

kommentarerna.<br />

– Jag har gått från att vara väldigt<br />

tveksam till att bli en varm<br />

förespråkare för <strong>byggande</strong> i trä.<br />

Inte minst för att detta skapar<br />

verklig konkurrens i branschen,<br />

säger Hans Selling.<br />

TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />

FOTO: MITTHEM AB


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

En mysig trea i trä!<br />

KopparStaden bygger lägenheter i kvarteret Hyttkammaren<br />

centralt i Falun. Husen byggs med avancerad träteknik<br />

och hög standard. Infl yttning sommaren 2008.<br />

Gå in på www.trastadfalun.se och beställ broschyren<br />

”Vi bygger framtidens Falun med skogens gröna guld”.<br />

Framtidens byggmaterial har funnits i 290 miljoner år<br />

Vi på Flexator bygger alltid i trä, världens äldsta och bästa byggmaterial. Den<br />

största delen av den industriella byggprocessen sker inomhus eftersom det gynnar<br />

kvalité och miljötänkandet. Sedan många år är vi certifierade enligt ISO<br />

9001 och 14001. Vi bygger äldreboende, gruppboende, förskolor, skolor,<br />

hotell och kontor. Med 50 år i branschen är vi inte lika gamla som vårt byggmaterial,<br />

men vi har erfarenheten som krävs för de bästa helhetslösningarna.<br />

Vill du veta mer besök www.flexator.se<br />

Bygg i trä 13


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

NYA, SKÖNA<br />

TRÄBYGGEN<br />

FOTO: LISEBERG<br />

✲✲ Den fantastiska berg-<br />

och dalbanan på Liseberg har<br />

givit träbyggnadstekniken en skjuts<br />

framåt. Resningen av detta enorma<br />

”trämekano” är ett ovanligt byggnadsarbete.<br />

Hela träkonstruktionen<br />

exklusive rälsen prefabricerades.<br />

Med Balder har Liseberg berikats<br />

med en förstklassig magkittlare i<br />

ultramodern träbyggnadsteknik.<br />

FOTO: EDSBYN ARENA AB<br />

✲✲ DINA Arena i Edsbyn<br />

är Sveriges första inomhushall för<br />

bandy. Ortens bandylag har genom<br />

den haft optimala förhållanden. Ett<br />

faktum som sägs ha haft stor betydelse<br />

för lagets SM-framgångar. Fler<br />

städer bygger nu idrottsarenor i trä.<br />

Teknik<br />

Magnus Silfverhielm,<br />

Arkitekt SAR/MSA & SIR, Professor, AIX Arkitekter AB:<br />

– Trä är ett ingenjörsbärande och roligt material för att det låter<br />

sig bearbetas. Jag brukar säga att trä är demokratiskt och förhandlingsbart.<br />

Dessutom ingår trä i ett evigt kretslopp. I dag, när klimatförändringarna<br />

verkar vara en realitet, är trä att föredra för att det<br />

lastar den ekologiska ryggsäcken mindre än stål och betong. Men<br />

arbetet med trä innehåller också utmaningar.<br />

– Materialet kräver kunnande, till exempel om akustik, bärighet<br />

och brandsäkerhet. Trä passar också utmärkt för industriellt <strong>byggande</strong>,<br />

bland annat för att man kan utforma de olika elementen<br />

med en oerhörd noggrannhet. När man jobbar med träkonstruktioner<br />

har man helt enkelt ett väldigt gott samvete.<br />

Vad tycker du om trä som<br />

konstruktionsmaterial för stora byggnader?<br />

Ola Malm,<br />

arkitekt<br />

– Trä är underbart.<br />

Just nu arbetar jag<br />

med ett åttavåningshus<br />

där första våningen<br />

är av betong<br />

och de övriga sju är byggda i trä. Den som<br />

kommer in på första våningen känner att<br />

det är ganska rått och ruggigt, men på de<br />

övriga våningarna är det en helt annan<br />

atmosfär. Där känner man att det är<br />

någonting sunt med trä.<br />

STUDIO ACUSTICUM<br />

Med en konstruktion inspirerad av världens finaste konsertsalar,<br />

utvecklad i samarbete med ledande forskare inom ljudteknik och<br />

akustik, är Studio Acusticum ett av norra Europas mest moderna<br />

och välutrustade multifunktionella konserthus. Arkitektur som tar<br />

väl vara på den nordiska estetiken i kombination med toppmoderna<br />

tekniska lösningar skapar tillsammans<br />

en kreativ och inspirerande<br />

miljö med akustik i världsklass. Studio<br />

Acusticum färdigställdes oktober 2007.<br />

14 Bygg i trä<br />

”Trä ger väldigt gott samvete”<br />

FOTO:PRIVAT<br />

Erland Ullstad,<br />

arkitekt<br />

– Trä har fått sitt<br />

genombrott genom<br />

att man nu behärskar<br />

tekniken att uppföra<br />

stora byggnader<br />

i detta material. Nu gäller det bara att få alla<br />

aktörer i byggbranschen att förstå detta.<br />

– Trä står för framtiden. Det är miljövänligt<br />

och har stora arkitektoniska kvaliteter.<br />

Trä betyder också mycket för många människor.<br />

Materialet står för en slags vänlighet<br />

i en högteknologisk tid.<br />

FOTO: VÄLLE BROAR<br />

Tina Wik,<br />

arkitekt<br />

FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />

– Jag tror på trä som<br />

konstruktionsmaterial<br />

för stora byggnader.<br />

Och då inte<br />

bara som material<br />

till stommar, utan också som ytskikt av olika<br />

slag. Med sin nyansrikedom har träet en förmåga<br />

att humanisera en hård arkitektur.<br />

Utomlands arbetar man mycket mer med<br />

detta än här i Sverige. Där låter man ofta<br />

träet överraska i en annars hård fasad.<br />

FOTO: SKOGSINDUSTRIERNA


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

Trä på höjden<br />

för tysta hus och en hållbar miljö<br />

Deromegruppen är Sveriges största familjeägda träindustri.<br />

Under åren har vi utvecklat mark till boende på flera orter,<br />

däribland Göteborg, Malmö, Helsingborg, Växjö samt i vår<br />

hemkommun Varberg och nu – även Mälardalen, där vi förvärvat<br />

mark och etablerar kontor i Nyköping.<br />

Vi har kompetensen och tekniken för trähus i upp till sex våningar.<br />

Detta har bidragit till flera fantastiska kommunala och<br />

privata marktilldelningar. Tack vare egna konstruktörer och<br />

produktionsanläggningar kan vi bland annat erbjuda prefabricerade<br />

byggkomponenter i form av väggar, tak och bjälklag.<br />

Läs mer på www.deromemarkbostad.se och www.derome.se<br />

Sverige har vi en tradition att bygga<br />

villor i trä, men nu kan vi bygga trähus<br />

upp till åtta våningar. Utvecklingen<br />

påskyndas av det faktum att trä<strong>byggande</strong>t<br />

och industriellt <strong>byggande</strong> smälter<br />

ihop, säger Tomas Alsmarker, affärsområdeschef<br />

vid Tyréns.<br />

Han är en branschpionjär och har förespråkat<br />

trähusens möjligheter sedan<br />

början av 1990-talet. Tomas Alsmarker<br />

har deltagit i ett stort antal träprojekt,<br />

Rekonstruktion av tak<br />

Carlstens Fästning, Marstrand 1850-tal<br />

Trä är fantastiskt!<br />

Foto: AIX Arkitekter<br />

Tak i massivträkonstruktion Flyinge Ridhus, Flyinge 2005<br />

Vi har djup kunskap om trä och träteknik.<br />

Allt från kulturvårdande hantverk till forskning och<br />

utveckling av trä<strong>byggande</strong> i modern industriell teknik.<br />

Besök gärna vår hemsida och läs mer på www.aix.se.<br />

Prof. Magnus Silfverhielm<br />

Trähusindustrin utgår från människornas och byggbranschens behov och har därför framtiden för sig, tror affärsområdeschef Tomas Alsmarker och affärsutvecklare Jerker Lessing på Tyréns.<br />

Passion för utveckling<br />

Flervåningshus i trä är en ny, stark trend inom industriellt <strong>byggande</strong>. Fördelarna jämfört med det traditionella sättet att bygga<br />

är många. Det är kostnadseffektivt, mer miljövänligt och genom att styra processen blir husen som de var tänkta från början.<br />

I<br />

men också i forsknings- och utvecklingsprojekt,<br />

och konstaterar nöjd att<br />

man nu framgångsrikt bygger höga trähus.<br />

Eftersom de stora byggentreprenörerna<br />

ofta har utgångspunkt i stål och<br />

betong, öppnar trä<strong>byggande</strong>t nya möjligheter<br />

för andra aktörer att komma in<br />

och konkurrera på marknaden.<br />

– Vi vill vara den naturliga partnern. Vi<br />

kan utveckla deras tekniska plattformar,<br />

Fakta Tyréns AB:<br />

● Ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad<br />

● Över 600 anställda på ett 20-tal orter i Sverige<br />

● Grundat 1942, ägs av Sven Tyréns stiftelse<br />

● Erbjuder en bred kompetens inom byggprojektering, infrastruktur, IT,<br />

fastighetsutveckling och management consulting<br />

● Satsar årligen ca 10 Mkr i forsknings- och utvecklingsprojekt<br />

och vi har en stor erfarenhetsbank eftersom<br />

vi har varit med från början. Genom<br />

forskning utvecklas vårt kunnande och<br />

affärsområde kontinuerligt. Just nu arbetar<br />

två av våra industridoktorander med<br />

hur IT-system kan användas som stöd för<br />

såväl byggsystemen som -processerna,<br />

tillägger Jerker Lessing, affärsutvecklare<br />

för industriellt <strong>byggande</strong> vid Tyréns.<br />

– På Tyréns behärskar vi både träkonstruktion<br />

och processen kring industriellt<br />

<strong>byggande</strong>, och kan därför leverera<br />

”know how” till kunderna, fortsätter Jerker<br />

Lessing.<br />

– Det är viktigt att komma ihåg, att<br />

industriellt <strong>byggande</strong> inte är ett hot mot<br />

god arkitektur – tvärtom! I en industriell<br />

process tar man betydligt större hänsyn<br />

till behoven och skapar lösningar så att<br />

Foto: Natasja Jovic<br />

slutprodukten blir som den var tänkt<br />

från början. Det handlar om FEST, att<br />

förena Funktion, Ekonomi, Skönhet och<br />

Teknik till en helhet, säger Tomas Alsmarker.<br />

Utvecklingen kan också sättas i ett internationellt<br />

perspektiv.<br />

– Vår tillgång till råvara och det<br />

svenska kunnandet gör det industriella<br />

trä<strong>byggande</strong>t mycket intressant även för<br />

den globala marknaden, och den chansen<br />

bör vi i Sverige ta, säger Tomas<br />

Alsmarker.<br />

www.tyrens.se<br />

Bygg i trä 15


ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />

ANNONS<br />

16 Bygg i trä<br />

COUNTRY HOMES<br />

Att bo på landet är att leva ett liv i samklang med naturen. Att<br />

uppleva årstidernas växlingar mellan sommarens varma dagar,<br />

höstens intensiva färger, vinterns gnistrande vita vidder och<br />

vårens spirande ljuva grönska med nytt hopp om sol och värme.<br />

Kring huset på landet växlar scenerierna ständigt; utforma huset<br />

därefter! Fånga morgonsolen och låt den falla in över köksbordet.<br />

Unna dig en altan med utsikt över den glittrande sjön och se<br />

till att du når äpplena i trädet från sovrumsbalkongen. Livet på<br />

landet ger unika fördelar. Färdiga naturscenerier och uppvuxna<br />

träd att bevara och inlemma i bostadsmiljön. Ett ogenerat läge<br />

där stora fönster ger en härlig utsikt, utan insikt. Med så mycket<br />

yta är det lätt att planera. Huset får fl era in- och utgångar<br />

beroende på funktion. Under årens lopp har vi utformat många<br />

entréer för ett aktivt liv på landet. Med dusch för hunden, plats<br />

för ridkläderna och hela familjens gummistövlar. Och faktiskt<br />

är steget från skodon till hus inte så förfärligt långt. För precis<br />

som en stövel måste ett hus passa perfekt för att kännas bekvämt.<br />

Välkommen att prova ut ett, tillsammans med oss.<br />

Trivselhus AB · 570 10 Korsberga · Sweden · Katalogbeställning 0383-208 85 · www.trivselhus.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!