byggande
byggande
byggande
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />
Kunglig träkåk<br />
Inte många vet att den mäktiga slottsfasaden döljer bärande träkonstruktioner.<br />
Över hela landet uppförs nu flerbostadshus och stora byggnader med modern<br />
träbyggnadsteknik, och slottet får värdiga efterföljare.<br />
Att bygga flerbostadshus<br />
med<br />
trästomme är ett<br />
energisnålare och<br />
snabbare sätt att<br />
bygga.<br />
SIDAN 2<br />
SIDAN 14<br />
”Att jobba<br />
med träkonstruktioner<br />
ger väldigt<br />
gott miljösamvete.”<br />
Distribueras med Svenska Dagbladet 2007.11.07. Frågor om innehållet besvaras av Niclas Svensson, 070-372 34 06.<br />
Andreas Carlgren:<br />
Miljöminister, Miljödepartementet.<br />
”KLIMATKRAVEN<br />
KOMMER ATT<br />
PÅVERKA HUR<br />
VI BYGGER.”<br />
SIDAN 11<br />
6<br />
FOTO: PAWEL FLAto<br />
Klimatsmart<br />
Att öka trä<strong>byggande</strong>t<br />
är<br />
ett enkelt sätt<br />
att minska<br />
CO 2-utsläppen.<br />
12<br />
Industriellt trä<strong>byggande</strong><br />
kan<br />
sänka boendekostnaderna.<br />
SIDORNA 8–9<br />
Familjen Eriksson<br />
känner sig<br />
hemma<br />
i sitt<br />
trähus.<br />
FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
Inledning<br />
NYA, SKÖNA<br />
TRÄBYGGEN<br />
✲✲ Kanslisilket i Vällingby<br />
Svenska Bostäder har uppfört ett<br />
öppet och luftigt kvarter med fl erbostadshus<br />
i trä som lyfter fram volymbyggnadssystemets<br />
stora möjligheter<br />
– inte minst de arkitektoniska.<br />
FOTO: PITEÅ NÄRINGSFASTIGHETER AB<br />
✲✲ Konserthuset i Piteå är en<br />
av många spännande och storslagna<br />
träbyggnationer i norr, med visionen<br />
att bli Europas mest innovativa och<br />
spännande mötesplats för musik,<br />
media och ljudteknik.<br />
FOTO: NCC BOENDE AB<br />
✲✲ Apotekaren i Nynäshamn<br />
Förebilden för detta förtätningsprojekt<br />
i trä är den nordiska småstaden,<br />
en stadstyp karaktäriserad av småskalighet<br />
med låga hus och tydliga<br />
gränser för kvarter, gator och torg<br />
samt blandat innehåll med verksamheter,<br />
butiker och bostäder.<br />
En tidning från<br />
www.trabyggnadskansliet.se<br />
Niclas Svensson svarar<br />
på frågor om innehållet,<br />
070-372 34 06,<br />
niclas.svensson@trabyggnadskansliet.se<br />
Intelligent kommunikation sedan 1984.<br />
InPress, grundat av Conny Unéus,<br />
är ett tidningsföretag som producerar<br />
bilagor i riks press.<br />
Projektledare: Johan Holm<br />
Texter: Anders Fahlman<br />
Grafisk form: Sara Norkvist/<br />
Cristoffer Salwén<br />
Repro: InPress<br />
Tryck: V-Tab<br />
För information om InPress-bilagor i<br />
Svenska Dagbladet, kontakta<br />
Johan Holm, 018-68 30 15.<br />
2 Bygg i trä<br />
www.inpress.com<br />
Sveriges största sammanhängande område helt i trä – 1 100 lägenheter, kommersiella fastigheter, skolor, förvaltningar med mera –<br />
växer nu fram i Växjö. När de fyra husen i kvarteret Limnologen står klara i början av 2008, blir de med sina åtta våningar Sveriges<br />
högsta nybyggda bostadshus med bärande trästomme.<br />
Modernt trä<strong>byggande</strong><br />
hållbart för en ny tid<br />
Nu är det hög tid att på allvar pröva att bygga höga, moderna bostadshus<br />
med bärande träkonstruktion i Sverige.<br />
Med visionen ”Plantera ett höghus” eller<br />
”Här växer ditt nya hem” passar trä<strong>byggande</strong><br />
som hand i handsken för ett modernt, uthålligt<br />
och klimatvänligt samhälls<strong>byggande</strong> på<br />
2000-talet, där även <strong>byggande</strong> och boende<br />
kräver lösningar som ska motverka den hotande<br />
växthuseffekten. Där <strong>byggande</strong>t ska<br />
vara präglat av kostnadseffektiva lösningar<br />
producerade i en industriell miljö. Där boendet<br />
ska vara ombonat och med goda inre<br />
och yttre miljöer. Och framför allt, att vi<br />
inte tär på jordens ändliga resurser mer än<br />
nödvändigt.<br />
Allt detta kan sammanfattas i bilden av<br />
den lilla granplantan som växer. Om vi<br />
samlar ungefär 180–200 granplantor till en<br />
i storleken ganska blygsam låda och sätter<br />
dem i jorden i dag, så har vi om ungefär<br />
75–80 år en stomme till ett femvåningshus i<br />
modern träbyggnadsteknik. Detta innebär<br />
att vi i dag i praktiken kan plantera våra<br />
barnbarns hem. Det utgör själva sinnebilden<br />
av framtidens klimatvänliga <strong>byggande</strong> –<br />
med bärande konstruktioner i trä.<br />
I de europeiska länderna är statliga satsningar<br />
på trä<strong>byggande</strong> en realitet. Där pågår<br />
ett strategiskt miljöarbete där övergång till<br />
förnyelsebara produkter för bärande konstruktioner<br />
är en av de viktigaste drivkrafterna.<br />
Dit är vi nu också på väg i Sverige. Med<br />
boken ”55 goda exempel på modernt trä-<br />
✲✲ SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI<br />
• Verkar för att moderna träbyggnader i ökad utsträckning<br />
används på den svenska byggmarknaden.<br />
• Fungerar som support till alla träbyggnadsinitiativ<br />
som tas runt om i landet.<br />
• Leder kommunikationsarbetet kring träbyggnadsutveckling<br />
genom information, utbildning och projektstöd.<br />
• Drivs i samarbete mellan Skogsindustrierna, Trä- och<br />
Möbelindustriförbundet och Skogs- och Träfacket.<br />
<strong>byggande</strong>”, nyligen utgiven, redovisar vi att<br />
vi står inför ett genombrott när det gäller<br />
fl ervåningshus och broar i modern träbyggnadsteknik.<br />
Vid konferensen ”Bygg klimatvänligt<br />
i trä” den 16 oktober fi ck vi också<br />
bekräftelse av både företrädare för regeringen<br />
och riksdagen på trä<strong>byggande</strong>ts klimatfördelar.<br />
Statssekreteraren i Miljödepartementet<br />
uttryckte det som ”självklart med<br />
miljövänligt trä<strong>byggande</strong>” och ordföranden i<br />
riksdagens Miljö- och jordbruksutskott fastslog<br />
”odiskutabla miljöfördelar för trä<strong>byggande</strong><br />
i byggnaders produktionsfas”.<br />
Men det främsta argumentet för att utveckla<br />
trä<strong>byggande</strong>t handlar om förändringar<br />
i hela organisationen kring <strong>byggande</strong>t. Utvecklingen<br />
av en ny träbyggnadsindustri,<br />
med målet att nå en världsledande position<br />
för Sverige, tar sin utgångspunkt i ambitionen<br />
att äntligen nå rationalitet i <strong>byggande</strong>t<br />
och därmed påbörja tillskapandet av en nationell<br />
och internationell byggmarknad.<br />
Denna sektor har – med ytterligt negativa<br />
konsekvenser för alla som ska betala för<br />
<strong>byggande</strong> och boende – präglats av att i stort<br />
sett varje kommun i landet ska ha sin egen<br />
försörjning kring bostadsproduktionen. För<br />
2000-talets <strong>byggande</strong>, baserat på sund konkurrens,<br />
måste en given ambition vara att vi<br />
ska komma bort ifrån detta. Vi måste industrialisera<br />
<strong>byggande</strong>t! Här svarar redan nu<br />
träbyggnadstekniken för 70 procent av det<br />
industrialiserade <strong>byggande</strong>t, baserat på<br />
några självklara fördelar:<br />
Byggsystem baserade på trä kombinerar låg<br />
vikt med stark bärighet.<br />
Den låga vikten gör tidigare ansedd olämplig<br />
byggmark (för konventionella tunga byggsystem)<br />
åter möjlig att bygga på. Möjliggör<br />
exempelvis förtätningar i tätorter.<br />
Byggnader i trä är i regel flyttbara system,<br />
vilket skapar hög flexibilitet.<br />
T räbyggsystem oavsett metod uppvisar<br />
kortare byggtid än alla andra system.<br />
Biomassan – eller träets – låga vikt skapar<br />
helt andra transportmöjligheter. För mig<br />
som chef för Sveriges Träbyggnadskansli<br />
innebär detta en viktig sammanfattning; vi<br />
är bara i början på utvecklingen mot en<br />
bygg- och bostadssektor, präglad av rationalitet<br />
och sund konkurrens. Trä<strong>byggande</strong><br />
leder oss in i en ny tid.<br />
Niclas Svensson,<br />
chef för Sveriges<br />
Träbyggnadskansli.<br />
FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />
✲✲ NATIONELLA TRÄBYGGNADSSTRATEGIN<br />
inom Näringsdepartementet, är en kommitté med<br />
regeringens uppdrag att främja användningen av<br />
trä i fl ervåningshus och offentliga byggnader.<br />
Detta väntas leda till<br />
- Fler alternativ och ökad konkurrens.<br />
- Stärkt hemmamarknad och ökad export.<br />
- Färre fel och skador vid byggnation.<br />
- Miljövänligt <strong>byggande</strong>.<br />
FOTO: MARTIN JOHANSSON
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
När Setra Group bygger ett flerbostadshus och parkeringshus i centrala Skellefteå<br />
är det inte bara ett unikt byggprojekt i modern tid, det är också ett byggprojekt<br />
som har flera miljöfördelar. Hemligheten ligger i byggmaterialet – trä.<br />
Trälyftet för stadskärnan<br />
i Skellefteå<br />
M<br />
ed byggstart hösten 2008 kommer Setra Group AB<br />
tillsammans med Plusshus AB i Skellefteå att<br />
bygga ett unikt fl erbostadshus och parkeringshus<br />
i stadens centrala delar. Det är nämligen första<br />
gången i vårt land som ett samtida fl ervåningshus<br />
i trä byggs mitt i en stadskärna.<br />
Byggnaden uppförs enligt Setra Groups byggsystem<br />
Trälyftet, där industriellt tillverkade volymelement<br />
kopplas till ett prefabricerat trapphus med hiss.<br />
– I anslutning till husen uppförs också ett fyra till sex<br />
våningar högt parkeringshus i massiv- och limträ. Det blir<br />
det allra första parkeringshuset i trä i Sverige någonsin,<br />
berättar Trälyftets projektledare Olle Jakobsson.<br />
Moderna bostäder<br />
Setra Groups och Plusshus förslag för Kvarteret Ekorren<br />
består av ett 30-tal lägenheter i två huskroppar med två till<br />
sex våningar och ska stå klart 2009. Parkeringshuset kommer<br />
förutom garage att innehålla kontors- och affärslokaler<br />
i markplan. Huskropparna för bostäder sammankopplas<br />
med svalgångar.<br />
– Det är inte speciellt vanligt i Sverige, men däremot nere<br />
på kontinenten. Det innebär bland annat att grannar får mer<br />
kontakt med varandra, säger Magnus Silfverhielm, professor<br />
vid Växjö universitet och arkitekt på AIX som ritat förslaget<br />
SETRA GROUP<br />
Setra, Sveriges största träindustriföretag, erbjuder träbaserade produkter<br />
och lösningar till bygghandel och industriella kunder.<br />
Koncernen har 1 400 anställda och omsätter ca 6 miljarder kronor<br />
– varav ungefär 55 procent avser export till främst Storbritannien,<br />
Danmark, Tyskland, Spanien, Norge och Japan.<br />
Setra bedriver produktion på 16 platser i Sverige för tillverkning<br />
av bland annat sågade trävaror, panel, list, golv och limträ.<br />
Setras industriella byggsystem heter Trälyftet.<br />
till<br />
Kvarteret<br />
Ekorren.<br />
Magnus Silfverhielm<br />
beskriver<br />
lägenheterna som moderna<br />
för människor som<br />
vill bo och leva i staden. Han har<br />
valt att ha mycket synligt målat trä<br />
inne i lägenheterna.<br />
– Trä är ett organiskt material som påverkar<br />
klimatet inomhus, det tar upp fukt<br />
på sommaren och andas ut det på vintern.<br />
Man sover alltid bättre i ett hus som har<br />
golv och väggar av trä.<br />
Bostadshus<br />
och parkeringshus<br />
från<br />
ovan.<br />
Liten ekologisk<br />
ryggsäck<br />
MILJÖ OCH KLIMATPÅVERKAN står<br />
högt på agendan när Setra Group tillsammans<br />
med Plusshus AB bygger ett<br />
fl erbostadshus och parkeringshus av<br />
trä i centrala Skellefteå. Materialet har<br />
fl era miljöfördelar jämfört med stål och<br />
betong.<br />
– Framför allt är trä ett material som<br />
ingår i ett evigt kretslopp, materialet<br />
odlas. Det gör inte betong, stål och<br />
plast, utan de hämtas ur ändliga källor,<br />
förklarar Magnus Silfverhielm, professor<br />
vid Växjö universitet och arkitekt<br />
på AIX som ritat förslaget till Kvarteret<br />
Ekorren.<br />
Han berättar att trä och skog<br />
binder koldioxid naturligt och<br />
skapar en så kallad kolsänka,<br />
det gör inte stål och betong.<br />
Dessutom väger trä mindre än de<br />
andra byggmaterialen, vilket påverkar<br />
transporterna till byggarbetsplatsen på<br />
ett positivt sätt.<br />
– Man ska givetvis använda ett<br />
material som har en så liten ekologisk<br />
ryggsäck som möjligt, jämfört med<br />
andra material. De spån och rester<br />
som blir över vid ett träbygge kan sedan<br />
användas för att skapa energi och<br />
fjärrvärme.<br />
Genis loci<br />
Energiförbrukningen i hus byggda med<br />
Träfl yftet är låg, större delen av året är<br />
effekten från belysning, elektriska<br />
apparater och de människor som bor i<br />
lägenheten tillräcklig för att nå en behaglig<br />
innertemperatur.<br />
– I husen vid KTH Campus byggda<br />
med Trälyftet är energiåtgången på<br />
60-75 kWh per kvadratmeter och år.<br />
Boverkets rekommenderar ett högsta<br />
uttag på 110 kWh, säger Magnus Silfverhielm.<br />
När Magnus Silfverhielm arbetar utgår<br />
han från ”genis loci”, platsens själ.<br />
– Den har vi fångat i Skellefteå, samtidigt<br />
som träbyggnaderna blir en sorts<br />
årsring. Vi visar att det är en byggnad<br />
från år 2008 som är märkt av sin tid<br />
och miljö. Det är viktigt för kommande<br />
generationer att förstå att det var då<br />
trä<strong>byggande</strong>t satte i gång och fi ck ett<br />
nationellt genombrott i vårt land. ■<br />
www.setragroup.se<br />
Bygg i trä 3
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
VÄXJÖ TAR TÄTEN FÖR<br />
HÖGHUSBYGGANDE I TRÄ<br />
Här i Växjö tar framtidens trähus<strong>byggande</strong> form.<br />
De högsta trähusen i Sverige blir åtta våningar<br />
höga och byggs frestande nära vattnet. Ett läge<br />
som hade varit omöjligt om husen i området<br />
Limnologen i stället hade byggts med vanlig<br />
betongstomme.<br />
B<br />
ygget av första etappen av Limnologen<br />
pågår för fullt. Den består av<br />
två trähus, åtta våningar höga och med 67<br />
bostadsrätter. Grunderna för etapp två,<br />
som är lika omfattande, är färdigställda<br />
och byggherren Midroc Property Development<br />
har tagit beslut om och börjat<br />
planera för den andra etappen.<br />
Karin Skiöld, informationschef vid<br />
Midroc Property Development, ser många<br />
fördelar med att bygga i trä.<br />
– Genom träets förmåga att ta upp och<br />
avge fukt skapas ett jämnt inneklimat.<br />
Akustiken blir behaglig och dessutom är<br />
det miljövänligt att bygga i trä, säger hon.<br />
– För oss handlar det om att hitta alternativ<br />
till den traditionella byggtekniken<br />
med företrädesvis betongstomme, men<br />
också att vara med och leda utvecklingen<br />
framåt, fortsätter Karin Skiöld.<br />
Mycket lättare än betong<br />
Bygget startade i oktober 2006 och i mars<br />
2008 är det dags för infl yttning i de första<br />
67 lägenheterna.<br />
– Alla boende kommer att få sjöutsikt<br />
och en del kommer till och med att få utsikt<br />
över två sjöar, både Trummen och<br />
Växjösjön, berättar Karin Skiöld.<br />
Martinsons Byggsystem AB utför arbe-<br />
Limnologen byggs under ett nyutvecklat<br />
väderskydd.<br />
4 Bygg i trä<br />
tet åt Midroc, som en totalentreprenad.<br />
– Att uppföra ett åtta våningar högt betonghus<br />
så nära vattnet är svårt. Det skulle<br />
ha blivit tio gånger tyngre, vilket hade<br />
ställt till med bekymmer vid pålningen på<br />
den gamla sjöbotten, säger Bengt Abelsson,<br />
Martinsons projektledare vid bygget<br />
av Limnologen.<br />
Problemet med trähusen är däremot att<br />
de kan bli för lätta. Därför har man byggt<br />
den nedersta våningen i betong.<br />
– På så sätt får vi ett stabilt hus som<br />
inte riskerar att blåsa omkull. Man kan<br />
nästan jämföra det med kölen på en båt,<br />
konstaterar Bengt Abelsson.<br />
För att öka stabiliteten ytterligare sätter<br />
Martinsons Byggsystem in 60 dragstänger<br />
i väggarna från bottenvåningen och upp<br />
till den högsta våningen.<br />
– Med den lösningen gäller det att ha<br />
millimeterprecision vid tillverkningen av<br />
väggarna, berättar Bengt Abelsson.<br />
Passivhus i Portvakten<br />
I Växjö blir man också först med att uppföra<br />
höghus i trä enligt passivhusprincipen.<br />
Bakom detta projekt står Hyresbostäder<br />
i Växjö AB. Det handlar om två<br />
åttavånings- och två femvåningshus i<br />
kvarteret Portvakten.<br />
Åtta våningar högt blir trähusen<br />
i Limnologen i Växjö.<br />
– Det här kommer att bli framtidens sätt<br />
att bygga hus, säger Erik Hallonsten, vd<br />
vid Hyresbostäder i Växjö.<br />
I passivhusen kommer det inte att tillföras<br />
någon energi utifrån. I stället tillvaratas<br />
värmen som kommer från elektriska<br />
apparater, personer i huset och solen som<br />
strålar in. Då gäller det att husen har ett<br />
välisolerat klimatskal och ett minimalt<br />
luftläckage.<br />
– För att vara riktigt säkra på att detta<br />
fungerar bra i ett stort trähus, ska vi först<br />
av allt bygga en prototyp för att undersöka<br />
hur sammanfogningen fungerar, berättar<br />
Erik Hallonsten.<br />
Ambitionen är att passivhusen ska stå<br />
klara i maj 2009.<br />
CBBT utgör navet<br />
I Växjö har kommunen, universitetet, SP<br />
Trätek och träindustrin funnit en fungerande<br />
samarbetsform. Navet utgörs av<br />
stiftelsen CBBT, Centrum för Byggande<br />
och Boende med Trä, och den öppna arenan<br />
för utvecklingen av <strong>byggande</strong>t av fl ervåningshus<br />
i trä är området Välle Broar –<br />
Den Moderna Trästaden.<br />
– Huvudsyftet med CBBT är att forskare<br />
och företag ska kunna mötas i en<br />
öppen anda med syfte att uppnå resultat,<br />
Sveriges högsta trähus börjar ta form.<br />
säger stiftelsens ordförande Peter Nilsson,<br />
till vardags vd vid Södra Timber.<br />
De nya teknikerna för höghus<strong>byggande</strong><br />
i trä som testas i Växjö, studeras noga av<br />
CBBT. På Limnologen bedriver de nio<br />
olika forskningsprojekt.<br />
På sikt kommer CBBT att driva projekt<br />
till ett värde av cirka 20 miljoner kronor<br />
om året och visionen är att CBBT ska vara<br />
den naturliga svenska samarbetspartnern<br />
för större forskningsprogram i Europa.<br />
Välle Broar omfattar totalt tolv hektar<br />
och blir Sveriges i särklass största sammanhängande<br />
träprojekt. Här ryms cirka<br />
1 000 lägenheter och 30 000–40 000 kvadratmeter<br />
affärs- och kontorsyta. Bebyggelsen<br />
i Välle Broar kommer att växa fram<br />
under de närmaste tio åren.<br />
– En viktig komponent för att befrämja<br />
trä<strong>byggande</strong>t är att det förs en aktiv träbyggpolitik<br />
i kommunen. Växjös satsning<br />
på Välle Broar är ett enastående exempel<br />
på en sådan politik, avslutar professor<br />
Erik Serrano, verksamhetschef för<br />
CBBT.<br />
Text och bild: Lars Westerlund<br />
Gipsskivor sätts upp i lägenheterna<br />
på Limnologen för att förbättra brandskyddet.<br />
www.vallebroar.se www.cbbt.se vxu.se www.vaxjo.se
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
Naringsliv<br />
100 MILJONER<br />
M 3 NY SKOG<br />
VARJE ÅR<br />
✲✲ Skogen är en förnybar råvara<br />
och en del i ett uthålligt kretslopp<br />
där sol, vind och vatten är drivkrafterna.<br />
Träden utnyttjar solenergin<br />
genom fotosyntesen och skapar<br />
den vedråvara som används bland<br />
annat till att bygga hus i trä.<br />
Det svenska skogsförrådet har<br />
under de senaste hundra åren stadigt<br />
ökat och uppgår nu till 3 000<br />
miljoner skogskubikmeter (m 3 sk),<br />
vilket är mer än någonsin tidigare.<br />
Skogstillväxten är årligen drygt 100<br />
miljoner m 3 sk och av detta avverkas<br />
cirka 85 miljoner m 3 sk. Detta<br />
gör att virkesförrådet liksom avverkningsmöjligheterna<br />
fortsätter<br />
att öka.<br />
Skogen i Sverige växer mer än vi<br />
avverkar. Varje år växer 100 miljoner<br />
kubikmeter till i de svenska<br />
skogarna och av denna tillväxt<br />
avverkar vi 80 procent.<br />
Skogen är råvara för trä- och<br />
pappersprodukter samt för energi,<br />
och den binder 1 000 miljarder ton<br />
kol. Källa: Skogsindustrierna<br />
FAKTA<br />
✲✲ Cirka 100 kommuner<br />
har byggt fl ervåningshus<br />
och broar för<br />
vägtrafi k med moderna<br />
träkonstruktioner sedan<br />
förbudet mot att bygga<br />
trähus högre än två våningar<br />
slopades år 1995.<br />
✲✲ Nationella träbyggnadsprogram<br />
fi nns i tio europeiska<br />
länder. Först ut var Holland<br />
(som saknar egen skog). Det var<br />
klimatskäl som låg bakom holländarnas<br />
beslut att införa programmet.<br />
Med sitt utsatta läge<br />
är Holland extremt känsligt för<br />
klimatförändringar.<br />
✲✲ Trä är konstruktionsmaterialet<br />
som växer av sig självt. En<br />
tankelek: plantera 180 granplantor,<br />
vänta till träden är färdigvuxna,<br />
och du har material till hela<br />
stommen i ett femvåningshus.<br />
FOTO: ISTOCKPHOTO<br />
Kortare byggtid, billigare och oftast<br />
vackrare. Runt om landet blir de funktionella<br />
och vackra gång- och cykelbroarna av<br />
trä en allt vanligare syn. På frammarsch är<br />
även vägbroar av trä. Men kan trä verkligen<br />
vara ett bärande konstruktionsmaterial för<br />
broar som ska hålla i många decennier?<br />
– Svaret är ja. Vi betraktar inte hållfasthe-<br />
Byggmaterial på tillväxt. Trä är ett förnyelsebart och långsiktigt hållbart byggmaterial.<br />
Hållbart <strong>byggande</strong><br />
Vad tycker miljöminister<br />
Andreas Carlgren om betydelsen<br />
för miljön av trä<br />
som byggnadsmaterial?<br />
Läs hans svar här.<br />
FOTO: ISTOCKPHOTO<br />
– Trä är ett långsiktigt<br />
hållbart<br />
och förnyelsebart<br />
byggnadsmaterial,<br />
säger miljöminister<br />
Andreas<br />
Carlgren.<br />
”KLIMAT-<br />
KRAVEN KOM-<br />
MER ATT<br />
PÅVERKA HUR<br />
VI BYGGER.”<br />
ten som en materialfråga. Det är en konstruktionsfråga.<br />
Trä har en väldigt god hållfasthet<br />
i förhållande till sin vikt, säger Stefan Sundqvist<br />
på Martinsson Träbroar i Skellefteå.<br />
– De verkliga fördelarna med träbroar är<br />
att de ofta är billigare än betongbroar och<br />
att de har en extremt kort monteringstid. Det<br />
beror på att de olika delarna kan byggas i<br />
Vad har du för relation till trä och trä<strong>byggande</strong>?<br />
Bor du själv i ett trähus?<br />
– När jag bodde på Ekerö byggde vi ett trähus<br />
som var en blandning av arkitektritat<br />
och modellhus. Trä är vackert, hållbart,<br />
energisnålt och förnybart. Många besökare<br />
från andra länder brukar bli förvånade<br />
över att trähus håller så bra att de kan bli<br />
fl era hundra år gamla.<br />
Hur drivande kommer klimataspekterna<br />
att vara för politikers och allmänhetens val<br />
framöver inom <strong>byggande</strong> och boende?<br />
– Det kommer att vara helt avgörande att<br />
göra det som klimatet kräver. Det går inte<br />
att förhandla bort. Över hela världen kommer<br />
klimatkraven att påverka sätten att<br />
bygga, bo och transportera sig. Utmaningen<br />
är tydlig. Stora utsläppsminskningar<br />
krävs det kommande seklet, och mycket av<br />
det som byggs i dag kommer att stå kvar<br />
om hundra år.<br />
Vad kan regeringen göra för att öka<br />
kunskapen om miljövänligt <strong>byggande</strong> och<br />
stödja allmänheten att göra goda val?<br />
– Regeringen har rivstartat och gör nu<br />
bland annat en satsning på hållbara samhällen<br />
som förenar bra, energieffektiva<br />
miljölösningar med boendekvalitet och<br />
vackra byggnader. Det behövs goda exempel.<br />
När världens länder nu klimatanpassar<br />
TRÄBROAR – SNABBARE, BILLIGARE, OFTAST VACKRARE<br />
FOTO: PAWEL FLAto<br />
fabrik och sedan fraktas till byggplatsen där<br />
de snabbt monteras. En betongbro måste<br />
byggas på plats. En annan viktig fördel med<br />
träbron är att den har en god tålighet mot en<br />
salt miljö, säger Stefan Sundqvist.<br />
En modern träbro ersatte<br />
den gamla stålbron i Sävar.<br />
<strong>byggande</strong>t och boendet, har svenska företag<br />
stora möjligheter att exportera ny teknik<br />
och nya lösningar för <strong>byggande</strong>, transporter,<br />
energibesparing, vatten och avlopp.<br />
Sedan 1995 får man bygga högre än två<br />
våningar med bärande träkonstruktioner i<br />
Sverige och i övriga Europa. Har det här<br />
någon betydelse för klimat- och miljöpåverkan<br />
i Sverige?<br />
– Det behöver byggas med bra klimatlösningar.<br />
Trä är ett långsiktigt hållbart<br />
och förnyelsebart material. Om utvecklingen<br />
med att bygga i trä fortsätter att visa<br />
på klimatnytta, kan betydelsen öka och träföretag<br />
vinna marknadsandelar.<br />
Hittills inom byggverksamheten har klimatdebatten<br />
mest rört hur vi kan spara energi<br />
och sköta sophanteringen. Genom tuffare<br />
energikrav och utveckling av passivhus<br />
kommer produktionsfasen med materialval<br />
och byggmetoder att spela en allt viktigare<br />
roll. Hur ser du på detta?<br />
– Det är välkommet och nödvändigt. Vi<br />
behöver göra miljöförbättringar inom alla<br />
områden. Sverige har kommit långt på exempelvis<br />
återvinningsområdet, men det<br />
krävs en fortsatt teknikutveckling och nya<br />
lösningar i omställningen. Passivhusen är<br />
spännande exempel på vad som är möjligt<br />
att åstadkomma med teknikutveckling.<br />
FOTO: JOHAN ARDEFORS<br />
Bygg i trä 5
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
Miljo<br />
Att bygga i trä i stället för betong bidrar till att minska koldioxidutsläppen i atmosfären, bland annat för att tillverkning av träprodukter kräver mindre energi.<br />
Klimatsmart att bygga i trä<br />
Vad är bäst för klimatet?<br />
Att bygga i trä eller att<br />
bygga med betong? Trä,<br />
blir det givna svaret, och<br />
anledningen är att ett ökat<br />
trä<strong>byggande</strong> leder till minskade<br />
CO 2-utsläpp. Och att vi<br />
slipper använda jordens<br />
ändliga resurser som berg,<br />
naturgrus och metaller gör<br />
ju inte saken sämre.<br />
6 Bygg i trä<br />
TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />
ILLUSTRATION: CRISTOFFER SALWÉN<br />
Vi ingår i Byggma group, en av<br />
Nordens ledande leverantörer<br />
av byggvaror.<br />
www.byggmagroup.se<br />
Leif Gustavsson, professor i ekoteknik<br />
vid Mittuniversitetet, och hans forskargrupp<br />
har tillsammans med fi nska forskare jämfört<br />
trä- och betonghus ur ett klimatperspektiv.<br />
Både svenska och fi nska hus studerades.<br />
Bland annat jämfördes ett svenskt 4vånings<br />
fl erbostadshus med trästomme<br />
(huset byggdes i Växjö år 1994) med ett likvärdigt<br />
betonghus som byggdes ”på papperet”<br />
och klimatberäknades. Analyserna visade:<br />
att bygga i trä i stället för betong bidrog<br />
till att minska nettoutsläppen av CO2<br />
till atmosfären.<br />
Och det fanns fl era anledningar till detta.<br />
Den första är att tillverkning av träprodukter<br />
kräver jämförelsevis lite energi. Vid tillverkningen<br />
av träprodukter blir det också<br />
restprodukter, till exempel spill i skogen eller<br />
sågspån vid fabriken, som kan användas<br />
för att ersätta fossila bränslen. Dessutom<br />
fi nns kol lagrat i träprodukterna under husets<br />
hela livslängd. Starkt bidragande till<br />
skillnaden mellan trä- och betonghuset ur<br />
ett klimatperspektiv var också att cementtillverkning<br />
medför betydande utsläpp av<br />
koldioxid.<br />
Med tanke på dagens debatt om växthuseffekten<br />
är det förstås mycket positivt att<br />
koldioxidutsläppen minskar om beställare<br />
väljer att bygga mer i trä. Och att det sedan<br />
också är billigare att bygga i trä jämfört<br />
med att bygga med betong gör ju saken ännu<br />
bättre. Att bygga i trä blir en klimatförbättrande<br />
åtgärd och samtidigt kan man spara<br />
pengar.<br />
❯❯ visste du att...<br />
... koldioxid lagras i träbyggnaderna<br />
under hela deras livslängd? Cirka 900<br />
kilo per kubikmeter trä lagras.<br />
Miljövänliga Masonitebalkar. Lätta, starka och raka.<br />
Energieffektivt, miljömässigt, snabbt.<br />
Masonite - för livslångt boende<br />
19,3<br />
Koldioxidutsläpp från tillverkning<br />
av olika material.<br />
Koldioxid i antal kilo per<br />
kvadratmeter byggyta.<br />
Källa: Skogsindustrierna<br />
5,2<br />
Stål (malmbaserat)<br />
11,1<br />
Betong<br />
Stål (skrotbaserat)<br />
1,5 1,4<br />
Limträ<br />
Trä
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
FAKTA<br />
■■ Studentbostäder<br />
I Stockholm byggs drygt 70 procent<br />
av alla studentbostäder med<br />
industriella träbyggsystem.<br />
■■ Sverige bygger åter stort i trä<br />
Över hela landet planeras, byggs<br />
och avslutas stora och spännande<br />
träbyggnadsprojekt.<br />
I boken ”Sverige bygger åter<br />
stort i trä” beskrivs 55<br />
spännande<br />
exempel på modern<br />
träbyggnadsteknik i<br />
stora konstruktioner,<br />
med inspirerande<br />
bilder. Beställ boken<br />
kostnadsfritt på<br />
www.trabyggnadskansliet.se<br />
■■ ”Trä spelar en viktig roll för att<br />
motverka klimatförändringarna. En ökad<br />
användning av träprodukter i<br />
stället för fossilbränsleintensiva<br />
produkter skulle stimulera<br />
utbredningen av Europas skogar<br />
samt minska växthusgasutsläppen.EU-kommissionen<br />
tittar nu närmare på<br />
hur en sådan utveckling kan<br />
uppmuntras.”<br />
EU-kommissionens generaldirektorat<br />
för näringsliv, 2003.<br />
”Trä motverkar<br />
klimat förändringarna.”<br />
■■ Därför växer det<br />
moderna trä<strong>byggande</strong>t<br />
Trä är klimatsmart.<br />
Bostads<strong>byggande</strong> i trä dominerar i USA<br />
och ökar i Europa.<br />
Träalternativ innebär ökad konkurrens<br />
och lägre kostnader.<br />
Träbyggnadstekniken leder utvecklingen<br />
mot industriellt <strong>byggande</strong>.<br />
Träbyggnader har fördelar ur brandsynpunkt.<br />
Trä är lätt och smidigt vid förtätningar<br />
och i miljonprogramsområden.<br />
Trä är hållbart och starkt.<br />
Trä är formbart och vackert.<br />
Trä värnar om ett kulturarv.<br />
NYA, SKÖNA<br />
TRÄBYGGEN<br />
FOTO: STIFTELSEN VETENSKAPSSTADEN<br />
✲✲ Kattrumpstullen,<br />
Stockholm Byggnaden vid<br />
Roslagstullsbacken med sin<br />
modernistiska framtoning var<br />
det första fl erbostadshuset<br />
med bärande trästomme som<br />
byggdes i Stockholms innerstad<br />
på mycket länge. Huset<br />
uppfördes år 2000.<br />
FOTO: POLARIS AB<br />
✲✲ Forum, Högskolan i<br />
Skellefteå har en egen träforskningsinstitution.<br />
Det var<br />
därför ett önskemål att den<br />
nya universitetsbyggnaden<br />
skulle utformas med trä som<br />
basmaterial. Byggnadens<br />
bärande stomme med pelare,<br />
balkar och bjälklag liksom invändiga<br />
ytskikt och fasader är<br />
av trä.<br />
FOTO: FOLKHEM PRODUKTION AB<br />
✲✲ Bostadsrättsföreningen<br />
Drömlyans nya<br />
bostadshus i Hässelby är byggt<br />
med modern träbyggnadsteknik.<br />
Husen präglas av modern,<br />
miljömedveten arkitektur där<br />
man strävat efter ett mjukare<br />
uttryck.<br />
Bygg i trä 7
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
Ledande leverantör av modernt kvalitetsboende<br />
Finndomo rustar<br />
för fortsatt tillväxt<br />
– Småhusbranschen mår utan tvekan gott! Allt fler får möjlighet<br />
att förändra sin boendesituation och förverkliga drömmen om att<br />
bygga eget.<br />
D<br />
et säger Staffan Lindquist, vd för<br />
Finndomo AB med välkända varumärken<br />
som Modulenthus och Hjältevadshus<br />
i portföljen. Här fi nns också<br />
Smartstart, ett något enklare hus för den<br />
händige och mer ekonomiskt orienterade<br />
som inte drar sig för att kavla upp<br />
ärmarna.<br />
– Smartstart, som vi utvecklade för ett par<br />
år sedan, har fått sitt verkliga genombrott<br />
under året. Modulenthus med sitt mer<br />
exklusiva boende har en mycket stabil<br />
plattform och även Hjältevadshus, vårt<br />
mittensegment, har utvecklats oerhört<br />
positivt i år, avslöjar Staffan Lindquist.<br />
Finndomo har på senare tid också aktivt<br />
gått in som partner för projektutveckling<br />
av grupphusbebyggelse. Ofta görs detta i<br />
samarbete med kommuner som vill etablera<br />
nya, attraktiva bostadsområden.<br />
– Vi har kapital, resurser, tålamod och<br />
kunnande för att jobba på det här sättet,<br />
säger Staffan Lindquist, som menar att<br />
förutsättningen ligger i det faktum att<br />
företaget tillverkar villor, radhus, kedje-<br />
och flerfamiljshus.<br />
Även produktionsmodellen talar för<br />
Finndomo som länge arbetat med volym-<br />
I korthet<br />
Finndomo är Nordens största<br />
leverantör av prefabricerade småhus.<br />
Koncernen har 1 100 anställda,<br />
varav 600 i Sverige, och omsätter<br />
200 miljoner euro.<br />
Av koncernens åtta varumärken<br />
säljs Modulenthus, Hjältevadshus och<br />
Smartstart i Sverige.<br />
Kontakta Finndomo<br />
Tel: 0451-470 00<br />
info@finndomo.se<br />
www.finndomo.se<br />
8 Bygg i trä<br />
husteknik. Det innebär att husen görs<br />
klara i fabrik. Här kommer allt på plats,<br />
väggar och tak, köksinredning, kakel<br />
och tapeter. På så sätt har man full kontroll<br />
över hela processen; tillverkning,<br />
kvalitet och kostnader.<br />
– Om mer skulle byggas på plats vore vi<br />
mer beroende av duktiga lokala entreprenörer.<br />
Det är i dag en bristvara, konstaterar<br />
Lindquist.<br />
För att kunna erbjuda hus i hela Sverige<br />
tar Finndomo i dagarna över en fabrik<br />
i Renholmen, norr om Skellefteå. Övriga<br />
anläggningar finns i Hjältevad, Hultsfred<br />
och Hässleholm.<br />
– På fem år har vi dubblat vår omsättning.<br />
Nu rustar vi för att kunna fortsätta<br />
växa!<br />
– Vår förmåga<br />
att utveckla nya<br />
bostadsområden<br />
gör oss till en<br />
intressant partner<br />
för många kommuner,<br />
berättar Staffan<br />
Lindquist, vd för<br />
Finndomo AB.<br />
Finndomo projektutvecklar även<br />
områden för grupphusbebyggelse.<br />
Den finska delen av koncernen<br />
bearbetar marknaderna i Finland,<br />
Baltikum och Ryssland medan<br />
Finndomo AB ansvarar för försäljningen<br />
i Sverige, Norge och Danmark.<br />
www.finndomo.se<br />
inspiration<br />
I Sverige är vi duktiga på byggnadsteknik<br />
och materialforskning, och vi har ett rationellt<br />
skogsbruk och effektiva sågverk,<br />
men en konservativ byggsektor. De olika<br />
delarna har därför haft svårigheter med<br />
att samarbeta.<br />
Detta leder bland annat till att<br />
skogen, vår stora naturresurs, inte<br />
utnyttjas så effektivt som skulle vara<br />
möjligt. Det leder också till ett ineffektivt<br />
<strong>byggande</strong>, med allt högre byggkostnader<br />
som följd.<br />
Men nu ska det bli annorlunda. Vid<br />
RESECENTRUM I<br />
Träbyggnadskansli anordnar studiereso<br />
deltagarna kan studera fl erbostad<br />
der uppförda med modern tr<br />
FÄRRE PLANK – MER INTELLIGEN<br />
Luleå tekniska universitet utvecklas just nu<br />
ett tvärvetenskapligt program som fått<br />
namnet ”Lean Wood Engineering”. Ordet<br />
”lean” är hämtat från Toyotas terminologi,<br />
och med det avses företagets resurssnåla<br />
tillverkning och dess arbete med ständiga<br />
förbättringar. Med ”Lean Wood Engineering”<br />
vill man alltså förbättra och effektivisera<br />
processerna i hela kedjan, från att träden<br />
fälls till dess att en byggnad står färdig och<br />
infl yttningsklar.<br />
Bakom programmet står Luleå tekniska<br />
universitet, Linköpings och Lunds tekniska
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
VÄXJÖ Sveriges<br />
r bland annat till Växjö, där<br />
shus och andra större byggnaäbyggnadsteknik.<br />
Trändigt<br />
Med moderna träkonstruktioner är det bara<br />
fantasin som sätter gränser.<br />
FOTO: SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI<br />
T PRODUKTION<br />
högskolor samt tolv företag från skogs- och<br />
byggsektorn, med fi nansiering också från<br />
Vinnova.<br />
– Vi kommer att syssla med långsiktig<br />
forskning kring hur man bildar värdeskapande<br />
processer i företagen. Ett mål är att<br />
vidareförädlingen av skogsprodukter ska<br />
ske inom landet. Sverige ska inte bara<br />
exportera en massa plank – vi ska syssla<br />
med intelligent produktion, säger professor<br />
Lars Stehn vid Lunds tekniska högskola.<br />
Han förutspår att framtidens industriella<br />
<strong>byggande</strong> till vissa delar kommer<br />
FOTO: PER BERGKVIST<br />
att påminna om bilindustrin i dag.<br />
– Ja, man bygger prefabricerat och<br />
industriellt. Kunderna gör individuella<br />
tillval som sedan ligger till grund för<br />
produktionen.<br />
Ett mål är att Lean Wood Engineering<br />
inom tio år ska vara den ledande forsknings-<br />
och utvecklingsmiljön i Europa,<br />
inom industriellt trä<strong>byggande</strong> och industriell<br />
trämanufaktur.<br />
STOCKHOLMS SLOTT<br />
Stockholms slott, som stod färdigt år 1754, är Sveriges<br />
största äldre byggnad med bärande konstruktioner i trä.<br />
UNIVERSEUM Entrédelen till Universeum i<br />
Göteborg är förmodligen landets hittills mest uppseendeväckande<br />
moderna träbyggnad. Med Universeum i blickfånget är det första<br />
steget taget för att närma sig en unik inhemsk träarkitektur.<br />
SIBELIUSHALLEN<br />
I fi nska Lahtis möts modern, storslagen träkonstruktion<br />
och glas i vad som allmänt betraktas<br />
som en av världens förnämsta arenor med besökare<br />
från världens alla hörn. Den bärande konstruktionen<br />
består av ett ramverk i limträ och<br />
ytterväggen har en skräddarsydd lösning som<br />
gör att konstruktionen uppnår enastående<br />
akustiska egenskaper.<br />
Nu är genombrottet ett faktum. Över hela landet planeras, projekteras,<br />
byggs och avslutas stora och spännande träbyggnadsprojekt.<br />
Hela stadsdelar, stora hallar, bostadshus och broar.<br />
Kreativiteten är imponerande. Ny arkitektur, ny teknik och nya lös-<br />
TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />
FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />
FOTO: NORSKA VÄGVERKET AKERSHUS<br />
– Sverige ska inte bara exportera en<br />
massa plank. Vi ska syssla med intelligent<br />
produktion, säger Lars Stehn.<br />
FOTO: UNIVERSEUM AB<br />
LEONARDO DA VINCI-<br />
BRON För 500 år sedan ville Leonardo Da Vinci<br />
bygga en bro med det största brospann som världen då hade<br />
sett, från Istanbul till Pera. Detta blev dock aldrig av. I dag är<br />
Leonardos vision verklighet, men i mindre skala. Denna<br />
spännande bro spänner över E18 i den norska kommunen As.<br />
FOTO: LAHTIS STAD<br />
ningar strömmar ut från branschens alla aktörer. I dag bygger vi i trä<br />
inte bara för effektiviteten och ekonomin. Vi bygger i det förnybara<br />
materialet trä för att det faktiskt är ett nödvändigt alternativ – för<br />
klimatet, för människan och för ett hållbart samhälle.<br />
FRITT FRAM ATT<br />
BYGGA HÖGT MED<br />
TRÄKONSTRUKTION<br />
• I över 100 år var det förbjudet att bygga<br />
hus i trä högre än två våningar. Det var<br />
ett resultat av brandsäkerhetsbestämmelser<br />
baserade på historiska erfarenheter<br />
av stadsbränder.<br />
• År 1989 kom EG:s byggdirektiv som<br />
bland annat defi nierar funktionen insatt<br />
i en byggnad istället för materialet.<br />
• År 1995 hävdes förbudet. Med modern<br />
träbyggnadsteknik kan träkonstruktioner<br />
utformas så att de väl klarar uppställda<br />
funktionskrav vid en brand.<br />
Bygg i trä 9
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
Rationellt <strong>byggande</strong> skapar framgång<br />
Spikrakt uppåt måste vara den bästa beskrivningen av utvecklingen<br />
för Lindbäcks Bygg AB i Piteå. Som ledande tillverkare av flerfamiljshus<br />
i trä tar företaget nu sats mot nya mål, där ett är att öka omsättningen<br />
med närmare 50 procent på tre år.<br />
F<br />
amiljeföretaget Lindbäcks Bygg är inte<br />
bara en veteran bland tillverkare av<br />
nyckelfärdiga fl erbostadshus i trä. Som Boverket<br />
konstaterat i sin rapport ”Bostäder<br />
byggda med volymelement”, är företaget<br />
också den största aktören inom segmentet.<br />
Med utbyggnad och investering i nya<br />
maskiner för ett år sedan har kapaciteten<br />
ökat väsentligt. Det borgar för att man<br />
når målet: att producera 1 000 kvm färdiga<br />
bostäder i veckan.<br />
– Det motsvarar en kvadratmeter per<br />
Piteåbo och år, säger vd Erik Lindbäck.<br />
En mycket stor efterfrågan sätter självklart<br />
sina spår i företagets egen prognos<br />
för de kommande åren.<br />
Ökar omsättningen<br />
– Vi har intensifi erat försäljningen och<br />
siktar på att öka omsättningen med 50<br />
miljoner kronor per år de närmaste tre<br />
åren för att landa på 500 miljoner, säger<br />
fabrikschef Stefan Lindbäck.<br />
Sedan slutet av 80-talet sker tillverkningen<br />
i väderskyddad fabriksmiljö. Olika<br />
10 Bygg i trä<br />
volymer sammanfogas rationellt och lägenheterna<br />
växer fram successivt.<br />
Samtidigt som tillverkningen pågår i<br />
fabriken, färdigställs grunden på byggarbetsplatsen.<br />
Varje avslutat volymmontage<br />
kan krönas med att taket lyfts på. Förutom<br />
ett torrt <strong>byggande</strong> ger byggtekniken<br />
korta leveranstider. En månad räcker för<br />
Lindbäcks Bygg att på plats färdigställa<br />
ett fl erfamiljshus med 16 lägenheter.<br />
Systemfl exibilitet<br />
Konsten är att kombinera ett rationellt<br />
och kostnadseffektivt <strong>byggande</strong> med individuella<br />
önskemål. Stefan Lindbäck<br />
kallar det systemfl exibilitet:<br />
– Vi levererar ett prisvärt boende av<br />
jämn och hög kvalitet, samtidigt som vi<br />
försöker ge utrymme för personliga önskemål.<br />
Man kan alltid göra egna val av ytskikt,<br />
köksinredning, kakel och klinker.<br />
Företaget avsätter årligen 3 procent av<br />
omsättningen till forskning och utveckling,<br />
en unikt hög andel både för branschen<br />
och storleken av företag.<br />
Mauritz Stillers väg 3 i Solna.<br />
Ett samarbete med Luleå tekniska universitet<br />
har genom åren resulterat i en rad<br />
doktorandprojekt, examensarbeten, tekniska<br />
rapporter, kurser och ömsesidiga<br />
föreläsningar. Dessutom ingår Lindbäcks<br />
Bygg i Träcentrum Norr, som samlar träindustri<br />
och andra aktörer för att uppnå<br />
ett ökat förädlingsvärde och större konkurrenskraft.<br />
Box 753 941 28 PITEÅ<br />
www.lindbacksbygg.se
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
konsument<br />
Tomas, Niklas, Tobias och Annette stortrivs i den nya lägenheten. Särskilt slående är hur tyst det är i huset, och så varmt och skönt det är på vintrarna.<br />
Nyinfl yttade familjen Eriksson:<br />
”Här känner vi oss hemma”<br />
Ljust, fi nt, tyst, varmt och<br />
behagligt. De positiva omdömena<br />
är många från<br />
familjen Eriksson som bor<br />
i ett nytt fl erbostadshus<br />
byggt med modern<br />
träbyggnadsteknik.<br />
– Det är något<br />
nostalgiskt med<br />
trä. När jag stiger<br />
in genom ytterdörren<br />
känner<br />
jag verkligen att<br />
jag kommer hem,<br />
säger Annette.<br />
TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />
FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />
För snart två år sedan fl yttade Tomas<br />
och Annette Eriksson, tillsammans med<br />
sönerna Tobias, 19, och Niklas, 13, in i den<br />
nybyggda fyrarummaren på 98 kvadratmeter<br />
i centrala Nynäshamn.<br />
– Vi trivs jättebra på alla sätt. Läget är<br />
kanon och lägenheten är ljus och fi n, säger<br />
Tomas.<br />
Ganska snart efter infl yttningen upptäckte<br />
familjen att den nya bostadsrättslägenheten,<br />
som är byggd med modern träbyggnadsteknik,<br />
hade några extra kvaliteter<br />
som de inte hade väntat sig.<br />
– Ja, det var främst den låga ljudnivån<br />
som överraskade oss. Det är så tyst här. Man<br />
hör aldrig någonting från grannarna och när<br />
sönerna spelar för fullt på stereon i sina rum<br />
så hörs det inte ut, berättar Annette.<br />
Tomas, som arbetat i byggbranschen i 25<br />
år, förklarar vad detta beror på.<br />
– Huset är byggt i moduler som står på<br />
varandra med en gummibussning emellan.<br />
SÄKERT VID BRAND<br />
Moderna fl erbostadshus med trästommar är mycket brandsäkra. De är i många<br />
fall betydligt säkrare än byggnader av stål och betong. TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />
Trähus – de brinner väl som fnöske?<br />
Ja, så var det förr. Eld var den stora skräcken<br />
för gamla tiders stadsbor. Men i dag, med<br />
modern träbyggnadsteknik, är det annorlunda.<br />
Flerbostadshus med trästommar är<br />
faktiskt mycket brandsäkra. Hur kan det<br />
komma sig?<br />
– Trä brinner, det är riktigt. Men trä brinner<br />
med en konstant hastighet och på ett kontrollerat<br />
sätt. Elden äter sig in med en hastighet<br />
av 0,7 mm per minut, vilket motsvarar 40 mm<br />
per timme. När en trästomme brinner sker en<br />
gradvis förkolning, men innanför förkolning-<br />
en fi nns alltjämt trävirket med sina bärande<br />
egenskaper. Det innebär att trästommens bärförmåga<br />
kan bibehållas under lång tid vid en<br />
brand, berättar Birgit Östman, brandexpert på<br />
forskningsinstitutet SP Trätek.<br />
Materials brännbarhet behöver inte vara<br />
avgörande för brandsäkerheten. Stålstommar<br />
leder till exempel värme och blir mjukt<br />
och böjligt vid en brand. Stålstommens<br />
hållfasthet förändras och den bärande förmågan<br />
kan snabbt förloras.<br />
Enligt dagens brandsäkerhetskrav ska<br />
husets stomme hålla i minst en timme vid<br />
Det betyder att lägenheterna aldrig möts<br />
”trä mot trä” och därför fortplantas inte ljudet.<br />
Och det här gäller även för lägenheter<br />
som ligger bredvid varandra.<br />
Den första vintern lade de även märke till<br />
att lägenheten var så varm.<br />
– Det var verkligen skönt. I sovrummet<br />
hade vi elementet på bara lite grann under<br />
vintern, men ändå var det varmt och behagligt<br />
där hela tiden, säger Annette.<br />
Tomas har en egen teori om vad det här<br />
kan bero på.<br />
– Det verkar som om trä snabbt anpassar<br />
sig till inomhusklimatet. Betong däremot<br />
fungerar nog lite som ett magasin som kan<br />
lagra kyla, menar han.<br />
En annan fördel som kommer helt naturligt<br />
när huset är byggt med trästommar, är att det<br />
är så lätt att sätta upp tavlor på väggarna.<br />
– Väggarna består av trä och gipsskivor.<br />
Därför är det så enkelt. En spik bara, och<br />
en brand och detta krav uppfylls väl av<br />
moderna hus med trästommar.<br />
– Nu talar vi om byggnader med enbart<br />
trästommar. När det handlar om<br />
hus med golv eller innerväggar av trä<br />
är det förstås annorlunda. Men i sådana<br />
byggnader kan man skydda sig på<br />
ett mycket effektivt sätt genom att använda<br />
sprinklers, säger Birgit Östman.<br />
Sprinklade byggnader är mycket brandsäkra<br />
oavsett byggnadsmaterial. De vanligaste<br />
brandorsakerna i dag är möbler och annan inredning<br />
som fattar eld av olika anledningar.<br />
sen är det bara att hänga upp tavlorna, säger<br />
Tomas.<br />
Familjen Eriksson hade aldrig några betänkligheter<br />
mot att deras nya hus var byggt<br />
med träkonstruktion.<br />
– Nej, absolut inte. Som byggare känner<br />
jag mig helt bekväm med konstruktionen.<br />
Genom att modulerna byggs färdiga inomhus<br />
i fabrik, minskar man dessutom risken<br />
för problem med fukt eller mögel, förklarar<br />
Tomas.<br />
Anette menar också att trämaterialet betyder<br />
något extra för henne.<br />
– Ja, det är något nostalgiskt med trä. När<br />
jag stiger in genom ytterdörren där nere<br />
trapphuset, känner jag verkligen att jag<br />
kommer hem, säger hon.<br />
❯❯ visste du att ...<br />
... lägenheterna aldrig möts ”trä mot trä”<br />
och därför fortplantas inte ljudet?<br />
FOTO: WWW.HKA.SE<br />
Flerbostadshus med trästommar är<br />
mycket brandsäkra.<br />
Bygg i trä 11
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
ekonomi<br />
Trä lämpar sig väldigt väl för industriellt tänkande och industriellt <strong>byggande</strong>, vilket kan leda till ökad konkurrens och därmed lägre<br />
byggkostnader.<br />
Lägre byggkostnader med<br />
industriellt trä<strong>byggande</strong><br />
Med ett industriellt trä<strong>byggande</strong> går det att få ner byggkostnaderna för fl erbostadshus<br />
rejält. Dessutom blir byggtiden väsentligt kortare jämfört med om<br />
man bygger på det vanliga sättet, med betong. TEXT: ANDERS FAHLMAN • FOTO: ULF PALM/SCANPIX<br />
Nio av tio småhus byggs i trä. Varför är det<br />
så? Jo, det måste bero på att det är billigare<br />
att bygga i trä än i andra material. Då<br />
borde det väl också vara billigare att bygga<br />
fl erbostadshus och andra större byggnader<br />
med modern träbyggnadsteknik?<br />
– Ja, så är det faktiskt. Kostnadsbesparingen<br />
ligger runt 1 500 kronor per kvadratmeter.<br />
Det visar fl era undersökningar som<br />
jämfört träbyggen med betong, säger Fredrik<br />
von Platen, som har ett förfl utet som arkitekt<br />
och byråkrat på Boverket och som för några<br />
år sedan författade den statliga utredningen<br />
”Mer trä i <strong>byggande</strong>t”.<br />
STOMSYSTEM OCH<br />
VOLYMHUSBYGGANDE<br />
Det fi nns två huvudtyper av<br />
industriellt trä<strong>byggande</strong>:<br />
1. Stomsystem<br />
Husets stommar byggs färdiga i fabrik och<br />
transporteras sedan till byggplatsen. Beräkningar<br />
visar att med detta system fl yttas<br />
cirka 25 procent av arbetet från byggplatsen<br />
till fabriken, med alla dess möjligheter.<br />
2. Volymhus<strong>byggande</strong><br />
Hela moduler, till exempel husets olika rum,<br />
färdigställs i fabrik komplett med sladdragningar<br />
och andra installationer, och transporteras<br />
sedan till byggplatsen. Med denna<br />
12 Bygg i trä<br />
Vad är egentligen anledningen till att det<br />
blir billigare?<br />
– Trä lämpar sig väldigt väl för industriellt<br />
tänkande och <strong>byggande</strong>, och i sig är det en bra<br />
metod för att få ner kostnaderna, säger han.<br />
Med industriellt <strong>byggande</strong> menas att man<br />
i fabriker färdigställer moduler – i form av<br />
exempelvis hela rums- eller väggvolymer –<br />
som sedan transporteras till byggplatsen, där<br />
de lyfts på plats med installationer och allt.<br />
Industriellt byggda hus tillverkas alltså till<br />
stora delar inomhus i rationella lokaler och<br />
inte på själva byggplatsen.<br />
Att använda trä som stommar är lämpligt<br />
metod fl yttas cirka 80 procent av arbetet<br />
från byggplatsen till fabriken.<br />
Hos många kan begreppet ”industriellt<br />
<strong>byggande</strong>” väcka tankar på det så kallade<br />
miljonprogrammet, med sin enformiga<br />
byggnadsstil. Men i dag är mycket annorlunda<br />
jämfört med den tiden.<br />
Nu fi nns avancerade dataprogram med<br />
vars hjälp varje enskild modul kan få sin<br />
individuella utformning. En bra jämförelse<br />
är bilindustrin, där varje bil tillverkas först<br />
efter beställning från en kund och där färger,<br />
klädslar och andra tillval anpassas efter<br />
kundens individuella önskemål.<br />
för hus med upp till åtta våningar. Vid högre<br />
hus än så är stål- och betongkonstruktioner<br />
att föredra.<br />
– Detta talar verkligen till träets fördel eftersom<br />
90 procent av allt <strong>byggande</strong> i Sverige<br />
gäller hus som är under åtta våningar. Sen får<br />
vi inte glömma bort den korta byggtiden på<br />
byggplatsen, säger Fredrik von Platen.<br />
... en modern tvåa på 72 m2 ❯❯ visste du att ...<br />
spar 15 ton<br />
koldioxid om lägenheten byggs i trä i stället<br />
för med konventionella byggsystem?<br />
SEGER FÖR PEAB<br />
OCH SETRA<br />
För två år sedan lät SABO, de allmännyttiga<br />
bostadsföretagens organisation,<br />
utlysa en tävling bland byggentreprenörer.<br />
Syftet var att ge SABOs medlemsföretag<br />
tillgång till bra ramavtal, samt<br />
att få i gång en teknikutveckling.<br />
Segrade gjorde huset Tulipanaros<br />
(Peab och Setra Group) med sina välproportionerade<br />
fasader och väl fungerande<br />
planlösningar. Tävlingen ledde också till<br />
att tävlingsarrangörerna tecknade ett<br />
ramavtal med fyra byggentreprenörer åt<br />
sina medlemmar, som gäller till 2010.<br />
– Detta måste vara en milstolpe<br />
i satsningen för att skapa en bättre<br />
fungerande konkurrens inom bostads<strong>byggande</strong>t<br />
i Sverige, säger landshövding<br />
Lorentz Andersson, som är regeringens<br />
samordnare för utvecklingen av trä<strong>byggande</strong>t<br />
i Sverige.<br />
”VI BYGGDE<br />
BILLIGARE<br />
I TRÄ”<br />
När Mitthem, det kommunala<br />
bostadsföretaget i Sundsvall,<br />
skulle bygga fem 6-våningshus i<br />
stadens inre hamn, var företagets<br />
vd, Hans Selling, tveksam.<br />
I sin stadsplan hade kommunen<br />
nämligen bestämt att husen<br />
skulle vara av trä; detta som en<br />
hyllning till de gamla träpatronerna<br />
som byggde upp Sundsvalls<br />
välstånd.<br />
– Ja, jag var väldigt tveksam.<br />
Jag frågade mig hur man skulle<br />
kunna få ekonomi i detta. I Sverige<br />
hade ingen byggt så stora bostadshus<br />
i trä tidigare, berättar han.<br />
Hajade till<br />
Fyra byggnadsföretag erbjöds att<br />
komma med offerter, och villkoret<br />
var att trä skulle vara det dominerande<br />
materialet i byggnaderna.<br />
Det kom in tre offerter på<br />
trähus, och en offert som innehöll<br />
en traditionell lösning med<br />
betong.<br />
– Offerterna fi ck mig att haja<br />
till. Betongofferten var nämligen<br />
dyrast. Det var en överraskning.<br />
Lite senare fi ck Hans Selling<br />
fl er anledningar att fundera.<br />
– Ja, när jag uttalade mig<br />
positivt i tidningarna om möjligheten<br />
att bygga stora hus i trä,<br />
reagerade betongindustrin mycket<br />
surt. Då började jag inse att<br />
ett ökat trä<strong>byggande</strong> kunde<br />
skapa verklig konkurrens inom<br />
byggsektorn. Det hade inte<br />
funnits tidigare.<br />
Från tveksam<br />
till förespråkare<br />
Parallellt med <strong>byggande</strong>t av de<br />
nya husen drog Hans Selling i<br />
gång ett projekt där Mitthem<br />
bland annat, på papperet, byggde<br />
ett likadant hus av betong för<br />
att följa kostnadsutvecklingen.<br />
– Projektet visade att det till<br />
och med blev något billigare<br />
med trä, men vårt budskap utåt<br />
är att det inte är dyrare att bygga<br />
med trä än med betong.<br />
När husen stod klara och<br />
hyresgästerna fl yttat in gjorde<br />
Mitthem en kundundersökning.<br />
Den visade att de fl esta fl yttat dit<br />
på grund av det attraktiva läget;<br />
inte för att husen var av trä. Men<br />
när de bott där en tid var de förtjusta;<br />
”det är så tyst i huset”,<br />
”klimatet känns fräschare”,<br />
”huset är levande”, var några av<br />
kommentarerna.<br />
– Jag har gått från att vara väldigt<br />
tveksam till att bli en varm<br />
förespråkare för <strong>byggande</strong> i trä.<br />
Inte minst för att detta skapar<br />
verklig konkurrens i branschen,<br />
säger Hans Selling.<br />
TEXT: ANDERS FAHLMAN<br />
FOTO: MITTHEM AB
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
En mysig trea i trä!<br />
KopparStaden bygger lägenheter i kvarteret Hyttkammaren<br />
centralt i Falun. Husen byggs med avancerad träteknik<br />
och hög standard. Infl yttning sommaren 2008.<br />
Gå in på www.trastadfalun.se och beställ broschyren<br />
”Vi bygger framtidens Falun med skogens gröna guld”.<br />
Framtidens byggmaterial har funnits i 290 miljoner år<br />
Vi på Flexator bygger alltid i trä, världens äldsta och bästa byggmaterial. Den<br />
största delen av den industriella byggprocessen sker inomhus eftersom det gynnar<br />
kvalité och miljötänkandet. Sedan många år är vi certifierade enligt ISO<br />
9001 och 14001. Vi bygger äldreboende, gruppboende, förskolor, skolor,<br />
hotell och kontor. Med 50 år i branschen är vi inte lika gamla som vårt byggmaterial,<br />
men vi har erfarenheten som krävs för de bästa helhetslösningarna.<br />
Vill du veta mer besök www.flexator.se<br />
Bygg i trä 13
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
NYA, SKÖNA<br />
TRÄBYGGEN<br />
FOTO: LISEBERG<br />
✲✲ Den fantastiska berg-<br />
och dalbanan på Liseberg har<br />
givit träbyggnadstekniken en skjuts<br />
framåt. Resningen av detta enorma<br />
”trämekano” är ett ovanligt byggnadsarbete.<br />
Hela träkonstruktionen<br />
exklusive rälsen prefabricerades.<br />
Med Balder har Liseberg berikats<br />
med en förstklassig magkittlare i<br />
ultramodern träbyggnadsteknik.<br />
FOTO: EDSBYN ARENA AB<br />
✲✲ DINA Arena i Edsbyn<br />
är Sveriges första inomhushall för<br />
bandy. Ortens bandylag har genom<br />
den haft optimala förhållanden. Ett<br />
faktum som sägs ha haft stor betydelse<br />
för lagets SM-framgångar. Fler<br />
städer bygger nu idrottsarenor i trä.<br />
Teknik<br />
Magnus Silfverhielm,<br />
Arkitekt SAR/MSA & SIR, Professor, AIX Arkitekter AB:<br />
– Trä är ett ingenjörsbärande och roligt material för att det låter<br />
sig bearbetas. Jag brukar säga att trä är demokratiskt och förhandlingsbart.<br />
Dessutom ingår trä i ett evigt kretslopp. I dag, när klimatförändringarna<br />
verkar vara en realitet, är trä att föredra för att det<br />
lastar den ekologiska ryggsäcken mindre än stål och betong. Men<br />
arbetet med trä innehåller också utmaningar.<br />
– Materialet kräver kunnande, till exempel om akustik, bärighet<br />
och brandsäkerhet. Trä passar också utmärkt för industriellt <strong>byggande</strong>,<br />
bland annat för att man kan utforma de olika elementen<br />
med en oerhörd noggrannhet. När man jobbar med träkonstruktioner<br />
har man helt enkelt ett väldigt gott samvete.<br />
Vad tycker du om trä som<br />
konstruktionsmaterial för stora byggnader?<br />
Ola Malm,<br />
arkitekt<br />
– Trä är underbart.<br />
Just nu arbetar jag<br />
med ett åttavåningshus<br />
där första våningen<br />
är av betong<br />
och de övriga sju är byggda i trä. Den som<br />
kommer in på första våningen känner att<br />
det är ganska rått och ruggigt, men på de<br />
övriga våningarna är det en helt annan<br />
atmosfär. Där känner man att det är<br />
någonting sunt med trä.<br />
STUDIO ACUSTICUM<br />
Med en konstruktion inspirerad av världens finaste konsertsalar,<br />
utvecklad i samarbete med ledande forskare inom ljudteknik och<br />
akustik, är Studio Acusticum ett av norra Europas mest moderna<br />
och välutrustade multifunktionella konserthus. Arkitektur som tar<br />
väl vara på den nordiska estetiken i kombination med toppmoderna<br />
tekniska lösningar skapar tillsammans<br />
en kreativ och inspirerande<br />
miljö med akustik i världsklass. Studio<br />
Acusticum färdigställdes oktober 2007.<br />
14 Bygg i trä<br />
”Trä ger väldigt gott samvete”<br />
FOTO:PRIVAT<br />
Erland Ullstad,<br />
arkitekt<br />
– Trä har fått sitt<br />
genombrott genom<br />
att man nu behärskar<br />
tekniken att uppföra<br />
stora byggnader<br />
i detta material. Nu gäller det bara att få alla<br />
aktörer i byggbranschen att förstå detta.<br />
– Trä står för framtiden. Det är miljövänligt<br />
och har stora arkitektoniska kvaliteter.<br />
Trä betyder också mycket för många människor.<br />
Materialet står för en slags vänlighet<br />
i en högteknologisk tid.<br />
FOTO: VÄLLE BROAR<br />
Tina Wik,<br />
arkitekt<br />
FOTO: T. BUSCH-CHRISTENSEN<br />
– Jag tror på trä som<br />
konstruktionsmaterial<br />
för stora byggnader.<br />
Och då inte<br />
bara som material<br />
till stommar, utan också som ytskikt av olika<br />
slag. Med sin nyansrikedom har träet en förmåga<br />
att humanisera en hård arkitektur.<br />
Utomlands arbetar man mycket mer med<br />
detta än här i Sverige. Där låter man ofta<br />
träet överraska i en annars hård fasad.<br />
FOTO: SKOGSINDUSTRIERNA
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
Trä på höjden<br />
för tysta hus och en hållbar miljö<br />
Deromegruppen är Sveriges största familjeägda träindustri.<br />
Under åren har vi utvecklat mark till boende på flera orter,<br />
däribland Göteborg, Malmö, Helsingborg, Växjö samt i vår<br />
hemkommun Varberg och nu – även Mälardalen, där vi förvärvat<br />
mark och etablerar kontor i Nyköping.<br />
Vi har kompetensen och tekniken för trähus i upp till sex våningar.<br />
Detta har bidragit till flera fantastiska kommunala och<br />
privata marktilldelningar. Tack vare egna konstruktörer och<br />
produktionsanläggningar kan vi bland annat erbjuda prefabricerade<br />
byggkomponenter i form av väggar, tak och bjälklag.<br />
Läs mer på www.deromemarkbostad.se och www.derome.se<br />
Sverige har vi en tradition att bygga<br />
villor i trä, men nu kan vi bygga trähus<br />
upp till åtta våningar. Utvecklingen<br />
påskyndas av det faktum att trä<strong>byggande</strong>t<br />
och industriellt <strong>byggande</strong> smälter<br />
ihop, säger Tomas Alsmarker, affärsområdeschef<br />
vid Tyréns.<br />
Han är en branschpionjär och har förespråkat<br />
trähusens möjligheter sedan<br />
början av 1990-talet. Tomas Alsmarker<br />
har deltagit i ett stort antal träprojekt,<br />
Rekonstruktion av tak<br />
Carlstens Fästning, Marstrand 1850-tal<br />
Trä är fantastiskt!<br />
Foto: AIX Arkitekter<br />
Tak i massivträkonstruktion Flyinge Ridhus, Flyinge 2005<br />
Vi har djup kunskap om trä och träteknik.<br />
Allt från kulturvårdande hantverk till forskning och<br />
utveckling av trä<strong>byggande</strong> i modern industriell teknik.<br />
Besök gärna vår hemsida och läs mer på www.aix.se.<br />
Prof. Magnus Silfverhielm<br />
Trähusindustrin utgår från människornas och byggbranschens behov och har därför framtiden för sig, tror affärsområdeschef Tomas Alsmarker och affärsutvecklare Jerker Lessing på Tyréns.<br />
Passion för utveckling<br />
Flervåningshus i trä är en ny, stark trend inom industriellt <strong>byggande</strong>. Fördelarna jämfört med det traditionella sättet att bygga<br />
är många. Det är kostnadseffektivt, mer miljövänligt och genom att styra processen blir husen som de var tänkta från början.<br />
I<br />
men också i forsknings- och utvecklingsprojekt,<br />
och konstaterar nöjd att<br />
man nu framgångsrikt bygger höga trähus.<br />
Eftersom de stora byggentreprenörerna<br />
ofta har utgångspunkt i stål och<br />
betong, öppnar trä<strong>byggande</strong>t nya möjligheter<br />
för andra aktörer att komma in<br />
och konkurrera på marknaden.<br />
– Vi vill vara den naturliga partnern. Vi<br />
kan utveckla deras tekniska plattformar,<br />
Fakta Tyréns AB:<br />
● Ett av Sveriges ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad<br />
● Över 600 anställda på ett 20-tal orter i Sverige<br />
● Grundat 1942, ägs av Sven Tyréns stiftelse<br />
● Erbjuder en bred kompetens inom byggprojektering, infrastruktur, IT,<br />
fastighetsutveckling och management consulting<br />
● Satsar årligen ca 10 Mkr i forsknings- och utvecklingsprojekt<br />
och vi har en stor erfarenhetsbank eftersom<br />
vi har varit med från början. Genom<br />
forskning utvecklas vårt kunnande och<br />
affärsområde kontinuerligt. Just nu arbetar<br />
två av våra industridoktorander med<br />
hur IT-system kan användas som stöd för<br />
såväl byggsystemen som -processerna,<br />
tillägger Jerker Lessing, affärsutvecklare<br />
för industriellt <strong>byggande</strong> vid Tyréns.<br />
– På Tyréns behärskar vi både träkonstruktion<br />
och processen kring industriellt<br />
<strong>byggande</strong>, och kan därför leverera<br />
”know how” till kunderna, fortsätter Jerker<br />
Lessing.<br />
– Det är viktigt att komma ihåg, att<br />
industriellt <strong>byggande</strong> inte är ett hot mot<br />
god arkitektur – tvärtom! I en industriell<br />
process tar man betydligt större hänsyn<br />
till behoven och skapar lösningar så att<br />
Foto: Natasja Jovic<br />
slutprodukten blir som den var tänkt<br />
från början. Det handlar om FEST, att<br />
förena Funktion, Ekonomi, Skönhet och<br />
Teknik till en helhet, säger Tomas Alsmarker.<br />
Utvecklingen kan också sättas i ett internationellt<br />
perspektiv.<br />
– Vår tillgång till råvara och det<br />
svenska kunnandet gör det industriella<br />
trä<strong>byggande</strong>t mycket intressant även för<br />
den globala marknaden, och den chansen<br />
bör vi i Sverige ta, säger Tomas<br />
Alsmarker.<br />
www.tyrens.se<br />
Bygg i trä 15
ANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sveriges Träbyggnadskansli<br />
ANNONS<br />
16 Bygg i trä<br />
COUNTRY HOMES<br />
Att bo på landet är att leva ett liv i samklang med naturen. Att<br />
uppleva årstidernas växlingar mellan sommarens varma dagar,<br />
höstens intensiva färger, vinterns gnistrande vita vidder och<br />
vårens spirande ljuva grönska med nytt hopp om sol och värme.<br />
Kring huset på landet växlar scenerierna ständigt; utforma huset<br />
därefter! Fånga morgonsolen och låt den falla in över köksbordet.<br />
Unna dig en altan med utsikt över den glittrande sjön och se<br />
till att du når äpplena i trädet från sovrumsbalkongen. Livet på<br />
landet ger unika fördelar. Färdiga naturscenerier och uppvuxna<br />
träd att bevara och inlemma i bostadsmiljön. Ett ogenerat läge<br />
där stora fönster ger en härlig utsikt, utan insikt. Med så mycket<br />
yta är det lätt att planera. Huset får fl era in- och utgångar<br />
beroende på funktion. Under årens lopp har vi utformat många<br />
entréer för ett aktivt liv på landet. Med dusch för hunden, plats<br />
för ridkläderna och hela familjens gummistövlar. Och faktiskt<br />
är steget från skodon till hus inte så förfärligt långt. För precis<br />
som en stövel måste ett hus passa perfekt för att kännas bekvämt.<br />
Välkommen att prova ut ett, tillsammans med oss.<br />
Trivselhus AB · 570 10 Korsberga · Sweden · Katalogbeställning 0383-208 85 · www.trivselhus.se