Genomgång och bemötande av doc Ulf Hansons ... - Dagens Medicin

Genomgång och bemötande av doc Ulf Hansons rapport ”Revision av
delar av STAN studien” (Lunds Universitet, Diarienummer RÄ 2007/167) .
Intrapartum Fetal Monitoring: Cardiotocography versus Cardiotocography plus ST Analysis of
the Fetal ECG. A Swedish Randomized Controlled Trial. Amer-Wåhlin I, Hellsten C, Norén H,
Hagberg H, Herbst A, Lilja H, Lindoff C, Månsson M, Mårtensson L, Olofsson P, Sundström A-
K, Maršál K. Lancet, 2001; 358:534-538).
Slutsatser
Granskningen har visat att samtliga patienter som inkluderats under studieperioden på de tre
studieorterna finns med i studiedatabasen. Data i Masterfilen har jämförts med data som använts
vid analyserna och jämförelsen visar att materialet är korrekt.
Granskningen har även identifierat att bland de tretton fall som i Ulf Hansons rapport anges, som
bevis för att data manipulerats, föreligger inga fel i elva fall. I det tolvte fallet saknades data i
”case report form” (CRF) och därmed i studiedatabasen och fallet har därför felaktigt ej ingått i
analysen av metabola acidoser. Skälet kan vara att fallet har en mycket kort registrering. Det
sista, trettonde fallet avser ett barn med allvarlig missbildning (lunghypoplasi), som framföddes
livlöst med Apgar score 0-0-0. Detta fall är presenterat som fallbeskrivning i Lancet-artikeln. I
navelsträngsblodprovet förelåg metabol acidos och det kan diskuteras om fallet borde ha räknats
in. Dessa två möjliga fel är naturligtvis inte avsiktligt borttagna fall från databasen och är under
fortsatt utredning, liksom resten av databasen. När man räknar in dessa två fall i metabol acidos
fallen i STAN armen, påverkar det inte studiens slutresultat avseende STAN jämfört med CTG
när det gäller att identifiera metabol acidos.
Med tanke på att studien omfattar ca 275 000 ”datapoints” som bygger på 4 966 "case record
forms" om lika många patienter och att det är sju år sedan vi bearbetade detta material är det
tillfredsställande att data kunnat kontrolleras så noggrant, analyser kunnat rekonstrueras samt att
de olika genomgångar som gjorts inte visat på systematiska fel eller tecken på påstått
manipulerande eller undanhållande av data.
Uppläggning och genomförande av studien
Den svenska randomiserade studien av CTG jämfört med CTG+ST analys av EKG initierades av
Neoventa Medical AB och Prof. KG Rosén, som då var Medicinsk chef på företaget, efter
diskussion med Prof. Karel Marsal och Prof. Ingemar Ingemarsson. Studien planerades och
genomfördes på det sätt som är praxis för klinisk läkemedelsprövning. Det innebär att det företag
som utvecklat produkten har en given roll i arbetet. Enligt Good Clinical Practice är det rutin att
databasen vid sådana studier finns hos företaget, att företaget ansvarar för monitorering av
studien och att samma forskningsetiska regler gäller för både företagets representanter som
övriga deltagande forskare; vid tidpunkten för studien gällde Läkemedelsverkets
Författningssamling LVFS1996:17. Studieprotokollet (se bilaga) utformades av Prof. Karel
Marsal, Prof. Ingemar Ingemarsson, tillsammans med Prof. KG Rosén. Prof. KG Rosén
1

fungerade som monitor under studien, vilket står angivet på Case Record Form (CRF)( se bilaga),
Neoventa Medicals roll som sponsor framgår av ”Acknowledgement” i artikeln.
Påstående om ekonomiska bindningar
Deltagande forskare i studien har inte haft någon ekonomisk bindning till Neoventa Medical
under studieperioden. Dr. Isis Amer-Wåhlin som var doktorand i projektet hade under delar av
studieperioden forskningstid finansierad av Prof. Marsals forskningsanslag. Efter att studien
avslutats och Lancet artikeln publicerats var Prof. Per Olofsson deltidsanställd av Neoventa
Medical för att koordinera ytterligare vetenskapligt arbete ur studiedatabasen.
Studiemetod och arbetssätt
Totalt 25 STAN S21 prototyper användes under studien. Utbildning samt två månaders
användning av STAN med ”ingen intervention enligt STAN utan endast enligt CTG” så som
beskrivits i publikationen ST analysis of the fetal ECG during labour –Nordic observational
multi-centre study. Amer-Wåhlin I, Bördahl P, Eikeland T, Hellsten C, Norén H, Sörnes T, Rosén
KG. J Mat Fet Neo Med, 2002;12:260-26, föregick studieperioden.
Studieperioden startade på olika datum på de tre studieorterna (Malmö 1/12 1998, Lund 9/12
1998 och Gbg 7/1 1999) allteftersom samtliga barnmorskor och läkare (300 personer) genomgått
utbildning. Utbildningen bestod i föreläsningar samt ett skriftligt utbildningsmaterial inklusive en
multimedia-baserad utbildning med registreringar innehållande ST analys.
Vid vart och ett av de tre studiecentra fanns en forskningsbarnmorska som övervakade, och
stöttade den personal som skötte rekryteringen till studien och insamlade data för studien, totalt
ca 300 personer. Forskningsbarnmorskorna var ansvariga för att föra s.k. Studielogg (se Study
Report, i bilaga) samt att från journalen och originalutskrift från pH apparat överföra information
till CRF (se bilaga). Från CRF överfördes sedan data fortlöpande till en Access databas som
endast forskningsbarnmorskorna hanterade. Fotokopia på journalkopia samt utskrift från pH
apparat åtföljde CRF och placerades i därför avsedd pärm hos studieansvarig läkare på respektive
studieort enligt gällande praxis för den här typen av studie.
Den allmänt accepterade definitionen av ”källdata” är en variabel som uppträder för första
gången (Vanliga frågor och svar för Good Clinical Practice, GCP, kap ”Källdatagranskning”
2006-02-15, www.lakemedelsverket.se) . Som exempel kan tas syrabasdata där källdata är
utskriften från pH mätaren, eller id nummer där källdata är registreringens id angivet på STAN
maskinens datafil. Journalförda eller på annat sätt registrerade data t.ex. uppgifter om syrabasdata
kan därmed inte anses vara källdata. Källdata är:
− Originalutskrift från pH-mätare,
− CRF
− STAN registrering
Randomisering
Randomisering ägde rum vid ”power on” på STAN maskinen och val av ”ny patient” som då
startade antingen i ST analys läge eller som CTG läge. Vid “power on”, valde datorn den första
tillgängliga siffran i en tabell med en lista av siffror slumpmässigt utvalda av datorns
randomiseringsfunktion. Varje maskin var utrustad med en sådan tabell och dessa var oberoende
av varandra vilket förklarar att det slutgiltiga antalet fall i varje arm inte blev exakt lika. Varje
2

gång en siffra valdes, blev den otillgänglig för ytterligare bruk. Siffrorna, jämna eller ojämna
avgjorde om randomiserings arm d.v.s. om ST-information skulle synas eller ej..
För att undvika möjligheten att slå av och slå på igen för att uppnå ny randomisering krävdes 2
timmars avstängning innan ny randomisering kunde genomföras med samma maskin. Vid ett
längre uppehåll i en registrering än två timmar, startade maskinen automatiskt ett nytt id nummer
med ny randomisering. Endast den första randomiseringen gällde vid analys av studiematerialet.
Interimsanalys
Studieprotokollet innehöll en interimsanalys efter 1600 fall för att säkerställa exakt incidens av
metabol acidos. Utifrån en uppskattning av incidensen av metabol acidos baserad på publicerade
internationella data (inga svenska siffror för incidens av metabol acidos i navelsträngsblod vid
födelsen finns publicerade) gjordes en så kallad power analys som angav att 3200 fall behövdes
för att påvisa en 70% reduktion av antalet nyfödda med metabol acidos ( incidens 1,3%, β = 0,20
och α = 0,05). Vid interimsanalysen konstaterade man en lägre incidens än förutsatt (0,65%)
varför en andra power analys gjordes för att besluta om hur många fall som ytterligare krävdes
för en reduktion av instrumentella ingrepp på indikation asfyxi utan ökning av antalet fall med
metabol acidos. Man fann att det krävdes ytterligare 2160 patienter. Ett nytt datum för
studieavslut beslöts utifrån den rekryteringshastigheten man haft hittills.
Vid interimsanalysen framkom även protokollbrott där utrustningen varnat men användaren dröjt
med att ingripa och barn fötts med metabol acidos. Detta påtalades och samtliga medarbetare fick
förnyade instruktioner i hur utrustningen skulle användas. Man beslöt också att efter avslutad
studie analysera resultatet utifrån studieperiod före och efter interimsanalys.
Analys av studiematerialet
Totalt 4966 patienter inkluderades mellan december 1998 och juni 2000, 2447 randomiserades
till att övervakas med CTG enbart och 2519 till övervakning med CTG+ST. Fall som registrerats
före respektive efter studieperioden ingår naturligtvis inte i studiedatabasen .
I den vetenskapliga artikel publicerad i Lancet 2001 samt i Isis Amer-Wåhlins avhandling 2003
redovisas skillnaden mellan de två studiearmarna vad avser:
− Metabol acidos (d.v.s. svår syrebrist vid födseln)
− Behov av neonatal intensiv vård
− Instrumentell förlossning på indikation hotande asfyxi samt dålig progress
− Kejsarsnittsförlossning på indikation hotande asfyxi samt dålig progress
Bedömning av barndata gjordes av barnläkare blindat (d.v.s. utan kunskap om
övervakningsmetod - CTG eller CTG+ST).
Kvalitet på syrabasdata
Enligt protokollet skulle ”Expert DataCare software” utvecklat av Jon Garibaldi användas för att
säkra tillförlitligheten av navelsträngsbloddata (Garibaldi JM, Westgate JA, Ifeachor EC. The
evaluation of an expert system for the analysis of umbilical cord blood. Artif Intell Med. 1999
Oct;17(2):109-30. Garibaldi JM, Westgate JA, Ifeachor EC, Greene KR. The development and
implementation of an expert system for the analysis of umbilical cord blood. Artif Intell Med.
1997 Jun;10(2):129-44.)
3

Även i CRF fanns angivet att navelblodprovet skulle vara verifierat enligt ”Expert DataCare”.
Kvalitetssäkring av data innebär att:
1. Prov från både artär och ven skall föreligga
2. pH i artär skall vara minst 0,03 enheter lägre i artär än i ven
3. pCO2 skall vara minst 1,0 kPa högre i artär än i ven
för att data skall anses verifierade. Dessa kvalitetskrav kom ej att användas konsekvent i samband
med analysen då forskargruppen ansåg att kvalitetskraven ändrade på analysen till fördel för
STAN. Däremot så inkluderades endast patienter som hade fullständiga syrabasdata, d.v.s. prov
från både artär och ven.
Analys enligt intention-to-treat respektive per protokoll
Enligt studieprotokollet planerades endast per protokoll analys (PP) då förutsättningarna vid
studier av medicinsk teknisk utrustning med strikt dokumentation kring hur utrustningen skall
användas är sådana att resultatet har ett klart samband med hur utrustningen används. ITT analys
är standard vid läkemedelsstudier. En analys enligt ITT och PP genomfördes därför.
Analys av utfallet gjordes enligt intention-to-treat (ITT), d.v.s. utan exklusioner undantaget
felaktiga inklusioner (graviditeter < 36 veckor (56), sätesändlägen (14) samt före födelsen kända
missbildningar (3)) enligt samma princip som den föregående STAN studien (Westgate J, Harris
M, Curnow JSH, Greene KR. Plymouth randomised trial of cardiotocogram only versus ST
waveform plus cardiotocogram for intrapartum monitoring: 2400 cases. Am J Obstet Gynaecol
1993;169:1151-60). Dessa exklusioner skulle givetvis ha redovisats i Lancet artikeln.
I enlighet med protokollet gjordes en per protokoll analys (PP) med exklusion av nyfödda med
ofullständig övervakning. Ofullständig övervakning definierades som registreringar kortare än 20
minuter eller fall där registreringen avbrutits längre tid än 20 minuter före förlossningen. Skälet
till detta var att utrustningen krävde minst 20 minuter för att etablera en baslinje T/QRS, vilket är
en förutsättning för analys av ST sträckan. Likaså exkluderades fall med allvarliga missbildningar
där sambandet mellan övervakning och utfall är svårbedömt. Dessa exklusioner är redovisade i
artikeln.
Bedömningen av endpoint avseende pH< 7.05 och BDecf > 12 mmol/L gjordes bland de fall som
hade fullständiga syrabasdata i både artär och ven. Enligt ITT analys identifierades 15 fall i
STAN armen med metabol acidos och 31 fall i CTG armen. Skillnaden är statistiskt signifikant
och redovisas i Lancet artikeln.
”Dr. Lindkvists lista” (Ulf Hansons rapport sid. 3)
Dr. Lindkvist arbetade under studietiden som läkare på förlossningsavdelningen i Malmö. Efter
det att studien avslutats, hösten 2000 kontaktade han via ett telefonsamtal Prof. Karel Marsal och
menade sig ha belägg för att fall som borde ha funnits med i studiematerialet felaktigt hade
uteslutits. Huvudansvarig doktorand Isis Amer-Wåhlin tillsammans med bihandledare Andreas
Herbst fick då i uppgift att kontrollera att samtliga metabola acidoser i Malmö fanns med i
studiedatabasen. En omfattande kontroll, i vilken även forskningsbarnmorska Laila Mårtensson
från Malmö deltog, genomfördes. Misstankar om felaktigheter kunde undanröjas och Dr.
Lindkvist har vid detta tillfälle samt vid Helsingborgsmötet (då han var inbjuden att deltaga)
meddelat att han är nöjd med svaret.
4

Nedan följer sammanfattande information om varje id nr som nämns i Ulf Hansons rapport
hämtad från databasen för studien som använts vid ITT och PP analyserna.
Id nr Ldg 0245
Ulf Hansons rapport (sid. 5): Patienten finns inte med i ”Met acidos Jan 2003” men tillkommit i
SWE RCT.
Patienten ingår i ITT analysen, och är en av de 15 patienterna i STAN gruppen med metabol
acidos. Däremot är patienten exkluderad från PP analysen, eftersom tiden från avslutad
registrering fram till förlossningen överstiger 20 minuter, se studieprotokoll under exklusionskriterier.
Filen benämnd ”Met.acidos Jan 2003” är en sammanfattning av PP analysen och detta
förklarar skillnaderna mellan de olika filerna.
Konklusion: Patienten ingår i ITT analysen. Inget fel föreligger.
Id nr Maa 0381
Ulf Hansons rapport (sid. 3-4-5): ”Patient på Dr Lindkvists lista som ej finns med bland metabol
acidos fallen i STAN armen, finns i studiedatabasen men utan syrabas data. Syrabasdata finns i
journalkopia”.
Patienten ingår i ITT analysen och PP analysen i STAN armen. Inga syrabas data finns inskrivna
i databasen. De data som finns i databasen är en registrering på endast 10 minuter, varefter en
medelhög vacuumextraktion appliceras p.g.a. hotande fosterasfyxi enligt CTG bedömning, Apgar
8,8,9, ingen neonatalvård krävdes.
I rapporten ingår journalkopia som visar att patienten hade en metabol acidos.
Navelartär: pH pCO2 Bdef Navelven:
pH pCO2 Bdef
7.02 8.41 13.0
7.20 5.22 11.2
Fallet ingick inte i metabol acidos gruppen i STAN armen då syrabasdata ej fanns i CRF. Fallet
uppfyller inte det primära kravet på minst 20’ registrering vilket förklarar varför fallet ej
inkluderats i PP analysen. En förklaring kan vara att fallet övervakats endast 10 minuter och
således har en mycket kort registrering.
Konklusion: Endast 10 minuters registrering. Kontroll av källdata pågår. En felaktighet kan
föreligga p.g.a. ofullständiga data i CRF
Id nr Maa 0457
Ulf Hansons rapport: ”En patient i CTG armen har pH avrundat från 7,025 till pH 7,02 och
därmed blivit metabol acidos. Efterlyser om det fanns regler för avrundning.”
Patienten ingår i både ITT och PP analysen i CTG armen. I databasen finns konsekvent endast
syrabasdata inlagda med två decimaler, varför avrundningen inte kan kontrolleras annat än via
källdata (= originalutskriften från pH mätaren).
Om pH införts som 7,03 istället för 7,02 hade Bdef varit under 12 och patienten hade inte räknats
som metabol acidos.
5

Vilken metod, som bör användas vid avrundning av den tredje decimalen i pH-värdet har aldrig
diskuterats inom Forskargruppen. Matematiskt finns det två sätt att avrunda en decimal som är
lika med 5:
1. Alltid upp (i det aktuella fallet blir 7,025 avrundat till 7,03) – i stora material kan denna
metod statistiskt sett leda till snedvridning av materialet.
2. Ner om föregående decimal är en jämn siffra, respektive upp om föregående decimal är en
udda siffra (7,025 blir således avrundat till 7,02).
Konklusion: Riktigheten i avrundningen kan diskuteras, men den metod som användes av
forskningsbarnmorskan vid inmatning av data är inte orimlig.
Id nr Mab 0126b
Ulf Hanson rapport sid 3: ”Betecknad pre-RCT i "Met.acidos Jan 2003", men enligt
folkbokföringen är barnet fött 990413. Återfinns inte i SWE RCT men journalkopior bekräftar
deltagande i studien. Felskrivet id nr i journalen? Har i SWE RCT identifierats som Mad 0261”.
Id nr Mad 0261 och Mad 0261b saknas helt i databasen. Detta är id nr som genererats när en
maskin har startats och stängts av utan att en patient varit tillkopplad.
Däremot finns id nr Mab 0261. Denna patient ingår i både ITT och PP analysen och är en
metabol acidos i STAN armen. Denna patient är född 1999-04-13 vilket stämmer överens med
födelsedata för patienten nämnd i Ulf Hansons rapport. Trolig patient har identifierats och ingår
på korrekt sätt i studien.
Konklusion: Sammanblandning av id nr. Inget fel föreligger.
Id nr Mac 0023 och Mac 0023b
Ulf Hanson rapport: ”Patient i STAN armen där pH avrundats från 7,049 till 7,05 och därmed
inte räknats som metabol acidos. Efterlyser regler för avrundning.”
Endast Mac 0023 återfinns i databasen. Patienten ingår i både ITT och PP analysen i STAN
armen. I databasen finns endast två decimaler angivna för syrabas data varför data inte kan
kontrolleras annat än via källdata:
Navelartär: pH pCO2 Bdef Navelven:
pH pCO2 Bdef
7,05 4,23 19,3
7,32 5,22 5,0
.Konklusion: Den avrundningsmetod som användes av forskningsbarnmorskan vid
inmatning av data är inte orimlig.
Id nr Mad 0341 Mad 0342 Mod 0342
Ulf Hansons rapport(sid 3): ”Patient med bara venösa prover och dessa visar BD>12. Återfinns
inte i studiedatabasen (Swed RCT). Journalkopior bekräftar dock att patienten deltagit i studien.
Har i journal nr mod 0342.”
I databasen återfinns patient med id nr Mad 0342. Däremot förekommer i studien inte någon serie
Mod och således inte ett id nummer Mod 0342.
6

Patienten ingår i både ITT och PP analysen i CTG armen. Patienten har en metabol acidos.
Databasen innehåller även fullständiga och kvalitetssäkrade syrabasdata enligt följande:
Navelartär: pH pCO2 Bdef Navelven:
pH pCO2 Bdef
6,97 8,08 15,8
7,04 5,76 16,8
Konklusion: Sammanblandning av id nr. Inget fel föreligger.
Id nr Mad 0631
Ulf Hansons rapport(sid 3): ”Betecknad som post RCT i filen från Isis Amer-Wåhlin.
Telefonkontakt med folkbokföringen anger barnet fött 990912. Har i studiedatabasen identifierats
som Mad 0360 Felskrivna i journalen??”
Det sista id numret i Mad-serien är Mad 0514 från 2000-05-10.
Konklusion: Sammanblandning av id nr. Fallet finns inte i studien utan har uppstått i Ulf
Hansons rapport. Inget fel föreligger.
Id nr Mad 0360
Ulf Hansons rapport: Patienten har ett antal påföljande registreringar. Till sist byts monitor,
patienten får ett annat id nr mad0362 och istället för CTG-gruppen randomiseras patienten till
STAN vilket så vitt kan utläsas är övervakningsmetoden närmast förlossningen. Patienten har en
metabol acidos och räknas in i CTG gruppen. Är detta korrekt? Patienten är uppenbarligen
randomiserad två gånger under samma förlossning!!
Paienten ingår i ITT analysen men är exkluderad från PP analysen med anledning av byte av
monitor. Patienten randomiserats till CTG-armen med id nr Mad0360 när registreringen startades
1999-09-10 kl 08.50 fram till kl. 17.00
Följande registreringar finns:
Mad 0360b 1999-09-10 kl 17.25 – 17.55
Mad 0360c 1999-09-10 kl 18.27 – 18.28
Mad 0360d 1999-09-10 kl 18.44 – 18.47
Mad 0360e 1999-09-10 kl 19.23 – 21.17
Mad 0362 1999-09-11 kl 17.15 – 06.38
Det förekom alltså ett uppehåll i registreringen mellan 1999-09-10 kl 21.17 och 1999-09-11 kl
17.15, vilket kan förklara att samma id nr inte kunde användas. Däremot användes den
ursprungliga randomiseringen till CTG-armen i ITT analysen. Patienten har fullständigt syrabas
data och en metabol acidos.
Konklusion: Patient som randomiserats två gånger p.g.a. randomiseringstekniska orsaker med
förlängd förlossning. Patienten ingår i ITT analysen enligt den första randomiseringen, vilket
anses korrekt. Inget fel föreligger.
7

Id nr Mad 0494
Ulf Hansons rapport (sid 3-4): ”Patient på Dr Lindkvist lista med fullständigt syrabas data i
journalkopia. Journalkopia bekräftar att patienten har metabol acidos. I databasen finns både
pH och pCO2 inskrivna men BD ej uträknat (borttaget aktivt??. ) Har undandragits att räknas
som metabol acidos i STAN-armen i ITT analysen genom att data manipulerats/undanhållits”.
Patienten ingår i ITT analysen men är exkluderad från PP analysen då barnet hade en allvarlig
missbildning (Coarctatio aortae).
Databasen innehåller fullständiga syrabas data enligt följande:
Navelartär: pH pCO2 Bdef Navelven:
pH pCO2 Bdef
6,98 9,67 12,8
7,00 10,93 9,7
Enligt kvalitetskontroll för syrabas data så skall pCO2 i artär vara minst 1 kPa högre än i ven. I
detta fall var pCO2 i artär 9,67 och i ven 10,02, d.v.s. lägre i artär än i ven och det är således inte
en metabol acidos.
Konklusion: Fallet finns med i ITT men inte i PP analysen pga sin missbildning. Fallet
redovisas ej som metabol acidos då syrabas data ej är korrekta enligt kvalitetssäkring. Inget fel
föreligger.
Id nr Mae 0473
Ulf Hansons rapport:”Finns inte med i ’Met.Acidos Jan 2003’ men tillkommit i SWE RCT”
Patienten ingår i STAN armen i studien i ITT analysen men är exkluderad från PP analysen.
Anledningen till exklusionen var att tiden mellan avslutad registrering och operativt ingrepp var
längre än 20 minuter. Patienten är en av de 15 med metabol acidos i STAN armen.
Konklusion: Patienten ingår i ITT analysen. Inget fel föreligger.
Id nr Oeb 0239
Ulf Hansons rapport (sid. 5):” Fanns med i filen "Met.acidos Jan 2003" med fullständigt syrabas
data men återfinns endast som id.nr i SWE RCT och då saknas fullständiga syrabas data” ”
fallet har försvunnit i redovisningen av metabol acidos enligt ITT”.
Patienten är exkluderad från PP analysen då det var en allvarlig missbildning med transposition,
VSD och coarctatio aortae. Endast navelartärprov finns inskrivna i databasen, vilket stämmer
överens med tabell 3 i Ulf Hansons rapport. Däremot är de i rapporten felaktigt angivna som
fullständiga syrabas data i texten under Resultat. syrabas data måste prover från både artär och
ven finnas tillgängliga.
Konklusion: Fallet har ofullständiga syrabasdata och skall därför inte ingå i analysen som
metabol acidos. Inget fel föreligger.
Id nr Oei 0239
Ulf Hansons rapport (sid. 4-5): Anges som en av två ”försvunna patienter” som” hade
fullständiga syrabas data i excelfilen ”Met.acidos Jan 2003” men ej i studiedatabasen. Journal
kopior bekräftar metabol acidos”.
8

Patienten ingår i STAN armen både i ITT analysen och i PP analysen. Fullständiga syrabas data
finns i studiedatabasen enligt följande:
Navelartär: pH pCO2 Bdef Navelven:
pH pCO2 Bdef
7,2 8,67 2,0
7,29 6,34 3,0
Patienten har således inte metabol acidos.
Konklusion: Hansons rapport påstår att detta fall skulle vara försvunnet. Patienten ingår med
korrekta data. Inget fel föreligger.
Id nr Oei 0284
Ulf Hansons rapport: ”En patient som bara hade pH i studie databasen har i journalkopia både
pH och pCO2 men inget angivet BDef. Detta kan beräknas till 13,3.
Denna patient ingår i CTG armen både i ITT analysen och i PP analysen. Fullständiga och
korrekta syrabas data på detta fall finns enligt följande:
Navelartär: pH pCO2 Bdef Navelven:
pH pCO2 Bdef
7,29 6,82 1,5
7,39 4,91 2,1
Patienten har således inte metabol acidos.
Konklusion: Sammanblandning av två fall i Hansons rapport. Patienten ingår med korrekta data.
Inget fel föreligger.
Id nr Oei 384
Ulf Hansons rapport (sid4): ”En patient med metabol acidos enligt journalkopia där endast lågt
pH finns angivet i studie databasen”.
Patienten är inkluderad i ITT analysen men exkluderad från PP analysen då det var en allvarlig
missbildning med avsaknad av fungerande lungor (pulmonell hypoplasi). Alla dessa barn dör i
anslutning till förlossningen oavsett övervakningssätt. Enligt journalen framfördes barnet livlöst
med Apgar score 0-0-0. Detta fallet är redovisat som fallbeskrivning i Lancet-artikeln (se Results,
sid. 536). I navelsträngsblodprovet förelåg metabol acidos och det kan diskuteras om fallet borde
ha räknats in.
Konklusion: Allvarlig missbildning, barnet framföddes livlöst. Det kan diskuteras om det
definitionsmässigt är metabol acidos. I så fall föreligger det en felaktighet.
9