Dunderbacken - Regionmuseet Kristianstad

2009:16
Dunderbacken
Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, 2008
Teknisk rapport
Johan Dahlén

Rapport 2009:16
Aosehus
Arkeologisk forskningsundersökning, 2008
RAÄ 14
Åhus socken, 1152
Kristianstads kommun
Skåne län
Johan Dahlén

Regionmuseet Kristianstad
Landsantikvarien i Skåne
Kristianstad
Box 134, Stora Torg
291 22 Kristianstad
Tel 044 – 13 58 00 vx, Fax 044 – 21 49 02
Lund
Box 153, St Larsomr. Byggnad 10
221 00 Lund
Tel 046 – 15 97 80 vx, Fax 046 – 15 80 39
www.regionmuseet.m.se
© 2009 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2009:16
ISSN 1651-0933
Omslagsfoto: Schakt 2 (foto: Johan Dahlén).
Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Aosehus
Innehåll
Inledning 8
Åhus historik och fornlämningsmiljö 8
Aosehus 8
Markradarundersökning 10
Frågeställning 10
Frågeställning 11
Arkeologisk undersökning 12
Schakt 1 12
schakt 2 16
Byggnadslämningar? 24
Fynd 25
Utvärdering av markradarundersökningen 25
Vad händer nu? 27
Publik verksamhet 27
Sammanfattning 27
Referenser 28
Tekniska och administrativa uppgifter 29
BILAGOR 30
Kontextlista 30
Fyndlista 31
Ritningslista 33
14C 34

Fig. 1. Äldre delen av Åhus med undersökningsområdet markerat i den östra delen.
Infälld: Åhus i Kristianstads kommun, Skåne.

Aosehus 2008
Tack!
Regionmuseet vill rikta ett stort tack till alla de privatpersoner, företag, föreningar
och stiftelser som generöst har bidragit till att den arkeologiska undersökningen i
borgen i Åhus kunde genomföras 2008. Det här är Er historia!
Anita och Sven Olov Gustavsson, Åhus
Göran Karlström, Åhus
Karin och Göran Nilehn, Åhus
C M Willert, Åhus
Berit och Lars-Göran Sandréus, Åhus
Uno Pålsson, Åhus
Jan Olsson, Åhus
Lions Club Åhus
Regionmuseet Kristianstad
Kristianstad – Åhus Rotaryklubb
Ingvar Johansson, Åhus
Rickard Knutsson, Åhus
Cherstin Juhlin, Kristianstad
Ann-Christine och Jan Källström
Thorsten Andersson, Kristianstad
Kristianstad kommun, Byggnadsnämnden
Olof Hermelin, Kristianstad
Thomas Tillberg, Åhus
Åke Tillberg, Åhus
Landshövding Per Westlings fond
Åhus Vandrarhem
Petrus Entreprenad AB
Åhus hamn och stuveri AB
C4 Teknik, parkverksamheten
7

Aosehus 2008
Inledning
Våren 2008 lät Regionmuseet genomföra en geofysisk undersökning av Dunderbacken,
dvs den kulle som är belägen norr om ruinerna av den medeltida ärkebiskopsborgen
i Åhus. Under 2006 undersöktes kullen med magnetometer och 2007
gjordes en arkeologisk undersökning av kullen. Vid den arkeologiska undersökningen
kunde det konstateras att medeltida lämningar finns bevarade under
markytan. Eftersom kullen utgörs av ett flera meter tjockt flygsandslager visade
det sig svårt att genomföra en arkeologisk undersökning utan att schakta bort
stora delar av kullen. För att ändå kunna få en bättre bild av lämningarna som
döljer sig under kullen valdes därför att genomföra ännu en geofysisk undersökning,
denna gång i form av en markradarundersökning. Syftet var dels att få en
bild av murar och andra byggnadskonstruktioner utan att behöva genomföra en
omfattande arkeologisk undersökning, dels att utifrån denna bild detaljerat kunna
se var eventuella arkeologiska schakt bäst skulle placeras för att minimera markingreppen
och maximera det arkeologiska resultatet. I september 2008 följde vi
upp arbetet med en mindre arkeologisk undersökning utifrån resultaten av markradarundersökningen.
8
Åhus historik och fornlämningsmiljö
Åhus ligger på sandslätten vid kusten, en dryg mil sydöst om Kristianstad. Det är
i huvudsak en fullåkersbygd men även sandstrand och strandskog karaktäriserar
omlandet. Den historiska delen av staden Åhus är belägen kring nivån 5 m ö. h.
och ligger invid den norra stranden vid Helgåns mynning i Östersjön.
Synliga lämningar i staden från medeltiden är bl a ruinen efter biskopsborgen,
ruinen av delar av ett dominikankonvent, ett kapell helgat till S:ta Anna,
stadsmur samt stadens kyrka och torg. Det är även högst sannolikt att mittpartiet
av den byggnad vid torget, som idag inrymmer Åhus museum, är identiskt med
det rådhus som nämns i ett diplom från 1431.
Aosehus
Fornlämningsområdet består av två kullar, en i norr och en i söder, skilda åt av en
bred torrlagd vallgrav. Den södra kullen rymmer den synliga ruinen av ärkebiskopsborgen
som grävdes fram under ledning av Abraham Ahlén under 1890talet.
Vad den norra kullen döljer, är med undantag för de lämningar som påträffades
vid 2007 och 2008 års arkeologiska undersökningar, ännu okänt (se Juhlin
2006, Kockum 2007).
Borgens äldsta delar har på konsthistorisk väg daterats till mitten av 1100talet.
Utifrån denna datering har ärkebiskop Eskil antagits vara byggherre.

Aosehus 2008
Samma äldsta datering gäller stadens Mariakyrka. Även det äldsta arkeologiska
fyndmaterialet från Åhus indikerar en stadsbildning från senare delen av
1100-talet/tidigt 1200-tal.
Fig 2. Preliminär schaktplan utifrån den tolkade bild som gjordes efter georadarundersökningen. Fig Jimmy
Juhlin.
9

Aosehus 2008
10
Markradarundersökning
Under maj månad genomförde personal från Riksantikvarieämbetet UV teknik en
georadarprospektering av Dunderbacken. Vid arbetet drogs en vagn försedd med
radarutrustning över kullen, och anomalier, förändringar, i marken registrerades
(fig 3). Vid efterbearbetningen justerades inmätt data med hänsyn till kullens lutning
och anomalierna tolkas utifrån möjliga arkeologiska perspektiv. Mätningsresultaten
gav flera intressanta utslag och det bedömdes som troligt att murar eller
andra tydliga arkeologiska strukturer finns bevarade under sandlagren. Utifrån
denna tolkade bild av mätresultaten valdes två ytor ut för schaktgrävning (se fig
2).
Fig 3. Anders Biwall och Pär Karlsson från Riksantikvarieämbetet UV teknik.

Frågeställning
Aosehus 2008
Den arkeologiska undersökning som genomfördes 2007 bekräftade teorin att
medeltida lämningar finns bevarade under den norra borgkullen. Då endast en
liten del av de schakt som då grävdes berörde medeltida lämningar, genomfördes
en markradarundersökning med syfte att få en bättre bild av var schakt skulle
placeras inför en eventuell fortsatt arkeologisk undersökning. Då resultaten från
markradarundersökningen uppfattades som positiva, beslutades om ytterligare
arkeologisk undersökning. Syftet var först och främst att försöka få en bild av
bebyggelsen på borgkullen och de bevarade lämningarnas omfattning. Därtill ansåg
vi det angeläget att avgöra kvaliteten på markradarundersökningen, dvs vilka
möjligheter denna prospekteringsmetod har vid inventering av fornlämningsmiljöer
av detta slag.
Fig 4. Borgområdet. Röda ytor markerar 2008 års schakt. Ljusblå ytor visar de schakt som undersöktes 2007.
11

Aosehus 2008
12
Arkeologisk undersökning
Under en vecka i september 2008 genomfördes en arkeologisk undersökning
inom den norra borgkullen. Två schakt grävdes om sammanlagt ca 100 m 2.
Schakt 1 på den nordöstra delen av kullen och schakt 2 på den södra delen (se fig
4). Bägge schakten placerades utifrån anomalier som identifierats vid markradarundersökningen
och som tolkats som möjliga murar/stenkonstruktioner.
Schakt 1
Schakt 1 grävdes i den nordöstra slänten av borgkullen. Vid undersökningens
början grävdes grässvålen av. Därpå fortsatte grävning med grävmaskin. Efter ett
par meter i det närmaste ren sand nåddes ett lager med sten. Av säkerhetsskäl
fanns det ingen möjlighet att undersöka detta lager närmare, men några skopor
med sten grävdes upp och undersöktes. Inga fynd av tegel eller keramik som gav
någon ledtråd till lagrets ålder påträffades. Eftersom det inte gick att hålla schaktet
öppet förlängdes schaktet norrut, dvs ned för slänten. Lagret med sten kunde
följas hela vägen ner och ca tio meter norrut, där stenlagret låg ytligare i förhållande
till dagens markyta, undersöktes ett par kvadratmeter med grävslev/skyffel.
Inga fynd eller daterande material påträffades i lagret. Stenlagret föreföll vara
sammanhängande i hela schaktet. Den södra delen av schaktet återfylldes dock av
säkerhetsskäl innan den norra delen undersöktes. För att vi med säkerhet skulle
gräva inom den yta som utifrån resultaten av markradarundersökningen tolkats
som extra intressant, gjordes en utlöpare österut i den norra delen av schaktet.
Även här var flygsandslagret närmare tre meter tjockt och under detta kom ett
lager med stenar samt rikligt med kalk och träkol. En skopa av kalk och träkolslagret
grävdes upp med hjälp av grävmaskinen. Förutom ett tegelfragment (fnr
23) fanns inga artefakter i lagret, men ett träkolsprov togs för 14C-datering (se
bilaga). Detta gav en datering till 1300-tal. Stenlagret ligger på en nivå om ca 4,6
m.ö.h, dvs endast något lägre än ruinen på södra kullen som ligger på ca +5 meter
över havet. Lagret kunde begränsas åt söder men dess totala utbredning är
inte känd. Vid den arkeologiska undersökning som genomfördes 2007 påträffades
ett stenlager av samma karaktär på samma djup i schakt 2B, dvs nära 30 meter
åt sydväst (se fig 4 och 5) Det rör sig således om ett till ytan mycket omfattande
lager. Vi har i dagsläget ingen klar tolkning på varför lagret anlagts, men det kol-
och kalklager som låg på drygt 2,5 meters djup i den sydöstra delen av schaktet,
indikerar att lagret hör samman med omfattande anläggningsarbeten. Kalken och
träkolen skulle kunna vara rester efter bränning av kalk och stenarna vara ett upplag
av sten för fyllningar av skalmurar. Det skulle också kunna röra sig om rester
av nedrivna murar där fyllningen spridits ut och större användbar sten plundrats,
eller en fundamentering för bebyggelse som vi ännu inte sett spår av, eller som

Aosehus 2008
aldrig kom att genomföras. Vad vi vet är att det rör sig om ett mycket stort lager
med tonvis av sandsten. Någon närmare datering än 1300-tal kan inte anges, men
klart är att Åhus stadsområde framåt mitten av 1300-talet befästes med stadsvall/mur
och vallgrav. Det är möjligt att borgen också vid denna tid befästes ytterligare
och att det är rester av denna byggnation som vi sett spår av.
Fig. 5. Schakt 1 (röd yta)
13

Aosehus 2008
14
Fig 6. Avbaning av matjord i schakt 1.
Fig 7. Rasrisken i schakt 1 var påtaglig.

Fig 8. Rensning av sektion i schakt 1.
Fig 9. Sektion i schakt 1. Mot öster.
Aosehus 2008
15

Aosehus 2008
16
schakt 2
Fig 10. Sot- och kalklagret i
utvidgningen av schakt 1.
Schakt 2 grävdes i den norra borgkullens södra slänt. Här hade vi från markradarundersökningen
indikationer som tolkats som murar, och som vi satt i samband
med ett möjligt halvrunt torn och/eller ett landfäste för en vindbrygga över
vallgraven mellan de bägge borgholmarna (jmf fig 2). Schaktet som grävdes med
grävmaskin var ca tio meter långt och placerat i nordsydlig riktning. Schaktet började
grävas ett par meter norr om schakt 7 nere i vallgraven, som undersöktes
2007.
I likhet med schakt 1 påträffades ett par meter flygsand under grässvålen.
Lite raseringsmaterial i form av kalk och småsten fanns men inga tydliga kulturlager
eller byggnadslämningar. Efter att med grävmaskin ha grävt oss ca åtta meter
in i kullen ökade mängden kalkbruk och sten, och snart kunde vi konstatera att
det rörde sig om en mur. Rasrisken var fortfarande överhängande och därför beslutades
att schaktets södra delar skulle återfyllas och att kanterna ovanför muren
skulle släntas för att handgrävning skulle kunna genomföras.

Fig 11. Johan Wallin undersöker schakt 2.
Fig. 12. Projektledare Jimmy Juhlin på den
nyupptäckta muren i schakt 2.
Aosehus 2008
17

Aosehus 2008
Muren rensades fram och visade sig utgöra insidan av en mur tillhörande en rund
eller halvrund byggnad av tegel. Fyra tegelskift med glättad planfog var helt eller
delvis bevarade och det understa skiftet bestod huvudsakligen av gult tegel. Under
teglet låg en grundsula av större tuktade markstenar (kontext 25). Murkärnan
var fylld med sten, tegel och kalkbruk (kontexterna 3 och 24). Den östra delen av
tegelbyggnadens inre mur hade rasat ut något och den östra kanten (kontext 24)
satt inte ihop med resten av muren (kontext 3). Det lager som låg mellan de bägge
murdelarna utgör kontext 22 (se fig 17).
På ömse sidor om muren låg ett kraftigt lager kalkbruk upp mot muren
(kontext 4, 5, 14, 15, 20, 21). Detta lager tolkades som sekundärt (och således en
del av en förstärkning av kvarvarande grundmur efter det att byggnaden rivits).
Ovan muren låg ett tunt sotigt lager (kontext 9). Inga daterande fynd gjordes i
eller i anslutning till detta lager, men det tyder på aktiviteter, troligen även en
brand, efter det att muren rivits. Den halvcirkelformade muren anslöt inte till
några bevarade murar. I schaktväggen kunde konstateras att muren måste ha brutits
ned i samband med att vallgraven grävdes (eller utvidgades), dvs redan under
medeltid. Vallgravens nedgrävning utgör kontext 29.
Omedelbart söder om muren fanns en liten yta med bevarade lager, dvs
ytan mellan muren och vallgravskanten (se fig 17). Här undersöktes ett par olika
lager i plan men den lilla undersökta ytan gjorde att lagren var väldigt svåra att
tolka.
18
Fig 13. Schakt 2 fotograferat uppe från silon.

Fig 15. Muren efter framrensning.
Fig 14 (tv)
Detalj av murverket.
Aosehus 2008
19

Aosehus 2008
Fig 16. Sektion 212, schakt 2 mot norr.
20
Fig.17. Planritning över
muren med kontextnumrering.
Fig 18. Uppmätningsritning av murverket (uträtad halvcirkel). Övre ritning murens insida, mot norr. Nedre ritning västra utsidan.

Aosehus 2008
Ett lager med lera om ca 0,5 x 0,5 meter tolkades som ett möjligt golvlager (kontext
27). Invid lerlagret låg ett lager med sten och kalk (k28). Dessa bägge lager
låg i sin tur över ett tunt sandlager (möjligen sättsand), kontext 30. I övrigt kunde
inga lager direkt knytas till själva byggnaden. I lager 30 påträffades ett par skärvor
äldre rödgods, vilket ger en trolig datering av lagret till högmedeltid 1200-1300tal.
En ca kvadratmeterstor ruta kunde grävas till botten (se fig 18 foto och
sektionsritning). En lagersekvens om nära 0,8 meter konstaterades under lager 30.
Merparten lager utgjordes av sandlager med ganska rikligt med kalkbruk och träkol
(k31, 36, 37, 39) eller ren sand (k32 och 33) och föreföll ligga i två olika nedgrävningar
(nedgrävning k34 resp. k35). Av dessa föreföll nedgrävning 34 skära
nedgrävning 35, dvs vara yngre än denna. Det bör dock betonas att det var mycket
svårt att säkert fastställa stratigrafiska relationer i det trånga schaktet och även
svårt att med säkerhet avgöra om det rörde sig om nedgrävningar eller inte. Dessa
stratigrafiska oklarheter är nu av mindre betydelse, men bör beaktas om en
fortsatt undersökning skall ske. Det väsentliga är att det kunde konstateras att
bevarade lager finns mellan byggnadslämningarna och vallgraven, om än i mycket
begränsad omfattning, och att det bör finnas förutsättningar att påträffa mindre
ytor med aktivitetslager som kan dateras till medeltid.
Någon säker datering av vallgraven har vi inte, men med tanke på att Åhus
befästes med vall och vallgrav under första halvan av 1300-talet (under Magnus
Erikssons regim 1332-1360), förefaller det troligt att även en modernisering av
ärkebiskopsborgen (senast) ägde rum vid denna tid. Det finns även en skriftlig
uppgift om att ärkebiskop Magnus Nielsen, 1390 avled efter ett fall från vindbryggan
vilket gör att vi kan anta att en vallgrav fanns vid denna tid.
Fig 19. Sektion 333. Foto och sektionsritning mot norr.
21

Aosehus 2008
Inför undersökningen hade en teori framlagts om att den anomali som syntes vid
markradarundersökningen skulle kunna utgöra landfästet till en vindbrygga. Eftersom
kalkbruk förstärkt resterna av den halvrunda tegelbyggnaden, är det möjligt
att grunden och de översta tegelskiften just fungerat som landfäste. Det kraftiga
kalkbrukslagret på murens insida antyder att man velat förstärka grunden så
att den kunnat ingå i en ny funktion efter det att själva byggnaden rivits. Räknat
från södra borgkullens vallgravskant till nu påträffad nedgrävningskant är det ca
14,5 meter.
22
Fig 20. Sektion av vallgraven. Tv sektion från 2007 års utgrävning. Th sektion från schakt 2 vid 2008 års utgrävning
(se även fig 21). Röd linje markerar en förmodad ungefärlig bottennivå.

Fig 22. Sektion 303 med vallgravens nedgrävningskant. Mot väster.
Aosehus 2008
Fig 21. Sektion 303. Nedgrävningskant
för vallgraven. Mot väster.
23

Aosehus 2008
24
Byggnadslämningar?
Omedelbart väster om tegelmuren uppstod vid rensning av sektionen en hålighet
om ca 0,8x0,4 meter. Håligheten (kontext 7) var upp emot en meter djup men
någon närmare undersökning kunde av säkerhetsskäl ej göras. Vi vet således inte
orsaken till denna hålighet, men det är rimligt att anta att någon byggnadsdel gjort
att en luftficka bildats. Man kan tänka sig ett raserat valv eller en del av en mur
som kollapsat. I och ovan hålet fanns stora mängder kalkbruk, sten och tegel. Det
gick av säkerhetsskäl inte att undersöka håligheten och efter fotodokumentation
återfylldes denna del av schaktet.
Fig 23. Schakt 2 innan rensning.

Fig 24. Hålet i den norra schaktväggen i schakt 2.
Fynd
Aosehus 2008
Antalet fyndposter från de bägge undersökta schakten uppgår till 40, varav det
mesta är djurben. Ett par skärvor keramik påträffades dock i anslutning till tornbyggnaden
i schakt 2. Två av dessa skärvor är av typen äldre rödgods och kan
dateras till högmedeltid, dvs perioden ca 1200-1350. I likhet med den arkeologiska
undersökningen 2007 är det ännu mycket små ytor medeltida lager som undersökts,
vilket förklarar den ringa fyndmängden. När borgens huvudbyggnad grävdes
ut 1892-93 var fyndmängden mycket stor. Även om bebyggelsen på den norra
kullen inte varit av samma karaktär är det dock rimligt att anta att det finns områden
med bevarade kulturlager under den tjocka flygsanden.
Utvärdering av markradarundersökningen
Resultaten från den av UV teknik genomförda markradarundersökningen låg till
grund för att vi ansåg det motiverat att gå vidare med ytterligare en arkeologisk
undersökning. Ansvarig geofysiker vid UV teknik, Immo Trinks, ansåg att resultaten
såg lovande ut och han gav några olika förslag på intressanta anomalier och
var även i flera omgångar behjälplig med konsultation per telefon. Den tolkade
25

Aosehus 2008
bild som gjordes inför utgrävningen (se fig 2) är dock gjord av Regionmuseets
projektledare Jimmy Juhlin. Utifrån denna bild förväntades ett par olika områden
med möjliga murar och det var inom ett par av dessa områden som schakten placerades.
I bägge schakten påträffades stenar, men det är svårt att med utgångspunkt
från schakt 1 säga att det påträffades stenlagret ingår i någon konstruktion.
Det är dock rimligt att stenarna givit tydligt utslag på georadaren. I schakt 2 hade
en anomali tolkats som ett möjligt halvrunt torn. Så visade sig också vara fallet –
men den halvrunda byggnad som vi undersökte var spegelvänd mot det förslag
som togs fram inför undersökningen. Efter avslutad undersökning har Immo
Trinks åter bearbetat mätdatan och med facit i hand är det faktiskt möjligt att se
denna halvrunda struktur (se fig 25). Sammanfattningsvis kan sägas att vi uppfattar
resultaten från georadarundersökningen som goda även om anomalierna som
identifierades inte var så tydliga att det i detta skede var möjligt att tolka strukturerna
utan arkeologisk undersökning. Som prospekteringsmetod för att välja var
vi skulle gräva var dock utfallet mycket gott.
26
Fig 25. Påträffad mur indikationer på anomalier från georadarundersökningen. Om bilden säger geofysikern
Immo Trinks: We can see a reflection of the structure which was excavated. The reflected signal is weak since
the structure is dipping relative to the subsurface.

Vad händer nu?
Aosehus 2008
I dagsläget planeras för en murverksdokumentation av delar av borgruinen samt
ev grävning av ett par små schakt i anslutning till denna. Syftet med detta är att
klargöra om ett murparti som påträffades 1892 skulle kunna utgöra ytterligare en
tornbyggnad likt den som påträffades vid årets utgrävning. I den norra borgkullen
bör man avvakta med mer arkeologi om man inte har möjlighet att ta bort en
så pass stor del av flygsandslagren att en säker undersökning kan genomföras.
Publik verksamhet
Som vanligt när det gäller arkeologiska utgrävningar i Åhus finns ett stort intresse
från allmänheten. Eftersom utgrävningen endast pågick under en vecka gjordes
ett par schemalagda visningar för skolor i Åhus samt för bidragsgivarna. Övergripande
resultat och fyndmaterialet har visats på Åhus museum.
Sammanfattning
Vid den arkeologiska undersökningen av den norra borgkullen inom ärkebiskopsborgen
i Åhus grävdes två schakt. I schakt 1, på kullens nordöstra slänt, påträffades
under flygsanden ett kraftigt lager med obearbetad sandsten. Samma
lager konstaterades vid den arkeologiska undersökningen 2007. Någon entydig
tolkning av lagret har vi inte, men det kan röra sig om rester från byggnadsverksamhet
inom borgen. I anslutning till lagret påträffades ett lager med träkol och
kalk som med 14C daterades till 1300-tal.
I schakt 2, på borgkullens södra slänt, påträffades resterna av ett halvcirkelformat
torn. Av tornet var grundstenar och fyra skift tegel bevarat. Tornet, som
varit en del av ett yttre försvarsverk, kunde konstateras vara rivet för att ge plats
åt vallgraven, och vi antar därför att byggnaden tagits ur bruk redan under 1300talet.
Efter rivningen förstärktes det bevarade murpartiet med kalkbruk och vi
har tolkat detta som att tornresterna ingått i en ny konstruktion, möjligen som en
del av ett landfäste för en vindbrygga över vallgraven.
27

Aosehus 2008
28
Referenser
Ahlén, A. 1892 – 1893. Åhus och dess slott samt utgräfningarna därstädes 1892 – 1893.
Juhlin Alftberg, J. 2006. Ärkebiskopsborgen i Åhus – en byggnadsantikvarisk diskussion.
Skrifter utgivna av S:ta Annas Gille i Åhus 26.
Kockum, J, 2007. Aosehus. Arkeologisk forskningsundersökning 2007. Regionmuseet
Kristianstad rapport 2008:21

Tekniska och administrativa uppgifter
Aosehus 2008
Socken/socken nr: Åhus, 1152
Kommun: Kristianstad
RAÄ nr: 14
Ekonomisk karta: 3E 0b
Lst dnr: 431-60257-08
Regionmuseet dnr: K12.20-302-07
Typ av undersökning: Arkeologisk forskningsundersökning
Personal: Johan Dahlén
Jimmy Juhlin Alftberg
Helén Lilja
Johan Wallin
Rapportansvarig: Johan Dahlén
Dokumentationsmaterialet förvaras på Regionmuseet Kristianstad och fyndmaterialet
på Lunds universitets historiska museum under Luhm nr 31881
29

30
BILAGOR
Kontextlista
1 grundsula tuktad sten till rund byggnad schakt 2
2 tegelmur rund byggnad schakt 2
3 kärna tegelmur schakt 2
4 kalkbruk 4=5=14=15
5 kalkbruk 4=5=14=15
6 gråbrun sand med tegelkross, småsten och kalk
7 ”hål” kavitet i sektionen
8 gul sand
9 brunsvart sand m träkol och sot
10 beige sand
11 gulbeige sand (flygsand)
12 beige sand m lite tegel, ben och kalk
13 flygsand
14 kalkbruk 4=5=14=15
15 kalkbruk 4=5=14=15
16 beige sand
17 sand med tegel och kalk
18 ljus sand under kalklager
19 bränd träplanka
20 kalkbruk
21 kalkbruk (kalkbrukslager runt/över tegelmur schakt 2)
22 sand mellan 3 och 24
23 lager under kalklagret 21. Möjlig markyta
24 murkärna =k3
25 grundsten (=1)
26 lager med kalkbruk och tegelkross
27 lerlager med en del nedtryckta flata stenar. Möjligt golv
28 lager med sten, kalk och lite tegel.
29 nedgrävning vallgrav
30 gul sand med kalk och sot
31 gul sand rikligt med kalkbruk
32 gråbrun sand med kalk och tegel. Raseringslager?
33 ljus sand. Steril undergrund?
34 nedgrävning oklar funktion
35 nedgrävning oklar funktion fylld med 31
36 gulbrun sand
37 gulbrun sand skärs av 35
38 mörk sand. Steril undergrund?
39 kalklager (armering, grund)
40 mörkbrun sand

Fyndlista
Fnr Sakord Del Material Gods Beskrivning Ruta schakt Fyndomständigheter
0
0
Vikt i
g
Antal/fragm Övrigt
1 hästskosöm järn 2 k19 3 AVFÖRT
2 keramik buk keramik äldre rödgods 2 k30 8
3 keramik buk keramik äldre rödgods 2 k14 14
4 spik järn 2 k9 12
5 sten sten sandsten från schakt 1 1 lager 6 sektionsritning 1971 2
6 djurben ben 2 k6 201
7 djurben ben 2 OMRÖRT LAGER 198
8 oident järn järnklump. Bedömd som
geologisk
2 k31 12 AVFÖRT
9 djurben ben 2 k23 9
10 djurben ben i kalkbruket 2 k21 74
11 sten sten ex på sten från schakt 1
2,5 meters djup
12 sten sten sten från schakt 2 oklart
varför den sparats.
AVFÖRD
1 627 5
2 k40 1203 AVFÖRT
13 djurben ben 2 k40 65
14 järnslagg järn 2 OMRÖRT LAGER!!! 411
15 sten sten exempel sten schakt 1,
2,5 meters djup.. Möjligen
tuktad
1 271
16 järnslagg järn 2 k14 43
17 oident järn järnklumpar. Bedömda
som geologiska
2 OMRÖRT LAGER 33 AVFÖRT
18 spik järn 2 k6 79 3
19 djurben ben 2 k9 95
20 oident järn järnklump. Bedömd som
geologisk
2 k9 20 AVFÖRT
21 djurben ben 2 k6 6
22 keramik keramik äldre rödgods
resp. oglaserat
rödgods
1 skärva ä. Rödgods; 1
skärva oglaserat rödgods
23 tegel tegel fragm från schakt 1, 2,5
meters djup
24 spik järn 2 k14
LÖSFYND LÖSFYND 10 2
1 25
25 keramik keramik äldre rödgods 2 k30 3
26 djurben ben 2 k27 20
27 djurben ben 2 k31 20
28 keramik keramik oglaserat rödgods
2 k23 11
29 djurben ben 2 k26 2
30 djurben ben 2 k40 8
31 djurben ben 2 k9 63
32 nit järn 2 k23 23
31

Fnr Sakord Del Material Gods Beskrivning Ruta schakt Fyndomständigheter
33 djurben ben fiskkota 2 k36 1
32
Vikt i
g
Antal/fragm Övrigt
34 spik järn 2 k23 21 2
35 järnslagg järn 2 k23 6
36 keramik keramik äldre rödgods 2 k6 8
37 ten järn kraftigt korroderad
järnten ca 12x4 mm
2 k19 2 AVFÖRT
38 järnslagg järn 2 k14 16
39 kalkbruk kalk kalkbruksprov från
murkärnan under kollagret
2 15
40 kalkbruk? kalk sten med kalkbruk? från
schakt 1 2,5 meters djup 1 361

Ritningslista
Ritning 1: sektion mot norr schakt 2
Ritning 2: planritning byggnad schakt 2
Ritning 3: sektion mot väster schakt 2
Ritning 4: sektion och plan (del av schakt) schakt 1
Ritning 5: planritning schakt 2
Ritning 6: sektion 333 (mot norr) schakt 2
33

34
Radiocarbon determination
900BP
800BP
700BP
600BP
500BP
400BP
14 C
Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.9 Bronk Ramsey (2003); cub r:4 sd:12 prob usp[chron]
UGAMS : 660±25BP
68.2% probability
1290AD (22.4%) 1310AD
1350AD (45.8%) 1390AD
95.4% probability
1280AD (39.7%) 1330AD
1340AD (55.7%) 1400AD
1100CalAD 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD
Calibrated date

Regionmuseets rapportserie 2009
Kulturmiljö
1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008
2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007
3. Gamlegård – fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007
4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007
5. Täckarehuset – restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007
6. Gravarna i Askgården – i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 2002
7. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 2009
8. Ruveröds kvarn – rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008
9. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 2008
10. Hovdala slott huvudbyggnaden – dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn,
BAD, Kristina Nilén, 2007
11. Hovdala slott hus D – invändig restaurering av ”Noras fåfänga”, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén,
2007-2008
12. Krageholms mölla – i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007
13. Skånbergs mölla – renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007
14. Kvihusa 1:2 – åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007
15. Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2008
16. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 2008.
Förkortningar:
AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport
AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning
AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation
DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation