HomespottinG - Hem - Lunds Tekniska Högskola

Arkitekturhistoria
kort beskrivning av rådande stilar 1900-1920
Jugend
En period inom konst- och kulturhistorien som tidsmässigt är kort men som lämnat stora
avtryck är jugendperioden. Jugendstilen föddes i en tid då pompösa nystilar avlöst varandra
och världen stilmässigt och samhälleligt krävde en förändring. Man ville skapa nya ideal, nya
former och nya drömmar.
Jugend betyder på tyska "ungdom" och är den benämning stilen fick i Sverige. Namnet
kom från den tyska form- och arkitekturtidskriften "Die Jugend" som gavs ut i München från
1896. I Frankrike kallas stilen art nouveau och i Österrike lanserades den nya stilen av
Wiensecessionen som bestod av en grupp radikala konstnärer. Stilens inspirationskällor är
många, och jugend, art nouveau och Wiensecession är inte bara tre olika namn på en stil
utan innebär också tre olika slags uttryck. Den tyska, holländska och belgiska jugendstilen
karaktäriseras av sin dynamiska linjedekor med inspiration från växtriket. Art nouveau i
Frankrike hämtade också inspiration från naturen med sina organiska och blommiga former.
Wiensecessionen däremot, som även kallades kontrajugend, hade en starkt stiliserad dekor
grundad på geometriska former.
I Sverige fick stilen sitt genombrott på Stockholmsutställningen 1897, och gjorde sitt
intåg i de svenska hemmen kring sekelskiftet. De svenska arkitekterna och formgivarna
inspirerades från olika håll. Genomgående för svensk jugend var dock att den var lite mer
försiktig i uttrycket än sina utländska förebilder.
Nationalromantik
Nationalromantik var en stil som uppkom ungefär samtidigt som, men pågick något längre
än, jugendstilen i Sverige. Vissa ser de två stilarna som separata rörelser medan andra ser
svensk jugend som en beståndsdel i den svenska nationalromantiken. Säkert är att man från
sekelskiftet och de närmsta tio-tjugo åren framöver ofta blandade drag från båda stilarna i
samma byggnad, vanligtvis med en dominans av de nationalromantiska dragen. Liksom med
jugend ville man med nationalromantiken komma bort från det klassiska och traditionstyngda
stilimiterandet. Men istället för att försöka skapa något helt nytt blickade man bakåt för att
hitta ursprungliga, traditionella byggnadssätt och former. Det var en hyllning till gamla
kunskaper, hantverk och traditioner liksom till den svenska naturen. Carl Larssons ”Ett Hem”
och Svenska Allmogehem spelade stor roll som idéspridare för villabebyggelsen.
Ett antal arkitekter började också på 1910-talet argumentera för att stilen istället skulle
kallas nationalrealism, vilket idag är än lika vanlig beteckning som nationalromantik.
Anledningen till detta är att arkitekterna under denna period började intressera sig för
byggnadsteknik och sociala frågor, vilket resulterade byggnader präglade av en viss realism
– goda planlösningar, enkla, solida konstruktioner och en känsla av vad som uppskattades
av folket.
Villa Alsvik
Som sagt tidigare var det vanligt att hus byggda under 1910-talet innehöll både drag från
jugend (J) och nationalromantik (NR). Detta gäller även för Villa Alsvik. Nedan följer några
tidstypiska drag som kan hittas på villan. Först ska bara nämnas något som får villan att stå
ut och skilja sig från övriga hus byggda under samma tid, nämligen husets form. Då huset är
byggt på den gamla kyrkogrunden har det fått en mer kvadratisk form än den för villor
normalt mer rektangulära, vilket påverkar husets uttryck mycket. Villan får annorlunda
proportioner, vilket att den skiljer sig från många hus byggda under samma tid.
115