1-16 Matkultur - Martha

Finlandssvenska Matkulturdagen
KRYDDÖRTER
ger maten smak och doft

Text: Nina Söderberg
Foto: Mia Svartström
Keramik: Karin Gottberg-Ek
Textilier: Kaja Lindberg
Layout: Edward Holmberg
© Marthaförbundet 2003
Finlands svenska Marthaförbund r.f.
Lönnrotsgatan 3 A 7, 00120 Helsingfors
Tfn 09-696 2250, fax 09-680 1188
e-post: martha@marthaforbundet.fi
www.marthaforbundet.fi

En doftande bukett av kryddörter, varsågod! Basilika, salvia,
koriander, dragon, citronmeliss, körvel, timjan, mejram, mynta
och rosmarin – det låter poetiskt, doftar aromatiskt och väcker
vår lust till spännande kulinariska experiment.
KRYDDÖRTERNAS
VÄLDOFTANDE VÄRLD
Färska kryddörter förgyller matlagningen. De innehåller
också eteriska oljor, antioxidanter och andra ämnen som
förhindrar bakterier och virus från att frodas. De har sedan
urminnes tider använts både som ett doftande och
välsmakande tillskott i matlagningen och som medicinalväxter.
Den dekorativa ”hjärtansfröjden”, citronmelissen, ansågs
förr i tiden ge livskraften tillbaka och lindra hjärtoch
nervbesvär. Den aromatiska dragonen skyddade mot
drakar och ormbett. Myskdoftande koriander, ”kinesisk persilja”
drev vägglössen på flykten och används än i dag
flitigt i matlagningen i Asien. Mejram betraktades som
en lyckobringande ört och användes redan i forntidens
Egypten. Myntan hämtades under medeltiden till Norden
av läkedomskunniga munkar, som ansåg att den var bra
för matsmältningen, motverkade väderspänningar och illamående
samt botade huvudvärk och förkylningar.
Förutom att kryddörter av tradition har ansetts ha en
välgörande verkan på hälsan är de framför allt vackra och
Kryddörter
finfördelar man
lämpligast med en
sax eller med en
vass kniv.
ger smak och arom åt maten – välkommen med på kreativa
strövtåg i kryddörternas väldoftande värld!
Kryddörter – bakgrund och historia
Många kryddörter, som vi idag använder mest som kryddor,
användes tidigare som medicinalväxter. Kryddörternas
medicinska egenskaper har ansetts lindra både fysiskt och
psykiskt lidande. Under medeltiden spreds bruket att använda
kryddörter från Medelhavsområdet till Skandinavien
genom munkarnas medicinalväxtträdgårdar i klostren.
Tidigare måste man dölja matens förskämda smak
med kraftig användning av salt och peppar. Då förvaringen
och konserveringen av livsmedlen utvecklades ville
man gärna ge anrättningarna en frisk smak och som allting
nytt spreds även bruket att använda kryddörter från
fint folk till allmoge.
Idag förbrukar finländarna årligen 160 g kryddörter per
person. De två vanligaste kryddörterna är dill och persilja.
På tredje plats kommer basilika, vars användning
har ökat tack vare god tillgänglighet.
Användning av färska kryddörter förgyller den vardagliga
matlagningen. Örternas smak och egenskaper beror
på de eteriska oljor som de innehåller. Då man kryddar
maten med örter kan man minska på saltanvändningen,
eftersom örterna ger maten mycket smak. Kryddörterna
är vackra, doftar gott och ger god arom åt maträtterna.
Ytterligare innehåller de flera hälsofrämjande ämnen, bl.a.
antioxidanter, K-vitamin och små mängder steroler, som
sänker kolesterolvärdet, samt innehåller ämnen som ansetts
förhindra bakterier och virus från att fungera. De
eteriska beståndsdelarna i kryddörter anses underlätta
t.ex. symptom vid infektioner i luftvägarna.
Användning och förvaring
Alla gånger har man kanske inte tillgång till färska örter.
Det går bra att använda sig av torkade örter. Tumregeln
är att en tesked torkade örter motsvarar drygt en matsked
färska örter. Kryddörter finfördelar man lämpligast
med en sax eller med en vass kniv.
Hemma kan man förvara färska örter i en kruka eller i
3

4
ett vattenglas. Örter tycker om fukt och man kan alltid
ha vatten på botten av krukan eller i glaset. Det är inte
nödvändigt att avlägsna plastemballaget genast, eftersom
det skyddar örten från att avdunsta fukt. De flesta
örter kan man förvara i kylskåp, men basilika och
citronmeliss är känsliga för kyla och trivs bäst i rumstemperatur.
Torkning och infrysning
av kryddörter
Kryddörter skall torka så snabbt som möjligt. Om man har
örter i trädgården skall man skörda dem på förmiddagen,
inte på morgonen, då örterna ännu är fyllda av nattens
dagg. Örterna skall torka i små buketter upp och ned på
en mörk och luftig plats. När bladen torkat och är spröda
skall man lossa bladen från stjälkarna och förvara dem i
en burk med lock.
Det går också bra att frysa in örter. Timjan, rosmarin,
körvel, dragon, mejram och oregano kan finfördelas och
packas i en låda avsedd för isbitar, som sedan fylls med
buljong eller vatten. När isbitarna med örterna är frysta
lägger man dem i plastpåsar. Isbitarna kan man sedan
senare använda i matlagningen. Basilika kan frysas i hela
kvistar och salviabladen kan frysas hela i plastpåsar.
Citronmeliss
(Melissa officinális)
Citronmeliss är en mångsidig ört. Den är mycket populär
eftersom den är dekorativ, men den ger också en behaglig
citronsmak åt maträtter. Under antiken användes
citronmeliss i drycker för att ge livskraften tillbaka. De
gamla grekerna krossade bladen för att bota orm- och
hundbett, medan romarna och araberna använde
citronmeliss som hjärtmedicin och som ört för den mentala
hälsan. Citronmeliss brukar kallas för hjärtansfröjd -
te på citronmelissblad lugnar enligt folktron hjärtat och
nerverna.
Den del som används av citronmeliss är bladen och de
skall helst användas som färska. Bladen kan användas i
te, i bål eller i en kanna isvatten – dekorativt och gott!
Bladen lämpar sig till dekoration av desserter, men kan
också strimlas fint och blandas i såser som serveras till
fisk. Citronmeliss kan smaksätta gräddfilssåser, färskostar
och salladsdressingar. Pröva med citronmeliss i fruktsallader
och smaksätt följande gång mjödet till första
maj med citronmeliss. Hela blad kan frysas in i istärningar
och användas efter hand. Hela kvistar kan användas i
blomuppsättningar med t.ex. rosor. Torkade blad kan användas
i potpurri.
Citronmeliss.
Dragon
(Artemisia dracunculus)
Namnet dragon härstammar troligtvis från det latinska
dracunculus. Historiskt sett har dragonkvistar gett skydd
för ormbett och drakar enligt den romerske författaren
Plinius. Färsk dragon i kruka hittar man av två sorter,
rysk och fransk dragon. Rysk dragon, som har sitt ursprung
i Sibirien, är vanligare i trädgårdar och den är

frodigare än fransk dragon. Fransk dragon, som troligtvis
har sitt ursprung i södra Europa, har finare arom och
fylligare smak. Båda går att använda som kryddört. Rysk
dragon är starkt aromatisk och en aning besk i smaken.
Enligt folktron anses dragon aptitretande och lär befrämja
matsmältningen. Kryddörten ingår som en beståndsdel
i kryddblandningen ”fines herbes” med körvel,
persilja och gräslök. Av dragon skall man använda bara
bladen. Kryddörten är bäst som färsk, eftersom aromen
är starkast då och för förvaring rekommenderas frysning.
Dragonblad, färska eller torkade, passar bra med kyckling,
grönsaker, ägg och fisk. Kryddörten ger även god
smak åt vilt- och lammrätter. I béarnaisesås är dragonbladen
en klassisk smaksättare. Dessutom får man en god
salladsvinäger om man lägger en kvist dragon i en flaska
med vinäger.
Koriander
(Coriandrum sativum)
Koriander är en gammal känd krydda och har odlats sedan
urminnes tider. Namnet koriander kommer från ett
grekiskt ord för vägglus, koris, och syftar antagligen på
kryddörtens egendomliga doft. Korianderfrön, de torkade
frukterna, ingår i kryddblandningen curry. De färska, en
aning beska och myskdoftande korianderbladen har hos
oss använts ganska lite. I asiatisk matlagning används
korianderblad lika flitigt som vi använder persilja.
Korianderblad kallas för kinesisk persilja och dess mexikanska
namn är cilantro. Kryddörten används även i sydeuropeisk
matlagning.
Korianderbladen skall tillsättas i eller strös över färdiga
rätter, eftersom aromen försvinner vid lång upphettning.
Torkning av korianderblad är inte att rekommendera,
eftersom smaken förändras vid torkning. Däremot
kan man gärna frysa färska korianderblad.
I Egypten har man använt korianderfrön i vinet för att
bli berusad. Koriander har även använts i mediciner och
man har konserverat kött i vinäger smaksatt med
korianderfrön. I sagosamlingen ”Tusen och en natt” nämns
koriander som en ört för kärleken. Inom folktron anses
koriander stärka magen och hjärtat. Dessutom har man
5

6
ansett att frön och blad kan stärka urinvägarna och motverka
urinvägsinfektioner.
Körvel
(Anthriscus cerefolium)
Det finns två olika sorters kryddörter som kallas körvel,
dansk och spansk körvel. Den spanska körveln är en storvuxen
växt vars blad kan användas till dekoration. Den
kryddört som finns tillgänglig i handeln i kruka är dansk
körvel. Dansk körvel är släkt med persilja, men de vackra
bladen är sprödare och ljusare gröna till färgen. Körvel
doftar aromatiskt, nästan sött och smaken påminner svagt
om anis.
Med körvel kan man smaksätta rätter med svamp, ägg
och fisk samt skaldjur och ost. Körvel kan ersätta persilja
eller användas tillsammans med persilja. I färsk form kan
körvel användas i stora mängder eftersom den har en
mild egensmak. I varma rätter skall man tillsätta körvel
just innan rätten serveras p.g.a. dess sprödhet. Körvel
fördjupar smaken i andra kryddörter och ingår i
kryddblandningen ”fines herbes” tillsammans med persilja,
dragon och gräslök.
Enligt folktron har körvel många medicinska effekter.
Körvel har använts i fastedrycker och i svettdrivande te.
Kryddörten anses blodrenande och har förmåga att sänka
blodtrycket. Dessutom kan körvel verka aptitretande och
stimulera matsmältningen.
Mejram
(Majorana hortensis)
Mejram, örten med de små gråa bladen, har sitt ursprung
i norra Afrika och sydvästra Asien. Mejram har använts
redan i det forntida Egypten som offergåva vid religiösa
ceremonier. Under antiken fungerade mejram som en symbol
för hedern och ansågs lyckobringande. Enligt folktron
är kryddörtens välgörande effekter många. Mejram
verkar kramplösande och smärtlindrande samt anses kunna
lindra nervös huvudvärk och sömnlöshet. Ytterligare kan
man behandla förkylningar med hjälp av mejram i te eller
vid inhalation.
Mejram har använts mycket i skandinavisk, tysk och
österrikisk matlagning. Mejram, som har en fin, sötaktig
och frisk arom, är släkt med oregano och man kan ersätta
kryddorna med varandra. Torkad mejram har en intensivare
smak än den färska. Då man använder torkad mejram
skall man tillsätta kryddörten i ett tidigt skede så att
aromerna får komma till sin rätt. Mejram är en klassisk
krydda i kålrätter (t.ex. kåldolmar) och ärtsoppa. Dessutom
passar mejram med många grönsaker, speciellt bra
med tomat.
Mynta
(Mentha spicata, Mentha piperita)
Enligt den grekiska mytologin var Mintha eller Mentha en
grekisk nymf, som förförde den underjordiska guden Hades.
Hades hustru blev vansinnigt svartsjuk, kastade den unga
skönheten på marken och trampade ihjäl henne. Kort efteråt
växte en ört upp ur samma plats där den unga nymfen
blivit ihjältrampad.
Körvel.

Släktet mynta består av väldigt många olika varianter.
De som används mest är grönmynta och pepparmynta och
de härstammar från området kring Medelhavet. Under
medeltiden kom kryddörten till Norden med munkarna.
Mynta tros underlätta matsmältningen, motverka väderspänningar
och illamående samt bota huvudvärk och
förkylningar. Båda kryddörternas blad kan användas som
färska eller som torkade. Grönmynta används som klassisk
krydda till sås som serveras med lammstek. Dess-
utom är grönmynta gott i te och vackert i bål eller i en
kanna vatten.
Av pepparmynta pressas pepparmyntsolja, som är en
populär smaksättning i sötsaker och tuggummi. Bladen av
pepparmynta kan användas som smaksättning i vilt-, fiskeller
lammrätter och i sallader och med frukt. Pepparmynta
används också till te. Det lönar sig inte att dricka
pepparmyntste på kvällen, eftersom det anses ha en uppiggande
verkan.
Rosmarin
(Rosmarinus officinális)
Rosmarin härstammar från medelhavsländerna. Kryddörten
fick sitt namn av den gamle romaren Plinius, som menade
att örten växer så nära stranden att skummet (ros)
från havet (mare) stänker över den. Rosmarin, som fungerat
mera som medicin än krydda, lär ha kunnat bota en
mängd olika åkommor. Rosmarin ansågs stärka minnet
och därför bar forntidens grekiska studenter rosmarinkransar
på huvudet under sina tentamina. Rosmarin lär
enligt folktron ha kunnat bl.a. bota darrningar och magsår
samt gulsot och hosta. Ytterligare ansågs rosmarin
ha effekter som verkade gynsamt på hjärtat, stärka blodcirkulationen,
stimulera matsmältningen och nervsystemet.
Den del av rosmarin som används är bladen. Rosmarin
har en kraftig men frisk, kryddig och tallbarrsliknande
smak. P.g.a. den kraftiga smaken skall man använda rosmarin
sparsamt. Rosmarin passar bra med lamm-, kyckling-
och vilträtter. Dessutom är den en lämplig krydda
för griskött, grönsaker och baljväxter. För att sprida ljuvliga
medelhavsdofter i trädgården på grillpartyt kan man
lägga några rosmarinkvistar på grillglöden.
Salvia, mejram, rosmarin och timjan.
7

8
Salvia
(Salvia officinális)
Namnet salvia härstammar från det latinska salvare som
betyder frälsa. Salvia har alltid varit en viktig medicinalväxt
och har sitt ursprung i området runt Medelhavet.
Bladen har en intensiv kryddsmak och det är viktigt att
använda salvia försiktigt, så att det inte plötsligt blir för
mycket av det goda. Som örtmedicin har salvia ansetts
underlätta smältningen av tung och fet mat. Därför har
salviate använts vid matsmältningsbesvär, men också vid
oro och svettning. Salvia har ansetts kunna ha en hämmande
verkan på mjölkproduktionen och därför kan den
inte rekommenderas åt ammande mödrar. Ytterligare kan
salvia användas i gurgelvatten vid halsont.
Av salvia används de färska eller torkade bladen. Sedan
gammalt har man använt salvia som kryddört i fyllningar
och i korvsmet. Salvia kan späckas i kött, passar
bra med fett kött, eller kan läggas in under skinnet på
fågel som skall stekas. Dessutom passar salvia med ost,
pasta och ris.
Timjan
(Thymus vulgaris)
Timjan har sitt ursprung i det grekiska ordet thymiama,
som betyder rökelse. Kryddörten med de små rödaktiga
bladen växer vild vid Medelhavet och sprider den aromatiska
och kryddiga doften. Timjan innehåller thymol, som
är ett antiseptiskt ämne som används i hostmediciner av
läkemedelsindustrin. Dessutom stimulerar timjan enligt
folktron matsmältningen, löser upp kramp och lär kunna
lindra melankoli då man tillsätter timjan i öl.
Torkad timjan kan användas speciellt i långsamt kokande
rätter som t.ex. grytor, buljonger och såser. Timjan
passar bra tillsammans med kött, fågel, svamp, lök och
bönor. Kryddörten förekommer ofta som en beståndsdel i
franska kryddbuketter. Då man använder hela kvistar timjan,
i exempelvis en gryta, skall man komma ihåg att
avlägsna kvistarna före servering.

Hemmakryddad vinäger med örter, ört- och vitlöksost och foccasiabröd.
Bondost med örter
1 l hushållssurmjölk
3 l helmjölk
3 ägg
1 msk salt
1 brk kvarg
1 dl finhackade färska örter (körvel,
basilika, dragon, timjan,
rosmarin m.m.)
1. Låt den oöppnade hushållssurmjölken
stå i rumstemperatur över natten.
2. Hetta upp mjölken följande dag gärna
i en teflonkastrull. Tillsätt saltet.
3. Vispa samman surmjölken med äggen
och tillsätt detta i den sjudande
mjölken.
4. Låt blandningen koka upp, lyft sedan
kastrullen från plattan och lägg locket
över.
5. Låt osten skära sig från vasslan, ca
30 min.
6. Tag upp osten med hålslev, tillsätt
kvarg och smaksätt med örter.
7. Sätt osten i en ostform beklädd med
en silduk. Lägg en lätt tyngd över och
låt osten stå i kylskåp till följande dag.
Timjan- och basilikamarinerade
oliver
300 g oliver
1 dl olivolja
1 1/2 msk färsk timjan
1 1/2 msk färsk basilika
2 klyftor vitlök
1. Häll lagen av oliverna och lägg
dem i en skål.
2. Blanda ner olivolja, hackade örtkryddor
och pressad vitlök.
3. Rör om och täck med plastfilm.
Förvara oliverna svalt och servera följande
dag.
Bondost
med örter.
Hemmakryddad
vinäger med örter
Lägg en färsk kryddkvist dragon,
rosmarin eller timjan i en ren
flaska. Tillsätt eventuellt ett par
klyftor vitlök. Häll vitvins- eller
äppelcidervinäger över och låt
vinägern stå och dra ett par veckor.
Använd vinägern t.ex. i salladsdressingar
eller ge bort som gåva.
En behändig sås som kan serveras
till det mesta. Enkelt och
gott!
9

10
Ört- och vitlökssås
100 g färskost (naturell)
2 dl creme fraiche (lätt)
1 dl hackade, färska örter
2 vitlöksklyftor, pressade
1/2 tsk salt
1. Rör ost och creme fraiche smidigt.
2. Blanda ned hackade örter och pressade
vitlöksklyftor.
3. Smaka av med salt.
Snabb örtost
Strömmingsflundror fyllda med mynta och dill
(4 portioner)
600 g strömmingsfiléer
1 tsk salt
vit- eller svartpeppar
1/2 dl finhackad (färsk) mynta
1/2 dl finhackad dill
1 dl rågmjöl
smör
1 brk kvarg
1 dl finhackade, färska
örter (körvel, citronmeliss,
basilika)
salt, svartpeppar
1 tsk socker
1 pressad vitlöksklyfta
1. Blanda samman alla ingredienser
och servera på bröd som färskost.
1. Lägg strömmingsfiléerna med
skinnsidan neråt på smör- eller bakplåtspapper.
Krydda med salt och peppar.
2. Lägg fyllning, mynta och dill, på
halva antalet filéer och lägg sedan
Snabb
örtost.
ihop strömmingarna två och två till
flundror.
3. Vänd dem i paneringen. Stek med
smör i panna (3–4 min./sida) eller i
ugn, 225°C ca 10 min. Servera med
smetanasås, kokt potatis och råkost.

Snabb wok med savoykål
(4 portioner)
Ca 500g skinka eller gris
yttre filé
2 msk olja
1 tsk salt
1/2 tsk svartpeppar
1 rödlök
ca 1/2 huvud savoykål
1 tsk kummin
36 äpple
1 dl äppeljuice
sojasås, farinsocker
1 1/2 msk färsk mejram
Fyllda champinjonhattar
10 st stora champinjoner
Fyllning:
150 g färskost, naturell
färsk mejram, basilika
1/2 tsk salt
1/2 tsk peppar
1 påse bacon
1. Tvätta champinjonerna. Vrid bort
fötterna så att hattarna hålls hela.
Hacka svampfötterna fint.
2. Blanda svamphacket med färskost
och smaksätt med finhackad mejram
och basilika samt salt och peppar.
3. Fyll hattarna med ostblandningen
och linda bacon runt hattarna så att
fyllningen syns.
4. Gratinera i 250°C ca 15 min. Dekorera
med färsk mejram.
1. Strimla köttet och bryn det i olja i en
wok- eller stekpanna med höga kanter.
2. Krydda med salt och peppar.
3. Skala och klyfta löken. Skär bort den grova
nerven och strimla kålen fint.
4. Tillsätt lök, kål och kummin i woken och
fräs allting tills det mjuknar.
5. Tärna äpplena (lämna skalet på om äpplena
är inhemska), tillsätt dem och äppeljuice.
6. Smaka av med sojasås och farinsocker.
Blanda till sist ner hackad färsk mejram.
Fransk löksoppa med
timjan och rosmarin
(4 portioner)
ca 500 g gul lök
350 g fänkål
1 grön och röd paprika
1 1/2 l vatten
2 tärningar grönsaksbuljong
1 lagerblad
1 msk färsk timjan
1 msk färsk rosmarin
1 tsk salt
1 tsk socker
svartpeppar
4 skivor rostbröd
150 g riven ost
1. Ansa och strimla lök och fänkål. Skär
paprikan i 4 delar och avlägsna
kärnhuset. Placera ingredienserna på
en plåt försedd med bakplåtspapper.
Rosta i ugnen, 225°C 15–20 min. tills
grönsakerna fått en aning färg. Riv bort
paprikans skal och strimla paprikan.
2. Upphetta vattnet och tillsätt grönsakerna,
buljongen och kryddorna. Koka
under lock på svag värme ca 30 min.
3. Servera soppan med rostade brödtärningar
och riven ost. Soppan kan
också gratineras omedelbart före serveringen
i ugnssäker gryta eller portionsskålar.
Lägg då i rostade brödskivor,
hela eller skurna i tärningar och
strö över osten. Gratinera i 250°C ca
10 min.
Arom- eller kryddsmör kan varieras i
det oändliga och kan serveras till grillat
kött eller fisk samt till kokta eller rostade
grönsaker. Följande är gott till
grillad fisk:
Aromsmör
100 g smör eller margarin
5 kvistar färsk citronmeliss
5 kvistar färsk basilika
2 msk hackad gräslök
salt, peppar
1. Rör smöret mjukt.
2. Finhacka alla örter och tillsätt dem.
Smaksätt med salt och peppar.
11

12
Grönsaksbröd med örter
(2 st)
50 g jäst
5 dl vatten
2 msk olja
2 tsk salt
2 msk sirap
3 dl grahamsmjöl
ca 10 dl vetemjöl
Fyllning:
2 morötter
2 gula lökar
2 msk olivolja
ca 3/4 dl hackade, färska
örtkryddor (körvel,
timjan, dragon)
1/2 tsk salt
1. Värm vattnet fingerljummet, 37°C.
Smula jästen i en bunke och häll vattnet
över. Rör så att jästen löser sig.
2. Tillsätt olja, salt, sirap och grahamsmjöl.
Arbeta in det mesta av vetemjölet.
3. Jäs degen under bakduk ca 45 min.
4. Gör fyllningen under tiden. Skala
morötter och lök. Riv dem grovt på
rivjärnets grövsta bett och fräs dem
mjuka i olja. Rör i hackade örter och
salt.
Foccasia – kryddiga bröd
med oliver
(12 st portionsbröd)
2 1/2 dl ljummet vatten
1/2 pkt jäst
1 1/2 dl urkärnade svarta eller
gröna oliver
2 msk blandade färska örter
(t.ex. rosmarin, timjan
och oregano)
1 msk olja
1 tsk salt
6–7 dl vetemjöl
2 msk olivolja till pensling
1. Värm vattnet fingervarmt, 37°C.
Hacka oliverna grovt och finfördela
örterna.
2. Lös jästen i vattnet. Tillsätt olja,
5. Sätt ugnen på 275°C. Arbeta degen
på bakbordet och dela den i två
delar. Kavla ut degen till en avlång,
1/2 cm tjock kaka.
6. Strö över fyllningen och rulla ihop.
Forma till runda kransar och låt jäsa
på plåt med bakplåtspapper, ca 20
min.
7. Gör några snitt i degen och grädda
i nedre delen av ugnen ca 10 min.
Stäng av ugnen och grädda 30 min
till i eftervärmen.
Foccasiabröd.
salt, oliver, örter och vetemjöl. Arbeta
till en smidig deg. Jäs degen
övertäckt ca 30 min.
3. Ta upp degen på mjölat bakbord
och dela den i 12 bitar. Kavla ut varje
bit till en rundel, ca 1 cm tjock. Lägg
dem på plåt försedd med bakplåtspapper
och låt jäsa ytterligare 15
min.
4. Sätt ugnen på 250°C. Låt bröden
jäsa ytterligare 15 min.
5. Pricka bröden med gaffel och
pensla med olivolja.
6. Grädda i mitten av ugnen ca 10
min.
Örtslungad potatis
potatis, färska örter och smör
1. Skala potatis (helst nypotatis) och
koka.
2. Häll av kokvattnet och lägg i en
smörklick samt finhackade färska örter.
Skaka runt så att örterna fördelas
över potatisen.
Kycklingspett.

Smetanasås
1 brk smetana
1 dl yoghurt, naturell
1 dl kapris
1 msk hackad mynta
1 msk hackad dill
1–2 tsk honung
1. Blanda alla ingredienser till såsen.
Servera.
Melonsallad med sockerlag smaksatt med mynta
(Ca 6 portioner)
Ca 800g vattenmelon
Ca 600g cantaloupmelon
Sockerlag:
1 1/2 dl vatten
1 dl pressad apelsinsaft
3 msk honung
1/2 dl socker
1/2 dl hackad, färsk mynta
1/2 vaniljstång, snittad
1. Blanda ingredienserna till lagen i en kastrull. Koka upp
och låt svalna. Ta upp och skrapa ur vaniljstången i lagen.
2. Skär melonköttet i tärningar eller gör eventuellt kulor.
3. Blanda frukten med lagen. Dekorera med hela myntablad
och servera.
Kycklingspett med koriander och mynta
(4 portioner)
400 g kycklingfilé
8–10
Marinad:
trä- eller metallspett
1 dl yoghurt, naturell
2 msk olja
1 msk pressad citron
3 vitlöksklyftor, pressade
2 tsk färsk, riven ingefära
2 finhackade röda spanska
pepparfrukter
2 tsk garam masala (indisk krydda)
1 tsk salt
Yoghurtsås:
3 dl yoghurt, naturell
1 msk pressad citron
1/2 dl finhackad koriander
1/2 dl finhackad mynta
2 tsk färsk, riven ingefära
1 tsk garam masala
1/2 krm cayennepeppar
2 krm salt
1/2 tsk socker
1. Skär kycklingfiléerna i ca 2 cm stora bitar. Blanda dem i en
skål med ingredienserna till marinaden. Låt marinera åtminstone
i 4 timmar.
2. Blanda alla ingredienser till yoghurtsåsen och förvara den
i kylskåpet.
3. Värm ugnen till 225°C. Trä upp kycklingbitarna på spett
och lägg dem i en ugnssäker form. Stek dem i övre delen av
ugnen ca 20 min.
4. Servera spetten med yoghurtsåsen, kokt ris, rödlöksringar,
citronklyftor och eventuellt platta naanbröd (indiska bröd).
13

14
Ugnsäpplen med rosmarin
4 äpplen
30 g rumsvarmt smör
3/4 dl farinsocker
2 tsk finhackad färsk
rosmarin
rivet skal av 1 tvättad apelsin
1 dl pressad apelsinsaft
1. Sätt ugnen på 225°C. Tvätta äpplena
och kärna ur dem med äppelborr.
2. Rispa försiktigt skalet runt om i
spiral med en kniv så skrynklar det
sig inte i ugnen. Ställ äpplena i en
smord ugnsform.
3. Rör ihop smör, farinsocker, rosmarin
och apelsinskal. Fyll hålen i äpplena
med blandningen.
4. Häll över pressad apelsinsaft och
grädda i ugnen tills de känns mjuka
(ca 35 min). Servera med vaniljglass
eller –sås.
Rostade grönsaker
(4 portioner)
5 potatisar
2 lökar, gula eller röda
2 morötter
1 squash
2 paprikor, röda
3 msk olivolja
1 pressad vitlök
1 tsk salt
1/2 dl hackade färska örter
(t.ex. timjan, basilika,
rosmarin)
1. Sätt ugnen på 225°C. Tvätta potatisen
väl, skala lök och morötter. Ansa
squashen och paprikorna.
2. Skär i klyftor eller bitar och lägg
allting på ett bakplåtspapper på en
plåt.
3. Pressa vitlök i olivolja och pensla
ingredienserna. Salta.
4. Stek mitt i ugnen ca 30 min. Strö
över örterna.
Se bild på bakpärmen!
Gratinerade hallon
med mynta
400 g djupfrysta hallon
2 dl creme fraiche
2 msk råsocker
1 apelsin
1/2 dl hackad, färsk mynta
2 msk råsocker
1. Sätt ugnen på 250°C. Lägg hallon
i 4 ugnssäkra formar (alternativt i en
stor form).
2. Bred över creme fraiche och strö
över socker. Gratinera i övre delen av
ugnen ca 10 min.
3. Tvätta apelsinen och riv skalet.
Blanda skal, mynta och socker.
4. Strö apelsinsockret över de färdiga
bären. Servera med en god vaniljglass.

Höstgryta med rotsaker
och salvia
(Ca 6 portioner)
3/4 kg älgstek eller motsvarande mängd stek
av nötkött
2 msk vetemjöl
1 1/2 tsk salt
1/2 tsk svartpeppar
1/2 tsk senapspulver
250 g champinjoner eller skogssvamp
100 g rotselleri
1 palsternacka
1 morot
1–2 msk smör
2 dl köttbuljong
2 dl matlagningsgrädde
1 msk vinbärsgelé
1 msk finhackad, färsk salvia
1. Putsa köttet och skär det i tärningar. Blanda mjöl,
salt, peppar och senapspulver i en plastpåse.
2. Lägg köttet i påsen och blanda om. Låt köttets yta
torka en aning. Skär champinjonerna i mindre bitar.
Skala och strimla rotsakerna.
3. Bryn fettet i gryta och bryn alla ingredienser skilt
för sig. Först köttet, sedan champinjonerna och till
sist rotsakerna. Lägg köttet tillbaka i grytan och tillsätt
buljong. Badda på svag värme tills köttet känns
mört.
4. Tillsätt rotsaker, champinjoner, matlagningsgrädde,
gelé och salvia. Låt badda en stund till, avsmaka och
servera med t.ex. pressad potatis.
Kryddiga köttbullar med dip
(ca 30 små köttbullar)
200 g malet kött av nöt
300 g malet kött av lamm
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
1 ägg
1/2 dl hackad koriander
1/2 dl hackad persilja
1 tsk färsk rosmarin
2 msk pinjenötter, hackade
1 tsk spiskummin
1 tsk salt
margarin, olja
Dip:
2 dl matlagningsyoghurt
1 liten gurka
1 vitlöksklyfta
salt, peppar
1. Hacka löken och pressa vitlöken. Rör samman ingredienserna
till färsen och arbeta den en stund. Forma till små
avlånga bullar.
2. Stek bullarna i hälften margarin och hälften olja.
3. Riv gurkan grovt på rivjärn. Låt vätskan rinna av en stund
på ett hushållspapper. Blanda gurkan med yoghurten. Pressa
i vitlöken och smaka av med salt och peppar. Servera köttbullarna
med dippen.
Gratinerade crêpes
1 ägg
5 dl mjölk
2 1/2 dl vetemjöl
1 msk socker
1/2 tsk salt
25 g margarin (smält)
ca 400 g färska trattkantareller
1 lök, finfördelad
25 g margarin
1/2 dl vetemjöl
2 dl matlagningsgrädde
3 dl mjölk
1 1/2 msk färsk körvel
svartpeppar, salt
riven ost
1. Vispa samman ägg, mjölk, de torra ingredienserna och
det smälta margarinet. Låt smeten svälla 30 min. Stek sedan
stora crêpes.
2. Finfördela svamparna och löken. Stek i margarin tills all
vätska har avdunstat. Strö över mjöl och blanda om. Tillsätt
grädde och mjölk och låt koka på svag värme. Krydda.
3. Fyll crêpes med svampstuvning och rulla ihop. Placera i
en ugnsform och strö över riven ost. Gratinera i 200ºC, ca
15 min. Dekorera anrättningen med färsk körvel.
15

Finlands svenska Marthaförbund r.f.
Lönnrotsgatan 3 A 7, 00120 Helsingfors
Tfn 09-696 2250, fax 09-680 1188
e-post: martha@marthaforbundet.fi
www.marthaforbundet.fi