Så sätts spannmåls- priserna SIDAN 6 Spelet om ... - Lantmännen

EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ WWW.LANTMANNEN.COM NR 3 | 2011 

Så sätts 

spannmålspriserna 

SIDAN 6 

Kredithandläggarens 

vardag SIDAN 4 

Spelet om 

etanolen SIDAN 12 

En historisk 

stämmaSIDAN 

14–15 

Glutenfri 

Stipendiater 

odling 

av havre 8 

som 

satsar 16 

LEDAREN 

Hela koncernen 

bidrar till 

ägarnyttan 

SIDAN 2

2 

SIGNERAT 

REDAKTION 

Grodden, Lantmännen, 205 03 Malmö 

Tel växel: 040-22 54 00 

grodden@lantmannen.com 

CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström 

Tel: 08-657 42 31 

anna.carlstrom@lantmannen.com 

REDAKTÖR: Helena Holmkrantz 

Tel: 040-22 53 98 

helena.holmkrantz@lantmannen.com 

LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango 

OMSLAGSBILD 

Två voteringar blev det under årets föreningsstämma 

i Stockholm. Bild: Johan Olsson 

UPPLAGA 

Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning 

till ägarna. Lantmännens medlemmar 

(ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan 

är cirka 48 000 exemplar. Tidningen utkommer 

med 6 nummer per år. 

TRYCKERI: V-Tab i Västerås 

DISTRIBUTION 

Tidningen distribueras som posttidning B 

till ägarna. Den distribueras även internt inom 

Lantmännen. 

ADRESSÄNDRING 

Medlemmar: Meddela kundregistret. 

Tel 0171-267 05 

Kundregister.ssc@lantmannen.com 

Övriga: Kontakta redaktören 

ANNONSBOKNING 

Ardeo Media AB 

Kontaktperson: David Lundström 

E-post: david.lundstrom@ardeo.se 

Telefon: 040-16 54 80 

ANNONSMATERIAL 

Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till 

Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 

300 dpi 

ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER 

FORMAT MÅTT (MM) PRIS 

1/1 sida (sista sidan) 

+3 mm utfall åt sidorna 

250x320 20 500:- 

1/1 sida (insida) 225x320 18 500:- 

1/2 sida (stående) 106x320 10 500:- 

1/2 sida (liggande) 225x155 10 500:- 

1/4 sida (stående) 106x155 5 600:- 


1/8 sida (stående) 49x155 3 100:- 


Moms tillkommer på samtliga priser. 

Priserna ovan baseras på färdigt material, 

enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. 

UTGIVNING GRODDEN 2011 

Nr Utgivning Annons Deadline Deadline 

vecka bokning text/bild annonssenast 

material 

4 v 26 7/6 7/6 14/6 

5 v 38 26/8 26/8 2/9 

6 v 48 8/11 8/11 15/11 

BILAGOR 

För bokning av bilagor, kontakta redaktören 

Telefon 040-22 53 98 

Enkel A4 80 öre/ex 

Dubbel A4 90 öre/ex 

Enkel A3 90 öre/ex 

Urval av adresser 500 kr 

Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa 

minst 5 dagar före tryck 

Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom 

livsmedel, energi, maskin och lantbruk. Exempel på 

Lantmännens varumärken är Axa, GoGreen, Gooh, Hatting, 

Kronfågel och Kungsörnen. Lantmännen ägs av drygt 

36000 svenska lantbrukare, har fler än 10 000 anställda, 

är verksamt i 18 länder och omsätter 35 miljarder kronor. 

Lantmännen har verksamhet i hela förädlingskedjan – från 

jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.com och 

www.lantmannen.se 

Grodden | Nr 3 | 2011 

Tio år med 

Lantmännen 

FÖRST VILL JAG TACKA ALLA som var med på vår 

stämma den 4 maj! Jag tycker vi hade en bra blandning 

av dialog, debatt, information, förnyelse och historia! Att 

vi sände hela stämman direkt på nätet tycker jag var ett 

bra exempel på förnyelse. För mig är det extra viktigt att 

Lantmännen som bondeägt företag också är ett öppet 

företag – som medlem ska Du veta vad som händer! 

DET ÄR I ÅR TIO ÅR SEDAN Lantmännen bildades 

genom fusionen mellan nio föreningar runtom i landet 

och nio kulturer skulle jämkas samman för att bilda ett 

företag, Svenska Lantmännen. För att klara utmaningen 

krävdes både starkt ledarskap och förmåga att kompromissa. 

Att sänka kostnaderna var ett av de viktiga målen. 

Men vi ville även stärka kedjan mellan lantbruket och 

konsumenterna, integrera framåt i livsmedelskedjan och 

få ett närmare ägande av industrin som skulle ge bättre 

avkastning till oss ägare. 

HUR BLEV DET DÅ? Våren 2004 hade vi sänkt kostnaderna 

mer än vad vi lovade inför fusionen. Lantmännen 

har blivit ett allt mer internationellt företag i takt med att 

vi vuxit, och på livsmedelsområdet har vi många starka 

varumärken och uppskattade produkter. Vi har kunnat 

dela ut 2,6 miljarder till ägarna under de tio åren, där 

merparten av utdelningen är pengar som kommit från 

industridelen. Vi har skapat nya affärsmöjligheter för 

svenska lantbrukare genom forskning och utveckling och 

utvecklat nya affärskoncept. Som ett starkt företag har vi 

också kunnat göra betydande investeringar, ett exempel 

etanolsatsningen. Ett annat bra exempel tycker jag är den 

resa som Kronfågel gjort från, ursäkta uttrycket, hackkyckling 

till en framgångsrik och lönsam del av vår verksamhet. 

Analysen inför fusionen var alldeles riktig, men utvecklingen 

inom lantbruket har gått längre och fortare än 

vad vi trodde. Det är kanske en av mina viktigaste erfarenheter 

– att man underskattar takten i förändringarna. 

Samtidigt ska man vara medveten om att det är människor 

som är med i och bakom alla beslut. Därför har vi 

hållit två större rådslag om Lantmännens inriktning och 

strategi. 2003 genomförde vi ”Att äga Lantmännen”, där 

slutsatsen var att vi fortsatt ska vara ett kooperativt företag, 

vi ska kunna växa internationellt och satsa på förädlingsindustri. 

I ”Ägarforum”, som vi genomförde 2008, 

konstaterade vi igen att vi fortsatt ska vara ett kooperativt 

företag, vi ska satsa på forskning och utveckling, men vi 

måste också fokusera och bli riktigt duktiga på det vi gör 

– bli smalare och vassare. Uppdraget var också tydligt att 

öka lönsamheten och att hitta vägar för att ge oss ägare 

del i värdetillväxt. 

I DAG ÄGER VI MEDLEMMAR ett företag med stora möjligheter, 

men som också står inför stora utmaningar. 

Efter tio år kan jag fortfarande se att vi har en bit kvar 

för att skapa en kultur. En av Lantmännens verkliga styrkor 

är att Lantmännen ägs av svenska bönder. Här finns 

mycket mer att göra för att stärka kedjan från jord till 

’’ 

För mig är det viktigt att 

vi tydliggör nyttan av 

hela koncernen – satsningar 

på bagerier i England 

är inget annat än ett 

medel för att öka lönsamheten 

och utdelningen 

till oss ägare! 

bord. Vi vet ju att konsumenten vill veta var maten kommer 

ifrån och här har vi en unik chans! Vi behöver också 

öka kunskapen om vår affärsmodell – där grunden är en 

effektiv lantbruksnära verksamhet och en lönsam industri 

som genererar vinster som vi som ägare sedan får del av. 

För mig är det viktigt att vi tydliggör nyttan av hela koncernen 

– satsningar på bagerier i England är inget annat 

än ett medel för att öka lönsamheten och utdelningen till 

oss ägare! 

AVSLUTNINGSVIS KAN JAG bara konstatera att vi är 

många olika typer av medlemmar och ägare inom Lantmännen, 

men genom att vara tydliga med våra strategier 

och vår affärsmodell ska vi utveckla Lantmännen till ett 

ännu bättre företag. Till nytta för svenska lantbrukare! 

Just nu ser man hur långt Sverige är. Lycka till med 

vårbruket! 

THOMAS BODÉN 

styrelseordförande

MEDLEMSKAP 

Beräkna din utdelning Broschyr 

förklarar ägarnyttan 

Att överskott i den ekonomiska 

föreningen fördelas till medlemmarna 

känner väl de flesta till 

men hur sker detta? Ägarrelationer 

har tagit fram ett webbaserat 

hjälpmedel för att underlätta beräkningen 

av utdelningen. 

Beräkningsmodellen baserar sig på den 

utdelningspolicy koncernstyrelsen i 

Lantmännen antagit och bygger på utdelningarna 

för 2010. 

Nyttan av att göra sina affärer och 

dessutom att vara ägare till Lantmännen 

är något som är intressant att fundera 

över. Grunden till ägandet är att du är 

medlem och gör affärer med Lantmännen. 

Du får då en återbäring och 

efterlikvid som blir grunden till ditt insatskapital. 

På detta får du sedan en utdelning 

(ränta på insatser). Dessutom 

brukar också en del av det egna kapitalet 

fördelas till ett individuellt ägt kapital 

genom insatsemissioner. Denna baseras 

till 25 procent på omsättningen med 

Lantmännen och till 75 procent på dina 

inbetalda och emitterade insatser. 

Grunden är alltså att du använder 

Lantmännen och på så sätt börjar bygga 

upp ett insatskapital som sedan växer 

med utdelningar och emissioner. Ju mer 

affärer du gör desto mer växer ditt kapital. 

För att underlätta för dig i din be- 

Snart kommer ditt medlemsbesked! 

I månadsskiftet maj/juni kommer ett 

Medlemsbesked hem till dig. I det ser 

du vad du får för återbäring/efterlikvid 

samt utdelningar och emissionsinsatser. 

Första sidan är en sammanställning 

och i bilagan ser du hur återbäring 

och efterlikvid är beräknad för de olika 

varugrupperna som du handlat med 


I nedre delen av Medlemsbeskedet 

ser du hur mycket du har i inbetalda 

och emitterade insatser. De inbetalda 

jämför du med insatsskyldigheten som 

också finns där. I normala fall så går 

Datum för 

orderperiod 

dömning om vad detta betyder så har 

Ägarrelationer tagit fram ett enkelt 

hjälpmedel som du hittar på: 

http://lantmannen.com/sv/Agare-ochmedlem/Medlemskap/Berakna-utdelning 

Genom att variera beloppen för hur 

stora dina affärer med Lantmännen är 

och dina bedömningar om Lantmännens 

utdelningar så får du fram vad 

detta kan betyda för ditt företag under 

en 10 års-period. 

Modellen hjälper dig att få en uppskattning 

av hur lönsamt de kan vara att 

utnyttja din förening i affärskontakterna. 

Text: JAN-OLOF LEUCHOVIUS 

halva återbäringen/efterlikviden samt 

utdelning på insatser till amortering av 

din insatsskyldighet men om du inte 

har minimiinsatsen på 10000 kr uppfylld 

så tas hela beloppet till amorteringen. 

När du nått din insatsskyldighet 

som är 15 procent av den genomsnittliga 

omsättningen så är du fullbetald 

och hela utdelningen går till sparmedel. 

Du kan också anmäla att hela beloppet 

skall gå till amortering och frivilligt 

betala in hela din insatsskyldighet. 

Detta för att utnyttja utdelningarna på 

bästa sätt. 

Handel med emissionsinsatser 

Transaktionspris 

procent av 

nominellt värde 

Omsättning 

SEK 

Antal köpordrar 

som ledde till 

affär styck 

Antal säljordrar 

som ledde till 

affär styck 

2010 

27 sept –1 okt 100 % 375 000 SEK 5 st 9 st 

22–26 nov 100 % 675 000 SEK 11 st 15 st 

13-16 dec 

2011 

100 % 829 741 SEK 9 st 18 st 

21-25 feb 105 % 1 798 685 SEK 23 st 30 st 

21-25 mars 113 % 357 401 SEK 4 st 13 st 

Kommande orderperioder 

30 maj–3 juni, 20–23 juni, 22–26 augusti, 26–30 september, 21–25 november 12–15 december 

Kompletterande information och orderblankett för köp eller sälj finns på www.lantmannen.com 

eller kan beställas på Lantmännens avdelning för Ägarrelationer, tel 040-22 53 82. 

En broschyr om den samlade nyttan av 

att vara ägare i Lantmännen skickas 

under försommaren ut till alla medlemmar. 

Tanken är bland annat att förklara 

hur utdelningen fungerar. 

I samband med Lantmännens föreningsstämma 

fattades beslut om två 

viktiga delar av utdelningen till dig som 

ägare – insatsutdelning, ränta på inbetalda 

och emitterade insatser, och insatsemission, 

Utdelningen, via återbäring 

och efterlikvid, insatsutdelning och insatsemission 

är din del i av Lantmännens 

resultat. För att öka förståelsen för 

hur olika delar av utdelningen hänger 

ihop och var resultatet genereras inom 

Lantmännen kommer alla medlemmar 

att få en broschyr hem i samband med 

att medlemsbeskedet skickas ut. 

Medlemsbeskedet är en sammanställning 

över din insatsgrundande omsättning 

och ekonomiska transaktioner 

med Lantmännen under 2010 samt 

Handla med 

emissionsinsatser 

– en möjlighet att utveckla ditt ägande i Lantmännen 

eller använda resurser du kanske inte vet att du har! 

Nästa möjlighet att köpa eller 

sälja emissionsinsatser är den 

30 maj-3 juni eller 20-23 juni. 

Blanketter på www.lantmannen.com 

eller via Lantmännen Direkt på nätet. 

Följ insatshandeln i Grodden. 

en specifikation på din utdelning. 

Ambitionen är att öka intresset för 

den samlade nyttan av att vara medlem 

i Lantmännen. Utdelningen 2010 blev 

totalt 340 miljoner och sedan starten 

har Lantmännen delat ut totalt 2,6 miljarder 

kronor till medlemmarna. 

Representanter i dotterbolagen 

Fem nyval har gjorts till representationen i dotterbolagstyrelserna. Koncernstyrelsen 

har tagit ett principbeslut om att varje år byta minst en förtroendevald i Lantmännen 

maskin, Agroetanol och Bygglant. Dessutom vill man minst vartannat år byta 

en representant till Swecons styrelse. 

Följande förtroendevalda har valts in de 

olika dotterbolagsstyrelserna: 

Lantbruksmaskiner: Niels Treschow, 

Börje Eckerlid, Johan Sahlin, Christian 

Negendanck (ny), Anders Karlsson 

Swecon: Marie Törnquist (ny), Jacob 

Bennet, Gustav Jansson, Ludvig Nilsson 

Bygglant: Bernt Karlenäs, Åke Söderberg, 

Stefan Josefsson (ny), Thomas Magnusson, 

Ulrika Holmberg 

Växtförädlingsråd (tidigare SW Seed): 

Nils-Gustaf Nilsson, Ove Gustavsson, 

Jarl Rydberg (ny), Joakim Borgs 

Agroetanol: Martin Moraeus, Hans Heuman, 

Per Johansson, Lena Philipsson (ny), 

Måns Reventberg 

Nötcenter Viken: Magnus Carlman 

HaGe Kiel Beirat: Michael Hübsch 

Nr 3 | 2011 | Grodden 

3

4 

EKONOMI 

Grannlaga arbete 

för kredithandläggare 

Dagligen kan man läsa rubriker i massmedia 

om den kris som just nu råder i 

grisbranschen. Problemet tas upp i 

många forum och på Lantmännens 

distriktsstämmor under våren återkom 

frågan på många håll i landet: Vad gör 

Lantmännen och vilka möjligheter har 

den som har ekonomiska svårigheter att 

få hjälp? 

Koncernledningens representanter 

fick flera gånger under distriktsstämmorna 

frågan om vad Lantmännen gör 

för att stötta de grisproducenter som 

har det svårt. Frågan besvarades konsekvent 

med att det inte finns någon möjlighet 

att exempelvis justera foderpriser 

eller liknande, med tanke på den öppna 

marknad Lantmännen agerar på. Däremot 

kan man i samarbete med exempelvis 

bankerna se över kreditsituationen. 

Alla behandlas lika 

Hur arbetar då Lantmännen kredithandläggare 

i sådana fall? Grodden 

ställde frågan till Oskar Herbe, som är 

gruppchef för kredit- och kravhantering. 


– Vi försöker behandla alla lika, oavsett 

vilken grupp som har det svårt. Det 

går ju i perioder och det är ofta någon 

som behöver mer stöd än andra. Det 

viktigaste är alltid att hitta en bra lösning 

för alla, samtidigt som vi alltid 

måste agera på marknadsmässiga villkor, 

påpekar han och fortsätter: 

– Om någon ringer till oss och inte 

kan betala börjar vi alltid med att ställa 

frågan ”hur mycket kan du betala och 

när? ” Sedan för vi en diskussion med 

försäljningsorganisationen för att ta 

reda på vad det är som ligger till grund 

för problemen. Vi försöker samla in så 

mycket fakta som möjligt – hur produktionen 

ser ut och om det finns en 

bra verksamhet i botten. Om så är fallet 

finns det som regel också en väg ut ur 

problemen. 

Oskar fastställer också att det är viktigt 

att aldrig ta några förhastade beslut som 

att dra in leveranser eller liknande: 

– Vi undersöker i stället möjligheter, 

har kontakt med banker och kreditinstitut 

för att hitta en gemensam 

 

 

 

 

Problem i grisbranschen sätter spår i kredithandläggarens vardag. 

utväg. Men samtidigt är det viktigt att 

betona att vi inte har någon formell 

rådgivningsfunktion, vilket exempelvis 

bankerna har. 

Slutligen vill Oskar också uppmana 

Hur nöjd är du 

med Lantmännen? 

Under februari genomförde Lantmännen 

sin fjärde ägarmätning. Ungefär 

2 000 medlemmar intervjuades om sin 

inställning till Lantmännen i rollen som 

ägare. Mätningarna genomförs vartannat 

år och den senaste mätningen genomfördes 

våren 2009. 

NÄI, nöjd - ägar- index, ska ge ett 

samlat betyg på hur nöjd man är som 

ägare av Lantmännen. Motsvarande index 

används också inom övrigt näringsliv. 

Tittar man på resultatet kan man se 

att Lantmännens ”betyg” gått ner 

någon tiondel inom nästan alla fråge- 

alla som upptäcker att ekonomiska svårigheter 

hopar sig: ring så fort som möjligt, 

innan situationen har gått för 

långt. Text: HELENA HOLMKRANTZ 

områden. Positivt är att betygen för att 

”Lantmännen bidrar till en framtid för 

svenskt lantbruk” och ”att det är en 

styrka att Lantmännen är en ekonomisk 

förening” ligger fortsatt högt. När det 

gäller det samlade NÄI kan man konstatera 

att också detta betyg fallit. NÄI-resultaten 

kommer nu att följas upp i koncernstyrelsen 

och distrikten, där man 

kommer att ta fram åtgärdsplaner med 

förslag och aktiviteter där distriktsstyrelserna 

kan påverka på medlemmarnas nöjdhet 

med Lantmännen. 

ANNA CARLSTRÖM 

Biogasanläggning invigs på Viken 

Miljövänlig fordonsgas ska framställas i 

den nya biogasanläggning som invigs på 

Nötcenter Viken i midsommarveckan. 

Invigningen sker i samband med Vikendagen. 

Satsningen på Viken Biogas är ett samarbete 

mellan Lantmännen Lantbruk 

och Göteborgs energi. Invigningen av 

den nya biogasanläggningen sker kväl- 

len den 21 juni i samband med den 

minimässa som Vikendagen innebär. 

Arrangemanget bjuder på visningar och 

föredrag såväl som möjlighet att testa 

bra mat från Lantmännen. Vikendagen 

pågår kl 16-20 den 21 juni. Själva invigningen 

av biogasanläggningen äger 

rum kl 18.

Stabilt resultat 

på hög nivå 

Lantmännens resultat för första 

kvartalet, efter finansnetto och 

justerat för jämförelsestörande 

poster, uppgår till 134 MSEK 

(147). 

Resultatet ska ses mot bakgrund av att 

påskvolymerna infaller andra kvartalet, 

samt att Lantmännen förra året hade 

exceptionellt höga gödselvolymer med 

anledning av gödselskattens borttagande 

2009. 

Alla siffror nedan är justerade för 

jämförelsestörande poster. 

– Resultatet visar att vår strategi och 

inte minst våra effektivitetsprogram ger 

fortsatt bra effekt. Vissa av våra marknader, 

främst inom divisionerna Lantbruk 

och Maskin, utvecklas positivt 

medan till exempel höga råvarupriser 

dämpar utvecklingen inom andra områden, 

säger Per Strömberg, vd och koncernchef 

för Lantmännen. 

Nya kriterier ska blåsa nytt liv i Lantmännens 

projekt Våga satsa. 

Nu hoppas man att fler projekt ska 

komma in för bedömning – och att fler 

ska kunna bli verklighet med stöd från 

Våga satsa. Allt för att skapa nya affärsmöjligheter 

för lantbruket. 

Våga satsa drogs i gång 2009 som ett 

led i strategin att skapa nya affärsmöjligheter 

för ägarna. 100 miljoner kronor var 

Lantmännen berett att satsa fram till 2011 

på goda idéer inom lantbruket. Under den 

här perioden har en hel del idéer kommit 

in, men få har gått igenom nålsögat. Det 

enda projekt som kommit en bra bit på 

väg är biogasprojektet i Brålanda i 

Dalsland. 

När man i april tog upp Våga satsa till 

diskussion igen i koncernstyrelsen bestämde 

man sig för att vidga kriterierna en 

DIVISION LANTBRUK visar ett rörelseresultat 

på 31 MSEK (24) och resultatet 

för den kooperativa delen är 17 MSEK 

(20). Första kvartalet förra året var 

starkt påverkat av den exceptionella försäljningen 

av gödsel som skedde med 

anledning av gödselskattens borttagande. 

Åtgärdsprogrammet ETT Lantmännen 

Lantbruk löper enligt plan. Ett 

första steg mot ett mer kundorienterat 

arbetssätt har till exempel tagits genom 

organisation och hantering av vårbruket, 

som så här långt fungerat väl. 

DIVISION MASKINS rörelseresultat uppgår 

till 17 MSEK (-37). Divisionen 

fortsätter att utvecklas positivt. Swecon 

utvecklas bra i Sverige och i Tyskland. 

Förbättras gör även lantbruksmaskinverksamheten, 

med ett rörelseresultat 

på -24 MSEK (-42). Både nyförsäljningen 

och serviceverkstäderna har 

ökad orderingång. 

Nya kriterier för Våga satsa 

aning för att fler projekt skulle kunna 

komma ifråga. 

Intäkter och minskad kostnad 

Tidigare har man krävt att projekten på 

något sätt ska skapa en ny intäkt för bonden 

för att kunna antas inom ramen för 

Våga satsa. Nu görs en liten, men viktig 

justering i reglerna. Ändringen innebär att 

man i fortsättningen även kommer att 

kunna godkänna projekt, som reducerar 

kostnaden för bonden. Man vidgar helt 

enkelt begreppen eftersom det i båda fallen 

handlar om bättre ekonomi för bonden, 

antingen via ökade intäkter eller 

genom reducerad kostnad. På det här 

sättet hoppas man kunna hitta fler projekt 

som passar in i Våga satsa. 

– Det finns en hel del lantbrukare som 

själva utvecklat produkter eller tekniska 

lösningar som minskar kostnaden i läng- 

’’ ger fortsatt bra effekt. 

den. Naturligtvis ska Lantmännen kunna 

gå in med stöd också i sådana projekt, 

menar Henrik Jansson, affärsanalytiker på 

Lantmännen och ansvarig för Våga satsa. 

Henrik förklarar att det finns några projekt 

som man tidigare varit tvungna att 

avslå, men som nu kanske kan tas upp för 

utvärdering i nytt ljus. 

De projekt som kommer in till Våga 

satsa finns inom alla tänkbara nischer. 

Just nu håller man på att utvärdera så vitt 

skilda projekt som odling och förädling av 

hampa, nya effektivare solceller, mikroalger 

till biobränsle, odling av proteingrödor 

och analysverktyg för att se sjukdomar 

hos djur. Många av projekten finns bara 

som skisser, andra har kommit längre. 

Men det är ändå förhållandevis få projekt 

som kommer in till utvärdering. 

– Idéer finns det nog gott om. Men det 

behövs också oerhört mycket arbete. För 

EKONOMI 

Resultatet visar att vår strategi och 

inte minst våra effektivitetsprogram 

DIVISION ENERGIS rörelseresultat uppgår 

till 33 MSEK, vilket är en försvagning 

jämfört med 59 MSEK samma 

period förra året. Förlust har undvikits i 

Lantmännen Agroetanols verksamhet 

under kvartalet tack vare kontrakterade 

spannmålsinköp innan priserna sköt i 

höjden, men dagens prisrelation mellan 

etanol och spannmål är fortsatt mycket 

ogynnsam. 

DIVISION LIVSMEDEL visar ett rörelseresultat 

på 121 MSEK (159). Det lägre 

resultatet förklaras delvis av att påsken i 

år infaller under andra kvartalet, samt 

av att prishöjningar som drivs av stigande 

råvarupriser ännu inte fått fullt 

genomslag på alla marknader. 

– Det första kvartalets stabila resultat 

visar att vi är på rätt väg och vi kommer 

att fortsätta arbetet med våra effektivitetsprogram. 

Vi behöver samtidigt lägga 

allt större fokus på våra program för 

lönsam tillväxt och våra fem fokusområden 

– portföljstrategi, pris & mix, innovation, 

marknadsföring och 

kompetens & ledarskap, avslutar Per 

Strömberg. 

Delårsrapporten finns att läsa på: 

http://lantmannen.com/sv/pressmedia/Publikationer/Ekonomiskarapporter/Ekonomiska-rapporter 

många lantbrukare är det frågan om sidoprojekt 

som kräver för mycket tid, kraft 

och pengar för att de ska kunna gå hela 

vägen från idé till färdig produkt. Men 

kanske kan vi genom att gå in och stötta 

inom ramen för Våga satsa ge den puff 

som behövs, säger Henrik. 

Att nå ut 

Man har försökt hitta alternativa sätt att nå 

ut. I Jämtland bjöd distriktsstyrelsen in ett 

antal utvalda lantbrukare, som man visste 

hade idéer till projekt, till en träff med 

bland annat Henrik för att få ett ansikte på 

Våga satsa. I Västra Skaraborg valde man 

att bjuda in Henrik till årets distriktsstämma 

för en presentation av Våga satsa. 

– Fler och fler har förstått att möjligheten 

finns och nu hoppas vi också få in 

många fler projektidéer! 

Text: HELENA HOLMKRANTZ 

Mer information finns på lantmannen.com/satsa 


5

6 

LANTBRUK 

SÅ SÄTTS 

Spannmål på 

PRISERNA 

föränderlig marknad 

Spannmålsmarknaden har de senaste åren haft rejäla svängningar. Det 

är mycket som påverkar marknaden och priset. Det kan vara svårt att 

följa med i den snabba utvecklingen. Och inte blir det lättare när det 

finns flera olika priser att hålla koll på. Hur sätts egentligen spannmålspriserna? 

Och varför skiljer sig Lantmännens priser från spannmålsbörsernas? 

När man pratar och läser om spannmålspriser 

kan det handla om tre olika 

pristyper: börspriset, det fysiska partipriset 

och odlarpriset. De är relaterade 

och beroende av varandra, men drivs 

till viss del av olika faktorer. Gemensamt 

är att det handlar om att köpare 

och säljare möts, och utifrån tillgång 

och efterfrågan, kommer överens om ett 

pris då affären blir av. 

– Spannmålspriserna har en rätt så 

komplicerad prismekanism och invecklad 

handel. Det kan vara svårt att förstå 

hur allt hänger ihop eftersom priserna 

de senaste åren varit så rörliga, säger 

Mikael Jeppsson, chef för inköp och 

spannmålsförsäljning på Lantmännen 

Lantbruk. 

Världsmarknadspriser 

På franska spannmålsbörsen MATIF i 

Paris och på råvarubörsen i Chicago 

(Chicago Board of Trade) skapas världsmarknadspriserna 

på många jordbruksprodukter 

genom handel. 

Spannmålsbörserna fungerar på 

samma sätt som börserna på aktie- och 

räntemarknaden, med instrument som 

avancerade derivat, optioner och terminer. 

Spannmålsbörserna fungerar som 

en mötesplats för spannmålsmarknadernas 

olika aktörer: producenter, industrin 

och finansiella aktörer. Det sker 

inte några leveranser till eller från börserna, 

istället handlas det med kontrakt 

för olika råvaror. 

– Börsen är en spekulativ marknad 

som rör sig ofta och mycket, säger Mikael 

Jeppsson. Ofta handlas det med 

mycket stora volymer; 15 miljoner ton 

vete på en dag på Chicagobörsen är inte 

ovanligt. Börshandeln skapar riktning 

och bas för den fysiska handeln. Den 

används också för att säkra de fysiska 

affärerna, förklarar Mikael Jeppsson. 

Enligt Mikael Jeppsson är börsen en 

nödvändig del av spannmålshandeln 

och lika så det externa kapitalet som 

satsas på spannmålsbörsen. Utan det 

skulle inte Lantmännen kunna vara en 

spannmålsaktör som alltid har ett pris 


Mikael Jeppsson, chef för inköp och 

spannmålsförsäljning på Lantmännen 

Lantbruk. 

att erbjuda lantbrukaren, menar han. 

Fysiska priser i partiledet är när spannmålshandlare 

som Lantmännen säljer 

verkligt spannmål till industrikunder 

eller handelshus, till exempel kvarnar 

och mälterier. 

Den fysiska affären 

I den fysiska affären görs ett antal åtaganden 

från spannmålshandlarens (säljarens) 

sida att leverera en viss kvalité och 

kvantitet, enligt bestämd leveranstid och 

leveranskapacitet. Åtagandet inom partihandeln 

är mycket striktare vad gäller 

kvalitet och leveranskapacitet jämfört 

med åtagandet i odlarledet. Har Lantmännen 

sålt till exempel kvarnvete till 

en kvarn i Spanien så är det kvarnvete 

som ska levereras oavsett skördeutfall. 

Om en spannmålshandlare har sålt 

spannmål och inte köper motsvarande 

vara samma dag kan handlaren skydda 

sig mot att priset stiger genom att köpa 

motsvarande mängd på börsen. Det fysiska 

priset följer börspriserna i trenden, 

men prisrelationen kan skifta mellan de 

två. Denna prisrelation, som kallas 

basis, kan skifta +/- 150 kr per ton över 

tiden. 

– När priset stiger på börsen så följer 

oftast inte det fysiska priset med upp i 

samma takt, vilket många förväntar sig. 

Och det är på motsvarande sätt när börspriset 

sjunker, då släpar prissänkningen av 

den fysiska varan, säger Mikael Jeppsson. 

Odlarpriser är de priser spannmåls- 

’’ 

Vi kan alltid 

erbjuda ett 

garanterat 

odlarpris som 

gör det möjligt 

för lantbrukarna 

att 

själva kunna 

välja precis 

när och hur 

de vill sälja 

sin skörd. 

handeln betalar lantbrukare för den levererade 

skörden. Dessa priser utgår 

från det fysiska priset i partiledet, som i 

sin tur är relaterat till börspriset. Men 

på samma sätt som de fysiska partipriserna 

i det fysiska ledet, finns ingen 

exakt följsamhet mellan odlarpriserna 

och priserna på börsen. 

– Skillnaden mellan partipriset och 

odlarpriset är, spannmålshandelns marginal, 

förklarar Mikael Jeppsson. I marginalen 

ingår bland annat de omkostnader 

spannmålshandlaren har för försäljning, 

varuflöde, hantering, omlastningar, 

rensning och sortering. Lantmännens 

mål är att pressa kostnaderna 

så att marginalen krymper. Utöver det 

tvingas vi ibland att ta höjd för kvalitetsrisker 

och basisrisken, det vill säga 

skillnaden mellan fysisk vara och börsvara 

vid prissäkring. 

Det finns inget officiellt riktpris på 

vad spannmålshandlarna betalar till 

lantbrukarna. Det varje företag betalar 

sina spannmålsleverantörer på den lokala 

marknaden för att köpa in spannmål 

är egentligen en företagshemlighet. 

Det är inköpspriset man konkurrerar 

med. Lantmännen har dock valt att 

vara öppna med sitt odlarpris. 

– Det pris som Lantmännen går ut 

med är ett fast pris, ett garanterat pris 

till alla lantbrukare. Lantmännen vill 

alltid vara i marknaden, vill alltid vara 

en köpare. Däremot är det inte alltid säkert 

att vi i vår tur kan sälja spannmålen 

vidare till en kund samma dag och i 

samma marknad. Vanligtvis är intresset 

hos lantbrukarna att sälja som störst när 

priset är högt, men då är spannmålskunderna 

oftast mindre intresserade att 

köpa. Och vice versa. Har vi ingen köpare 

måste vi gå till börsen och prissäkra 

affären, annars kan det stå oss 

mycket dyrt, säger Mikael Jeppsson. 

Ger valfrihet åt odlaren 

Man kan fråga sig vad nyttan för lantbrukaren 

är med ett så komplicerat 

prissättningssystem. Enligt Mikael 

Jeppson är svaret givet: 

– Genom att vi som spannmålshandlare 

alltid kan vara i marknaden, att vi 

alltid kan erbjuda ett garanterat odlarpris, 

gör vi det möjligt för lantbrukarna 

att själva kunna välja precis när och hur 

de vill sälja sin skörd. 

Text: ANN-SOFIE FREIJS

– Vi har hållit vårt löfte att leverera 

det kunderna behöver till 

vårbruket i tid. Nu arbetar vi på 

att bli ännu bättre, säger Stefan 

Atterwall, som är enhetschef för 

odling och ”vårbruksgeneral” på 

Lantmännen Lantbruk. 

I skrivande stund är vårbruket igång för 

fullt, men den press som normalt brukar 

prägla många delar av verksamheten 

inom Lantmännen Lantbruk så här års 

har inte utbrutit i år. 

Efter förra årets starka kritik har man 

satsat på nya sätt att arbeta och framför 

allt en bättre fungerande planering och 

prognosarbete. 

Stefan konstaterar att det är förändring 

på flera plan som gjort att löftet 

om fungerande leveranser till vårbruket 

kunnat infrias. 

Det är förändringar i Lantbruks sätt 

att arbeta; säljare som sålt in tidigt, produktionspersonal 

som producerat i rätt 

varor i rätt tid och en varuflödesplanering 

som skapat möjligheter att leverera i 

tid. Kort sagt ett förändrat beteende 

genom hela kedjan. 

Kunderna har en stor del i att det 

gått mycket bättre. De allra flesta har 

både accepterat och förstått varför det 

varit nödvändigt med tidigare leveranser 

och därmed en ökad andel delleveranser 

för att Lantmännen skulle kunna 

få undan volymer i tid och därmed 

minska pressen under själva vårbruket. 

– Visst uppstår fortfarande problem, 

men till skillnad från tidigare år har vi 

haft tid att ta oss an problemen och åtgärda 

dem och dessutom lösa många 

saker innan de påverkar kund. Vi har 

jobbat mer på detaljnivå än förr. Jag är 

övertygad om att en del kunder fortfarande 

inte har fått sina varor så snabbt 

LANTBRUK 

Nytt arbetssätt gav smidigare vårbruk 

Stefan Atterwall, enhetschef för odling 

på Lantmännen Lantbruk. 

’’ 

Lagom till 

vårbruket det 

här året hann 

vi reparera vår 

Volvo för att 

kunna köra 

igen. Till kommande 

år ska 

vi ha en Ferrari 

på plats… 

Mospilan SG 

som de önskat eller då de helst velat ha 

dem. Det är klart att vi kan bli ännu 

bättre. 

Framöver handlar det om att få in 

nya arbetssätt i vardagen: 

– I framtiden ska vi ha ett nytt affärssystem 

och ett nytt arbetssätt på plats 

fullt ut. Det ska inte behövas en extra 

organisation för att klara vårbruksruschen. 

Som jag ser det ska vi klara det 

som en del i vår vardag. En bra planering 

och information på alla nivåer – 

från högsta ledningen i Lantmännen i 

ena änden till kunden i den andra – och 

dessutom ett verktyg som hjälper oss att 

följa planen. Det ska räcka för vårbruket 

ska flyta smidigt för alla parter, 

säger Stefan och avslutar: 

– Lagom till vårbruket det här året 

hann vi precis reparera vår Volvo för att 

kunna köra igen. Till kommande år ska 

vi ha en Ferrari på plats… 

Text: HELENA HOLMKRANTZ 

Lätt att använda mot skadeinsekter i odlingar av oljeväxter (raps och 

rybs), potatis, äpple, päron, körsbär, sallat på friland och i prydnadsväxter. 

Dessutom är Mospilan SG blandbart med ogräsmedel, svampmedel samt 

mikronäringsämnen i de aktuella grödorna. 

Kontakta oss gärna för information och rådgivning 

eller besök vår hemsida där du nner 

senaste nytt och aktuella rekommendationer. 

Systemisk verkningsätt 

Verksam mot pyretroidresistenta rapsbaggar 

Dammfri granulatformulering 

Ej bifarligt 

Hög regnfasthet 

Medlem i Svenskt Växtskydd 

Nordisk Alkali AB 

Tel 040 18 70 10 

info@nordiskalkali.se 

www.nordiskalkali.se 

Läs och följ alltid etikettens anvisningar! 


7

8 

LIVSMEDEL 

Noggrannhet 

hjälper 

glutenintoleranta 

Ren havre innehåller inte gluten och är ett viktigt livsmedel 

för glutenintoleranta. Men havren måste vara 

absolut ren, till och med några få korn vete eller råg 

kan vara förödande. 

Fredrik Isaksson på Dåwö Säteri utanför 

Köping är en av de svenska odlare 

som klarar de hårda kraven för att få 

odla glutenfri havre. 

– På ungefär hälften av arealen odlas 

havre och jag har odlat glutenfri havre i 

åtta år. Det är intressant och känns 

både kul och spännande att vara med 

om att odla ett livsmedel som är så viktigt 

för så många, säger Fredrik. 

Han tog över gården efter sin far år 

2000 och arbetar heltid med lantbruket, 

men har för tillfället även ett lärarvikariat 

i Köping. 

Kontraktsodling 

Dåwö Säteri är en ren spannmålsgård 

på 140 hektar åker inklusive arrende. 


Havre, höstvete, maltkorn och raps 

odlas på gården. Alla odling är Sigillmärkt. 

All spannmål lagras och torkas 

hemma på gården. All havre odlas på 

kontrakt. 

– Tidigare fick vi tio öre mer, men 

numera fastställs priset vid kontraktsskrivningen. 

Den extra ersättningen 

är givetvis viktig, berättar 

Fredrik. 

Under flera år har han odlat Sanghavre. 

Men från och med förra året är 

det sorten Kerstin som odlas. 

Kontroll 

På vissa fält odlas havre flera år i rad. 

– Efter höstvetet plöjer jag för att få 

Några årtal i Dåwös spännande historia 

Redan omkring år 500 före Kristus 

nämner Snorre Sturlasson, den isländske 

krönikören, en kungsgård i trakterna runt 

Munktorp, Kolbäck som kan ha varit 

Dåwö. 

1251 utspelade sig ett blodigt slag vid 

Herrevadsbro vid Kolbäcksåns utlopp. Vid 

detta tillfälle fick förmodligen Birger Jarl 

Dåwö som krigsbyte. 

Magnus Ladulås, son till Birger Jarl, var 

vald till kung 1275. Men han ville även få 

kyrkans tillstånd att i kyrkan bli krönt till 

kung. Julen 1275 bjöd Magnus Ladulås 

in alla Sveriges biskopar till Dåwö. Med 

biskopar, alla livvakter och tjänare vistades 

här cirka 1 000 personer. 

På 1400-talet förlorade Dåwö sin betydelse 

som kungsgård. Drottning Kristina 

ger Johannes Lagercrona gården i förlä- 

bort eventuellt övervintrande kärnor 

innan vi sår havren. 

Varje havrefält besiktigas under sommaren 

av kontrollanter. 

– Ett år hade det inte varit någon 

tjäle och då hittade vi lite korn i en 

havreåker. Den havren fick vi i stället 

sälja som vanlig grynhavre. 

Noggrann rengöring 

Såmaskin, tröskor, transportfordon, 

skruvar – allt rengörs med dammsugare 

eller tryckluft för att minska risken för 

att något vete eller korn kommer med. 

Vid torken finns en centraldammsugare 

som gör det enklare att dammsuga 

bland annat på toppen av torken. 

Spannmålsfickorna är noggrant 

märkta så att den rena havren lagras i 

rätt ficka. Alla fickor är täckta. Totalt 

kan cirka 1 200 m³ spannmål lagras i 

de olika fickorna som har nivåvakter. 

2006 byggdes nya fickor. Torken är 

kontinuerlig. 

För att undvika att köra i spannmå- 

ning 1655. Gården fick senare säteristatus. 

1815 tillträdde sockerbrukaren Christian 

Dybeck som ägare och en ny era inleds. 

Flera olika familjer har sedan ägt gården. 

1925 köpte Fredrik Forsberg godset med 

den areal som finns i dag. Detta är morfars 

far till nuvarande brukaren, Fredrik 

Isaksson. 

( källa Dåwö säteris historia, www.dawo.se) 

len eller den rena havren när lassen tippas 

av har Fredrik tillverkat en jättestor 

plåt som snedställs när lassen ska tippas. 

På plåten tippas lasten av och spannmålen 

rinner ner i ett litet smalt galler vid 

sidan av vagnsdäcken. Inga däck kör 

därmed i spannmålslassen. 

Säkerhetsåtgärder 

– Helst vill jag tröska all havre först för 

att slippa göra rent ytterligare en gång. 

Men det är inte alltid alla fält mognar i 

den takt jag själv vill. Och då är det 

bara att göra rent alla maskiner igen. Vi 

låter alltid den första skördade mängden 

tömmas rakt ut, vid tröskningen 

som en extra säkerhetsåtgärd. 

Trots alla säkerhetsåtgärder kan det 

hända att något korn skulle komma 

med. Detta hittas i så fall i analyserna 

senare. Det räcker med fyra spannmålskorn 

bland 10 000 havrekärnor 

(ett kilo) för att kassera en hel spannmålslast! 

Text och foto: BRITT-MARIE JAFNER

– Det känns både viktigt och lite spännande att kunna odla ett livsmedel som jag vet 

hjälper många som är glutenintoleranta, säger Fredrik Isaksson på Dåwö säteri. 

Stor efterfrågan 

på ren havre 

Efterfrågan är stor och i år kommer cirka 

15 odlare kontrakteras för att odla absolut 

ren, glutenfri, havre. 

I ungefär tio år har Lantmännen arbetat 

med att ta fram havre som är absolut 

ren från vete, råg eller korn. 

– Efterfrågan ökar hela tiden och i år 

kontakterar vi cirka 15 odlare som tillsammans 

odlar cirka 2 500 ton havre. 

Vi måste alltid ha en stor marginal för odlingen 

kan slå fel eller misslyckas på olika 

sätt, säger Carola Lindholm, utvecklingschef 

på Lantmännen AS-Faktor. 

Kontrollerna är mycket noggranna. 

– Det är oerhört viktigt att hela kedjan 

fungerar. Allt ifrån sådd, skörd, transport 

och lagring till hanteringen inom industrin 

Havre viktigt för glutenintoleranta 

med kvarn, malning och förpackning 

måste vara helt fri från inblandning av 

vete, råg och korn. Bara några få råg-, 

vete- eller kornkärnor gör att hela lass 

måste kasseras annars riskerar vi att 

människor kan bli svårt sjuka, säger 

Carola Lindholm. 

Genom kontinuerliga analyser säkerställs 

produkterna så att inga felaktiga 

kärnor kommer med i förpackningarna. 

I Sverige marknadsförs de glutenfria 

produkterna av Semper och Lantmännen 

exporterar även glutenfri havre till England. 

Carola Lindholm tror att marknaden för 

absolut ren, glutenfri, havre kommer att 

fortsätta att öka de närmaste åren. 

Text: BRITT-MARIE JAFNER 

Glutenfri havre från Lantmännen 

gör stor succé i England 

De här påsarna, inköpta i en stor livsmedelsaffär 

i London, innehåller svenska 

havregryn från Lantmännen. De svenska 

grynen, av hög kvalitet och garanterat 

glutenfria, spelar en viktig roll i framgången 

för företaget Delicious Alchemy, 

som tillverkar glutenfria livsmedel. 

Här är historien om hur det gick till när 

två entusiastiska affärskvinnor hittade en 

bra affär tillsammans. 

Emma Killilea jobbade som dataspelsdesigner 

hemma i England. Det gick bra 

och hon blev befordrad. Men chefsjobbet 

var inte lika kul som att vara designer. I 

samma veva fick hon diagnosen celiaki 

det vill säga: hon var intolerant mot gluten. 

Emma startade om och 

började jobba med glutenfria 

livsmedel i sitt 

eget företag Delicious 

Alchemy. 

Hon skannade Europa 

efter ”ren” havre, 

det vill säga havre garanterat 

fri från inblandning 

av andra 

sädesslag. Havre innehåller 

nämligen inte 

gluten och får sedan 

2007 säljas som ”glutenfri” 

enligt WHO. 

Med hjälp av brittiska 

ambassaden i Stockholm kom 

Emma i kontakt med Carola Lindholm på 

Lantmännen. Carola har jobbat med 

Emma Killilea 

havre sedan slutet på 1980-talet och 

bland annat utvecklat en ren havreprodukt 

tillsammans med 

Semper. Hon har också 

byggt upp ett nät av kontraktsodlare, 

som klarar 

kraven: 

fälten får inte under två 

år ha odlats med 

andra grödor som 

vete, råg och korn 

och skörden sker 

under strikt kontroll, 

liksom själva grynproduktionen. 

Det blev affär och idag 

finns den svenska havren i en rad 

produkter i olika livsmedelskedjor i England. 

Text: MAUD LINDBLÅ 

Livsmedel som är gjorda på absolut ren havre är viktiga för många personer 

som lider av glutenintolerans (celiaki). Havre innehåller inte proteinet gluten, till 

skillnad från vete, råg och korn. Dessutom är havre rik på fiber vilket är positivt 

eftersom glutenfri kost ofta är fiberfattig. 

Personer som är glutenintoleranta får bland annat besvär med att slemhinnan 

(tarmluddet) i tarmen slätas ut så att tarmen får svårt att ta upp livsviktiga näringsämnen 

till kroppen, vilket i sin tur leder till många obehagliga symptom. 

Glutenfria livsmedel gör att tarmen läks. 

Svenska Celiakiförbundet menar att man kan räkna med att en av hundra 

svenskar har celiaki, men mörkertalet är stort. 


9

10 

LIVSMEDEL 


JÄRNA HAR BLIVIT 

Nordens 

pastacentrum 

22 600 3 300 

ton pasta produceras årligen i Järna Gammaldags Idealmakaroner säljs varje år 

och är Kungsörnens populäraste pasta.

Lantmännen Cerealia köpte det norska 

pastavarumärket Sopps i slutet av 2009 

och blev därmed marknadsledare på 

pasta även i Norge. Produktionen 

skedde då i Spanien, men från och med 

februari sker all produktion i Järna 

utanför Stockholm. 

Inför övertagandet har man jobbat 

hårt i Järna med kvalitetssäkring och 

gjort ett antal konsumenttester i Norge. 

Rätta kompetensen 

– Det är roligt att man satsar på oss här i 

Järna, säger Mattias Bernemyr, processchef 

i pastafabriken. Vi är stolta över att 

få ta över produktionen från Spanien, 

där man traditionellt är kända för att 

göra bra pasta. Men vi har definitivt 

den rätta kompetensen här i Järna för 

att kunna leverera samma kvalitet och 

det här höjer förstås vårt självförtroende. 

– Det vi gjorde var egentligen två saker, 

säger Mattias Bernemyr. Dels skaffade 

vi en ny skruv, den fungerar i princip 

på samma sätt som degskruven i en 

vanlig köksassistent och knådar pastadegen 

för att få rätt hållfasthet och konsistens. 

Dels förändrade vi torkreceptet. 

I Norge föredrar man enligt konsumenttester 

pasta med en lite gulare färg, 

Hur böjs 

makaronerna? 

Den vanligaste frågan från besökare. 

För att få svar – gå in på www.kungsornen.se 

I Kungsörnens pastafabrik i Järna tillverkas sedan februari även pasta för den norska 

marknaden. Den ökade produktionen och förbättrade kvaliteten, med nya degskruvar 

och optimerat torkrecept, gör fabriken till Nordens pastacentrum. 

vilket man får fram genom en lite 

annan torkprocedur och annan temperatur. 

Några andra förändringar utanför 

själva produktionen av pastan i 

Järna är de rekommenderade koktiderna. 

Sverige är ett makaronland 

– Norska snabbmakaroner är långsammare 

än svenska kan man säga, med rekommenderad 

koktid på sju minuter, 

men borde kanske vara åtta, säger Mattias 

Bernemyr. Samtidigt vill man ha 

sin spaghetti kokad i 15 minuter, men 

själv vill jag nog inte koka den mer än 

kanske 12 minuter. 

Pasta är ett av världens populäraste livsmedel. 

Den globala försäljningen av 

pasta har ökat cirka två procent per år 

de senaste åren. 

– Trender för pastaförsäljning ser lite 

olika ut på olika marknader. I Sverige 

ser vi att konsumenten alltmer återgår 

till att äta vit originalpasta eller väljer 

vit fiberpasta, medan fullkornstrenden 

var otroligt stark för några år sedan, 

säger Therese Wennberg, Nordic Brand 

Manager på Kungsörnen. 

Hon tror att i framtiden kan man 

tänka sig att det kommer fler produkter 

som underlättar för dagens tidspressade 

konsument till exempel smarta förpackningslösningar 

och smaksatt pasta. 

Text: MÅRTEN SKÅNMAN 

Tips för perfekt pasta 

Pastavatten: Följ anvisningarna på förpackningen 

för vatten och salt, många 

minskar på vattenmängden vilket gör 

pastan klibbig och med smak av stärkelse. 

Koktiden: Koka absolut inte över koktiden, 

minska hellre med 30 sekunder. 

LIVSMEDEL 

Kurt Weid, köksmästare på Lantmännen. 

Var fjärde elev 

missnöjd med 

skolmaten 

25 procent av svenska skolbarn i 

åldrarna 7-15 år uppger att de är 

mycket eller ganska missnöjda med 

skolmaten, enligt Lantmännens senaste 

undersökning. 

Under mars månad 2011 genomförde 

Demoskop på uppdrag av 

Lantmännen intervjuer med 500 

svenska skolbarn i åldrarna 7 till 15 

år om skolmat. Undersökningen 

visar att det finns ett antal olika faktorer 

som påverkar barnens inställning 

i relation till skolmat och 

nöjdhet: smak, valfrihet och möjligheten 

att vara med och bestämma. 

Dessa faktorer påverkar i sin tur 

matsvinnet i skolorna. Var tredje 

barn slänger skolmat flera gånger i 

veckan och två tredjedelar av dem 

som slänger mat minst en gång i 

veckan gör det för att maten inte 

smakar bra. 

Njutbar och positiv 

– Varje måltid ska vara en njutbar 

och positiv upplevelse, även i skolan, 

säger Kurt Weid, köksmästare 

på Lantmännen. Kan en god och 

vällagad lunch bidra till såväl nöjda 

och glada skolbarn, som till ett 

minskat matsvinn, har vi lyckats 

komma en bra bit på vägen. 

Om eleverna får vara med och 

bestämma vilken mat som ska serveras 

i skolan påverkas också attityden 

till maten. Barn som uppger att de 

är nöjda med skolmaten säger i vartannat 

fall också att de har något att 

säga till om vad gäller lunchen i 

skolan. Medbestämmandet är högst 

i Skåne och lägst bland elever bosatta 

i Norrland. 

– Genom att skapa engagemang 

och lust till bra matlagning hos 

både skolkockar och elever, skapar 

vi också matglädje i skolan, säger 

Kurt Weid. Det görs redan mycket 

bra saker i de svenska skolköken 

men vi får inte glömma bort att barnen 

både vill och bör vara med i 

processen. 


11

12 

KRÖNIKA 

Globalt spel om etanolen 

Den senaste tiden har importen av billig etanol från USA till EU och vad som ligger 

bakom denna märkliga handel uppmärksammats. Lågprisimporten av amerikansk 

etanol bygger till stor del på amerikanska skattesubventioner och utnyttjande av 

kryphål i regelverken för internationell handel. Detta skapar problem för den europeiska 

etanolindustrin, som givetvis vill konkurrera på jämlika villkor. 

S 

EDAN BÖRJAN AV 2010 har USA tagit 

över Brasiliens roll som huvudsaklig producent 

av den etanol som importeras till 

EU. Samma trend råder på hela världsmarknaden, 

där USA under 2009 endast 

exporterade en tiodel så mycket etanol 

som Brasilien, men under 2011 beräknas 

USA exportera nästan lika mycket etanol som Brasilien. USA 

gick för flera år sedan förbi Brasilien som den största etanolproducenten 

och står med sina cirka 50 miljarder liter för 

ungefär 60 procent av världsproduktionen, medan Brasilien 

med sina cirka 25 miljarder liter står för ungefär 30 procent 

av världsproduktionen. Resterande produktion 

sker huvudsakligen i Asien och 

Europa, som vardera står för ungefär 

fem procent av världsproduktionen. 

I BRASILIEN och USA ligger 

det stora strategiska satsningar 

från såväl näringsliv 

som politiker bakom den 

stora produktionen. Huvudsakliga 

drivkrafter för 

Brasilien och USA har 

varit att minska beroendet 

av importerad olja. I Brasilien 

har etanolen gått om 

bensinen och i USA har 

man nått det som kallas 

blend wall, det vill säga att 

man nu låginblandar så mycket 

etanol som regelverken tillåter. 

I nuläget innebär detta att bensin i 

USA innehåller tio procent etanol 

(E10), men allt talar för att man höjer taket 

för låginblandning till 15 procent (E15). I USA har 

man också satt upp målet att man skall minska sin oljeimport 

med hela en tredjedel till 2025. Här kommer givetvis etanolen 

att spela en viktig roll och man räknar även med en kraftig expansion 

av E85 och flexifuel-bilar (FFV). 

HUR KAN DET DÅ VARA så att etanolpolitiken i USA skapar 

problem för etanolindustrin i EU? Jo, som huvudsakligt styrmedel 

för att öka produktion och användning av etanol använder 

man så kallad Volumetric Ethanol Excise Tax Credit 

(VEETC). Denna subvention motsvarar drygt 70 öre per liter 

etanol. Problemet är att VEETC även ”följer med” den etanol 

som exporteras. Detta gör givetvis att den amerikanska etanolen 

får betydligt lättare att konkurrera på EU-marknaden. Ef- 


tersom den amerikanska etanolen står för uppemot en tiondel 

av EU:s etanolmarknad är det självklart att EU-priserna pressas 

nedåt av den amerikanska lågprisexporten. 

UTÖVER VEETC så har ”smarta” etanolhandlare lyckats hitta 

kryphål i det internationella regelverket för handel. Även om 

det är svårt att få fram all fakta, vilket knappast är en slump, 

så tyder allt på att stora etanolvolymer lämnar USA med en 

viss klassificering i det internationella tullsystemet, men att 

dessa volymer sedan tas in i EU under en annan klassificering. 

Detta gör att handeln sker på ett annat sätt än vad man kommit 

överens om inom den internationella tullorganisationen 

World Customs Organization 

(WCO). Därmed kan etanolen tas in i 

EU till en lägre tull än den som 

skall gälla enligt regelverket och 

som legat till grund för de 

stora investeringar som 

gjorts i europeisk etanolproduktion. 

DEN NU UPPKOMNA 

situationen är inte 

gångbar om man vill 

bygga upp biodrivmedelsproduktionen 

i EU 

och nå målen om trygg 

energiförsörjning, hållbarhet 

och ekonomisk 

tillväxt. Den europeiska 

etanolindustriorganisationen 

ePURE har därför tillsammans 

med Lantmännen Energi agerat 

gentemot USA och EU Kommissionen. 

Den amerikanska ambassadören i 

Sverige, Matthew Barzun, har besökt Lantmännen 

Agroetanol och frågan om etanolimporten har lyfts med 

honom. Viktigast är dock att ePURE arbetar med frågan 

genom att man utreder vilken ekonomisk skada VEETC 

åsamkar den europeiska etanolindustrin. Kan man bevisa att 

de amerikanska subventionerna medför en betydande ekonomisk 

skada så att man kan starta en juridisk process, som syftar 

till att EU inför motåtgärder, till exempel anti-dumpingtullar. 

UTGÅNGEN AV FRÅGAN med importen av amerikansk etanol 

är tyvärr inte given. Frågan ingår i ett komplext internationellt 

spel. Detta spel ligger långt från den svenska spannmålsproducentens 

vardag, samtidigt som detta tydliggör den globaliserade 

värld hon eller han lever i. 

ALARIK SANDRUP 

Näringspolitisk chef 

Lantmännen Energi 

’’ 

Den nu uppkomnasituationen 

är inte 

gångbar om 

man vill bygga 

upp biodrivmedelsproduktionen 

i EU och nå 

målen om trygg 

energiförsörjning, 

hållbarhet 

och ekonomisk 

tillväxt.

Kärlek och 

alkylatbensin 

Kärlek kan vara mycket. Exempelvis 

en dunk Aspen alkylatbensin. 

Åtminstone om vi får tro 

Lantmännen Aspens nya färgglada 

kampanj som säljer bensin 

med blommor och hjärtan. 

Grundtanken är att Aspen alkylatbensin 

är vänligt mot miljön och hälsan, 

samt snällare mot maskinerna än vanlig 

bensin. Målet med kampanjen är 

att öka kännedomen om Aspen och på 

sikt öka försäljningen. 

I kampanjen trycker man på fakta: 

Aspen alkylatbensin är 99 procent 

renare än vanlig bensin. Medan vanlig 

bensin innehåller ett hundratal 

ämnen, innehåller Aspen alkylatbensin 

endast ett tiotal av de minst skadliga 

bland dessa. 

Dessutom påpekar man att medan 

bensin bara håller 3-5 månader håller 

alkylatbensin upp till 3-5 år! 

Kampanjen för Aspen alkylatbensin 

kommer att kunna ses runtom i landet 

i butiker, annonser och på internet. 

Även t-shirtar, kassar och vykort kom- 

Välkommen 

den 21/6 

Bra val från Lantmännen 

Vill du veta mer kontakta din säljare eller ring vår kundtjänst på 

0771-111 222, www.lantmannenlantbruk.se 

Aspen alkylatbensin är 99 procent 

renare än vanlig bensin. 

mer att finnas med kärleksfulla Aspentryck. 

Ända in september varar kampanjen 

och den kombineras med 

lockande konsumenterbjudanden i 

form av prova-på-flaskor. 

Det ska vara kyckling 

på grillen i år 

Kyckling är en het kandidat på grillen i 

år. Kronfågel lanserar därför färsk 

kryddmarinerad kyckling klar att grillas: 

Fyra produkter under namnet 

BBQ. Målet är: godare, roligare och 

med större överraskningspotential när 

det ska bjudas på grillmat! 

Kyckling tillhör 

svenskarnas vardagsmat 

och rankas som favoritmat 

i många familjer. 

Trots all den kunskap 

vi svenskar har om att 

tillaga kyckling så blir 

vi plötsligt osäkra när 

det kommer till att lägga kyckling på ett 

grillgaller. 

– I en konsumentundersökning vi 

genomfört säger man att det är svårt att 

veta hur man ska grilla för att det inte 

ska bli torrt eller tvärtom – rått. För att 

hjälpa och inspirera har Kronfågel inte 

bara tagit fram superenkla grillprodukter 

utan även tagit fram enkla grilltips 

och grillrecept i en härlig receptfolder. 

Även via kronfagel.se kan man lära sig 

hur man grillar kyckling på bästa sätt 

Öppet hus på 

Vikendagen! 

Lantmännen Lantbruk i samarbete med Göteborg Energi bjuder in till 

Vikendagen mellan klockan 16.00–20.00. 

Invigning av nybyggd gårdsanpassad biogasanläggning 

Se Valtras biogastraktor i drift 

Vi presenterar de senaste forskningsresultaten inom Lantbruk 

Mässa med det mesta om Lantmännen 

Maskinvisning 

Bondens hälsa i fokus 

Vi bjuder på mat från Lantmännens egna produkter från klockan 18.30 

Medverkande under dagen är Lantmännen Bygglant, Lantmännen Maskin, 

Lantmännens Distriktsstyrelser i området, Bra mat från Lantmännen, 

Lantmännen Doggy, Falköpings Mejeri, Falköpings Energi och Viking Genetics. 

samt vilka goda tillbehör man kan ha, 

säger Annicka Hultin, produktchef på 

Lantmännen Kronfågel. 

Smaker från Texas 

Kronfågel har tagit fasta på att konsumenten 

gärna vill grilla kyckling, men 

ibland med lite hjälp. I 

Kronfågel-köket har man 

därför testat sig fram och 

resultatet är fyra produkter 

med svensk kyckling 

kryddade med två olikasmaker, 

färdiga att läggas 

på grilleneller hämtas 

i butiksgrillen. Samtliga smaker är från 

BBQ:s vagga – Texas. De fyra nya produkterna 

är: 

● Kryddmarinerad bröstfilé med säsongens 

smak ”Sweet & Red” med kryddor 

som cayenne, ingefära och paprika 

● Kryddmarinerade vingar med Barbeque-smak 

● Kryddmarinerade innerfilé med Barbeque-smak 

● Färdiggrillad butikskyckling med 

säsongens smak ”Sweet & Red” 

J051 


13

14 

Historisk stämma 

INRAMAD AV SANSAD DEBATT 

Årets föreningsstämma i Lantmännen är en historisk stämma. 

Det konstaterade styrelseordförande Thomas Bodén i sitt inledningsanförande. 

Det blev en lugn stämma där den enda större debatten rörde reglerna för rörlig lön 

för chefstjänstemän på Lantmännen. Nytt för året var att stämman kunde följas via 

webb-TV. Texter: HELENA HOLMKRANTZ Bilder: JOHAN OLSSON 

Det är i år tio år sedan Lantmännen bildades 

ur fusionen mellan nio föreningar 

runtom i landet, nio kulturer skulle jämkas 

samman för att bilda en enda kooperation 

och därmed ta ett samlat grepp på 

svenskt lantbruk. Thomas Bodén såg tillbaka 

på de tio år som gått och konstaterade 

det fanns flera motiv till fusionen: 

– Vi såg minskade kostnader som ett 

av de viktiga målen. Men vi ville även 

stärka kedjan mellan lantbruket och konsumenterna, 

ett närmare ägande av industrin 

skulle ge bättre avkastning till 

bonden. 

Hur blev det då? 

– Våren 2004 hade vi sänkt kostnaderna 

mer än vad vi lovade inför fusionen. 

Det är bra, men inte tillräckligt bra. 

Vi har kunnat dela ut 2,6 miljarder till 

ägarna under de tio åren. I snitt betyder 

det en avkastning på 13 procent. Det är 

pengar som kommit från industridelen. 

Lönsam tillväxt är nyckelordet i Lantmännen just 

nu. Per Strömberg, vd och koncernchef, presenterade 

de områden som kommer att stå i fokus 

under det närmaste året. 

Per Strömberg summerade resultatet 2010 

och gick kortfattat igenom den ekonomiska utvecklingen 

under årets första kvartal (se också 

sidan 5): 

– Vi kan vara stolta över den utveckling vi ser 

i Lantmännen, strategin fungerar och vi ska fortsätta 

förbättra för att nå dit ni ägare vill. Målet är 

fortfarande tio procents avkastning på eget kapital 

och 40 procents soliditet. Vi ska fortsätta 

vårt kontinuerliga förbättringsarbete, men samtidigt 

skifta fokus till lönsam tillväxt. 

Fem områden blir extra viktiga för att nå 

målen: 

PORTFÖLJSTRATEGIN. Dagens 25 affärsverksamheter 

ska till 2013 ner i 20. De resurser som 

därmed frigörs ska läggas på de utvalda satsningsområdena. 

Vi har skapat nya affärsmöjligheter för 

svenska lantbrukare genom forskning och 

utveckling, investeringar och nya affärskoncept. 

Thomas Bodén avrundade med lite reflektioner 

över de tio åren och framtiden: 

– Analysen inför fusionen var alldeles 

riktig, men utvecklingen inom lantbruket 

har gått längre och fortare än vad vi 

trodde. I stort sett har genomförandet 

gått enligt plan. Nu äger vi ett kooperativt 

företag med stora möjligheter, men som 

fortfarande står inför stora utmaningar. 

I dag har vi en tioåring, vi har klarat av de 

flesta barnsjukdomar, men tio år är fortfarande 

ett barn. Om ytterligare tio år har 

vi förhoppningsvis en kraftfull 20-åring 

på väg att bli vuxen. 

Stämman som följde på inledningsangörandet 

blev en ganska lugn tillställning, 

en del frågor ställdes om resultatet för 

koncernen som helhet och Lantbruk i 

Styrelseordförande Thomas Bodén. Birgitta Carlander avtackades av Thomas 

Bodén. 

Innovation skapar lönsam tillväxt 

PRIS & MIX. Här handlar det om att ha lagom 

många och framför allt rätt produkter i sortimentet. 

Genom att satsa på de lönsamma kunderna 

och anpassa sortimentet därefter kan lönsamheten 

höjas. 

MARKNADSFÖRING. Lantmännens marknadsföring 

ska bygga på kunskap om kunder och 

konsumenter. Och den ska hålla världsklass! 

INNOVATION. Ett Forsknings- och utvecklingsråd 

tillsätts för att kunna få till gränsöverskridande 

projekt. Lantmännens tre stiftelser 

kommer i framtiden att slås ihop till en för att 

kunna samla resurserna. 

KOMPETENS. Medarbetare med rätt kompetens 

och medarbetare som känner arbetsglädje. 

Sammantaget ska dessa områden skapa förutsättningar 

för ett långsiktigt hållbart resultat. 

synnerhet. Enda gången debatten blossade 

upp var angående riktlinjerna för 

rörlig lön. Anders Hansson, distrikt Östergötland, 

yrkade här avslag på förslaget 

till riktlinjer för rörlig lön och efterlyste 

att system som i stället belönar alla medarbetare 

i Lantmännen. Folke Andersson 

från samma distrikt höll med och 

motiverade med att ett sådant system 

skulle betona ETT Lantmännen och att 

alla medarbetare är lika viktiga. 

– Vi behöver ett system som stämmer 

överens med den svenska bondesjälen 

och är demokratiskt, menade Folke. 

Thomas Bodén replikerade: 

– Jag respekterar varenda en i Lantmännen 

som gör ett bra jobb. Men en 

del av våra medarbetare är på en arbetsmarknad 

där det råder stor konkurrens. 

De 250 anställda som får en del av sin 

lön i form av rörlig lön riskerar också en 

del av sin lön tillsammans med oss ägare. 

Lars Ånöstam, Uppland. 

De har samtidigt utsatta positioner i sitt 

arbetsliv och jag är inte säker på att de 

skulle vilja ha det utan möjlighet till rörlig 

lön. 

Stefan Josefsson, distrikt Örebro, sköt 

in en fråga som kom att mynna ut i ett 

konkret förslag till stämman: 

– Rörlig lön ska ju mätas långsiktigt. 

Jag tycker inte att vi kan löneförhandla 

här och nu, utan borde flytta frågan för 

diskussion och beredning till förtroenderådet. 

Debatten mynnade ut i en votering 

där majoriteten av stämman ställde sig 

bakom styrelsens förslag till riktlinjer för 

rörlig lön. Därefter togs Stefans förslag 

att skjuta beredningen till förtroenderådet 

upp. Förslaget bifölls av eniga stämmodeltagare. 

Stämman avrundades med ett antal avtackningar. 

Tre medlemmar ur koncernvalberedningen 

avtackades: Anders 

Hansson, Magnus Aaby-Ericsson och 

Christer Samuelsson. 

Slutligen tackades även Birgitta Carlander 

för sina tio år i koncernstyrelsen 

med guldnål, blommor och stående ovationer. 

Stämmopresidiet bestod av Helena 

Jonsson från LRF och Leif Walterum, 

Skövde.

Per ny i koncernstyrelsen 

Per Lindahl från Kristianstad valdes till ny ledamot på 

två år i koncernstyrelsen. Fyra ledamöter omvaldes, 

också på två år, och koncernstyrelsen kommer under 

det kommande året att bestå av: 

Thomas Bodén, ordförande, Bengt-Olov Gunnarson, 

vice ordförande och ledamöterna Nils Lundberg, 

Thomas Magnusson, Björn Wallin, Hans 

Wallemyr, Per Lindahl, Helle Kruse Nielsen och 

Anitra Steen. I koncernstyrelsen sitter också vd Per 

Strömberg samt tre arbetstagarrepresentanter. 

Per Lindahl är född 1964, har en gård utanför Kristianstad 

med inriktning på slaktkyckling till Kronfågel 

samt växtodling. Per har sedan tidigare uppdrag som 

ordförande i Hushållningssällskapet i Kristianstad 

och Svensk Fågel, uppdrag som han kommer att ha 

kvar även framöver. 

Världsekonomin växer trots oroshärdar 

som Mellanöstern och Nordafrika. Sverige 

står väl rustat i de ekonomiska svängningarna. 

Den största osäkerhetsfaktorn framöver 

ligger i oljepriset, där en höjning kan 

få mycket stora konsekvenser för hela 

världsekonomin. 

Den bedömningen gjorde Nordeas 

chefsekonom Annika Winsth i sitt föredrag 

på Lantmännens föreningsstämma. 

Hon gav en överblick över världsekonomin 

i stora drag och konstaterade att 

medan gemene man pratar om högkonjunktur 

menar ekonomerna att vi inte riktigt 

är där ännu. 

– Högkonjunktur är det inte förrän 

tillväxten ligger över normalläget och vi 

räknar med att toppen kommer först om 

ett eller två år. 

Läget skiljer sig emellertid mycket åt 

mellan länder. Medan den tyska ekonomin 

Per Lindahl. 

Med högkonjunktur i sikte 

just nu har en stark medvind och en kraftig 

optimism, är exempelvis de spanska 

och brittiska ekonomierna betydligt mer 

vacklande. 

Det stora orosmomentet framöver är 

oljepriset. Åtta av världens största oljeexportörer 

ligger i den så kallade Mena-regionen 

(Mellanöstern och Nordafrika) 

som i olika hög grad befinner sig i krig. 

– Läget i Saudiarabien är just nu förhållandevis 

lugnt. Men om detta land dras 

med i regionens oroligheter kan oljepriset 

raka i höjden. Det skulle påverka alla ekonomier, 

industrier såväl som privatpersoner, 

världen över. Med ett dubblerat 

oljepris måste vi alla förändra vår livsstil. 

Annika Winsth kommenterade också 

råvarumarknaden och de ökande livsmedelspriserna. 

Hon påpekade att råvarupriserna 

överlag är höga och i vissa fall, 

exempelvis bomull, ökar prisnivåerna dra- 

matiskt just nu. Även när det gäller råvarupriserna 

finns en varningsklocka: 

– Vete och ris ligger mycket högt just 

nu och stiger dessa priser ännu mer finns 

risk för uppror i fattiga länder, där människor 

lägger det mesta av sina pengar på 

just mat. 

Trots dessa varningar såg Annika en 

ljus ekonomi framöver, där tillväxtländer 

som Brasilien, Kina och Indien drar upp 

tillväxten och banar väg för högkonjunkturen. 

– Man måste skilja på tillväxt och strukturförändringar. 

Bara för att en rad länder 

har strukturproblem innebär det inte att 

tillväxten stannar av. Vi måste däremot 

räkna med att priset på pengar, låneräntorna, 

kommer att öka framöver, men Sverige 

har utan tvekan en högkonjuktur i 

sikte. 

Motion om 

kommunikation 

Enda motionen till årets föreningsstämma 

kom från distriktsstyrelsen i Uppland. Den 

rörde informationsgången i samband med 

större förändringar i lokala och regionala 

affärsverksamheteter. 

På uppdrag av distriktsstämman i Uppland 

2011 yrkade motionärerna: 

I lokala/regionala affärsfrågor som har direkt 

påverkan på primärproduktionen skall 

berörda distriktsstyrelser nyttjas som stöd 

och bollplank innan beslut fattas, då lokala 

aspekter kan vara avgörande för beslutsunderlagen. 

Koncernstyrelsen fastställde i sitt svar att 

man välkomnar motionen 

”då en tydlighet i kommunikationen mellan 

den operativa verksamheten och förtroendemannaorganisationen 

är av största vikt 

för delaktighet och ett förtroendefullt samarbete. 

Bakgrunden till motionen är bland 

annat hanteringen av förändringar inom 

spannmålsstrukturen i området. 

Frågan om kommunikation har hög prioritet 

hos koncernstyrelsen och i samband 

med koncernstyrelsens möte den 11 mars 

fattades beslut om en mall för kommunikation 

i olika frågor mellan den operativa ledningen 

och förtroendemannaorganisationen. 

Dokumentet lägger en miniminivå för kommunikationen. 

I samband med större strategiska 

frågor bör distriktsstyrelserna 

involveras och processen ske enligt nedan: 

Vid större strategiska förändringar på 

distriktsnivå som har direkt påverkan på 

primärproduktionen ska den operativa verksamheten 

ha en dialog med distriktsstyrelserna 

innan beslut fattas. Dialogen ska ske 

under konfidentialitet. I dessa situationer 

handlar det om att inhämta kompletterande 

synpunkter och primärproduktionens perspektiv 

för att få ett fullgott beslutsunderlag. 

Därefter följer processen med facklig 

informationsplikt och fackliga förhandlingar 

som krävs i samband med verksamhetsförändringar.” 

Bengt-Olov Gunnarson från koncernstyrelsen 

pläderade för motionen och argumenterade 

för betydelsen av en tydlig 

kommunikation med distriktsstyrelserna. 

Motionen togs enhälligt av stämman. 

Vad som är en större strategisk fråga kommer 

att diskuteras i förtroenderådet. 

Annika Winsth, chefsekonom på 

Nordea. 

15

16 STIPENDIATER 2011 

LANTMÄNNENS 

STIPENDIUM 

5 

Årets 

ÅRS 

JUBI 

LEUM 


Lantmännenstipendiater 

har utsetts för femte 

året i rad och presenterades 

på distriktstämmorna i 

mars. 

Eftersom det är femårsjubileum 

blir det i sommar 

festlig middag i Malmö för 

både nya och gamla stipendiater. 

Nytt för i år är 

också att Framtidsseminariet 

inte bara bjuder på 

föredrag och diskussioner 

utan också en guidad tur 

på Borgeby fältdagar. 

Genom att dela ut stipendier vill Lantmännen 

stimulera unga lantbruksföretagare 

att utveckla sina företag och möta 

andra yngre lantbrukare för att få nya 

idéer och nya kontakter. Stipendieverksamheten 

instiftades 2007 och riktar sig 

till yngre, yrkesverksamma medlemmar i 


Stipendierna delas ut i samband med 

distriktsstämmorna, stipendiaterna får ett 

diplom och presenteras för alla närvarande. 

Priset är en möjlighet att delta i 

Lantmännens Framtidsseminarium tillsammans 

med stipendiater från övriga 

distrikt. 

Årets Framtidsseminarium blir den 29- 

30 juni i Malmö och Borgeby. Seminariet 

inleds i Malmö med framtidsdiskussioner 

om Lantmännen, lantbruket i allmänhet 

och utmaningar i företagandet. På kvällen 

följer sedan en festmiddag. Eftersom 

det är femårsjubileum för Lantmännens 

stipendier är också tidigare års stipendiater 

inbjudna till middagen. 

Dagen därpå förflyttar man sig ett par 

mil norr om Malmö till Borgeby, där 

Borgeby fältdagar äger rum. Här kommer 

gruppen att få en guidad visning och dessutom 

ett seminarium om Lantmännen 

Lantbruk och Lantmännen Maskin. 

Text: HELENA HOLMKRANTZ

Örebros stipendiat 

älskar sina kossor 

Jag har alltid gillat kor. Det säger Anna Käll, en glad och entusiastisk 

35-årig mjölkbonde som älskar sitt jobb. Som en erkänsla för sin förmåga 

att både driva ett framåtföretag samt hinna planera vardagen 

med familj och uppdrag har hon utsetts till Lantmännens stipendiat 

2011 i distrikt Örebro. 

Uppväxt på gården Åkersta strax söder 

om Nora som pappa Kalle Nilsson 

köpte 1980 har Anna alltid haft en kärlek 

till kor. Hon funderade i sin tidiga 

ungdom på att bli veterinär, men upptäckte 

snart att det nog inte var hennes 

grej. I stället blev det en lantmästarutbildning 

i Alnarp. Efter examen jobbade 

hon först som rådgivare inom 

Husdjursföreningen och därefter som 

rådgivare och säljare på Lantmännen i 

Örebro under fem år. 

Men utmaningen att bli mjölkbonde 

fanns hela tiden med i tankarna. År 

2007 blev det klart att Anna med familj 

skulle överta gården från pappan. Familjen 

består av Anna, maken Marcus 

och deras små killar Gustav sex och ett 

halvt, Ludvig fyra samt nu ännu en 

liten nyfödd kille. 

– Vi ville inte vänta för länge utan 

tyckte att tidpunkten passade oss alla, 

berättar Anna. 

Sedan tre år tillbaka driver hon nu 

gården med mjölkproduktion, cirka 

130 ha åkermark, varav 70 ha egen 

mark, samt cirka 30 ha skog. 

– Vi odlar bara vall och köper in färdigt 

foder, säger Anna. Skog är jag själv 

inte så intresserad av. Men Marcus 

tycker det är kul med skog, skrattar 

hon. Han hjälper också till på gården 

vid sidan av sitt eget företag där han har 

fyra anställda och även pappa ställer 

upp när det behövs. 

Kan påverka otroligt mycket 

Med generationsskiftet skedde en hel 

del förändringar. En av de första var att 

bygga en ny och större ladugård för lösdrift 

och med fri tillgång till grovfoder 

och robot som sköter mjölkningen. I ladugården 

som nu varit i drift i ett år 

finns plats för 85 mjölkande kor och 

lika många ungdjur. En dubblering mot 

tidigare. 

Hon föder bara upp kvigkalvar och 

har mellan fem och tio kalvningar per 

månad. Tjurarna däremot säljs vid ungefär 

två månaders ålder. 

– Kor är mitt stora intresse och det är 

en fascinerande verksamhet som man 

kan påverka otroligt mycket. Det ligger 

en stor utmaning i att kunna styra deras 

produktionsresultat. Ett gott ”djuröga” 

som ser hur djuren mår, god kalvskötsel, 

djur med bra dräktighet, rätt foder och 

hög mjölkvalitet är faktorer som påverkar 

’’ 

Det borde ju 

ligga i allas 

intresse att vi 

kan producera 

mat inom landet 

i stället för att 

importera mer 

och mer. 

lönsamheten. Det är även ekonomiskt att 

kunna ha kor som är produktiva länge. 

– Att vara lantbrukare i dag är väldigt 

komplext. Man måste vara duktigt på 

väldigt mycket, menar Anna. 

Nyttigt att träffa andra 

Som småbarnsmamma kan det vara 

svårt att få tiden att räcka till. Vid sextiden 

går hon ut och gör en översiktskoll 

samt ger kalvarna. Sen ska barnen ha 

frukost och skjutsas till dagis och förskola. 

Därefter är det ladugården fram 

till klockan fyra då barnen ska hämtas. 

– Nu blir det väl lite rörigt ett tag 

med den nya bebisen, men jag har hittat 

en vikare som ska hjälpa mig den 

första tiden säger Anna. Men i stort 

fungerar allt eftersom jobbet är så roligt 

och så varierande. Till fördelarna hör att 

man jobbar med levande varelser, är 

mycket ute i friska luften och kan sätta 

upp egna mål för att blir ännu bättre på 

det man gör. 

Trots det är det ofta ett ensamt jobb att 

vara lantbrukare. 

– Här omkring är det nästan ingen som 

har kor så det blir inte så mycket erfarenhetsutbyte 

kogårdar emellan. 

Närmsta gård som har kor ligger en mil 

bort. Därför är det bra när det ordnas 

nätverksträffar där man kan träffas och 

lära av varandra, menar Anna. 

Det pågår redan sådana träffar i Jönköping 

och även i Örebro finns planer 

på att jobba fram åtgärder som ska stimulera 

fler att satsa på mjölk, vilket de 

gjort i Jönköping. Förutom att stipendiet 

ger uppmärksamhet ger även det 

tillfälle till erfarenhetsutbyte eftersom 

det gäller en inbjudan för två personer 

till ett två dagars framtidseminarium i 

Malmö och Borgeby. 

Ytterligare utökning på gång 

På hemmafronten väntar närmast en 

ytterligare utökning av verksamheten. 

Förberedelser är redan gjorda för utbyggnad 

av ladugården vilket innebär 

att Anna kan dubbla djurbesättningen, 

bygga på liggavdelningen för kor och 

ungdjur samt ställa in ytterligare en 

mjölkrobot. En tanke är också att på 

sikt kanske kunna sälja dräktiga kvigor 

som ett ytterligare inkomstben. 

– Framöver kanske vi också kan ha 

en anställd och få lite avlastning, hoppas 

Anna. 2009 var ju sämsta året någonsin, 

men vi byggde faktiskt precis i 

rätt tid. Vi fick bra pris på bygget samtidigt 

som mjölkpriset gick upp och nu 

har det ökat ytterligare. Även spannmålspriserna 

har stigit vilket är positivt 

för branschen. 

Däremot tycker hon att regeringen är 

dåliga på att satsa på lantbruket och 

hon skulle även gärna se att statusen för 

yrket vore större. 

– Det borde ju ligga i allas intresse 

att vi kan producera mat inom landet i 

stället för att importera mer och mer. 

Men nu har vi ju inte ens en egen minister 

sedan posten förvandlats till landsbygdsminister, 

avslutar Anna som trots 

det tycker att framtiden verkar positiv. 

Text o foto: 

CHRISTINA BERGLUND 


17

18 

STIPENDIATER 2011 

LANTMÄNNENS STIPENDIAT DISTRIKT ÖSTERLEN: 

Lagar och regler 

hindrar oss inte att 

konkurrera 

– Det är farligt att bara fokusera på det låga grispriset, då deppar man 

ihop och tappar framtidstron. Vi måste tänka positivt och samtidigt ta 

lärdom av hur vi undviker den här situationen igen. 

Orden kommer från Johan Olsson, Lantmännens stipendiat i distrikt Österlen. 

21 år gammal köpte han en gård i Spjutstorp, strax utanför Tomelilla, 

och byggde grisstall för 462 grisar. 

Det är nu fyra år sedan stallet stod 

klart. Det har varit har varit en resa 

fylld av utmaningar, lärdomar och 

mycket möda. Men framtidstron har 

inte rubbats. När vi träffar Johan har 

han precis kommit tillbaka från en resa 

till Holland och Belgien där han besökt 

grisproducenter. 

– Jag tror på att ha ett öppet sinne 

och ta in erfarenheter och kunskap, inte 

bara från kollegor i den svenska grisnäringen, 

utan också blicka utanför Sveriges 

gränser. 

Suggor är en utmaning 

Johan är uppvuxen på en gård med 

slaktsvinsproduktion och lantbruksyrket 

har hela tiden varit ett självklart val. 

Drömmen om att starta en egen smågrisproduktion 

tog fart redan under gymnasiet. 

– Suggor är intressant där finns större 

utmaningar. Det är mycket som går att 

påverka och räkna på för att få bra ekonomi, 

förklarar Johan. 

2005 köpte Johan fastigheten i 

Spjutstorp utanför Tomelilla. Sedan 

dess har han, som han själv beskriver 

det, gjort en vågad satsning. Den vågade 

satsningen som Johan syftar på är 

naturligtvis bygget av stallarna som i 

dag rymmer 462 suggor och levererar 

12 000 trettio kilos grisar per år. 

Under de fyra år som gått sedan stallarna 

togs i drift har lönsamheten i företaget 

gått upp och ner. I vissa avseenden 

har det berott på marknaden, men 

oförutsedda händelser i livet har också 

spelat in. 

En dyrköpt läxa 

En dyrköpt läxa blev bemanningen. Till 

att börja med försökte Johan hålla nere 


kostnaderna genom att klara produktionen 

med bara en anställd. Det var en 

slitsam period för Johan. Först som 

byggherre för de nya stallarna och sen 

att dra igång produktionen. Till slut tog 

det ut sin rätt. En dag gjorde tröttheten 

att uppmärksamheten brast och det 

ville sig inte bättre än att Johan fick ett 

tungt redskap på foten. Det ledde till 

sjukhusvistelse och flera operationer. 

– Trots att jag fortfarande har ont i 

foten är jag på sätt och vis glad att det 

hände. Det gjorde att jag tvingades fundera 

över situationen. För när jag låg 

där på sjukhuset så gick det upp för mig 

att jag hade jobbat så mycket att jag 

förlorat kontakten med många av mina 

vänner. Dessutom insåg jag hur beroende 

produktionen var av mig, vilket 

gjorde företaget alldeles för sårbart. Jag 

förstod hur viktigt det är med tillräcklig 

bemanning och duktig personal. Om 

jag inte hade fått den insikten så hade 

jag aldrig fått företaget att fungera! 

I dag finns det 3,5 anställda i företaget. 

Johan kan släppa det dagliga arbetet 

med grisarna och i stället fokusera 

på ledning och att sköta affärerna. 

– Allt fungerar bättre så här, personalen 

trivs, det sker inga misstag och alla 

är mer delaktiga i diskussioner och ger 

förslag till förbättringar. 

Alla ska vara nöjda 

I de tuffa tider som nu råder inom grisnäringen 

ställs det extra höga krav just 

på ledning och affärsmannaskap. Sedan 

december har Johan gått över från kvartals- 

till månadsbokslut. Varje månad är 

det också avstämningar med styrelsen 

som fungerar som ett stort stöd och 

viktigt bollplank. 

Det gäller att sätta upp tydliga mål. 

En av Johans målsättningar är att nå 

upp till 28 producerade smågrisar per 

sugga och år. Det är vad som behövs för 

att vara konkurrenskraftig. I dag ligger 

man på 24 och i slutet av året är förhoppningen 

att vara uppe i 26. 

– Med den inspiration som föddes 

under Hollandsresan så är vi redan en 

bit på väg. Jag känner att vi i Sverige 

kan konkurrera på den europeiska 

marknaden, det är inte lagar och regler 

som hindrar oss. Vi har mycket att lära 

av exempelvis holländarna när det gäller 

foder och avel. Samtidigt har de mycket 

att lära av oss när det gäller djurhållning. 

Djurrättsregler innebär inte bara 

ökade kostnader. Suggor som mår bra 

producerar helt enkelt mer och här har 

vi kommit långt i Sverige, säger Johan 

med okuvlig framtidstro. 

Hjälpa konsumenten 

Johan fortsätter och visar med sitt 

kroppsspråk att det här är frågor som 

känns angelägna. 

– Visst handlar grisproduktion 

mycket om att trimma, trimma och åter 

trimma produktionen. Men samtidigt 

måste vi fokusera på mervärden. Branschorganisationerna 

är mycket inriktade på 

bidrag i dag. Men jag tror det är mervärden 

som måste driva utvecklingen. 

Och om marknaden inte är beredd att 

betala för det så är det inget mervärde. 

– Det betyder att vi måste bli bättre 

på att profilera oss. Vi kan inte begära 

att konsumenter ska veta vad det är för 

skillnad på svenskt och tyskt kött när 

köttet och förpackningarna ser likadana 

ut. Det enda som skiljer till utseendet 

är märkningen och priset. Vi måste 

lyfta fram tydliga mervärden. Svenskmärkningen 

säljer inte i sig. Vi måste ge 

det ett innehåll. 

– Jag trivs med det här livet. Är man 

beredd att jobba hårt och göra uppoffringar 

så är jag säker på att det kommer 

att fungera. 

Text och bild: 

LENA JASSLIN 

’’ 

Vi måste bli 

bättre på att 

profilera oss. 

Vi kan inte 

begära att konsumenter 

ska 

veta vad det är 

för skillnad på 

svenskt och 

tyskt kött när 

köttet och förpackningarna 

ser likadana ut.

LANTMÄNNENS 

STIPEN 

DIATER 

2011 

Söderslätt: 

Mattias Petersson, Höllviken, lök 

Österlen: 

Johan Olsson och Caroline Strömsvik, Tomelilla, 

gris 

Nv Skåne: 

Tania och Elias Åkesson, Teckomatorp, mjölk 

Kristianstad: 

Per Johansson och Patrik Olofsson, Åhus, 

grönsaker 

Blekinge: 

Viktor Thorsell, Ramdala, odling och köttdjur 

Växjö: 

Clas Olsson, Uråsa, köttdjur 

Sunnerbo-Värnamo: 

Anders Karlsson, Össlöv, mjölk 

Halland: 

Magnus Nilsson, Långås, odling och köttdjur 

Jönköping-Tranås: 

Christoffer Ericsson, Huskvarna, mjölk 

Höglandet: 

Jonas Eriksson, Eksjö, mjölk och köttdjur 

Östergötland: 

Mårten Johansson, Vreta Kloster, köttdjur 

Gotland: 

Terje Larsson, Burgsvik, odling, mjölk 

Älvsborg: 

Jörgen Svensson, Ljung, mjölk 

Bohuslän Dal: 

Emil Fröjd, Råglanda, växtodling och entreprenad 

V Skaraborg: 

Johan Hansson, Grästorp, maskinverksamhet 

och växtodling 

Ö Skaraborg: 

Anders Badh, Vartofta mjölk 

Örebro: 

Anna Käll, Ervalla, mjölk och entreprenad 

Värmland: 

Emil Holmquist, Rudsnäs, mjölk och kött 

Sörmland: 

Jenny Torstensson och Jan Larsson, Vingåker, 

mjölk och entreprenad 

Uppland: 

Mårten Söderman, Uppsala, mjölk 

och spannmål 

Enköping: 

Oskar Karlsson, Enköping, ekologisk gris 

Västmanland: 

Ann och Nicklas Erixon, Ransta, får 

Gästrikland: 

Tomas Eklöv, Storvik, Kravgodkänd spannmål, 

foder, köttdjur 

Hälsingland: 

Erik Jörmgård och Maria Eriksson, Bergsjö, 

mjölk 

Dalarna: 

Britta Linderholm, Grängshammar, mjölk 

Västernorrland: 

Ingemar Pettersson, Njurunda, potatis, 

morötter 

Jämtland: 

Christian Jonsson, Krokom, mjölk 

Västerbotten: 

Jim & Frida Runa, Vilhelmina, mjölk 

Norrbotten: 

Karl Bertil Karlsson, Boden, mjölk 


19

20 

HÖSTSÅDDEN 

3 


SORT- 

NYHETER 

En tålig höstraps, ett motståndskraftigt rågvete och ett stärkelsevete speciellt 

framtaget för etanol. Det är tre av årets sortnyheter från Lantmännen. 

Empero regerar 

Hårt gulrosttryck har pressat rågveteodlingen. 

Nu introduceras 

sorten rågvetesorten Empero. 

Den är motståndskraftig och visar 

rågvetets överlägsenhet. 

Gulrost har sedan 2009 ökat behovet av 

växtskydd i rågveteodlingen. Med Empero 

kan rågvetegrödan återta positionen 

som klart överlägsen höstvetet i 

avkastning, även vid lägre insatser. Erfarenheten 

är att Empero står emot gulrost 

mycket bättre än vad Dinaro och 

Cando gör. Odlar du en motståndskraftig 

sort minskar kostnaden för växtskydd 

samtidigt som kraven på timing 

minskar. Detta ökar din chans till lönsam 

rågveteodling. 

Ökad odlingssäkerhet 

Empero liknar mer vete än råg. Den har 

ett kort styvt strå och mognar liktidigt 

med Dinaro och Cando. Efter två sä- 

I höst introduceras stärkelsevetet 

Loyal i stor skala. Efter ytterligare 

en säsong visar den robusta siffror 

och bra vinterhärdighet. Den 

kommer från växtförädlingen i 

Svalöv och lanseras på kontrakt 

till Agroetanol i Norrköping. 

Loyal är ett högavkastande vinterhärdigt 

stärkelsevete som passar mycket bra 

i stora områden av Sverige. Den toppade 

listan med bästa avkastning efter 

den påfrestande vintern 2010 i norra 

Götaland och Svealand. Stora kvantiteter 

vete behövs som råvara till Agroetanol 

och då är Loyal ett robust alternativ 

som har både avkastningen och stärkelsehalten 

med sig. 

Vinterhärdigheten finns i sorten och 

förra årets vinter bjöd både på långlig- 

songer med tuffa vinterförhållanden 

visar Empero mycket fina siffror, med 

marknadens bästa avkastning i Mellansverige 

efter vintern 2010. Även i landets 

södra delar avkastar Empero i topp. 

Rågvetegrödan är en effektiv stärkelse- 

gande snötäcke i vissa områden och rejäla 

köldpåfrestningar längre söderut. 

Det känns bra att Loyal var med om 

denna säsong på lite större arealer än i 

försöken. Och kom ut som en vinnare. 

Kväveeffektiv 

Intressant i sammanhanget är att Loyal 

verkar utnyttja kväve effektivare än sorter 

i genomsnitt. Loyal avkastar alltså 

betydligt bättre även vid lägre kvävegiva. 

Rekommendationen är att ligga 

mellan 100 och 140 kg kväve per hektar. 

Delad giva har visat tendens till 

högre stärkelsehalt och högre skörd än 

en engångsgiva, men det beror mycket 

på väderförhållandena. Det som gäller 

är att huvudgivan ska vara på plats i begynnande 

stråskjutning och eventuell 

Text och bild: DESIRÉE BÖRJESDOTTER 

producent. Hög avkastning ger hög 

stärkelseskörd per hektar. Men, i äldre 

sorter har groningen startat alltför lätt i 

axet. Med Empero förbättras fältgroningsresistensen, 

en viktig egenskap 

som bevarar energin i kärnan. 

Loyal till Agroetanol 

komplettering gjord senast i DC 37-39, 

alltså när flaggbladet just börjar synas. 

Grön yta levererar 

Målet med odlingen är att producera 

mesta mängd stärkelse så billigt som 

möjligt. Då gäller det att plantorna är 

friska och att växtskyddet anpassas efter 

smittotrycket i fältet och sortens känslighet. 

Försöken visar att en enkel axgångsbehandling 

höjer stärkelsehalten. 

Följ prognoser och gör en behandling 

efter rekommendation vid eventuellt 

behov. 

Spannmålen till etanolproduktion 

ska vara sund, frisk och klara vattenhaltskraven 

men i övrigt ställs inga krav 

på exempelvis falltal. Odlingen av Loyal 

till Agroetanol blir en riskspridare på 

hela eller delar av din höstveteareal.

Epure stark 

höstraps 

Årets höstrapsnyhet heter Epure. 

Linjesorten som mycket väl matchar 

gamla trotjänare och ger hybriderna 

en tuff match. 

Epure visar mycket starka resultat i sortprovningen. 

Nu har den testats under 

ytterligare en besvärlig vintersäsong och 

klarat sig bra. Det var framförallt i 

södra Sverige som sortmaterialet fick 

känna ordentlig vinterpåfrestning. 

Det skyddande snötäcket försvann 

tidigt och sedan låg temperaturen strax 

under nollan och det blåste ordentligt. 

Efterhand som februari gick bleknade 

höstrapsen och det var framför allt läget 

som avgjorde om odlingen klarade sig. 

I vissa områden längst i söder försvann 

all höstraps dessa veckor. 

Epure lovande potential 

Tillväxten på hösten är mycket viktig 

för höstrapsens övervintring och skördepotential. 

Du som odlare påverkar 

utbytet genom att använda betat utsäde 

av kontrollerad kvalitet, så i rätt tid och 

gödsla grödan klokt. 

Den nya sorten Epure är betad med 

Cruiser OSR, ett preparat med god effekt 

mot insekter och svampar inklusive 

kålbladmögel. Ett extra skydd som gynnar 

tillväxten på hösten i de områden 

där svampen orsakar förlust av assimilerande 

yta. 

Hybridsorter är mer odlingsvärda 

och det gäller även för 

råg. Med ökad odlingssäkerhet 

har hybridsorterna börjat erövra 

de norra områdena, liksom exempelvis 

den finska rågarealen. 

Det är första säsongen Gustaf Stigers, 

Vikmanshyttan utanför Hedemora i 

Dalarna odlar hybridråg. Han provar 

Ottarp på en fjärdedel av rågarealen 

för att dra nytta av hybridrågens fördelar. 

På resten av sina drygt 70 hektar 

fortsätter han odla trotjänaren och 

populationssorten Amilo. Rågen går 

för leverans till Leksandsbröd. 

Vad är en hybrid 

Hybridråg är första generationen efter 

en korsning. Resultatet blir stabila 

plantor med positiva egenskaper som 

exempelvis jämnhet, kraftig tillväxt 

och högre skörd. Korsningen för att 

ta fram hybridutsädet görs i stor skala 

i fält genom att remsor odlas omväxlande 

med moderlinjen och faderlinjen. 

Moderplantorna är hansterila och 

saknar alltså pollen. I remsan bredvid 

odlas fadern som bidrar med pollen. 

Efter blomningen skär man ner faderlinjen 

och behåller endast modern 

fram till skörd för att undvika inblandning. 

– Jag var skeptisk i höstas, men efter 

vintern ser det riktigt bra ut, 

berättar Gustaf Stigers. Han tog höjd 

för att odlingen är i Dalarna och siktade 

på att etablera ungefär 375 plantor per 

kvadratmeter. Rågen såddes kring den 

25 augusti och vintern kom relativt tidigt. 

Odlingen fick fosfor och kalium i 

höstas, men inget kväve. 

– Min erfarenhet är att PK har stor 

HÖSTSÅDDEN 21 

Ottarp är en högavkastande hybridsort som klarade årets vinterpåfrestningar 

riktigt bra. 

Framåt för 

hybridråg 

effekt på övervintringen, men att 

kvävet gör bäst nytta på våren, menar 

Gustaf Stigers. 

Det är viktigt att plantorna hinner 

bestocka sig väl innan vintern. Ottarp 

utvecklade ett till två sidoskott i höstas 

i Vikmanshyttan. De sidoskott 

som bildas först på våren ger oftast 

sent blommande ax, som blir en inkörsport 

för mjöldryga. Det är annars 

främst i luckiga bestånd, fältkanter 

och körspår som odlaren riskerar få 

mjöldryga. 

– Jag har aldrig haft problem med 

mjöldryga, men jag har hört att det tidigare 

kunde vara ett problem i 

hybridsorterna, menar Gustaf Stigers. 

De som kommer ut lite sent med såmaskinen 

på hösten kan gynna höstbestockningen 

genom att lägga en 

startgiva med kväve på hösten. Rågen 

växer vid relativt låg temperatur, vilket 

ökar potentialen även norrut i landet. 

Våren väl på gång 

På våren har odlingen fått motsvarande 

80 kg kväve per hektar och en 

ogräsbehandling. Det är torrt eftersom 

det inte kommit många droppar 

under april. Han kommer också att 

köra två stråförkortningar för att 

säkra att rågen blir stående. 

– Sorten är ny för mig, så jag håller 

på att lära mig vad den går för, konstaterar 

Gustaf Stigers. Falltalet är den 

viktigaste kvalitetsparametern och 

Ottarp skiljer sig inte så mycket från 

exempelvis Amilo i falltalsstabilitet. 

– Avkastningsmässigt ser Ottarp ut 

att kunna ge rejält tillbaka, avslutar 

Gustaf Stigers. 

Text och bild: 

DESIRÉE BÖRJESDOTTER 

Nr 3 | 2011 | Grodden

22 

OMVÄRLD 

Småbönder 

överlever genom 

att samarbeta 

Lucia Luciana och Sixbalda Fransic är två av medlemmarna i MWIWAMO, ett nätverk av bondegrupper i Tanzania som stöds av Kooperation Utan Gränser. 

TANZANIA 

Den lilla staden Makuyuni ligger på vägen till nationalparkerna Serengeti 

och Ngorongoro i Tanzania. Här passerar en ström av turister som 

hoppas se lejon och elefanter. Men bara någon kilometer från vägen 

finns en annan värld. Här kämpar småbönder för att överleva på små, 

torra åkerlappar. 

Kooperation Utan Gränser stödjer 

MWIWAMO, ett lokalt nätverk av 

bondegrupper som i sin tur är kopplat 

till ett stort, nationellt nätverk. Organisationen 

arbetar på flera olika sätt för 

att öka böndernas inkomster. 

– Majoriteten av medlemmarna är 

faktiskt kvinnor, berättar fältarbetaren 

Luhekelo Sanga. 

Medlemmarna organiseras i grupper 

med cirka ett dussin medlemmar i varje 

grupp. Grupperna får träning och individuell 

rådgivning av MWIWAMO:s 

fältarbetare. 

Kvinnorna gör jobbet 

Jämställdhet tillhör de frågor som alltid 

tas upp. Få av kvinnorna äger egen jord 

och även om kvinnorna sköter det 

mesta jordbruksarbetet är det männen 

som kontrollerar resurserna och bestämmer 

hur de ska användas. Som ett 

första steg är det därför viktigt att stärka 

kvinnornas självförtroende. Därefter 


handlar det om att försöka hitta möjligheter 

att öka inkomsterna från de små 

nischer som traditionellt räknas som 

kvinnornas områden, till exempel 

grönsaksodling. 

Nya kunskaper ger inkomster 

– Det viktigaste med gruppen är att ha 

någon att dela erfarenheter med; att 

inte behöva vara ensam, anser Lucia Luciana 

och Sixbalda Fransic. 

De har satsat på kycklinguppfödning 

och genom att de vet mer om utfodring, 

hur de kan förhindra sjukdomar 

och metoder för att bygga små hönshus 

har verksamheten vuxit och inkomsterna 

ökat. 

– Tack vare det kan jag nu betala för 

mina barnbarns skolgång, berättar de. 

Biodling och honungsproduktion är 

ett annat sätt att öka inkomsterna som 

passar väl in i Kooperation Utan Gränsers 

strategi att öka småbönders tillgång 

till marknaden. I träden utanför Anna 

Salonis hus hänger stora bikupor av trä. 

Anna och de andra medlemmarna i 

biodlargruppen har bland annat fått 

stöd att öka honungsproduktionen med 

modernare bikupor. 

En utmaning att hitta nya kunder 

De har också fått kunskap om hur de 

ska förpacka honungen i burkar med 

fina etiketter och hjälp att hitta andra 

kunder än den lokala marknaden, till 

exempel stormarknader. 

– Men det är inte lätt att hitta kunder, 

de flesta vill köpa stora kvantiteter 

eller har andra krav som är svåra för oss 

att leva upp till, säger Luhekelo Sanga. 

Text och bild: AGNETA GUNNARSSON 

Kooperation Utan Gränser 

Luhekelo Sanga tittar på den vattentank 

i lera som deltagarna i projektet får 

hjälp att bygga. 

Kooperation Utan Gränser bedriver biståndsprojekt i 20 

länder för att ge fattiga människor verktyg för att själva 

skapa sig en bättre framtid. 

Arbetet går ut på att sprida kunskap som ger makt och inflytande, och om att initiera 

samarbete som gör människorna ännu starkare. 

Bakom Kooperation Utan Gränser står ett sextiotal företag och organisationer – 

alla med rötter i den svenska kooperationen, till exempel Lantmännen, Coop, Folksam, 

HSB, KF, LRF, OKQ8, Riksbyggen och Studieförbundet Vuxenskolan. Kooperation 

Utan Gränsers verksamhet finansieras genom egen insamling samt bidrag från 

Sida.

MEDLEMSKAP 

Att vara flera om ett medlemskap 

Historiskt har flera personer kunnat 

dela på medlemskap i Lantmännen. 

Men detta stämmer inte 

med vad Föreningslagen föreskriver. 

Lantmännen håller därför på 

att se över systemet. 

I Lantmännen, men även i en del andra 

kooperativa föreningar, har flera fysiska 

personer kunnat dela på ett medlemskap. 

Det har varit ganska naturligt att 

syskon eller makar i en del fall stått registrerade 

som ägare till medlemskapet. 

Men det finns många flera exempel där 

flera fysiska personer gått samman i ett 

medlemskap. 

I Föreningslagen står mycket tydligt 

skrivet att endast en fysisk eller juridisk 

person kan stå som ägare till ett medlemskap. 

En konsekvens av ett delat 

medlemskap är att om den ena vill 

lämna medlemskapet kan denne inte få 

ut sin medlemsinsats. En annan konsekvens 

är också att det endast är en 

rösträtt med ett medlemskap oberoende 

antal som är registrerade i avtal för 

medlemskapet. 

Med juridisk person menas till exem- 

pel AB, HB och ek för. I Lantmännens 

stadgar står också i § 4 att till medlem 

antas fysisk eller juridisk person och 

med det menas att det är en fysisk person 

som avses. När det gäller juridiska 

personer så är det inga problem genom 

att det är ett bolag. Flera personer kan 

äga bolaget, men det är bolaget som är 

medlem. 

Lantmännen har blivit påmint av jurister 

att Föreningslagens och stadgarnas 

ambitioner inte följs genom att 

man godkänt flera delägare till ett medlemskap. 

Detta är något som är en kvarleva 

sedan tiden före fusionen. Man kan 

också jämföra frågan med ansökan till 

EU om jordbruksstöd som också endast 

kan ske av en fysisk person. 

Vad gör Lantmännen åt detta? 

Lantmännen har jobbat med frågan 

under en längre tid för att hitta en 

praktisk lösning så att de krav som ställs 

uppfylls. Dessa möjligheter finns och 

man får välja det som passar bäst för det 

egna företaget: 

I Lantmännens stadgar finns i § 7 

om insatsskyldighet en skrivning om att 

Vi har det växtskydd 

du behöver! 

medlemmar med gemensam verksamhet 

kan registreras som en ”Gemenskap” 

enligt särskilt avtal. Med det 

menas att två makar, två bröder/systrar 

och liknande kan ha var sitt medlemskap 

och genom avtal sinsemellan kan 

sköta handeln med Lantmännen på ett 

gemensamt inte medlemsbundet konto. 

Det som handlas till den gemensamma 

verksamheten fördelas genom avtalet till 

respektive medlemskonto. Det gäller 

omsättning med Lantmännen, återbäring/efterlikvid, 

insatskapital, emissionskapital, 

sparmedel. Respektive ingående 

medlem i Gemenskapen bygger alltså 

upp sitt eget medlemskonto och kan 

därmed också lämna Gemenskapen och 

bedriva verksamheten oberoende de övriga 

om förhållandena förändras. 

Ett annat alternativ som är det som 

är mest vanligt för de flesta medlemskonton 

är att en står som registrerad 

medlem, medan de interna förhållandena 

och transaktionerna sker parterna 

emellan och utanför Lantmännens redovisning. 

För AB, HB, eller annan juridisk 

person finns inte det här problemet var- 

Medlem i Svenskt Växtskydd www.mabeno.com 

för det också är ett alternativ för de som 

känner att det är en lösning. 

När måste det vara åtgärdat? 

Det finns cirka 2 400 delade medlemskap 

i Lantmännen i dag. Många av 

dessa kommer med tiden att försvinna 

genom naturlig avgång. Det finns en 

övergångsregel i stadgarna sedan stadgerevisionen 

2009 som ger uppskov med 

att få minimiinsatsen på 10 000 kr fullbetald 

till år 2014. Eftersom det finns 

många medlemskonton som inte uppfyller 

minimiinsatsen finns en arbetshypotes 

att avvecklingen av delade 

medlemskap ska vara genomfört senast 

2014. 

Vad händer nu? 

Lantmännen kommer att skicka ett 

brev till de medlemmar som har delade 

medlemskap och beskriva situationen. 

Men redan nu går det bra att ta kontakt 

med Lage Westman eller Jan-Olof 

Leuchovius på Ägarrelationer med frågor 

eller synpunkter. 

Text: LAGE WESTMAN 


23

24 

MÄSSOR 

Den ekologiska 

världen träffas 

i Tyskland 

Konsumentmarknaden för ekologiska 

produkter ökar. En trend har blivit en 

livsstil för många och efterfrågan efter 

just ekologiska produkter fortsätter att 

växa. Men hur stor och betydande är 

marknaden och dess utveckling egentligen? 

En bra uppfattning kring frågan 

ger ett besök på BioFach i Nürnberg i 

Tyskland. 

BioFach är den världsledande mässan 

för ekologiska matprodukter och en 

mötesplats för säljare, återförsäljare, politiker, 

opinionsbildare, forskare och 

handlare. Knappt 45 000 personer från 

131 länder träffar på 2544 utställare 

från 86 länder under på fyra dagar i 

februari. 

Mångfalden av varor och produkter 

som visas – och därmed handlas, överstiger 

utbudet och kvalité i våra butiker 

många gånger om och ligger, helt enkelt, 

i världsklass. Ett besök på BioFach 

bjuder fackbesökaren på en smak-, luktoch 

synupplevelse som vi inte får uppleva 

dagligen. Varor som presenteras 

täcker utbudet i en hel livsmedelsbutik, 

från mejerivaror och ost, frukt och 

grönsaker, kött och chark, choklad, te, 


kaffe och kryddor till spannmålsprodukter 

som mjöl, müsli, gryn och pasta. 

För att presentera de bästa av nordiska 

råvarorna tar de nordiska utställarna 

hjälp av TV-kocken Paul Svensson. Den 

som går hungrig hem får skylla sig själv. 

Även som de inte syns lika tydligt, så 

har råvarorna en lika stor betydelse på 

BioFach som konsumentprodukter. 

Tillgången på ekologiska råvaror begränsar 

periodvis marknadens tillväxt. 

Insatsvarorna och andrar råvaror presenteras 

och diskuteras, marknaden 

analyseras och affärsrelationer uppdateras 

eller etableras. Det är här Lantmännen 

Lantbruk kommer in i bilden. 

Lantmännen deltar nu i den nordiska 

samlingsmontern. Här finns möjlighet 

att träffa de flesta handelskontakter för 

ekologisk spannmål. I en marknad där 

affärerna är relativt få och där exportöverskott 

snabbt kan bli importbehov, 

har alla ett stort behov av informationsutbyte 

och diskussion om trenden 

framåt, avseende tillgång och priser. 

Lantmännen har i tio år varit nettoexportör 

av ekologisk spannmål. Nu 

har konsumtionen av ekologisk spann- 

Vall i fokus på 

Borgeby fältdagar 

I slutet av juni är det dags för årets 

största mässa i fält, Borgeby Fältdagar. 

Lantmännen kommer givetvis att vara 

på plats med tält för både Lantmännen 

Lantbruk och Lantmännen Maskin. 

Lantmännen Lantbruk visar hela sitt 

sortiment av utsäde; vall, oljeväxter och 

stråsäd såväl som majs, som är nytt för i 

år. Spannmålsmäklare och säljare kommer 

att finnas på plats för att besvara 

frågor. Som vanligt bjuder man också 

på fika i sitt tält. 

Lantmännen Maskin fokuserar på 

vall i årets upplaga av Borgeby fältdagar. 

I demoytan finns ett flertal vallkedjor 

uppställda. I montern intill visas ett 

smörgåsbord av maskiner och redskap. 

Valtras nya A-serie (A93) finns med, 

liksom ett ekipage med en skogsvagn 

för de som har intressen i skogen. Både 

Fendt och Valtra visar traktorer med 

den senaste SCR-tekniken. Den nya 

LEXION tröskan finns uppställd, och 

även en av de mindre tröskmodellerna 

från CLAAS. För de minsta besökarna 

finns också radiostyrda traktorer för 

provkörning. 

Demoodlingarna utgör en mycket 

viktigt del av Borgeby Fältdagar. 

– Besökarna ska kunna studera olika 

sorters grödor i sitt rätta sammanhang. 

Då är det viktigt att vi kan visa odlingarna 

på allra bästa sätt, säger Anders 

Pålsson, HIR Malmöhus och mässansvarig 

för Borgeby Fältdagar. Det händer 

alltid nya saker inom växtodlingen! 

Kall vinter 

Den kalla vintern har gått hårt åt på 

vissa av grödorna. Det ger osökt en 

möjlighet att visa och diskutera olika 

sorters förmåga att överleva vintern på 

årets mässa. Andra demoodlingar som 

planeras att visa är exempelvis markpackning, 

såtidpunkt och olika N-givor 

på hösten. 

Den nordiska samlingsmontern på Biofach i tyska Nürnberg. Den klassiska manchesterbyxan 

och ylletröjan med hål letar man länge efter på Biofach, här är det 

pengarna som styr. Ekologiska varor handlas som vilka andra produkter i världen. 

Skillnaden däremot ligger i sättet att producera och i konsten att sedan marknadsföra 

och till sist sälja sina produkter. 

mål ökat så mycket i Sverige att vi i stället 

är nettoimportörer. Målet för årets 

mässdagar var därför att knyta närmare 

kontakter med fler möjliga exportörer. 

Dessa handlare finns i huvudsak i östra 

och södra Europa. Vem kan man då lita 

på när det gäller leveransförmåga, kvalitet, 

trovärdig ekologisk certifiering? Det 

personliga mötet på BioFach är alltid en 

bra start. Genom nätverket av andra 

De senaste månaderna har trycket från 

utställarna varit högt. Anders har lagt 

ett enormt pussel för att, så långt det 

är möjligt, uppfylla utställarnas önskemål. 

– Det handlar om att de vill ha en 

annan storlek på montern och/eller en 

annan placering inne på mässområdet. 

En del utställare har valt att flytta ut 

från stortältet och satsar på att vara ute i 

fält i stället. Andra trender är att allt fler 

utställare inom energiområdet söker sig 

till Borgeby Fältdagar och att flera generalagenter 

vill ha en egen monter, där 

handlare och tidigare kunder, får man 

möjlighet att höra olika omdömen. 

Efter att ha tittat på fakta om tänkbara 

leverantörer och träffats på BioFach, så 

ökar intensiteten med offerter och diskussioner 

om affärer. 

En av Lantmännens leverantörer 

sedan 2007 är det delägda dotterbolaget 

Scandagra från Litauen. Andrius Gritenas 

och Modestas Raukaskas är med 

de kan visa upp hela sitt produktsortiment. 

I år blir det två entréer till mässan, en 

i övre och en i nedre delen. Det går 

snabbare att komma in på mässan och 

förhoppningsvis blir det en jämnare fördelning 

av besökarna. Parkeringen är 

dessutom tre hektar större. 

Årets kunskapstält kommer att ha 

Tema Mark med inriktning på bördighet, 

markvård och exploatering. Gropen 

2011 handlar också om 

markbördighet och kommer bland 

annat att illustrera effekten av biokol,

och bemannar Lantmännens monter. 

Litauen är ett exportland när det gäller 

ekologisk spannmål. Lantmännen har 

de senaste åren importerat mycket ekologisk 

foderspannmål från Scandagra, 

eftersom det ger möjlighet till spårbarhet 

till den enskilda litauiska lantbrukaren 

och Scandagra gör ett mycket bra 

arbete med inköp och kontroll. För 

Andrius och Modestas handlar förstås 

mässan om att knyta fler kontakter med 

möjliga köpare. 

Text: KATJA IHRSÉN 

och ANNEKE SVANTESSON 

rötrester från biogasanläggning samt 

markpackning. 

Avsikten med Borgeby Fältdagar är 

att det ska förbli en äkta branschmässa. 

Utställarna ska ha en direkt koppling 

till lantbruket. Besökarna ska veta vad 

de får när de kommer till: 

– De ser det som en viktig mötesplats 

där allt inom lantbruk finns samlat. 

Det är det vi vill fortsätta att utveckla 

och jobba vidare med, säger Olof Friberg, 

HIR Malmöhus 

Text: CHRISTINA PERSSON, HIR och 

HELENA HOLMKRANTZ 

FOTO: HELENA HOLMKRANTZ 

På årets distriktsstämmor i mars valdes 

25 nya förtroendevalda, varav 18 valdes 

som ledamöter i distriktsstyrelserna. 

Många nyvalda borgar för en 

rejäl förnyelse i distrikten på flera sätt. 

Som exempel kan nämnas Lena och 

Nina som valts in i distriktsstyrelsen 

för Bohuslän-Dal, där det tidigare endast 

ingått manliga ledmöter. 

I mitten av april bjöds de nyvalda in 

till en uppstart för det nya uppdraget, 

två introduktionsdagar för nyvalda på 

Lantmännens huvudkontor i Stockholm. 

Att greppa hela Lantmännen på så 

kort tid är förstås svårt, och det måste 

få ta tid att sätta sig in i hur hela koncernen 

fungerar och är uppbyggd. 

Thomas Bodén, ordförande i Koncernstyrelsen, 

introducerade deltagarna 

i Lantmännens uppdrag och strategi. 

Gruppen hade mycket frågor att diskutera 

med Thomas om bland annat 

handel med emissionsinsatser och 

uppdraget som förtroendevald i Lantmännen. 

Anna Carlström, medlemschef, berättade 

om arbetsordning och mål 

med verksamheten i distrikten. Sedan 

fick kursdeltagarna en praktisk genom 

gång av informationskanaler och mötesplatser 

för förtroendevalda i Lantmännen. 

Gruppen diskuterade vad som avgjorde 

att de tackade ja när de fick frågan 

av valberedningen. Alla var 

positiva till uppdraget, möjligheten att 

påverka och ett eget intresse av Lantmännen, 

samt möjligheten till socialt 

Ett av de säkraste vårtecknen i Värmland 

bland oss lantbrukare är den årliga 

vårvisningen i Alster. I år lyckades 

den pricka rätt med strålande vårväder 

den 25–26 mars, vilket bidrog till den 

positiva stämningen. Den är en given 

mötesplats för folk i näringen att träffa 

kolleger, samtidigt som det ger företagen 

en möjlighet att träffa kunder och 

visa upp sina produkter. 

Både besökare och utställare har 

goda chanser att utbyta idéer och 

framföra synpunkter och frågor, oavsett 

om det gäller maskiner, förnödenheter 

eller något annat som har med 

Lantmännen att göra. 

Distriktsstyrelsen för Värmlandsdistriktet 

fanns förstås på plats med en 

egen monter för att passa på att träffa 

NYTT FRÅN DISTRIKTEN 25 

Upptakt för de nyvalda 

VÄRMLAND 

Ett säkert vårtecken 

i Alster 

nätverksbyggande var några ledamöters 

förklaring till att de hoppade på 

uppdraget. 

En spännande genomgång var den 

gruppen fick av kommunikationsdirektör 

Anette Rosengren; Att bygga 

varumärket Lantmännen. Anette beskrev 

hur dagens medvetna konsumenter 

gör medvetna val och hur 

Lantmännen arbetar med hela värdekedjan 

från jord till bord. 

Dagen avslutades med att deltagarna 

fick avnjuta en god buffé med 

smakprov ur Lantmännens sortiment. 

Dag 2 ägnades helt åt utbildning i 

vinnande kommunikation. Under ledning 

av Mikael Möller, erfaren lärare 

och föreläsare, fick de nyvalda träna sig 

i konsten att kommunicera och hur ett 

effektivt nätverksbyggande kan gå till. 

Text: CATHRINE HANNELL 

medlemmar och pejla stämningen. 

Till Alster kom under vårvisningens 

två dagar ungefär 5 000 personer totalt. 

Den stora besökarströmmen gör 

Vårvisningen i Alster till en intressant 

aktivitet även för andra företag och organisationer 

med intressen i branschen. 

Bland deltog LRF, HS, 

Swedbank, Länsförsäkringar, Skogsstyrelsen, 

bilförsäljare med montrar i ma- 

Nyvalda 2011: 

Niklas Persson, Kristianstad 

Fredrik Persson, Blekinge 

Johan Hilding, Sunnerbo-Värnamo 

Andreas Josefsson, Jönköping-Tranås 

Karin Westberg, Gotland 

Lena Olsson, Bohuslän-Dal 

Nina Svensson, Bohuslän-Dal 

Arvid Holm, Västra Skaraborg 

Frida Ivarsson, Östra Skaraborg 

Mathias Myrberg, Örebro 

Carl-Adam Samuelsson, Sörmland 

David Sätterström, Enköping 

Tomas Svensson, Västmanland 

Jenny Lindgren, Dalarna 

Sofia Klint, Dalarna 

John Rödström, Västernorrland 

Leif Lindgren, Västerbotten 

Mikael Lindström, Västerbotten 

skinhallen, som för två dagar mer liknar 

en mässa. 

Vi hoppas att alla hade nytta och 

glädje av sitt besök på Alsteranläggningen 

under vårvisningsdagarna. 

Väl mött igen till vårvisningen 

2012! 

Text: JOHAN SVANTESSON 

och BERNT KARLENÄS 

Nr 3 | 2011 | Grodden

26 

RÅVARUMARKNADEN MAJ 2011 

Varierande nivåer 

i en osäker marknad 

CHRISTER 

ERICSSON 

Kontoöversikt och gällande räntesatser 

Lantmännen Lantbruk/ 

Maskin SE 

Kundreskontra 

Fakturor, dröjsmålsränta 

Kundreskontra 

Finansieringstjänst 

Ränta vid 

förskottsbetalning 

Avräkningskonto 

Sparmedel 

Kapitalkonto 


Vi lever i en minst 

sagt svårbedömd 

och osäker marknad. 

Mycket i 

omvärlden påverkar 

oss. Kriget i 

Libyen och nu senast 

USA som till 

slut lyckades hitta 

Usama Bin Ladin. Bara Bin Ladin 

gjorde att marknaden snabbt regerade 

med en nedgång på många råvaror. 

Men den återhämtade sig dock snabbt. 

Vi har haft ganska torrt väder under 

och efter vårbruket och nu väntar 

många på regn. Detta är vad vi brukar 

Foderspannmål: 

På spannmålsmarknaden råder det vad vi 

brukar kalla vädermarknad. Detta påverkar 

börserna väldigt fort, det vill säga 

dagar med uppgång följda av dagar med 

fallande priser. Har man tur kan man utnyttja 

detta i sin trading, men bäst är nog 

kanske att bevaka. I nuläget talar många 

om att det behövs regn, i exempelvis 

Frankrike och även i Sverige. En hel del 

av detta ligger inräknat i dagen priser, 

det vill säga premier som tekniskt håller 

uppe prisnivån. Även i Kina, USA och övriga 

EU är det torrt, något bättre i Nord 

Afrika. Om vi ska se fallande priser bör 

nog kommande prognoser spå minst en 

normalskörd, det krävs för att klara tillgång 

och efterfrågan. Prisnivån på fodervete 

i början av maj är cirka 230–235 

Euro. En annan sak står ändå helt klart, 

foderkorn används nu förhållandevis 

mycket jämfört fodervete på grund av 

den stora prisskillnaden vi nu har ca 30 

öre/kg. Marknaden just nu präglas av en 

liten fysisk handel, man avvaktar. Måste 

också påpeka att det är ganska stor skillnad 

i pris på gammal och ny skörd. En 

annan sak att följa och som kan påverka 

är vad som kommer att hända med Rysslands 

exportstopp. 

kalla en ”vädermarknad”. Utvintring av 

höstsådd syns tydligt i vissa områden. 

Majsen leder prisbildandet fortsatt och 

förbrukningen och efterfrågan är stor. 

Man kan inte förbise valutan och 

dess påverkan på våra import- och exportpriser. 

Om vi tittar på exempelvis 

USD så ligger den mot SEK i dag på 

cirka 6 kr, vid 2011 års början var den 

cirka 6,70 kr och för drygt ett halvår 

sedan ungefär 7 kr! Vad betyder då det 

för exempelvis sojapriset? Med ett sojapris 

på 425 USD skiljer det på ett 

drygt halvår nästan 30 öre/kg, omräknat 

i SEK. Kommer USD att stanna till 

vid 6 kr? Jag tror knappast det. 

Om man ska försöka sammanfatta nuläget 

så kan det bli så att köpare avvaktar 

lägre priser närmare ny skörd och säljare 

avvaktar högre priser på grund av nuvarande 

osäkerheter runt om. Helt klart 

krävs minst en normalskörd för att klara 

den balansen. 

Betfiber: 

Marknaden är fast på en historisk hög 

prisnivå. Försörjningsläget är svårt och 

på flera håll har man sålt slut. Väldigt 

begränsad tillgång på gammal skörd, till 

och med sept 2011. Ny skörd finns noterad 

i dag, men inga affärer görs. Marknaden 

är avvaktande och väntar på lägre 

prisnivåer. 

Men redan nu kan man handla ny 

skörd ca 30–40 öre under dagens nivå. 

Aminosyror: 

Samtliga aminosyror (lysin, metionin och 

treonin) håller fortsatt höga prisnivåer. 

Orsaken är fortsatt en stor efterfrågan på 

marknaden och ingen direkt överproduktion. 

Vi närmar oss också den tid på året 

då en del fabriker håller produktionsstopp 

för underhållsarbete. Vi kan inte se 

en nedåtgående trend inom en nära 

framtid. 

Gällande fr o m 

1 april 2011 

efter förfallodag 14,50% 

efter förfallodag 8,25% 

endast medlemmar 3,25% 

tillgodo 

skuld 

spannmålsförskott 

endast medlemmar 

endast medlemmar 

3,25% 

4,50% 

4,50% 

3,25% 

3,25% 

kr/dt 

280 

2600 

2400 

2200 

2000 

1800 

1600 

1400 

120 

FODERMARKNADEN MAJ 2011 

Jämförtal råvarupris MIX 

100 

Jan 06 Jan 07 Jan 08 Jan 09 Jan 10 Jan 11 

Marknad 

Grafen beskriver marknadspriset på en mix av betydande råvaror för foder. 

Priserna motsvarar endast råvarukostnader fritt Sverige. Råvarorna som ingår i mixen är; 

spannmål, proteinråvaror, fett och aminosyror. Priserna baseras på dagliga börsnoteringar 

och leverantörsnoteringar och hänsyn är tagen till aktuell valutakurs. 

Soja 

En bra skörd av sojabönor i Sydamerika 

förväntas, prognos drygt 70 miljoner ton i 

Brasilien och närmare 50 miljoner ton i 

Argentina. Samtidigt importerade Kina 

mindre än förväntat under mars och april. 

Det borde innebära lägre priser. 

Något lägre priser har vi också konstaterat 

i kronor räknat, men det beror mer 

på en svag dollar och en stark krona. 

Orsaken till att priserna på CBOT ligger 

kvar på en hög nivå är främst relationen 

till dyr majs. 

Amerikanska bönder sår i vår så 

mycket majs de kan, då majs ger betydligt 

bättre avkastning än soja i skrivande 

stund. Sådden har dock fått en dålig 

start med för mycket regn. Om det fortsätter 

regna kommer fler tvingas så soja i 

stället i och med att sojan har en kortare 

växtperiod än majsen. Fundamenta pekar 

mot lägre sojapriser. 

Federal Reserve, den amerikanska 

centralbanken, fortsätter dock att pumpa 

in likviditet/dollar i marknaden, genom 

QE2 programmet som pågår till och med 

juni. 

En god portion av dessa dollar går vidare 

in som investeringar i råvarufonder, 

vilket trycker upp priset på dollarrelaterade 

råvaror, till exempel soja, majs, bomull, 

olja, guld och basmetaller. 

Vad händer när återköpsprogrammet 

tar slut och USA slutar stimulera penningmarknaderna, 

är det då en råvarububbla 

vi ser? Uppblåst av en alltför stor 

mängd av billig dollar. 

Sommarmånaderna brukar innehålla 

en riktig berg- och dalbana prismässigt 

med väder i USA som styr både på upp 

och nedsidan. 

Att köpa sommarmånadernas sojabehov 

på dagar då priset dippar, men avvakta 

med höstens behov, då det troligen 

inte finns lika mycket dollar i USA att 

handla råvaror för, kan vara en gångbar 

strategi. 

Raps: 

I Europa ser vi redan nu en pågående vädermarknad 

som balanserar priserna på 

små lager kvar av 2010 års skörd och 

dagligen nya prognoser på hur mycket 

skada den långa kalla vintern gjort för 

årets skörd. Eurons styrka i förhållande 

till dollarn håller dock tillbaka priserna på 

rapsmjöl, då sojan relativt rapsmjölet ser 

attraktiv ut. 

Producenter i EU har importerat raps 

från Australien för att kunna hålla produktionen 

igång. 

I höst ökar produktionskapaciteten i 

Europa, då bland andra Bunges fabrik i 

Mannheim som brann förra året åter startar 

sin produktion. Power Oil i Rostock 

kommer att öka sin produktion successivt 

under hösten. 

Osäkerhetsfaktorer finns det gott om, 

skuldkrisen i PIIGS länderna, väder, 

ECB:s räntepolitik och Rysslands export 

stopp för att nämna några. 

Vi tror det är klokt att även för rapsmjöl 

köpa sommarmånadernas behov relativt 

snart, men avvakta med ny skörd. 

Palmexpeller: 

Marknaden har under en tid stabiliserats 

sig på en nivå som är tydligt lägre än 

första kvarttalets. Fundamentalt ökar tillgången 

av palmexpeller genom den 

ökande palmproduktionen, men kopplingen 

till spannmål och soja gör att den 

fortsatta prisutveckling bestäms mycket 

av just dessa marknader. 

Fett: 

Prisnivån i marknaden har fallit från en 

mycket hög nivå och nu den närmaste 

tiden tror vi på en marknad som ligger 

ganska fast, med vissa svängningar. Fundamentalt 

drivs trenden mycket av en 

ökad produktion och ökad exportefterfrågan 

av palmoljan, kopplingen till energimarknaden 

kan dock göra utvecklingen 

volatil framöver. 

Majs: 

Marknaden befinner sig på en mycket 

hög nivå drivet av låga utgående lager av 

innevarande skörd. Priset förväntas i det 

korta perspektivet vara fortsatt högt, men 

med en risk för volatilitet drivet av vädermarknad, 

fondernas börspositioner och 

av energimarknaden.

SPANNMÅLSMARKNADEN MAJ 2011 

Intensiv vädermarknad 

att vänta! 

Vädret har stor betydelse för marknaden. I år kommer vädret under 

växtsäsongen att betyda mycket för prisrörligheten. Lagren är generellt 

lägre än normalt i förhållande till konsumtionen. Prisbilden är högre 

inför den nya växtsäsongen än den varit tidigare. Det gör att kunderna 

är mer nervösa och mer känsliga för vädrets inverkan på grödornas utveckling. 

Det ser därför ut att kunna bli en intensiv vädermarknad fram 

till ny skörd på norra halvklotet. 

GÖRAN 

KARLSSON 

Växtsäsongen är 

nu i full gång på 

norra halvklotet. 

Grödorna har 

kommit olika 

långt i Europa. I 

Spanien är det 

dags att skörda 

vissa grödor i maj. 

I Frankrike och delar av Tyskland blommar 

rapsen för fullt under april. Skörden 

av raps i Frankrike sker ett 

normalår i början av juni. I andra länder 

som Finland, som är senare i utveckling, 

är det normalt att så havre 

under hela maj månad. Det innebär att 

i bara Europa är det många grödor i 

olika utvecklingsstadier att ha koll på, 

som därmed kommer att påverkas av 

vädret på olika sätt. 

Starten är alltid viktig! Det gäller 

även vid produktion av spannmål och 

oljeväxter. I Europa är det så här långt 

framför allt höstrapsen som fått en dålig 

start. Vi har sett det i Sverige, men 

framför allt i Tyskland är rapsen sämre 

än normalt. Enligt de första prognoserna 

skulle deras produktion hamna på 

ca 4,6 – 5,0 miljoner ton. Det skulle i 

så fall vara den lägsta skörden på 8 år. 

Förra året hamnade den på 5,75 miljoner 

ton och året innan på 6,2 miljoner 

ton. Detta tillsammans med sämre utsikter 

även för Frankrike gör att produktionen 

av rapsen inom EU 27 ser ut 

att hamna under 20 miljoner ton, vilket 

i så fall är cirka 10 procent under förra 

året. 

Aldrig som man tänkt sig 

Vad vi skriver om vädret i dag kan vara 

helt fel i morgon. För tillfället är det 

dock onormalt torrt i England, i delar 

av Frankrike och Tyskland. För vissa 

grödor, som inte kommit så långt, spelar 

det mindre roll, men för andra som 

ska till att blomma eller gå i ax är det 

mer allvarligt. Nuvarande torka oroar 

därför marknaden och påverkar prisbilden. 

Vi får räkna med att detta bara är 

början. Vädret blir aldrig som man 

tänkt sig och marknaden reagerar alltid 

på det som är osäkert! 

Utöver viss produktion av vete i både 

Argentina och Australien på södra halvklotet, 

så produceras huvuddelen av allt 

vete i världen, totalt 600 – 700 miljoner 

ton på norra halvklotet. Produktionen 

i USA ligger på cirka 60 miljoner 

ton och inom EU 27 på knappt 140 

miljoner ton. Kina är också en gigant 

med drygt 110 miljoner ton. 

Det utgående lagret av vete i förhållande 

till konsumtionen har sjunkit 

något senaste året. Det var som lägst 

2007/2008 och var då en orsak till den 

kraftiga prisuppgången. Nu är det påverkan 

från majs som påverkar priset i 

högre grad. 

Mer dramatisk för majs 

För majs är lagerutvecklingen mer dramatisk 

(se bild). Konsumtionen av majs 

har stigit med drygt 25 procent under 

den senaste 10 åren. Utgående lager i 

förhållande till konsumtionen är nu 

nere i 15 procent, vilket är det lägsta på 

2000-talet. Orsaken är att mer och mer 

av majsen används till etanol och med 

stigande pris på mineraloljan ser det ut 

att kunna fortsätta. 

Allt detta gör att marknaden från nu 

och framåt kommer att ha full koll på 

vad som händer med vete- och majsgrödan 

på norra halvklotet. Majsproduktion 

i världen uppgår till drygt 800 

miljoner ton av vilka cirka 40 procent 

produceras i USA. Det blir därför 

mycket viktigt vad som händer med 

arealen och utvecklingen för majsen i 

USA. Stora arealer är ännu inte sådda 

och jämfört med vad som är normalt 

ligger man efter med vårsådden, speciellt 

i de norra delarna av USA. Skulle 

sådden bli allt för sen brukar en del av 

arealen sås med soja i stället, som har en 

kortare växtsäsong. 

När det gäller veteproduktionen i 

världen är det framförallt vetegrödan i 

USA som sticker ut för tillfället. Starten 

i höstas blev dålig och grödans kondition 

är svagare än normalt i delar av 

USA. Det har varit och är för torrt i de 

södra delarna och i norra delen av USA 

Utgående lager för majs i världen i procent av konsumtionen 

35 % 

30 % 

25 % 

20 % 

15 % 

10 % 

5 % 

0 % 

År 

000 mt 

5 000 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

År 

2000 

2001 

2001 

2002 

2002 

2003 

2003 

2004 

2004 

2005 

har det varit en sen vår med allt för 

kallt och fuktigt väder. 

Även vårsådden i USA har påverkats 

av vädret. I slutet av april låg man generellt 

efter med vårsådden jämfört med 

förra året och vad som är normalt. I Kanada 

räknar man med en större vårsådd 

areal på grund av mindre träda. Andelen 

vårsådda grödor är stor i Kanada. 

Normalt startar vårsådden i slutet av 

april för att pågå under hela maj. Havren 

är den gröda man kan så sent och 

som normalt klarar sådd under kallare 

och fuktigare betingelser. Och kallt och 

fuktigt har det varit. Det gör att man 

nu räknar att havrearealen ökar jämfört 

med förra året med cirka 39 procent. 

Det kan låta mycket, men samtidigt ska 

man då komma ihåg att arealen av 

havre var ovanligt låg i Kanada förra 

året. Så trots större areal och förmodad 

2005 

2006 

Utgående lager av havre i världen 

2000 

2001 

2001 

2002 

2002 

2003 

2003 

2004 

2004 

2005 

2005 

2006 

2006 

2007 

2006 

2007 

2007 

2008 

2007 

2008 

2008 

2009 

2008 

2009 

2009 

2010 

4 391 

2009 

2010 

2 987 

2010 

2011 

2010 

2011 

högre produktion räknar man inte med 

att utgående lager ska öka mer än upp 

till 650 000 ton. 

Situationen för havre är liknade den 

för majsen. Det utgående lagret i världen 

är det näst lägsta under 2000-talet. 

(se bild) Det gäller även för lagret inom 

EU 27. Orsaken är dock en annan än 

för majsen. För havren är det framför 

allt lägre produktion som är orsaken till 

lägre lager och inte högre konsumtion. 

Effekten blir dock den samma. Känsligheten 

för vad som händer med 

havregrödan 2011 får därför stor betydelse 

för marknadsutvecklingen, då bufferten 

är mycket liten. 

Så ett gott råd inför sommaren är ett 

ha koll på vädret och på vilka effekter 

det har på grödan, i Sverige, i Europa 

och i världen. 

Lycka till med odlingssäsongen! 


27

POSTTIDNING B 

Returadress: 

Lantmännen 

205 03 Malmö 

Äta Ät Äta t ute? t ? 

Äta 

ute ut e är inne! e! 

Njut 

av 

aallt 

llt 

sommaren somma 

r ren 

har 

att 

eerbjuda. 

rbjuda. 

DDin 

in 

eegen 

g gen 

ssommarutfodring 

ommarutfodring 

ffår 

år 

ddu 

u fifixa 

xa ssjälv, 

jälv, 

mmen 

en 

vvi 

i hhjälper 

jälper 

ggärna 

ärna 

ttill 

ill 

mmed 

ed 

allt a l l t vad v a d k kkorna 

o r n a b bbehöver 

e h ö v e r p ppå 

å b bbete 

e t e u uunder 

n d e r s ssommarmånaderna. 

o m m a r m å n a d e r n a . V VVi 

i h hhar 

a r p pprodukterna 

r o d u k t e r n a f fför 

ö r e eett 

t t b bbättre 

ä t t r e ut uteliv e l i v o ooch 

c h dessutom d e s sut o m 

produkterna 

ssom 

om 

fförbättrar 

örbättrar 

hhygienen 

ygienen 

i sstallet 

tallet 

iinför 

nför 

hhösten. 

östen. 

Vill Vill 

du 

ha ha 

iinformation 

nformati 

o on 

ooch 

ch 

goda goda 

rråd 

åd 

oom 

m vvåra 

åra 

pprodukter, 

produkter, 

rring 

ing 

ddin 

in 

ssäljare. 

äljare. 

ta 

Bra 

vval 

al 

fr från rån 

LLantmännen 

ant 

m männen 

Vill 

du 

vveta 

eta 

mmer 

er 

kkontakta 

ontakta 

ddin 

in 

ssäljare 

äljare 

eeller 

ller 

rring 

ing 

vvår 

år 

kundtjänst 

på 

0771-111 

222, 

wwww.lantmannenlantbruk.se 

ww. 

lantmannenla 

ntbruk. 

se 

J046

Så sätts spannmåls- priserna SIDAN 6 Spelet om ... - Lantmännen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?