Informationsfolder om Breanäs - Stiftelsen Skånska Landskap

Foto: Joakim Norgren
Resterna av stenhuggarnas möda.
Sten – som bryts
Författaren Harry Martinssons levande beskrivningar om
stenbrytningens tid lämnar kvar en krutdoftande vindpust
i sinnet. Han växte upp i Nyteboda, öster om Immeln, och
berättar att vart än barnen gick för att leka öppnade sig
avgrundsdjupa stenbrott svartmyllrande av män med dynamit
i händerna. De borrade in järnkäppar i berget, slog ner
dem med släggor, laddade och skrek ”eld i berget” innan de
sköt. Så var det varje dag, hela dagen. Överallt var det förbjudet
att gå. Nästan varje människa skrek ”se opp, se opp”.
Runt sekelskiftet 1900 arbetade en stor del av folket i
trakten som stenhuggare. Det tog ca tio timmar för två man
att handborra tre meter. En höll i borret och en slog med
slägga på borrens topp. För att hålla takten sjöng de. Arbetet
var hårt och lönen mellan 50 öre och 3,50 kr per dag.
Sjön Immeln användes som transportled åt sten och Breanäs
var en av knutpunkterna. Vid andra sidan sjön lastades
den på tåg till Kristianstad och Åhus.
Sporrakulla gård med eko av snapphanar
Stig in i en annan tid! Sporrakulla gårdshus vilar på
enstaka men ytterst välplacerade grundstenar och har
omålade båleväggar och tak av enkla trästickor. Gården är
omgiven av blomstrande lövängar, hamlade träd, vackra
gärdsgårdar och djur på skogsbete. Det är inte underligt
att platsen har använts vid filminspelningar, en klassiker
från 1941 med Edvard Persson, tv-serien ”Snapphanepojken”
och filmen ”Snapphanar” från 2006. Samtliga
med dansksinnade skåningar som tema. Det sägs att äkta
snapphanar blivit utspisade i Sporrakulla gård, år 1659.
Åtminstone anklagades dåvarande arrendatorn för ”brottet”.
Håll ögonen öppna och studera marken du går på, kanske hittar
du en sån här tjärdal.
Foto: Bengt Granelli
Foto: Bengt Granelli
Somliga murar visar ägogränser, andra är avgränsning
mellan utmark och inmark. På utmarken gick djuren fritt
och på inmarken kring gården fanns odlingarna. Däremellan
fanns fägatan som ledde ”fäna” (djuren) förbi odlingen
ut i skogen. Vid Sporrakulla och Dalshult finns praktfulla
fägator att låta sig fållas in och förtjusas av.
Sten - som staplas
Det finns något oemotståndligt med stenmurar. Dessa
kantiga monument som böljar fram i landskapet. Har du
provat att stapla sten själv så kan du ana vilket gigantiskt
arbete som ligger bakom. Varje sten har passats in på
precis rätt plats för att stå emot väder och vind och fungera
som hägnad i många hundra år.
Medan getter, grisar och kor betade i skogen kämpade
folket med att samla ihop foder inför vintern. Man slog
gräs överallt och samlade kvistar med löv från träden.
Bristen på lämplig åkermark gav kreativiteten en skjuts.
Man fick använda vad som fanns; stenen, skogen, vattnet.
Förutom självklar näring som jakt och fiske tillverkades
möbler, korgar, träskor, träkol, tjära, linbastrep och räfsor.
Stenbrott uppkom här och var och små skvaltkvarnar som
malde mjöl fanns utspridda längs vattendragen. Man förvånas
över hur liten en bäck kan vara och ändå klara av att
driva en kvarn.
Kika in genom porten på Sporrakulla gård!
En gammal fägata för ”fäna” förr.
Att strosa runt på gården är en historisk resa i sig. Att huka
sig och kliva över tröskeln in i huset är näst intill magiskt.
Äldre dokument berättar att Sporrakulla gård fanns redan
1651 men det nuvarande boningshuset byggdes i början
av 1700-talet. Stugrummet i ryggåsstugan var gårdens
hjärta. Här gjorde man det mesta, eftersom det var
det enda uppvärmda utrymmet. Vintertid sov familjen,
tjänstefolket och ibland både höns, lamm och smågrisar
här. Bliss-Kalle, Ruth, deras sex barn, en häst, tre kor, ett
svin och femton höns var de sista på gården. Bliss-Kalle
flyttade från Sporrakulla 1964. Idag är gården byggnadsminne
och ett välkänt besöksmål.
Soldattorp - tur & retur
Soldattorpet Rodatorpet uppfördes år 1817. På den tiden
byggdes hus så att de kunde monteras ner, flyttas och sättas
ihop igen. Torpet packades ihop i början av 1940-talet. Det
transporterades med häst och vagn till Kungliga Norra Skånska
Infanteriregementet (I 6) i Kristianstad. Här blev torpet
museum. År 2003 var det dags för nästa flytt. Torpet skänktes
till Högsma bygdeförening och Glimåkra hembygdsförening,
monterades ner och flyttades till sin ursprungliga
plats. Här sattes det åter på den grund som legat orörd
under 60 år! Besök torpet och insup soldatens hårda liv.
Foto: Bengt Granelli
Foto: Bengt Granelli
Kreativa föregångare
Livet i den karga nordöstra delen av Skåne var allt annat
än arbete med bördiga åkrar. Jordbruket med att odla råg,
korn och lin på den stenbefriade inägan var inte oviktig,
men den egna boskapen stod för folkets överlevnad.
Näset neråt Immeln har en ljus och blandad skog. Närheten
till sjön gör att du här befinner dig i fiskgjusens och
storlommens rike. Spana efter fiskgjusens bobygge bland
trädens toppar eller när den sveper över vattenytan med
en fisk i klorna.
Rodatorpet – ett soldattorp i Trollakulla
Soldattorpet är inrett
så som det såg ut för en
soldatfamilj på 1800talet.
Fyra soldater kom
att bo i Rodatorpet
under tiden 1818-1852,
därefter hyrdes det ut
till olika torpare. Rotesystemet
upphörde
1901.
Foto: Bengt Granelli
Foto: Bengt Granelli
Solbelyst ängslycka.
Betande kor i skogen.
Foto: Anders Ekstrand
Foto: Anders Ekstrand
Hönsfåglarna tjäder och orre rör sig gärna i markerna
och nattligt hoande av berguv, pärluggla och sparvuggla
är inte ovanligt. Strövområdet är utmärkt för expedition
efter järpe. Insprängd i den svala barrskogen hittar du
lummig lövskog. Vid Sporrakulla, Dalshult och Grävlingabackarna
finns ädellövskog av bok och ek. Här finns gott
om död ved och skogen sprakar av liv. Skogsduva och
hackspettar som spillkråka njuter av naturens fullmatade
skafferi, likaså finns här gott om lavar
Naturreservaten i Kullaskogen
De tre naturreservaten Sporrakulla, Dalshult och Grävlingabackarna
ger tillsammans en bild av hur våra
marker har använts i hundratals år och fram till början
av 1900-talet.
Sporrakulla är dessutom utpekat som en del av EU’s
nätverk av skyddsvärd natur – ett så kallat Natura
2000-område.
Naturreservat är ett av de viktigaste sätten att för
framtida generationer bevara den fantastiska natur
som finns i Sverige. Här kan den biologiska mångfalden
bevaras samtidigt som det ges stora möjligheter
för ett rikt friluftsliv.
På Länsstyrelsens hemsida hittas information om
alla Skånes naturreservat www.lansstyrelsen.se/skane
Dov granskog & sugande mossmark
En karta från 1684 visar att tallen hade tagit området i
besittning. Även inslag av bokskog för ollonsvin är markerad.
På dagens karta täcker planterad gran det mesta
av strövområdet. Granskog är tyst och mysig att ströva
genom men fattig på fåglar, växter och djur, utom när den
är naturlig och riktigt gammal.
Eftersom granskogen samsas med blöta myrar, betad skog
och små sjöar finns en del oaser där växter och djur fröjdas.
Yoga i gammal pelarsal.
Breanäs/Kullaskogen
Breanäs & Kullaskogen är ett eldorado för vildmarksentusiaster.
Vida skogar och ett sjösystem hyllat av
kanotister. Kronan på verket är de två juveler som ger
historien liv - den oförglömliga Sporrakulla gård och ett
berest soldattorp. I hela området är stenen i fokus. Staplade,
brutna och formade stenar förskönar landskapet. I
Breanäs & Kullaskogen är möjligheterna många, för både
vetgiriga och aktiva.
För upplysningar gällande strövområdet:
www.strovomraden.se | www.skaneleden.se
Foto: Wondermedia AB
Omslagsbild: Wondermedia AB
Kullaskogens godtrogna jätte
Någonstans i Kullaskogen bor jätten Kull, och på motsatt
sida om sjön Immeln har jätten Ljumma Gubben sin
hemvist. Olyckligtvis råkade de två bli förälskade i samma
jättekvinna och det utlystes en tävling. Den som snabbast
grävde ett utlopp från sjön skulle få henne som gemål.
Jättekvinnan själv var förtjust i Ljumma Gubben och med
hjälp av lite kvinnlig list fick hon till slut sitt hjärtas jätteman.
Genom att sitta och vänslas med jätten Kull gav
hon Ljumma Gubben försprång nog att gräva klart kanalen
Edre ström, öster om sjön. Hur Kulls jättehjärta tog
bedrägeriet förtäljer inte historien.
Här kan du traska timvis genom djupaste skogar utan att
stöta på annat än stenbumlingar, mossa och möjligtvis
ett och annat troll. Skogen öppnar sig – avslöjar en myr,
en sjö eller ett övergivet stenbrott – och sluter sig igen. I
områdets mitt finns det ålderdomliga, där både gård och
träd har karaktär. I söder möter du en upptäcktsvänlig sjö
och ett näs för bad och strövtåg.
Breanäs & Kullaskogen strövområde
Strövområde
Breanäs/Kullaskogen
Illustration: Katarina Månsson
Det svarta guldet.

Produktion: Skogssällskapet. Tryckt med miljövänlig tryckteknik på miljövänligt papper av AM-tryck & reklam i Hässleholm år 2011.
Breanäs & Kullaskogen
– egensinnig snapphanebygd
Breanäs och Kullaskogen är ett stycke skånsk vildmark
med kulturhistoriska höjdpunkter. Naturen är inte vildvuxen
och otämjd men minst sagt egensinnig. Skog och
stenar så långt ögat når, men oftast inte en människa i
sikte. Här kan du variera korta promenader med milslånga
vandringar. Resterna efter torp, vattenkvarnar och
en galgbacke kantar stigen och tavlor berättar om någras
öden. Låt historien berätta – besök gården Sporrakulla
som en gång lär ha gömt snapphanar och ett gistet soldattorp
som tar dig med till den tid då soldatfamiljer
levde och bodde här.
Andra attraktioner är bad, fiske och cykelvänliga småvägar
i mängd. En kanottur på Immelns sjösystem kan
du göra som några timmars trevlig utflykt eller som ett
veckolångt äventyr.
Stanna längre
Lägerplatsen med vindskydd är avsedd för kanotister.
Vill du övernatta finns andra alternativ. Kontakta Östra
Göinge Turistbyrå.
Allemansrätten i Breanäs och Kullaskogen
Den svenska allemansrätten är unik och därför måste vi
vara rädda om den. Lär du dig grundregeln så klarar du
dig långt: inte störa och inte förstöra.
Du får vandra, cykla, rida, åka skidor eller bara vara –
nästan överallt. Men du får inte skada mark, växter eller
djur. Trädgårdar, åkrar med grödor och trädplantor (framtidens
skog) får du bara titta på – inte kliva i. Tänk också
på att inte störa skogens invånare, människor och djur.
Du får gärna plocka blommor, svamp och bär – om de
inte är fridlysta.
I Breanäs och Kullaskogen rör sig ibland ganska mycket
folk. Av hänsyn till dem och till viltet rekommenderar
vi att alla hundar hålls i koppel under hela året. När du
passerar genom betesmark - var noga med att stänga
grindarna efter dig. Om du rider eller cyklar, följ anvisade
leder eller vägar. Stigar, blöt och känslig mark skadas
lätt av sprättande hästhovar och cykeldäck. Rider du på
skogsbilvägar håll dig i mittsträngen. Motorfordon är
bara tillåtna på vägar avsedda för dessa.
Tänder du grillen kontrollera noga så att det inte är
fara för brand och se till att du har vatten att släcka med.
Glöm inte att plocka med dig skräpet. Tänk på att allemansrätten
inte gäller i naturreservaten.
Välkommen till våra
strövområden & Skåneleden
Stiftelsen Skånska Landskap förvaltar ett tjugotal
strövområden där verksamheten finansieras av
Region Skåne. Här kan du promenera, fiska, paddla,
bada eller bara njuta av vacker natur.
I våra strövområden finns något för alla, oavsett
om du är en inbiten naturälskare, ute efter oanade
äventyr eller bara vill koppla av. I områdena finns
informationstavlor, markerade strövstigar, toalett
och plats att äta matsäck eller grilla. Ibland finns
slingor för terrängcyklar eller hästar.
Den som inte nöjer sig med dagspromenader kan
satsa på Skåneleden. Vandringsleden erbjuden över
etthundra mils vandring, ett åttiotal vindskydd och
oräkneliga vandrarhem och B&B.
Upptäck också Fulltofta Naturcentrum med en
spännande utställning och café intill fina stigar för
både korta ben och stora hjul.
Välkommen!
Våra strövområden är till för alla. Det innebär att man
måste visa hänsyn till andra besökare och följa de föreskrifter
som ges för allas trivsel. Om du gör det kommer
alla att uppskatta och må väl av besöket i Breanäs och
Kullaskogen!
Bra att veta
Storlek/ägare: 92 ha Breanäs, Stiftelsen för fritidsområden
i Skåne
Storlek/ägare: 1175 ha Kullaskogen/
Skogssällskapet Fastighets AB
Drift: Stiftelsen Skånska Landskap/Breanäs,
Skogssällskapet förvaltnings
AB/ Kullaskogen
Hållplats: Bussen stannar i korset Breanäs Lönsbodavägen
och i Sibbhult, ca 4 km från strövområdet, följ
Skåneleden.
Hitta till parkeringen med gps:
Breanäs konferenshotell: RT 90 X: 6240166 Y: 1407059 |
WGS 84 (lat, lon) N56 16.824 E14 18.282
Sporrakulla: RT 90 X: 6241086 Y: 1403184 |
WGS 84 (lat, lon) N56 17.274 E14 14.509
Rodatorpet: RT 90 X: 6242937 Y: 1404728 |
WGS 84 (lat, lon) N56 18.289 E14 15.965
I strövområdet finns markerade strövstigar av olika
längd och karaktär. Vandringsleden Skåneleden passerar
genom strövområdet. Marken kring Sporrakulla
gård är flack och framkomlig med barnvagn och rullstol/hjälpare,
liksom vid Breanäsviken där det finns en
rastplats. Med cykel finns flera grusvägar att upptäcka.
För info om fiske, båt, kanoting och boende: kontakta
Östra Göinge Turistbyrå, tel 044-775 60 68
Fiske: Insjöfiske i Farlången och Immeln. Båt finns att
hyra. Glöm inte fiskekort!
Kanot: Kanoting i Immeln.
Boende: Lägerplatsen med vindskydd intill Breanäs är
avsedd för kanotister.
Mer information om strövområdet finns på:
www.strovomraden.se
www.skaneleden.se
Båstad
KRONOSKOGEN
Höganäs
Åstorp
DJURHOLMEN
Ängelholm
Ås till Åsleden
Landskrona
Eslöv
Lund
SKRYLLE
Staffanstorp
Kust till Kustleden
VEDBY
VEDEMA
KLÅVERÖD DAGSTORP
Helsing-
LÅNGSTORP
borg
ULLSTORP
FINSTORP
SMEDJEBACKEN
JÄRAVALLEN
GRYTÅSA
Höör
Nord till
Sydleden
Nord till
Sydleden
Malmö Nord till Sydleden
SNOGEHOLM
ARRIESJÖN
Skanör
Falsterbo
Trelleborg
MÖLLERÖDSJÖ
FULLTOFTA
Kristianstad
Österlenleden
Hässleholm
Ås till Åsleden
Ystad
Kust till
Kustleden
Tomelilla
Simrishamn
Österlenleden
BREANÄS
FRISEBODA
VITEMÖLLA
Åhus
TJÖRNEDALA
Sölvesborg
...stenbrott.
De övergivna stenbrotten är nästan oräkneliga. De
flesta är små med enstaka stenbumlingar med kilhål i,
andra är stora vattenfyllda anläggningar.
I det stora stenbrottet Broddakulla i Kullaskogen
finns grå granit. Här startade brytning av kullasten
troligtvis under 1930-talet. Den blev till trappsten,
kantsten och knott (gatsten) men även en Volkswagen
i naturlig storlek, levererad till Tyskland.
I Breanäs hittar du ett stenbrott med exklusiv sten,
den svarta diabasen, som är många bildhuggares
dröm.
...ett dike i backen.
Hittar du ett dike i slänten har du troligen en tjärdal
framför dig. Titta efter gammal tjära i bottnen.
Här brändes kådrika tallstubbar sakta och
omsorgsfullt. Brännan behövde ständig passning
och ofta bodde man i skogen under den tiden.
Efter en vecka var högen med stubbar förvandlad
till tjära som kluckande sipprade ut genom hålet
vid tjärdalens botten. På vissa ställen finns även
rester av beckkokare där tjäran koktes till beck.
Foto: Bengt Granelli
Foto: Bengt Granelli
...ask med värdefullt innehåll.
Knotiga träd med annorlunda grenverk pryder
Sporrakulla gård. Askarna har fått sin form genom
flera hundra års hamling. Varje år skars grenar och
kvistar av och torkades. De torkade löven blev foder
åt korna och barken gavs åt getter och får. Det torra
riset var utmärkt att elda med i bakugnen. Allt togs
tillvara.
Träden hamlas även idag och de gamla träden har
blivit hemvist för ovanliga insekter och lavar, bland
annat almlav och blek kraterlav.
4
...timmerman – en glupsk soldyrkare
Timmerman är skalbaggen med osannolikt
långa antenner. Timmermannens larv arbetar
snabbt under döda tallars bark och gnager
av trädet med sina kraftiga käkar. En frisk tall
klarar sig bra, mängden kåda gör tallen oaptitlig
för timmermannens smak.
43
.x
4
Håll extra utkik efter...
Efter akvarell av Martin Holmer
Foto: Björn Holmqvist
Dalshults
naturreservat
c4
Sporrakulla
naturreservat
.
x
4
.4
4
4
4
xË
. È
4
4
4
4
.
4
x
Rodatorpetstigen
43
Grävlingabackarnas
naturreservat
4
4
Norra stigen
( !( !(
!(!( !( !( !( ! ( !
!( ! ( ! (
(! (
!(!
!( !(! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( !( !( !( !( !( !( !(
.
4
!(
4cË.È]
4
4
Naturreservatsgräns
1
7
9
1
Norra stigen
0,9 km
Rodatorpstigen
7,8 km
$
].Èq
4.
x
.
È
å!
y
$
c
Ë
]
1
2,1
Ë
2,0
Tillgänglighetsled
0,3
Dricksvatten OBS! På egen risk
Båtar
Skogssällskapet A Håkansson, M Larsson
©
©Lantmäteriverket 2001. Ärende nr MS2006/1937
...kungen i skogen
Här kan du stöta på älg eller spår
efter en. Titta efter spillning,
tramp av klövar, gnag, legor
och träd som använts för
att feja hornen. Området
erbjuder allt vad älgen
begär – rikligt med mat
och lämpliga gömställen.
...människoöden.
I Breanäs och Kullaskogen snubblar man
över ruiner titt som tätt. En liten hög sten
eller en murstock som strävar mot skyn
döljer spännande människoöden. Det finns
även rester av kvarnruiner, både stora och
små. Den välvda linbastan är värd en extra
titt. Här torkades och bereddes linstrået
till finaste lin, som sedan spanns och vävdes.
Tavlor i terrängen berättar mer. Linbastan på
bilden finns norr om Dalshult.
Foto: Anders Ekstrand
4
È.
1
Xc
Èx
q
4
4
4
4
n
4
3
1
3
Ë
]y x.
Foto: Björn Holmqvist
Breanäs/Kullaskogen
strövområde