FÖP Ösjön-Runn.indd - Borlänge kommun
FÖP Ösjön-Runn.indd - Borlänge kommun
FÖP Ösjön-Runn.indd - Borlänge kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Samhällsbyggnadssektorn, Plan- och markkontoret<br />
Fördjupad översiktsplan<br />
Samrådshandling för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>, september 2012
Födjupad översiktsplan: samrådshandling för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
Framtagen av Plan- och markkontoret – Samhällsbyggnadssektorn, <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>, september 2012<br />
Upphovsrätt till kartor, bilder och övrigt material: <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong><br />
Ansvarig tjänsteman: Henrik Modigh, Planarkitekt och Steve Johnson, Plan- och markchef<br />
www.borlange.se/osjonrunn<br />
0243-740 00<br />
Tryck: Plan- och markkontoret, <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>
Dalsjö
SAMMANFATTNING<br />
Fördjupning av översiktsplanen för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong> syftar till att ge långsiktig vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden<br />
ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.<br />
Området är strategiskt beläget för tätortsutveckling och näringslivsutveckling i Falun<strong>Borlänge</strong>-regionen och är ett attraktivt och populärt område<br />
för boende och rekreation. En av områdets stora tillgångar är sjö- och odlingslandskapet med sina kulturhistoriska värden, som är en resurs för<br />
friluftslivet sommar som vinter. Öppna landskap, variationsrika bymiljöer och en välbevarad byggnadstradition ger området stora kvaliteter. Ny<br />
bebyggelse samt omvandlingar från fritidshus till permanentboende ställer bland annat krav på vatten och avlopp, skolors kapacitet, bättre vägar<br />
och framkomlighet samt ställningstagande kring vilka områden som ska reserveras för friluftsliv och rekreation.<br />
Planens uppgift är att fi nna en balans mellan exploateringsintressen och bevarandeintressen. Den ska också redovisa det som Plan- och bygglagen<br />
(PBL) och Miljöbalken (MB) kräver att en fördjupad översiktsplan ska innehålla.<br />
Planområdet omfattar i sin helhet omlandet kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>. För att lättare kunna beskriva landskapets karaktärer åt är planområdet indelat<br />
i 13 delområden.<br />
Den fördjupade översiktsplanen behandlar bland annat:<br />
-Hur påverkas området av en eventuell fl ytt av järnvägen <strong>Borlänge</strong>-Falun?<br />
-Var fi nns det förutsättningar för nya bostäder?<br />
-Var fi nns möjligheter för näringslivsutveckling?<br />
-Hur kan vi ta till vara och utveckla möjligheterna till rekreation?<br />
Ett planförslag var föremål för samråd år 2004. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen är nu återupptaget och ett nytt samråd planeras till<br />
hösten 2012. Inkomna synpunkter under samrådet kommer att vara en hjälp i utformningen av uställningshandlingen, som i nästa skede utgör den<br />
färdiga fördjupade översiktsplanen för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>.
PLANKARTA - SAMMANFATTNING<br />
Planområdet för den fördjupade översiktsplanen består av 13 delområden som närmare beskriver planens förslag för användning av mark- och<br />
vattenområden. För mer detaljerad information om planförslaget se kapitel Områdesbeskrivning, rekommendationer och konsekvensbeskrivning<br />
samt markanvändningskarta.<br />
Bergebo motionscentral<br />
Domnarvet<br />
<br />
Dalälven<br />
Mjälga<br />
Åselby<br />
Olbäcken<br />
Islingby<br />
Kälarvet<br />
Barkargärdet<br />
Barbergsholen<br />
Fågelmyra<br />
återvinningscentral<br />
Dalsjö<br />
Söpnarby<br />
Nyckelby<br />
Alsbäck<br />
Årby<br />
Ovandal<br />
Övre Utendal<br />
Fagersta<br />
Färjegårdarna<br />
Yttre Utendal<br />
Romme<br />
Tunaån<br />
E16<br />
Bergslagsbanan<br />
Dalbäcken<br />
Tyllsnäs<br />
Vassbo<br />
Dalsjön<br />
Ornäs<br />
Fjäkelmyra<br />
Kårby<br />
Åby<br />
Berg<br />
L. Holmsjön<br />
L. Ornäs<br />
Faxen<br />
Storsten<br />
St. Holmsjön<br />
St. Ornäs<br />
Uvberget<br />
Skomsarby<br />
Användning av mark- och vattenområden<br />
Rostö<br />
Tylla<br />
E16 mot Falun<br />
Oberget<br />
<strong>Ösjön</strong><br />
Nordanö<br />
Torsång<br />
Tomnäs<br />
Dalälven<br />
Trumsveden<br />
Lindö<br />
Räfstylla<br />
Kårtylla<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Kyna<br />
Liljan<br />
Sunnanö<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Bergslagsbanan<br />
Storsund<br />
Tyskö<br />
Prästö<br />
Nästö<br />
Tronsjö<br />
Flarnö<br />
<strong>Runn</strong><br />
Granö<br />
Lövö<br />
Milsbo<br />
Övre<br />
Milsbosjön<br />
Dalviksberg<br />
Dalvik<br />
Rösåsen<br />
Fördjupad översiktsplan<br />
-för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
ANVÄNDNING AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN<br />
PÅGÅENDE ANVÄNDNING<br />
Kommungräns<br />
Plangräns<br />
Åker<br />
Öppenmark<br />
Barr- och blandskog<br />
Lövskog<br />
Sankmark<br />
Vatten<br />
LANDSKAP MED SÄRSKILT<br />
STORA VÄRDEN<br />
Landområde: naturvård, friluftsliv,<br />
rekreation, landskapsbild och/eller<br />
kulturlandskap<br />
Sjö- och älvområde: naturvård,<br />
friluftsliv, rekreation, landskapsbild<br />
och/eller kulturlandskap<br />
FÖRÄNDRAD ANVÄNDNING<br />
Förtätningsområde - i huvudsak<br />
bostadsbebyggelse<br />
Arbetsplatsområde<br />
Järnvägsreservat<br />
Vägreservat<br />
!!!!!!! Gång- och cykelväg<br />
UTREDNINGSOMRÅDE<br />
Utredningsområde - i huvudsak<br />
bostadsbebyggelse<br />
Utredningsområde - i huvudsak<br />
arbetsplatsområde<br />
Utredningsområde - ny skola<br />
0 1 2 3 4 5 Km<br />
Skala 1:45 000 på A3 © Plan- och markkontoret<br />
W W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
WW<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W W<br />
W W<br />
W W<br />
WWW<br />
W W<br />
W<br />
<br />
WW<br />
W<br />
W<br />
W WW W<br />
W<br />
W<br />
W W<br />
W<br />
WW WW W<br />
<br />
<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
<br />
<br />
W<br />
W<br />
W<br />
<br />
<br />
W<br />
<br />
W<br />
<br />
<br />
W<br />
<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W W<br />
W<br />
W<br />
W W<br />
W W<br />
W <br />
W<br />
W<br />
W W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W<br />
W W<br />
<br />
<br />
W<br />
<br />
W<br />
W<br />
W<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Exempel: Områdesbeskrivning Exempel: Områdesbeskrivning<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
W<br />
W<br />
W<br />
<br />
<br />
W<br />
W<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
W<br />
W
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
INLEDNING 1<br />
Vad är en fördjupad översiktsplan? 1<br />
Varför en fördjupning av översiktsplanen för <strong>Ösjön</strong>-<strong>Runn</strong>? 1<br />
Planområdets avgränsning 1<br />
Planens övergripande frågeställningar 1<br />
Planprocessen 3<br />
Bakgrund 3<br />
Syfte 3<br />
Tidigare upprättade planer 3<br />
KOMMUNENS MÅL 5<br />
Vision 5<br />
Inriktningsmål 5<br />
Hållbar utveckling 5<br />
Energi och klimat 6<br />
Miljö 6<br />
Folkhälsa 7<br />
Jämställdhet 8<br />
Integration 8<br />
Barn och unga 8<br />
Äldre 8<br />
LOKAL OCH REGIONAL UTVECKLING 9<br />
Tillgångar i kulturlandskap och natur 9<br />
Mellan <strong>Borlänge</strong> och Falun 9<br />
Trafi kplatsen i Ornäs 10<br />
Flyttad järnväg 10<br />
RESURSER I PLANOMRÅDET 11<br />
Riksintressen 11<br />
Byggnadsminne 11<br />
Förslag till utökat riksintresse 11<br />
Natura 2000 11<br />
Naturreservat 12<br />
Ekologiska resurser och värden 12<br />
Areella näringar 12<br />
Täkter och mineralutvining 12<br />
Biotopskydd och naturvärden 12<br />
Strandskydd 12<br />
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 13<br />
Sociala och kulturella resurser och värden 13<br />
Kulturhistoria 13<br />
Odlingslandskap 14<br />
Mänskliga resurser 15<br />
Sysselsättning 15<br />
Arbetsresor 15<br />
Fritid 15<br />
Ekonomiska resurser och värden 15<br />
Markägande 15<br />
Teknisk infrastruktur - <strong>kommun</strong>ikationer 16<br />
Teknisk infrastruktur - teknisk försörjning 16<br />
RISKER OCH STÖRNINGAR 17<br />
Klimatförändringar 17<br />
Miljöfarlig verksamhet 17<br />
Vatten 17<br />
Luftföroreningar 19<br />
Buller och vibrationer 19
Förorenad mark 19<br />
Elektromagnetiska fält 19<br />
Radon 19<br />
Farligt gods 21<br />
Ras, erosion och stabilitet 21<br />
Översvämning 21<br />
KONSEKVENSER OCH BEHOVSBEDÖMNING 23<br />
Miljökonsekvenser 23<br />
Boende 23<br />
Kulturmiljö 24<br />
Grönstruktur 24<br />
Rekreation och friluftsliv 24<br />
Kommunikationer 24<br />
Arbetsplatsområden 24<br />
Energi och klimat 24<br />
Miljömål 25<br />
MARKANVÄNDNINGSKARTA 27<br />
DELOMRÅDESKARTA 28<br />
OMRÅDESBESKRIVNING, REKOMMENDATIONER OCH KONSEKVENSBESKRIVNING<br />
Barkargärdet 29<br />
Dalsjö 33<br />
Islingby - Barbergsholen 37<br />
Ornäs 41<br />
Ornäs norr 45<br />
Storsten 49<br />
Sunnanö 53<br />
Söpnarby - Alsbäck - Skomsarby 57<br />
Tomnäs - Kyna - Storsund 61<br />
Torsång - Ulvberget 65<br />
Tronsjö - Milsbo - Dalvik 69<br />
Tylla 73<br />
<strong>Ösjön</strong> - <strong>Runn</strong> 77<br />
KULTURHISTORISK BESKRIVNING MED RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSENS<br />
UTVECKLING OCH BEVARANDE<br />
Torsång - Tylla - Räfstylla 81<br />
BILAGOR<br />
Riksintressen, fornminnen och naturreservat 89<br />
Biotopskydd och naturvärden 90<br />
Transportinfrastruktur 91<br />
Risker och störningar 92<br />
Rekreation och friluftsliv 93<br />
Landskapsbild 94
1<br />
Inledning<br />
Fördjupad översiktsplan för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
Vad är en fördjupad översiktsplan?<br />
En översikstplan ska ge vägledning för beslut om användning av mark-<br />
och vattenområden, samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och<br />
bevaras. Den fördjupade översiktsplanen är en politisk viljeyttring och<br />
utgör en fördjupning av den <strong>kommun</strong>täckande översiktsplanen. Planen<br />
är inte juridiskt bindande men är vägledande för <strong>kommun</strong>en och<br />
andra myndigheters beslut samt ett instrument i dialogen mellan stat<br />
och <strong>kommun</strong> beträffande de allmänna intressenas (riksintressenas)<br />
innebörd och avgränsning. Den fördjupade översiktsplanen för <strong>Ösjön</strong>-<br />
<strong>Runn</strong> har en tidshorisont på 20 år.<br />
Varför en fördjupning av översiktsplanen för<br />
<strong>Ösjön</strong>-<strong>Runn</strong>?<br />
Området är strategiskt beläget för tätortsutveckling och näringslivsutveckling<br />
i Falun<strong>Borlänge</strong>-regionen och är ett attraktivt och populärt<br />
område för boende och rekreation. En av områdets stora tillgångar är<br />
sjö- och odlingslandskapet med sina kulturhistoriska värden, som är en<br />
resurs för friluftslivet sommar som vinter.<br />
Planområdets avgränsning<br />
Planområdet inbegriper sjö- och odlingslandskapet kring <strong>Ösjön</strong> och<br />
<strong>Runn</strong>. För att tydligare beskriva landskapets karaktär och egenskaper<br />
är planområdet indelat i 13 delområden.<br />
Planens övergripande frågeställningarna<br />
Natur, kultur, rekreation och friluftsliv<br />
Vilka områden är särskilt värdefulla inom området <strong>Ösjön</strong>-<strong>Runn</strong>.<br />
Uvbergsviken<br />
Hur tillvaratar vi bäst dessa kvalitéer?<br />
Trafi k<br />
Det övergripande vägnätet studeras, var fi nnns problemområden och<br />
hur kan vi förbättra situationen? Även möjligheterna för ett förbättrat<br />
kollektivtrafi ksystem samt möjligheten till fl era gång- och cykelvägar<br />
behöver studeras. Hur stor kapacitet har området <strong>Ösjön</strong>-<strong>Runn</strong>,<br />
hur mycket mer befolkning tål <strong>Ösjön</strong>-<strong>Runn</strong> i det avseendet?<br />
Service<br />
Vilka effekter får ökat bostadsbyggande på skol- och förskolekapaciteten?<br />
Var fi nns möjlighet att utveckla service?<br />
Bebyggelse<br />
Var kan man bygga respektive inte bygga och i så fall hur mycket och<br />
i vilken takt? Hur hanterar <strong>kommun</strong>en omvandlingsområden, det vill<br />
säga fritidshus som övergår till permanentboende?<br />
Teknisk försörjning<br />
Mer bebyggelse kräver ett väl utbyggt och rätt dimensionerat vatten-<br />
och avloppssystem. Betydelsen av ett väl utbyggt stadsnät där möjlighet<br />
till bredband är nödvändigt för en positiv näringslivsutveckling<br />
inom planområdet är stor.<br />
Miljö- och riskfaktorer<br />
Utvecklingen kring järnvägsdragningen av Bergslagsbanan genom planområdet<br />
och den ökade trafi ken genererar bullernivåer som kan försvåra<br />
bostadsbyggandet vilket kräver omsorg i planering.
Planområdets geografi ska avgränsning<br />
Skala 1:250 000<br />
2
3<br />
Klimatförändringar med bland annat ökad risk för översvämning som<br />
följd innebär att framtida planering ska hanteras med kunskap om ett<br />
långsiktigt och säkert byggande där transportinfrastruktur och bebyggelsens<br />
lokalisering är av stor vikt.<br />
Planprocessen<br />
Planprocessen består av tre olika skeden: samråd, utställning och<br />
antagande. Under samråds- och utställningsskedet är dialogen med<br />
medborgare en viktig del. Under samtliga skeden kommer information<br />
och material fi nnas tillgängligt på <strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
Samråd<br />
Ett förslag till fördjupad översiktsplan upprättas och skickas ut på<br />
samråd till de berörda. Dessa kan vara sakägare, Länsstyrelsen, förvaltningar<br />
inom <strong>kommun</strong>en, myndigheter, föreningar och angränsande<br />
<strong>kommun</strong>er. Efter samrådstiden upprättas en samrådsredogörelse där<br />
inkomna synpunkter redovisas och kommenterar till hur dessa kan<br />
tillgodoses eller ej.<br />
Utställning<br />
När synpunkterna från samrådet behandlats ställs den fördjupade översiktsplanen<br />
ut för en slutlig granskning. Utställningstiden är minst två<br />
månader och annonseras i den lokala dagspressen samt på <strong>kommun</strong>ens<br />
anslagstavla. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det<br />
skriftligen under utställningstiden. Efter utställningstiden upprättas<br />
ett utlåtande med inkomna synpunkter. Här redovisas hur <strong>kommun</strong>en<br />
ställer sig till dessa. Utlåtandet bifogas handlingarna.<br />
Antagande<br />
Den fördjupade översiktsplanen antas slutligen av <strong>kommun</strong>fullmätige.<br />
Överklagande<br />
Antagandet kan överklagas inom tre veckor från den dag beslutet<br />
har tillkännagivits på <strong>kommun</strong>ens anslagstavla. Det är processen för<br />
framtagandet av planen som kan överklagas, inte planens innehåll i<br />
sig. De som senast under utställningstiden skriftligen har framfört sina<br />
synpunkter har rätt till att överklaga beslutet. Överklagandet prövas av<br />
Förvaltningsrätten vars beslut i sin tur kan överklagas hos Regeringen.<br />
Laga kraft<br />
Om inga överklaganden inkommit vinner den fördjupade översiktsplanen<br />
laga kraft tre veckor efter antagandet. När överklagandetiden<br />
enligt <strong>kommun</strong>lagen löpt ut utan att någon har överklagat eller när<br />
eventuella överklaganden har prövats slutgiltigt och avslagits, har<br />
planen vunnit laga kraft.<br />
Bakgrund<br />
Det strategiska läget med goda <strong>kommun</strong>ikationer och närhet till natur<br />
och friluftsliv medför att området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong> är mycket attraktivt.<br />
Allmänna intressen som berör mark och vattenanvändningen<br />
som exempelvis boende, grönstruktur, <strong>kommun</strong>ikationer och verksamheter<br />
ska vägas samman för att fi nna ett långsiktigt och varsamt hanterande<br />
av området. Dessa är därav de huvudsakliga orsakerna till denna<br />
plans tillkomst.<br />
Fördjupning av översiktsplanen för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
syftar till att beskriva förutsättningar och diskutera den framtida<br />
utvecklingen samt föreslå hur mark och vatten ska användas och bebyggelsen<br />
utvecklas.<br />
Inom planområdet fi nns:<br />
-Värdefulla kulturmiljö- och friluftslivsområden med stor potential för<br />
utveckling<br />
-Attraktivt och populärt område för boende och rekreation<br />
-Strategiskt område för tätortsutveckling i Falun<strong>Borlänge</strong>-regionen<br />
-Förändringar i infrastrukturen, t ex eventuell fl ytt av järnvägen<br />
<strong>Borlänge</strong>-Falun<br />
-Strategiskt område för näringslivsutveckling<br />
Syfte<br />
Området är strategiskt beläget för tätortsutveckling och näringslivsutveckling<br />
i Falun<strong>Borlänge</strong>-regionen och är ett attraktivt och populärt<br />
område för boende och rekreation. En av områdets stora tillgångar är<br />
sjö- och odlingslandskapet med sina kulturhistoriska värden, som är en<br />
resurs för friluftslivet sommar som vinter. Öppna landskap, variationsrika<br />
bymiljöer och en välbevarad byggnadstradition ger området stora<br />
kvaliteter. Ny bebyggelse samt omvandlingar från fritidshus till permanentboende<br />
ställer bland annat krav på vatten- och avlopp, skolors<br />
kapacitet, bättre vägar och framkomlighet samt ställningstagande kring<br />
vilka områden som ska reserveras för<br />
friluftsliv och rekreation.<br />
Planens uppgift är att fi nna en balans mellan exploateringsintressen och<br />
bevarandeintressen. Den ska också redovisa det som Plan- och bygglagen<br />
(PBL) och Miljöbalken (MB) kräver att en fördjupad översiktsplan<br />
ska innehålla.<br />
Tidigare upprättade planer för området<br />
-Kommuntäckande översiktsplan, antagen 1991. (inaktuell)<br />
-Samordnad översiktlig planering, Falun & <strong>Borlänge</strong>, antagen 1997<br />
Den fördjupade översiktsplanen för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
avser att ersätta upprättade översiktsplaner inom planområdet samt<br />
ingå som en fördjupningen i den kommande gemensamma översiktsplanen<br />
för Falun och <strong>Borlänge</strong>.
<strong>Runn</strong>leden<br />
4
5<br />
Kommunens mål<br />
Inriktningsmål<br />
Vision<br />
Under år 2010 antog <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> en ny vision, ”<strong>Borlänge</strong> –<br />
Sveriges trevligaste stad”. Visionen kompletteras av fyra inriktningsmål<br />
som visar på hur arbetet ska genomföras för att bli verklighet.<br />
Alla som har en relation med <strong>Borlänge</strong> ska känna att i <strong>Borlänge</strong> är det<br />
trevligt och att <strong>Borlänge</strong>borna är ett trevligt folk. Det skapar grunden<br />
för <strong>Borlänge</strong>s utveckling där hållbar tillväxt och välfärd ger plats för<br />
alla.Det skapar förutsättningar för ett växande <strong>Borlänge</strong> som möter<br />
framtiden med gott självförtroende och stora ambitioner.<br />
Inriktningsmål<br />
-<strong>Borlänge</strong> är en attraktiv <strong>kommun</strong> för boende, företagande och besök.<br />
-<strong>Borlänge</strong> är den trygga och hållbara <strong>kommun</strong>en som vågar gå före.<br />
-<strong>Borlänge</strong> tar vara på mångfalden och har en väl fungerande integration.<br />
-<strong>Borlänge</strong> prioriterar barn och ungdomar. Barnperspektivet fi nns med<br />
när besluten tas.<br />
Hållbar utveckling<br />
Hållbar utveckling handlar om att värna, nyttja och förvalta mänskliga,<br />
sociala och fysiska resurser på ett långsiktigt tillvägagångssätt. I<br />
<strong>Borlänge</strong> arbetar vi för att integrera social-, ekonomisk- och ekologisk<br />
hållbarhet. Alla dimensionerna behövs för att nå målet med ett långsiktigt<br />
hållbart <strong>Borlänge</strong> med människan i centrum.<br />
Storsund<br />
Den generella inriktningen för mandatperioden är att <strong>Borlänge</strong> ska<br />
vara en modern och framtidsinriktad <strong>kommun</strong> med fokus på att bygga<br />
ett hållbart samhälle. I <strong>kommun</strong>ens strategiska plan konkretiseras detta<br />
genom de fyra inriktningsmålen (se ovan) som är vägledande för all<br />
<strong>kommun</strong>al verksamhet.<br />
Social hållbarhet<br />
Social hållbarhet utgår från människans behov av gemenskap, delaktighet,<br />
trygghet och identitet. Dessa värden skapar tillsammans en god<br />
livsmiljö och en god samhällsutveckling.<br />
Ekonomisk hållbarhet<br />
Ekonomisk hållbarhet syftar till att hushålla med mänskliga och<br />
materiella resurser under lång tid. Fysisk planering kan genom skapandet<br />
av långsiktiga strukturer påverka den ekonomiska hållbarheten.<br />
Helhetsperspektiv där ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet<br />
samverkar är nödvändig för att uppnå en ekonomisk hållbar tillväxt.<br />
Ekologisk hållbarhet<br />
Användandet av mark och vatten har stor inverkan på den ekologiska<br />
hållbarheten. Den fysiska planeringen har därav direkt påverkan på vår<br />
utveckling mot ett hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet värnar om<br />
den biologiska mångfalden, att miljömålen följs samt att det samlade<br />
samhällsbyggandet är resurssnålt och materialanvändningen går i<br />
kretslopp.
Energi och klimat<br />
För <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>s arbete med energi och klimat fi nns en strategi<br />
framtagen och beslutad av <strong>kommun</strong>fullmäktige, Klimatsmart <strong>Borlänge</strong>,<br />
energi- och klimatstrategi (2010). <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>. Den visar<br />
på hur <strong>Borlänge</strong> ska arbeta för att minska sin klimatpåverkan.<br />
Fyra fokusområden pekas ut:<br />
-klimatpåverkan från konsumtion och produktion av livsmedel ska<br />
minska.<br />
-ett hållbart transportsystem ska utvecklas.<br />
-bostäder och lokaler anläggs och underhålls energieffektivt.<br />
-samhällsplaneringen i <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> utförs klimatsmart.<br />
Kommunkoncernen ska vara ett föredöme gentemot borlängebon och<br />
genom sitt arbete underlätta och möjliggöra medvetna val där miljön<br />
sätts i fokus.<br />
Miljö<br />
Nationella miljökvalitetsmål<br />
Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att lämna över ett<br />
samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. De<br />
16 miljökvalitetsmålen gör den ekologiska dimensionen i begreppet<br />
hållbar utveckling tydligt.<br />
Målen är formulerade utifrån den miljöpåverkan som naturen tål och<br />
defi nierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska<br />
sikta mot.<br />
1. Begränsad klimatpåverkan<br />
2. Frisk luft<br />
3. Bara naturlig försurning<br />
4. Giftfri miljö<br />
5. Skyddande ozonskikt<br />
6. Säker strålmiljö<br />
7. Ingen övergödning<br />
8. Levande sjöar och vattendrag<br />
9. Grundvatten av god kvalitet<br />
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
11. Myllrande våtmarker<br />
12. Levande skogar<br />
13. Ett rikt odlingslandskap<br />
14. Storslagen fjällmiljö<br />
15. God bebyggd miljö<br />
16. Ett rikt djur och växtliv<br />
Aktuell information går att fi nna på Miljömålportalens hemsida:<br />
http://www.miljomal.se<br />
Dalarnas miljömål<br />
Dalarnas miljömål är de nationella målen anpassade till länet och ett<br />
regionalt miljöhandlingsprogram. Det fi nns miljöfrågor som särskilt<br />
behöver uppmärksammas i Dalarna. Spår efter en lång industrihistoria<br />
och unik timmerbebyggelse är exempel.<br />
Nytt miljömålsprogram kommer att remitteras hösten 2012 och gälla<br />
från 2013.<br />
Aktuell information går att fi nna på länsstyrelsens hemsida:<br />
http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/<br />
dalarnas-miljomal/revidering-av-miljomal/nya-miljomal-for-dalarna/<br />
Pages/default.aspx<br />
<strong>Borlänge</strong>s miljömål<br />
Lokala miljömål har arbetats fram för de områden som berör <strong>Borlänge</strong><br />
<strong>kommun</strong>. I <strong>Borlänge</strong>s miljömål (2008) redovisas <strong>kommun</strong>ens miljömålsarbete.<br />
Flera av de lokala miljömålen påverkar miljökvalitetsmålen.<br />
<strong>Borlänge</strong>s lokala miljömål beskrivs under fem rubrikområden.<br />
-Leva livet<br />
-Frisk luft<br />
-Härliga natur<br />
-Levande vatten<br />
-<strong>Borlänge</strong>bor skapar framtid<br />
Under varje område fi nns en visionsbeskrivning som ger en övergripande<br />
bild över målområdena och sammanfattar de nationella<br />
miljökvalitetsmålen som ingår. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar<br />
för uppföljning och revidering av miljöprogrammet. <strong>Borlänge</strong>s miljöprogram<br />
2008-2012 ska revideras.<br />
Leva livet:<br />
-God bebyggd miljö<br />
-Giftfri miljö<br />
-Säker strålmiljö<br />
Vision<br />
Vi trivs och mår bra i <strong>Borlänge</strong>. Vi utsätts inte för störande buller,<br />
föroreningar eller skadliga kemikalier i vårt boende eller i livsmiljön<br />
för övrigt. Lokala tillgångar tas tillvara. Vi hushåller med naturgrus<br />
och använder förnybara energikällor. Vi skapar nya jobb och utvecklar<br />
nya tekniker som kan vara till nytta för andra.<br />
Exempel på övergripande mål:<br />
-Alla bostäder i tätorten har tillgång till grönområden inom 500 meter.<br />
-Alla förskolor och skolor har grönområden i direkt anslutning.<br />
-Radongashalten i inomhusluften i alla bostäder understiger riktvärdet<br />
på 200 Bq/m³.<br />
-Naturgruset har ersatts med återvunnet byggmaterial och bergkross.<br />
-Slammet från avloppsreningsverket innehåller så låga halter av tungmetaller<br />
och andra kemiska ämnen att det kan användas i jordbruket.<br />
Frisk luft:<br />
-Frisk luft<br />
-Begränsad klimatpåverkan<br />
-Skyddande ozonskikt<br />
Vision<br />
Luften är ren i <strong>Borlänge</strong>s tätort liksom på landsbygden. Luften tillförs<br />
inte växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som<br />
kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader, mark eller<br />
vatten.<br />
Exempel på övergripande mål:<br />
-All fjärrvärme i <strong>kommun</strong>en produceras med hjälp av förnybara bränslen<br />
och restvärme från industrin.<br />
-<strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>s bidrag till utsläpp av klimatpåverkande gaser<br />
minskar kraftigt.<br />
-Kommunala transporter körs till 100% på förnybara bränslen.<br />
-Utsläpp av koldioxid från transporter minskar till under riksgenomsnittet.<br />
-Luftföroreningar med avseende på partiklar och kvävedioxider har så<br />
låga halter att ingen risk för människors hälsa föreligger.<br />
Härliga natur:<br />
-Myllrande våtmarker<br />
-Levande skogar<br />
-Ett rikt odlingslandskap<br />
-Ett rikt växt- och djurliv<br />
-Giftfri miljö<br />
Vision<br />
Vi har ett rikt friluftsliv. Vi nyttjar, skyddar och bevarar naturen så att<br />
det unika i <strong>Borlänge</strong> utvecklas och förvaltas på bästa sätt. Vi värnar<br />
om det öppna landskapet. Jord- och skogsbruket lever vidare och<br />
utvecklas på ett hållbart sätt. Marken är fri från föroreningar och dess<br />
vattenhållande funktion bevaras. Miljöer med kultur- och fornlämningar<br />
bevaras i största möjliga utsträckning.<br />
6
7<br />
Exempel på övergripande mål:<br />
-Högkvalitativ jordbruksmark bevaras. Alla kvarvarande hävdade<br />
värdefulla slåtter- och betesmarker bevaras.<br />
-Kommunen medverkar till att markfrågor löses när statliga markreservat<br />
bildas.<br />
-Skogsbruket bedrivs så att biologisk mångfald främjas.<br />
-Alla identifi erade förorenade områden är riskklassifi cerade och vid<br />
behov sanerade.<br />
-Användningen av kemiska bekämpningsmedel har totalt minskat.<br />
Levande vatten<br />
-Grundvatten av god kvalitet<br />
-Levande sjöar och vattendrag<br />
-Bara naturlig försurning<br />
-Ingen övergödning<br />
-Giftfri miljö<br />
Vision<br />
Vattnet är livgivande. Vattnet i <strong>Borlänge</strong>s sjöar är rent och skapar<br />
förutsättningar för livskraftiga populationer av växter och djur. Vatten<br />
som fi nns i marken skyddas och där det påträffas kan det drickas av<br />
människor och djur. Påverkade vatten återställs i möjligaste mån till<br />
sitt ursprungliga tillstånd.<br />
Exempel på övergripande mål:<br />
-Badelundaåsen har ett långsiktigt fastställt skydd mot verksamheter<br />
som kan ha negativ påverkan på vattenkvaliteten.<br />
-Vägsalt används endast vid frosthalka på <strong>kommun</strong>ala vägar.<br />
-Vid tillståndsgivning av enskilda avlopp används tydliga kriterier för<br />
olika avrinningsområden.<br />
-Andelen försurade vattensystem minskar.<br />
-Alla <strong>kommun</strong>ala strandbad har tjänlig badvattenkvalitet.<br />
<strong>Borlänge</strong>bor skapar framtid<br />
-God bebyggd miljö<br />
-Giftfri miljö<br />
-Säker strålmiljö<br />
-Frisk luft<br />
-Begränsad klimatpåverkan<br />
-Skyddande ozonskikt<br />
-Levande skogar<br />
-Ett rikt odlingslandskap<br />
-Myllrande våtmarker<br />
-Ett rikt växt- och djurliv<br />
-Grundvatten av god kvalitet<br />
-Levande sjöar och vattendrag<br />
-Bara naturlig försurning<br />
-Ingen övergödning<br />
-Bara naturlig försurning<br />
Vision<br />
<strong>Borlänge</strong>bon har bred kunskap i hållbarhetsfrågor och är väl medveten<br />
om sambandet mellan sina egna val och de globala miljöproblemen<br />
enligt mottot ”tänk globalt och handla lokalt”. <strong>Borlänge</strong>bon<br />
använder sin kunskap till att göra aktiva val i sin vardag. <strong>Borlänge</strong>bon<br />
tar ansvar för framtiden, vågar gå före och påverkar andra att<br />
agera hållbart.<br />
Exempel på övergripande mål:<br />
-Alla <strong>Borlänge</strong>s skolor arbetar med miljömedvetande i undervisningen.<br />
-Andelen arbetsresor med gång-, cykel- och kollektivtrafi k har ökat på<br />
bekostnad av bilåkande.<br />
-Kollektivtrafi ken är utökad under helger till friluftsområdena Gyllbergen,<br />
Bergebo och Ornäs-Storssund.<br />
-<strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> ligger i fronten vad gäller miljöanpassad upphandling.<br />
-<strong>Borlänge</strong>bon köper större andel lokalproducerade ekologiska varor.<br />
Aktuell information går att fi nna på <strong>kommun</strong>ens hemsida:<br />
http://www.borlange.se/templates/BlgPage____722.aspx<br />
Folkhälsa<br />
Nationellt fi nns ett övergripande folkhälsomål med elva målområden<br />
där ett fl ertal har relevans för <strong>kommun</strong>ens översiktsplanering. Målen<br />
är även viktiga komponenter i arbetet för en långsiktigt hållbar utveckling.<br />
Det övergripande målet för folkhälsa är att ”skapa samhälleliga<br />
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.<br />
Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till<br />
strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter<br />
i samhället. Den fysiska miljön har stor påverkan på vår hälsa då de<br />
fysiska strukturerna påverkar både vår upplevelse av trygghet och<br />
välbefi nnande samt våra möjligheter till en hälsosam livsstil. Därmed<br />
är en god samhällsplanering avgörande i arbetet för att förbättra<br />
folkhälsan.<br />
Det nationella folkhälsomålets elva målområden:<br />
1. Delaktighet och infl ytande i samhället<br />
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar<br />
3. Barn och ungas uppväxtvillkor<br />
4. Hälsa i arbetslivet<br />
5. Miljöer och produkter<br />
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård<br />
7. Skydd mot smittspridning<br />
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa<br />
9. Fysisk aktivitet<br />
10. Matvanor och livsmedel<br />
11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spelande<br />
Dalarnas folkhälsoarbete<br />
Det regionala folkhälsoarbetet bedrivs av Landstinget Dalarna,<br />
Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna genom olika uppdrag och<br />
ansvar som har kopplingar till fl ertalet av de nationella folkhälsomålen.<br />
De regionala målsättningarna för folkhälsan fi nns sammanfattade i<br />
följande styrdokument:<br />
-Landstingsplan 2010-2013 ”Ett hälsosammare Dalarna”<br />
-Länsstyrelsens verksamhetsplan 2010-2012<br />
-Region Dalarnas utvecklingsprogram ”Dalastrategin”<br />
<strong>Borlänge</strong>s folkhälsopolitiska mål<br />
Under 2012 antogs ett nytt folkhälsopolitiskt program i <strong>Borlänge</strong>. I<br />
programmet prioriteras fyra av de elva nationella målområdena för<br />
folkhälsa. Att prioritera särskilt utvalda områden är ett ställningstagande<br />
som har gjorts för att effektivt kunna arbeta för en bättre folkhälsa.<br />
Dessa områden är:<br />
-Delaktighet och infl ytande i samhället<br />
-Fysisk aktivitet<br />
-Goda matvanor<br />
-Alkohol, narkotika, dopning och tobak<br />
Under varje målområde har ett övergripande lokalt mål med delmål<br />
arbetats fram.<br />
Delaktighet och infl ytande<br />
Att stärka medborgarnas infl ytande och öka deras möjligheter till<br />
delaktighet har positiva effekter inte bara för demokratin utan även för<br />
hälsoutvecklingen. Man ser till exempel att barn som får infl ytande i<br />
skolan även presterar bättre och löper mindre risk att utveckla ohälsa<br />
när de blir äldre.<br />
Lokalt mål: <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>s medborgare har möjlighet till delaktighet<br />
och infl ytande i samhället och makt att påverka sitt eget liv.<br />
Exempel på delmål:<br />
-<strong>Borlänge</strong>borna har jämställda och lika möjligheter att forma sina liv<br />
och delta i samhällsutvecklingen.<br />
-<strong>Borlänge</strong>bor i alla åldrar och med olika förutsättningar upplever hög<br />
grad av social gemenskap.
Fysisk aktivitet<br />
En hållbar utveckling kräver att vi väljer vanor som ger balans i livet<br />
och som motverkar vällevnadssjukdomar. En stor del av Sveriges<br />
befolkning är överviktiga och många lever ett stillasittande liv – <strong>Borlänge</strong><br />
är inget undantag. Med en genomtänkt och långsiktig samhällsplanering<br />
kan vi ge <strong>Borlänge</strong>borna förutsättningar för ett mer aktivt liv<br />
som ger fl er levnadsår med god kvalitet.<br />
Lokalt mål: <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>s medborgare ges förutsättningar för en<br />
hälsosam livsstil där fysisk aktivitet är en naturlig del.<br />
Exempel på delmål:<br />
-Andelen aktiva transporter i <strong>Borlänge</strong> är hög.<br />
-Äldre i <strong>Borlänge</strong> har goda förutsättningar att vara fysiskt aktiva.<br />
Goda matvanor<br />
Fem av de tio största riskfaktorerna för sjuklighet och död i i-länderna<br />
är idag direkt relaterade till matvanor, främst på grund av följdsjukdomar<br />
av övervikt och fetma. Goda matvanor hos befolkningen kan<br />
generera vinster ur ett såväl ett välfärds- som hållbarhetsperspektiv.<br />
Studier visar att den ökade köttkonsumtionen som kommit av en ökad<br />
välfärd ger effekter på såväl hälsa som klimat. Utsläppen från ett kilo<br />
kött motsvarar utsläppen från en typisk personbil som körs 15 mil.<br />
Lokalt mål: <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>s medborgare har goda matvanor som<br />
tar hänsyn till ekologisk, ekonomisk och social utveckling.<br />
Exempel på delmål:<br />
-<strong>Borlänge</strong>bornas kunskap kring goda matvanor är god.<br />
-Konsumtionen av ekologiska livsmedel i <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> är hög.<br />
Alkohol, narkotika, dopning och tobak<br />
I <strong>Borlänge</strong> satsar vi på barn och unga. Att underlätta för barn och unga<br />
att säga nej till tobak, alkohol och andra droger är något av det viktigaste<br />
vi kan göra för att skapa en trygg och hållbar <strong>kommun</strong>. Tobak<br />
är fortfarande den största påverkansfaktorn på individens hälsa och<br />
leder till fl ertalet allvarliga sjukdomar. Alkoholen skadar såväl fysiskt<br />
som socialt och kostar samhället enorma summor varje år. Narkotikan<br />
ökar i Sverige och utbredningen av nätdroger och andra preparat är ett<br />
allvarligt hot mot den sociala hållbarheten.<br />
Lokalt mål: <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> är ett samhälle fritt från narkotika<br />
och dopning, med ständigt minskande medicinska och sociala skador<br />
orsakade av alkohol och ett lågt tobaksbruk.<br />
Exempel på delmål:<br />
-Ingen under 18 år använder alkohol, narkotika, dopning eller tobak.<br />
-<strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> erbjuder föräldrastöd till alla medborgare med<br />
barn 0-18 år.<br />
Jämställdhet<br />
Den nationella jämställdhetspolitikens huvudmål är att motverka och<br />
förändra system som vidmakthåller fördelningen av makt och resurser<br />
mellan könen. Detta genom att skapa förutsättningar för kvinnor och<br />
män att tillhandahålla makt och möjlighet att påverka sin livssituation<br />
på lika villkor.<br />
Jämställdhetsfrågorna ska i den fysiska planeringen integreras. I samråd<br />
ska både kvinnor och män ges plats att föra fram sina synpunkter.<br />
I planeringsarbetet ska konsekvensbeskrivningar utarbetas ur ett<br />
jämställdhetsperspektiv.<br />
Integration<br />
För att säkerställa en attraktiv och livskraftig <strong>kommun</strong> som välkomnar<br />
människor med olika bakgrund och förutsättningar behöver perspektivet<br />
på stadsplanering breddas. Den långtgående segregationen mellan<br />
olika delar av våra städer leder till stora problem där olika stadsdelar<br />
och bostadsområden skapar och begränsar människors livsvillkor.<br />
Detta bidrar till utanförskap och uteblivna möten där människor med<br />
olika livserfarenheter kan mötas.<br />
Öppna mötesplatser i staden där människor med olika livserfarenheter<br />
kan mötas bidrar till ökad solidaritet och demokrati, varför arbetet<br />
med dessa bör utvecklas.<br />
Barn och unga<br />
Barn och unga påverkas i stor utsträckning av utformningen av den<br />
byggda miljön. Barn och unga har idag en liknande utveckling som<br />
vuxna gällande fysisk aktivitet – den aktiva transporten minskar i takt<br />
med att stillasittandet och bilåkandet ökar.<br />
Tillgången till det offentliga rummet är tillsammans med rörelsefriheten<br />
viktiga element för barn och unga. Långa avstånd, hög andel trafi k<br />
och höga hastigheter samt otrygga gång- och cykelvägar bidrar till<br />
att begränsa barns och ungas rörlighet i samhället. Vid planering av<br />
exempelvis bostadsområden och offentliga platser bör barns behov av<br />
lekplatser och ytor för spontanidrott lyftas fram.<br />
Äldre<br />
Dagens pensionärer blir allt friskare vilket medger ett aktivt liv. Den<br />
byggda miljöns förutsättningar är därför av stor betydelse. Tillgång till<br />
grönområden, handel och service kan i många fall vara avgörande för<br />
äldre personers möjlighet att leva självständigt. Trygga och attraktiva<br />
promenad- och cykelstråk samt en god tillgänglighet för personer med<br />
funktionsnedsättning stimulerar en aktiv och hälsosam ålderdom och<br />
är därmed viktiga att beakta vid fysisk planering.<br />
8
9<br />
Lokal och regional utveckling<br />
Läget - geografiskt - ekonomiskt<br />
<strong>Borlänge</strong> är Dalarnas största stad och utgör tillsammans med Falun<br />
länets invånartätaste och mest dynamiska stadsregion. Lägger man<br />
därtill omgivande <strong>kommun</strong>er i Falun<strong>Borlänge</strong>-regionen ökar tyngdpunkten<br />
ytterligare. <strong>Borlänge</strong>s geografi ska läge med goda förbindelser<br />
via riksvägar och järnvägsnät medför att transporter och arbetspendling<br />
gynnas (se karta Transportinfrastruktur s. 91). Även närheten till<br />
Dala airport med ett fl ertal avgångar inrikes som utrikes medför att<br />
närheten till omlandet blir lättillgänglig.<br />
Torsång och Ornäs har under lång tid varit bebodda trakter på grund<br />
av sitt goda kontroll-, transport- och <strong>kommun</strong>ikationsläge vid Dalälven<br />
och <strong>Runn</strong>. Det var attraktiva och åtråvärda naturresurser som var<br />
huvudanledningen till varför man bosatte sig här och är än idag en<br />
avgörande faktor till områdes popularitet bland boende och besökare.<br />
Tillgångar i kulturlandskap och natur<br />
En stor tillgång är sjölandskapet och odlingslandskapet med dess<br />
kulturhistoriska betydelse. <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>s sjösystem med sin<br />
skärgård av skogbevuxna öar är en tillgång sommar som vinter. Öppna<br />
landskap, variationsrika bymiljöer och en välbevarad byggnadstradition<br />
ger området stora kvaliteter. Inom planområdet fi nns bland<br />
annat Ornäsloftet, ett av Sveriges allra äldsta museer med kopplingar<br />
till Gustav Vasa och dennes fl ykt från danskarna under 1500-talet.<br />
Cirka 75 000 invånare bor och verkar utmed <strong>Runn</strong>s sjösystem inom<br />
räckhåll för främst fritidsaktiviteter och rekreation. I Europa fi nns<br />
mångdubbelt fl er människor som i framtiden spås i en ökad grad söka<br />
sig norrut för bland annat naturupplevelser likt den som går att fi nna i<br />
området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>. Plogade banor för långfärdsskridskor<br />
Storsund<br />
lockar idag tusentals utövare till <strong>Runn</strong> och <strong>Ösjön</strong> under vintertid.<br />
Sommartid är delar av Dalälven och <strong>Runn</strong> en av norra Europas ångbåtstätaste<br />
farvatten.<br />
Kulturmiljöer av riksintresse är en tillgång för området. Förädling<br />
av dessa intressen är av stor vikt för att bibehålla samt locka nya<br />
besökare. Närheten och kopplingarna till Världsarvet Falun har stora<br />
potentialer att utvecklas. Kulturföretagande och upplevelsekonsumtion<br />
är två utvecklingsområden där möjligheter idag fi nns.<br />
Landskapet och naturen samt det nära läget till arbetsplatser, utbildning<br />
och service i två städer samt fritidsaktiviteter gör att området är<br />
mycket eftertraktat och attraktivt för boende.<br />
Mellan <strong>Borlänge</strong> och Falun<br />
I den samordnade översiktsplanen för Falun-<strong>Borlänge</strong> (1997) framhölls<br />
vikten av samverkan mellan <strong>kommun</strong>erna som en av grundstenarna<br />
i ett regionalt utvecklingsarbete med syfte att identifi era,<br />
utveckla och marknadsföra de tillgångar som gör regionen unik och<br />
konkurrenskraftig. Lokalisering av ny bebyggelse i goda kollektivtrafi<br />
klägen och i riktning mot varandra istället för från, påtalades i den<br />
samordnade planen.<br />
En ny dragning av järnvägen är ur ett nationellt och mellanregionalt<br />
sammanhang av stor betydelse. Falun och <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> förordar<br />
en lokalisering väster om Ornäs vilket redovisas som markreservat i<br />
den samordnade översiktsplanen för Falun och <strong>Borlänge</strong> samt i den<br />
fördjupade översiktsplanen för <strong>Ösjön</strong>-<strong>Runn</strong>.
Kyna<br />
Trafi kplatsen i Ornäs<br />
Området kring trafi kplatsen vid Kråktorp i Ornäs är en viktig resurs<br />
för framtida utveckling av arbetsplatsområden i <strong>kommun</strong>ikationsmässiga<br />
lägen med närhet till både <strong>Borlänge</strong> och Falun.<br />
Flyttad järnväg<br />
Vid fl ytt av järnvägen, från det idag strandnära läge norr om <strong>Ösjön</strong> och<br />
genom Ornäs, ökar möjligheterna till att förädla och utveckla området.<br />
Järnvägen utgör i nuläget en barriär genom den bitvis höga banvall<br />
som skär genom delar av planområdet. Buller och vibrationer är idag<br />
olägenheterna i anslutning till järnvägsspåret.<br />
En ändrad dragning av järnvägen öppnar upp för nya etableringar.<br />
Möjligheter skapas för tätare bebyggelse, service och arbetsplatser i<br />
centrala Ornäs samt ökad tillgängligheten till strandområden i anslutning<br />
till den norra delen av <strong>Ösjön</strong>. Här fi nns potential att tillgängliggöra<br />
mark lämplig för bland annat bostäder i attraktiva lägen.<br />
10
11<br />
Resurser i planområdet<br />
Planeringsunderlag<br />
I miljöbalkens 3 och 4 kapitel fi nns bestämmelser om skydd och hushållning<br />
med mark- och vattenresurser i områden av riksintresse.<br />
Det är i samband med <strong>kommun</strong>ens översiktsplanering som avgränsningar,<br />
förtydliganden av värdebeskrivningar med mera lämpligen kan<br />
ske av riksintresseområden i samråd mellan <strong>kommun</strong>en och staten<br />
genom länsstyrelsen (se karta Riksintressen, fornminnen och naturreservat<br />
s. 89).<br />
Riksintressen<br />
Kulturmiljövård<br />
-Stora Holmsjön, en landskapstyp som präglas av över 1000 års jordbruk<br />
och kreatursdrift med spår från bosättning i äldre stenålder. Några<br />
av de synliga bevisen för Tuna- och Torsångsbygdens historiska rötter<br />
som något av Dalarnas uråldriga centralbygd.<br />
-Torsångsbygden, den fornlämningsrikaste bygden i Dalarna är ett av<br />
nyckelområdena vad gäller förståelsen för det forntida och medeltida<br />
samhällets framväxt. Historisk kontinuitet till 1800-talet med delvis<br />
välbevarad agrar bebyggelse.<br />
Tre kärnområden kan urskiljas: Stora Ornäs, Tomnäs och Torsång.<br />
-Vika byar, Rösegruppen på Fornäs udde i Vika socken och Granö i<br />
Torsångs socken är den största i sitt slag i landskapet och av synnerligen<br />
unik art för Dalarna.<br />
Stora Ornäs<br />
Naturmiljö<br />
-Holmsjöarna-Kårtyllasjöarna, området utgörs av några grunda och<br />
vegetationsrika lagunsjöar intill Dalälven. Sjöarna hyser ett rikt fågelliv<br />
och har intressanta levébildningar mot älven.<br />
Kommunikation<br />
Järnväg (Bergslagsbanan) och väg 50 mot Falun utgör riksintresse för<br />
<strong>kommun</strong>ikation.<br />
Byggnadsminnen<br />
Ornäsloftet vid Stora Ornäs, uppförd på 1500-talet, är statligt byggnadsminne<br />
med skyddsbestämmelser utfärdade år 1897.<br />
Förslag till utökat riksintresse<br />
Utökning av riksintresset för kulturmiljövård, Torsångsbygden, har<br />
framförts av länsstyrelsens kulturmiljöenhet men inga formella beslut<br />
har fattats. Området föreslås utvidgas västerut till Dalälven inkluderande<br />
områdena kring Dalsjö med omnejd.<br />
Natura 2000<br />
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturområden inom EU. Urvalet<br />
av områden till Natura 2000 har gjorts för att säkra att skyddsvärda<br />
arter och livsmiljöer fi nns kvar på lång sikt.<br />
Holmsjöarna<br />
Natura 2000 område med avgränsning som naturreservatet.
Dalsjö<br />
Naturreservat<br />
-Lindön<br />
-Holmsjöarna<br />
-Rostö<br />
-Nordanö<br />
-Tyskö<br />
-Nästö<br />
-Prästö<br />
Ekologiska resurser och värden<br />
Landskapet är omväxlande med älv- och sjösystem, Tunaslätten<br />
samt höjder och berg som exempelvis Dalsjöberget, Uvberget och<br />
Rösåsen. Landskapet har skapats av inlandsisen och dess efterföljande<br />
avsmältningsperiod vilket gett förutsättningar för odling i de bördiga<br />
sedimentjordarna. Karaktärsskapande är det öppna odlingslandskapet<br />
som tillsammans med sjösystemet ramar in det omgivande skogslandskapet.<br />
Areella näringar - jordbruk<br />
Det öppna odlingslandskapet i planområdet utgör en mycket väsentlig<br />
del i de värdeomdömen som beskriver såväl kultur- och naturmiljön<br />
som friluftsliv i området. Ett öppet odlingslandskap förutsätter att villkor<br />
för bedrivande av jordbruk fi nns och bevaras. Odlingslandskapet<br />
har i all väsentligt präglat av småskalighet och brutenhet.<br />
Jordbruk med vikande intensitet, djurhållning av mindre omfattning<br />
och osäkerhet inför framtiden ställer krav på omhändertagandet av<br />
landskapet. Rådande brist på betesdjur försvårar skötseln och bevarandet<br />
av den öppna åkermarken. Ökad andel hästhållning kräver stor<br />
hänsyn vid bedömning av lämplighet för ny bebyggelse. Åkermarkens<br />
lämplighet för odling har klassifi cerats 1976. Alla tre åkermarksklasserna<br />
fi nns företrädda i området.<br />
Areella näringar - skogsbruk<br />
Skogarna inom planområdet präglas av ett tidigt utnyttjande för kol<br />
och gruvved. Sannolikt har fl era omdrev skett de senaste tusen åren.<br />
Några få och areellt begränsade naturskogsområden fi nns vid Fågelberget,<br />
Oberget och Hoberget. Genom reservatsbildningarna på öar i<br />
<strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong> kan arealen naturskog öka något. Sammanfattningsvis<br />
är skogarna starkt kulturpräglade och har förhållandevis liten andel<br />
lövskog.<br />
Täkter och mineralutvinning<br />
Inom planområdet fi nns inga bearbetningskoncessioner för mineralutvinning<br />
och för tillfället inga undersökningstillstånd för mineralutvinning.<br />
Vid Fågelmyra återvinningsanläggning fi nns bergtäkt för utvinning av<br />
bergkrossmaterial för användning främst i byggnads- och anläggningsföretag.<br />
Biotopskydd och naturvärden<br />
Förutom de ovannämnda naturreservaten fi nns en mängd olika andra<br />
områden med naturvärden som är hänsynskrävande och bevarandevärda<br />
men som inte åtnjuter samma höga skydd som reservatsbestämmelser<br />
ger (se karta Biotopskydd och naturvärden s. 90).<br />
Strandskydd<br />
Strandskyddet är till för att säkra allmänhetens tillgång till stränderna<br />
vid vattendrag och sjöar. Strandskyddszonen omfattar både land och<br />
vatten, inklusive undervattensmiljön. Strandskyddet gäller generellt<br />
100 meter från strandkanten av alla vattendrag.<br />
Inom planområdet fi nns även områden som är skyddade genom<br />
utökatstrandskydd där 200 meter gäller.<br />
12
13<br />
Inom den strandskyddade zonen gäller förbud mot att:<br />
-uppföra nya byggnader eller ändra de som redan fi nns, så att de kan<br />
användas till något annat ändamål.<br />
-utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot<br />
strandskyddets syfte, det vill säga försämrar tillgängligheten enligt<br />
allemansrätten eller väsentligt försämrar livsvillkoren för växter och<br />
djur. Exempel på detta är båthamnar, bryggor, parkeringsplatser och<br />
golfbanor<br />
-utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, exempel fälla<br />
träd, gräva eller gödsla<br />
Kommunen har det primära ansvaret för att hantera frågor om strandskydd.<br />
Miljö- och byggnadsnämnden handhar ansvaret för dispensärenden.<br />
Länsstyrelsen ska granska alla dispenser och upphävanden av<br />
strandskydd inom detaljplaner som beviljas i länet. Om ett beslut är<br />
felaktigt ska de upphäva beslutet. Detta beslut kan sedan överklagas<br />
till högre instans.<br />
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen<br />
Kommunen ska i sin översiktsplan peka ut områden för Landsbygdsutveckling<br />
i strandnära lägen (LIS). Inom dessa områden fi nns möjlighet<br />
att tillämpa ytterligare särskilda skäl vid dispensgivning.<br />
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ska genomföras så att det<br />
långsiktiga skyddet av friluftsliv och växt- och djurliv upprätthålls och<br />
ge fortsatt tillgång till stränder.<br />
Hanteringen av LIS-områden behandlas i det pågående arbetet med<br />
den <strong>kommun</strong>övergripande översiktsplanen Falun<strong>Borlänge</strong>. Därav<br />
berör inte den fördjupade översiktsplanen för området kring <strong>Ösjön</strong> och<br />
<strong>Runn</strong> landsbygdsutveckling i strandnära lägen i detta skede.<br />
Sociala och kulturella resurser och värden<br />
Kulturhistoria<br />
Området vid <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong> med närliggande del av Dalälven utgör<br />
ett nyckelområde i länet vad gäller förståelsen för det forntida och<br />
medeltida samhällets framväxt. Området speglar även på ett pedagogiskt<br />
sätt det för industriella samhällets utveckling. Tillsammans med<br />
forsarna i <strong>Borlänge</strong> och den industriella epoken fi nns inom ett cirka<br />
kvadratmil stort område en miljö som är unik i ett nationellt perspektiv.<br />
Här kan människans hela utveckling och ianspråktagande av mark<br />
sedan senaste inlandstiden utläsas.<br />
Landskapets fl acka struktur och öppenhet med nära samband mellan<br />
vattendrag och landområden stärker de visuella och strukturmässiga<br />
värdena i området. Värdena utgör en stor tillgång för boende, turism<br />
och det rörliga friluftslivet. Samtidigt innebär sambanden att området<br />
är känsligt för förändringar.<br />
Områdets äldsta årsring, äldre stenåldern<br />
För ca 9000 år sedan smälte den senaste inlandsisen bort från Dalarna.<br />
En bred och djup vik från dåvarande Östersjön, Ancylussjön, sträckte<br />
sig upp till Siljansområdet. Där inlandsisen smälte på fast mark bildades<br />
moränmarker. Dessa återfi nns ovan högsta kustlinjen, 210 meter<br />
över nuvarande havsnivå.<br />
Under senare delen av äldre stenåldern, för lite mer än 6000 år sedan,<br />
hade havet dragit sig tillbaka till Dalälvens nedre lopp runt Avesta.<br />
Litorinahavet, som havsviken benämndes under äldre stenåldern,<br />
sträckte sig endast 5 mil från <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>.<br />
För dåtidens jägarfamiljer utgjorde området en viktig resurs för<br />
födoinskaffning. Klimatet var varmare än dagens. Närheten till älven<br />
och <strong>Runn</strong> utgjorde en viktig faktor för både samlande av växter, bär,<br />
nötter med mera, för fi ske och jakt samt för <strong>kommun</strong>ikationen med<br />
andra områden.<br />
Särskilt vid Stora Holmsjön kan de mänskliga aktiviteterna från denna<br />
tid utläsas. Ett mycket ovanligt och stort fynd av cirka 40 stenyxor har<br />
gjorts på en mindre udde vid sjöns utlopp mot söder. Tillsammans med<br />
andra fynd av stenverktyg och restprodukter från redskapstillverkning<br />
som gjorts i de sedan stenåldern relativt sett opåverkade strandområdena,<br />
representerar Stora Holmsjön ett unikt område vid förståelsen av<br />
hur stenåldersmänniskan bott och verkat.<br />
Järnålderssamhället<br />
Under järnåldern senare del, framför allt under vikingatiden, cirka<br />
800-1050 e Kr formas det landskap som vi har idag. De lätta och<br />
bördiga sedimentjordarna i området lämpade sig mycket väl för uppodling.<br />
Under denna tid odlas det böljande åkerlandskapet mot Stora<br />
Holmsjön upp. Stora delar av de åkerytor som vi idag ser runt övriga<br />
delar i Torsång, Ornäs, Tomnäs samt från Dalsjö till området mot<br />
väster till Dalälven skapas av järnåldersmänniskan.<br />
Under denna tid skapas även grunden till vägnätet inom området.<br />
Detta vägnät utgörs av vandrings- och ridstigar som tillsammans med<br />
vattenvägarna utgör viktiga <strong>kommun</strong>ikationsstråk mellan gårdarna<br />
som växer upp och inte minst med omgivande områden som det<br />
begynnande Kopparberget och området där Stora Tuna kyrka senare<br />
anläggs.<br />
Namnet Torsång, Tors vång visar på platsens betydelse som hednisk<br />
kultplats. I exponerade lägen och i kontakt med kultplatsens strategiska<br />
läge vid älvens och <strong>Runn</strong>s sammanrinning, återfi nns tre stora<br />
gårdsgravfält. Troligtvis har en eller fl era gravhögar även legat där<br />
Torsångs prästgård idag ligger, i ett exponerat läge vid farvägen från<br />
Torsång mot Ornäs. Intill prästgården fi nns en hög bevarad. På udden i<br />
Tomnäs fi nns ytterligare gravfält.<br />
Arkeologiska undersökningar som genomförts under 1990-talet i<br />
bland annat Kälarvet visar att gårdarna i området vid och längs<br />
Dalälven haft en stor betydelse. I en av de tiotalet undersökta gravhögarna<br />
i Kälarvet framkom ett rikt ornerat så kallat selbågskrön.<br />
Föremålet visar på den stora rikedomen hos järnåldersmänniskan i<br />
området. Förutsättningen för rikedomen är det attraktiva landskapet<br />
med stora ytor uppodlad åkermark och förekomsten av sjö- och myrmalm.<br />
Framförallt längs stränderna i <strong>Ösjön</strong>s södra del har rikligt med<br />
järnslagg från denna tidiga järnframställning påträffats. De arkeologiska<br />
undersökningar som gjorts under 1990-talet och under<br />
2000-talet i Stora Tuna och <strong>Borlänge</strong>området har påvisat att området<br />
haft en långt framskjuten position i den inhemska förhistoriska järnframställningen.<br />
Torsång får en ännu större betydelse med dess läge<br />
där <strong>Runn</strong> och <strong>Ösjön</strong> avvattnas i Dalälven. På det smala fl acka näset<br />
mellan Lillälven och Prästtjärnen placeras Torsångs kyrka strategiskt.<br />
Med fri sikt mot alla håll kunde <strong>kommun</strong>ikationerna längs <strong>Runn</strong>s vattensystem,<br />
till bland annat Falu gruva, effektivt övervakas. I samband<br />
med att vägåtgärder gjordes vid Tylla, cirka 400 meter sydöst om<br />
Torsångs kyrka, framkom resterna av mycket stora stolpar.<br />
Dessa stolpar, där fyllningen efter stolparna är C14-daterade till<br />
1100-1200-talet, kan vara resterna av den avspärrning av älven som<br />
fi nns avbildad på en karta från slutet av 1600-talet.<br />
Medeltiden<br />
Under medeltiden, cirka 1050 – 1500, förstärks det förhistoriska<br />
landskapet. Gårdarna förtätas till byar. De byar som idag ligger längs<br />
Dalälven från Kälarvet mot Torsång är unika representanter för de<br />
förhistoriska bosättningarna i området som blir till byar under<br />
medeltiden. Kyrkomiljön med dess inramning av omgivande<br />
vatten och strandmarker speglar på ett pedagogiskt sätt de strategiska<br />
sambanden i miljön. Kyrkan med dess kyrkogård och till stor del medeltida<br />
kyrkogårdsmur, klockstapel med mera är ett praktexempel på en<br />
medeltida välbevarad kyrkomiljö, som saknar motsvarighet i Dalarna<br />
med omgivning.<br />
Sockengränsen mellan Torsång och Stora Tuna fastslogs 1493, då det<br />
bestämdes att landsvägen mellan Torsångs kyrka och Aspeboda skulle<br />
utgöra gräns mellan de två socknarna. Långt tidigare måste
Talludden<br />
denna farväg ha inramats av de odlingsmarker som idag återfi nns från<br />
skogsridån i väster till strandområdena mot <strong>Ösjön</strong>. Vägen utgör idag,<br />
tillsammans med inramande odlingsmark, en mycket stor kulturhistorisk,<br />
upplevelsemässig och turistisk del inom området. Vägområdet<br />
är i ett nationellt perspektiv unikt, eftersom vägen utgör ett så<br />
påtagligt fysiskt avtryck av den medeltida sockengränsindelningen.<br />
Ornäs speglar på ett pedagogiskt sätt det medeltida landskapet och<br />
dess förutsättningar från ett strategisk perspektiv. Ornäs, där stavelsen<br />
Or betyder grus, fi nns omnämnt första gången 1318. Ornäs, tillsammans<br />
med övriga Torsång, har starka kopplingar till Världsarvet Falun.<br />
På 1440-talet bodde fogden över Kopparberget, Jöns Ingemarsson,<br />
här. I bakvattnet av att Ornäsloftet är ett nationalmonument över<br />
Gustav Vasas del i en svenska historien glömmer man ofta bort att<br />
Ornäs-udden med Ornäsloftet är Sveriges mest kända bergsmansgård.<br />
Ornäsloftet utgör dessutom den förnämsta representanten för ett av<br />
Dalarnas främsta profi lområden, nämligen timmerhuskulturen. Gården<br />
med i Kvarnviken intilliggande kopparhytta och inramande odlingsmark<br />
visar hur en betydande bergsman både nyttjade och<br />
kontrollerade det öppna strategiska läget för både inkomst och utblick<br />
mot annalkande faror.<br />
Det förindustriella landskapet<br />
Under 1500- och 1600-talen äger en befolkningsökning rum i Sverige.<br />
Falun är under 1600-talet landets näst största stad med drygt 6000<br />
invånare. Framställningen av koppar är enorm och utgör de<br />
ekonomiska förutsättningarna för den svenska stormakttidens krigföring<br />
på andra sidan Östersjön.<br />
Mellan Falu gruva och gar- och myntverken i Säter och senare Avesta<br />
framträder Torsång som en minst lika strategisk plats som under medeltiden.<br />
Vid mitten av 1600-talet, under Drottning Kristinas<br />
regeringstid, förbättras framkomligheten längs landets vägnät. Vattenvägen<br />
är trots detta av helt avgörande betydelse för transporterna. Det<br />
öppna odlingslandskapet i området är redan format under järnåldern<br />
och medeltiden. Detta återspeglas i de Geometriska jordeböckerna,<br />
det vill säga uppmätningar av byarna och landskapet, som gjordes i<br />
Tunaområdet 1646.<br />
Vid Storskiftet på 1820-talet är odlingsytornas omfattning lika stor<br />
som idag och som under mitten av 1600-talet. Den enda skillnaden<br />
är att andelen ängsmark är större under 1600-talet. I kartmaterialet<br />
från 1600- och 1800-talen kan även vägsystemens intakthet mot i dag<br />
utläsas.<br />
Industrialismen<br />
I Sverige räknas industrialismens början vanligen från omkring<br />
1850 med dess genombrott under 1890-talet. Industrialiseringen har<br />
i mycket ringa grad påverkat området vid <strong>Ösjön</strong>. Påverkan utgörs<br />
huvudsakligen av järnvägens dragning mellan <strong>Borlänge</strong> och Falun<br />
och järnvägsbankens förläggande mellan Stora och Lilla Ornäs. Trots<br />
att fl ottningsepoken har haft en mycket stor betydelse för Torsång har<br />
den fysiska påverkan varit mycket skonsam mot de förhistoriska och<br />
medeltida kulturhistoriska värdena.<br />
Odlingslandskap<br />
Det öppna odlingslandskapet i planområdet utgör en mycket väsentlig<br />
del i de värdeomdömen som beskriver såväl kultur- och naturmiljön<br />
som friluftsliv och skönhetsupplevelser i området (se karta Landskapsbild<br />
s. 94).<br />
Området är präglat av människans kulturella påverkan under lång tid.<br />
Vissa partier är bedömda som särskilt attraktiva landskapsavsnitt vilka<br />
bör behandlas varsamt vid eventuella förändringar som skulle påverka<br />
skönhetsvärdena. Värderingen sammanfaller också ofta med kulturmiljövärdena<br />
i odlingslandskapet. Områden med särskilda värden från<br />
landskapsbildssynpunkt redovisas som underlag till översiktsplanen.<br />
14
15<br />
Barkargärdet<br />
Söpnarby<br />
Folkmängd <strong>Ösjön</strong> - <strong>Runn</strong><br />
Dalsjö<br />
Nyckelby<br />
Alsbäck<br />
Ovandal<br />
Övre Utendal<br />
Tyllsnäs<br />
Dalsjön<br />
Yttre Utendal<br />
Fjäkelmyra<br />
Kårby<br />
Ornäs<br />
Storsten<br />
Åby<br />
Dalälven<br />
Skomsarby<br />
Mänskliga resurser<br />
Totalt är 4200 personer bosatta inom <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>s områdesgräns<br />
och utgör 8,5 % av den totala befolkningen i <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong>. Inom<br />
tätorterna Ornäs och Torsång bor det i dag drygt 1000 respektive 650<br />
personer. Inom den norra delen av området - Ornäs, Dalsjö, Kyna,<br />
Tomnäs - är invånarantalet närmare 2600. Inom den södra delen av<br />
området - Torsång, Tylla, Sunnanö, Åby, Skomsarby, Tronsjö, Milsbo<br />
- bor 1600 personer. Variationen i det geografi skt spridda bosättningsmönstret<br />
kan ses i kartan ovan.<br />
Boende<br />
Inom hela området fi nns det cirka 1100 bostäder, varav 900 är småhus<br />
och resten, drygt 200, är lägenheter i fl erbostadshus. Inom norra<br />
delen av området, Ornäs med fl era byar, fi nns 590 bostäder, varav<br />
490 är småhus och 100 lägenheter i fl erbostadshus. Inom södra delen,<br />
Torsång med fl era byar, fi nns 430 bostäder, varav 410 småhus och 20<br />
lägenheter i fl erbostadshus. Inom hela området fi nns också en relativt<br />
omfattande fritidsbebyggelse.<br />
Sysselsättning<br />
Inom hela området fi nns ett fl ertal framförallt små och medelstora<br />
företag. Här arbetar cirka 2300 personer. De företagen med fl est<br />
anställda i området är lokaliserade till Islingby, Tronsjö och Ornäs.<br />
Cirkeldiagramet på sidan 15 visar vilken typ av näringsgren som fi nns<br />
i området och andel förvärvsarbetande inom de olika branscherna.<br />
Den största näringsgrenen inom <strong>Ösjön</strong>- och <strong>Runn</strong>området är byggverksamhet<br />
och upptar 30 % av arbetskraften i området. Näst största<br />
näringsgren i området är transport där 16 % har sin arbetsplats nära<br />
efterföljt av handel där 13 % av arbetskraften i området har sin arbetsplats.<br />
Tylla<br />
Tomnäs<br />
<strong>Ösjön</strong><br />
Torsång<br />
Kyna<br />
Räfstylla<br />
Sunnanö<br />
Storsund<br />
Tronsjö<br />
<strong>Runn</strong><br />
FOLKMÄNGD/500m²<br />
1 - 25 personer<br />
25 - 50 personer<br />
50 - 500 personer<br />
500 - 2500 personer<br />
Arbetsresor<br />
Sammanlagt pendlar ungefär 3000 personer till och från områdena<br />
kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>, varav 1/3 pendlar in och 2/3 pendlar ut mot<br />
andra delar av <strong>kommun</strong>en och mot krans<strong>kommun</strong>erna.<br />
Inom norra delen av området, Ornäs, Dalsjö, Kyna, Tomnäs bor det<br />
cirka 1300 personer som förvärvsarbetar. Av dessa arbetar drygt 90<br />
personer inom det egna området. Cirka 800 arbetar inom övriga delar<br />
av <strong>kommun</strong>en medan 265 personer pendlar till Falun.<br />
Inom södra delen av området, Torsång, Tylla, Sunnanö, Åby, Skomsarby,<br />
Tronsjö, Milsbo bor det cirka 960 personer som förvärvsarbetar. Av<br />
dessa arbetar ungefär 100 inom det egna området. Drygt 600 arbetar<br />
inom andra delar av <strong>kommun</strong>en och ungefär 130 personer pendlar till<br />
Falun. Närmare 60 personer pendlar från området till Säter.<br />
Fritid<br />
<strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong> är ett värdefullt område för det rörliga friluftslivet och<br />
som tätortsnära rekreationsområde för stadsregionen <strong>Borlänge</strong>-Falun<br />
både sommar och vintertid. Som tätortsnära rekreationsområden inom<br />
planområdet betraktas även Bergebo, Oberget, Kråkberget (Ornäs) och<br />
Hagudden (Torsång) som betydelsefulla.<br />
Ekonomiska resurser och värden<br />
Markägande<br />
Marken inom planområdet är i enskild ägo med ett stort antal privata<br />
ägare. <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> äger mark inom tätorterna samt öarna i<br />
<strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong> som är <strong>kommun</strong>ala naturreservat. I övrigt är<br />
<strong>kommun</strong>ens markinnehav inom planområdet begränsat.
Tillverkning och utvinning 7%<br />
Jord-, skogsbruk och fi ske 3%<br />
Vård och omsorg 4%<br />
Utbildning 10%<br />
Företagstjänster 9%<br />
Information och <strong>kommun</strong>ikation 5%<br />
Förvärvsarbetande 16- år med arbetsplats i områdena kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
Teknisk infrastruktur - <strong>kommun</strong>ikationer<br />
Vägnät<br />
Vägnätet i planområdet består av riksväg och länsvägar samt enskilda<br />
vägar. Väg 50 (Bergslagsdiagonalen) <strong>Borlänge</strong>-Falun är också en<br />
viktig regional förbindelse. Länsväg 800, Ornäs-Torsång, är en<br />
viktig lokal förbindelse liksom väg 807, Torsång-Islingby respektive<br />
Torsång-Vika.<br />
Gång- och cykelvägar<br />
Särskilda gång- och cykelvägar fi nns i tätorterna Ornäs och Torsång<br />
samt mellan Torsång och Alsbäck mot <strong>Borlänge</strong>.<br />
Under hösten 2012 färdigställs en gång- och cykelväg mellan Ornäs<br />
och Uvbergsviken.<br />
Järnväg<br />
Nuvarande järnväg mellan <strong>Borlänge</strong> och Falun är en av de mest<br />
belastade enkelspåren i landet och har en begränsad framkomlighet<br />
och kapacitet.<br />
Teknisk infrastruktur - teknisk försörjning<br />
Vatten och avlopp<br />
Ornäs<br />
Försörjningen med vatten är god. En grov matning sker från<br />
Barberget-Vreten till Ornäs. Vidare fi nns en mindre ledning från<br />
Nyckelby-Dalsjö och till Ornäs. Avloppskapaciteten är mer begränsad.<br />
Där bedöms lediga kapaciteten vara cirka 100 lägenheter.<br />
Område mellan Ornäs och Torsång<br />
I Uvberget fi nns en vattenledning med begränsad kapacitet. Östra<br />
delarna av Uvberget har ett allmänt avlopp med begränsad kapacitet<br />
som pumpas mot Torsång. Storsten saknar allmänt avlopp och<br />
vattenledningskapaciteten är begränsad.<br />
Byggverksamhet 29%<br />
Hotell och restauranger 4%<br />
Transport 16%<br />
Handel 13%<br />
Torsång<br />
Vattenförsörjningen är god. Grova matarledningar fi nns på båda sidor<br />
om älven. God matning även till Torsång. Avloppskapaciteten är dålig.<br />
Avloppet pumpas via fl ertalet pumpstationer på norra sidan av älven<br />
till Fagersta reningsverk.<br />
Område öster Ornäs<br />
Försörjning av vatten och avlopp fram till Talludden och Tomnäs är<br />
god.<br />
Fjärrvärme<br />
Ornäs<br />
Panncentralen försörjer skola och fl erbostadsområden.<br />
Torsång<br />
Det fi nns en befi ntlig panncentral vid förskolan i Torsång som försörjer<br />
småhusområdet.<br />
Bredband<br />
Tillgång till stadsnät med uppkoppling och möjlighet att ansluta till<br />
telefoni, internet och bredbands-tv fi nns inom stora delar av planområdet.<br />
16
17<br />
Risker och störningar<br />
Planeringsunderlag<br />
Klimatförändringar<br />
Klimatscenarier fram till år 2100 indikerar att nederbördsmängderna<br />
kommer att öka inom stora delar av Sverige och att en större andel av<br />
nederbörden kommer att utgöras av intensiva regn. Den ökande nederbörden<br />
medför att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlagren<br />
höjs och en ökning av såväl frekvens som omfattning av översvämningar<br />
längs sjöar och vattendrag. Var för sig och i samverkan kommer<br />
dessa faktorer att försämra stabilitetsförhållandena med ökade problem<br />
med skred och ras som följd.<br />
Klimatet påverkas även genom stigande temperaturer vilket kan innebära<br />
en tidigare vår och längre vegetationsperiod. Konsekvenserna av<br />
klimatförändringarna påverkar skogs- och jordbruksproduktionen där<br />
en ökad tillväxt medför förhöjda risker för bland annat insektsangrepp,<br />
men även en ökad risk för torka i samband med ökad medeltemperatur.<br />
Behovet av uppvärmning av hus kommer att minska, samtidigt som<br />
kylbehovet ökar. Risken för smittspridning tilltar när exempelvis jordbruksmark,<br />
deponier och avloppssystem översvämmas.<br />
En betydande utsläppsminskning krävs för att minska de pågående<br />
klimatförändringarna då utsläpp främst kommer från personbilstrafi k,<br />
lastbilar, fl yg, och båtar. Planering för bättre gång- och cykelvägar, kollektivtrafi<br />
k samt tågförbindelser bör prioriteras.<br />
Miljöfarlig verksamhet<br />
Inom planområdet fi nns ett 50-tal verksamheter som betecknas vara<br />
miljöfarliga i enlighet med miljöbalken. Flertalet av dessa är mindre<br />
Sunnanö<br />
verksamheter med en liten eller begränsad påverkan på miljön.<br />
Fågelmyra avfallsanläggning, bergtäkt samt asfaltsverk klassas som<br />
miljöfarligverksamhet av större betydelse. En skyddszon om minst 500<br />
meter mellan verksamhet och bebyggelse bör inrättas i enlighet med<br />
Boverkets rekommendationer gällande buller och lukt. Ytterligare information<br />
fi nns under respektive delområdesbeskrivning.<br />
Vatten<br />
Tillämpningen av EU:s ramdirektiv för vatten innebär att vattenförekomster<br />
har klassats utifrån deras ekologiska status. Detta innebär att<br />
det biologiska livet i våra vatten ska ha en god livsmiljö. En individuell<br />
bedömning av varje enskilt vatten har gjorts med avseende på olika biologiska<br />
parametrar och vatten kan få klassningen dålig, otillfredsställande,<br />
måttlig, god och hög ekologisk status. Det har också bestämts när<br />
varje vattendrag ska ha uppnått god ekologisk status, och vilka åtgärder<br />
som behövs för att uppfylla detta krav. I Dalälvens avrinningsområde<br />
fi nns drygt 1900 sjöar som omfattas av vattenförvaltningsarbetet.<br />
Barkargärdet<br />
Genom Barkargärdet rinner Olbäcken. Denna påverkas av en lokal<br />
reningsanläggning vilket ger höga fosforutsläpp som förs vidare till<br />
Dalbäcken. Olbäcken påverkas också av vattenuttag till snökanonerna i<br />
Bergebo. Denna sker i dagsläget vid Hönsarvsberget. Risker med dagvatten<br />
till Olbäcken och Dalbäcken måste ses över.<br />
Dalsjö<br />
Dalsjön har dålig ekologisk status. Sjön är omgiven av jordbruksmark<br />
och en del enskilda avlopp som bidrar till hög fosforhalt, dåliga syrgasförhållanden<br />
och dåligt siktdjup. Även Dalbäcken är negativt påverkad
Ornäs småbåtshamn<br />
av den omkringliggande jordbruksmarken och avlopp. Dalbäcken har<br />
bedömts ha måttlig ekologisk status.<br />
Dalsjön och Dalbäcken tål ej mer näringsbelastning utan belastningen<br />
till dessa vatten behöver minskas.<br />
Rudorna är ett våtmarksområde som ingår i ett restaureringsprogram<br />
med start 2012-2013.<br />
Islingby-Barbergsholen<br />
I Islingby industriområde läggs snö från snöröjning i centrala <strong>Borlänge</strong>.<br />
Ur vattenvårdssynpunkt är det viktigt att denna anläggning hålls intakt<br />
och att folk hänvisas dit för att vattnet ska ledas till en recipient som<br />
klarar denna belastning, i detta fall Dalälven.<br />
Ornäs och Ornäs norr<br />
Faxen är påverkad av övergödning och mycket känslig för ytterligare<br />
påverkan av näringsämnen. Det är mest gamla utsläpp som bidragit till<br />
näringsrika sediment. Vattendraget har bedömts ha måttlig ekologisk<br />
status. Sjön Lilla Aspan, som ligger utanför den fördjupade översiktsplanens<br />
område är påverkad av avlopp som i sin tur påverkar både<br />
Faxen och <strong>Ösjön</strong>. Lilla Aspan bedöms ännu ha god ekologisk status.<br />
Dalsjö by<br />
Fler enskilda avlopp i detta område skulle påverka vattnet i Dalsjön<br />
och Dalbäcken negativt. Dessa vatten har klassats som måttlig respektive<br />
dålig ekologisk status och belastningen av näringsämnen till dessa<br />
behöver minska.<br />
Sunnanö samt Tronsjö – Milsbo - Dalvik<br />
Övre och nedre Milsbosjöarna har problem med övergödning med algblomningar<br />
och dåliga syrgasförhållanden som följd. Dessa sjöar tål<br />
ej mer belastning. Övre Milsbosjön har bedömts ha måttlig ekologisk<br />
status medan nedre Milsbosjön har dålig ekologisk status. I området lig-<br />
ger också Truttjärn som bedömts ha måttlig ekologisk status på grund<br />
av höga fosforhalter. Detta beror troligen på dålig vattenomsättning. Ny<br />
vägtrumma mellan Glöttet och Truttjärn har byggts och kan ge bättre<br />
vattenkvalitet. Trafi kverket ansvarar för utredningen av effekterna.<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ens VA-plan från 2011 kommer inte <strong>kommun</strong>alt avlopp<br />
att dras fram till området inom de närmsta 10 års perioden. Avloppsproblematiken<br />
bör klaras ut innan klartecken för ytterligare<br />
bebyggelse medges.<br />
Söpnarby – Alsbäck – Skomsarby<br />
I området ligger nedre delen av Dalbäcken. Denna är igenslammad och<br />
igenväxt pga. av erosion av jord och näringsämnen till vattendraget.<br />
Näringsbelastningen till Dalbäcken behöver minskas då den endast<br />
uppnår måttlig ekologisk status.<br />
Tomnäs – Kyna – Storsund<br />
Påverkan på sjön Liljan kommer både från <strong>Borlänge</strong> och Falu <strong>kommun</strong><br />
då Trumsveden har dåliga avlopp. Sjön har idag bedömts ha god<br />
status men har periodvis dåliga syrgasförhållanden vilket kan tyda på<br />
övergödningspåverkan.<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ens VA-plan från 2011 kommer <strong>kommun</strong>alt avlopp att<br />
dras fram till Tomnäs och Kyna inom den närmsta 10 års perioden.<br />
Avloppsproblematiken bör klaras ut innan klartecken för ytterligare<br />
bebyggelse medges.<br />
Torsång – Uvbergsviken<br />
Prästtjärnen i Torsång har idag någorlunda vattenutbyte och har god<br />
ekologisk status. Uvbergsviken har en dålig vattenomsättning vilket<br />
gör att det ibland kan ha sämre vattenkvalité med avseende på bad,<br />
vilket är relevant då det i viken fi nns en badplats. Fler enskilda avlopp<br />
skulle påverka vattnet i viken negativt. Även Skomsarbymyren skulle<br />
påverkas negativt.<br />
18
19<br />
I planområdet ligger även Torsångs bilskrot. Området ligger under<br />
Dalälvens högvattennivå och risker fi nns att det översvämmas och påverkar<br />
vattnet negativt. En ny lokalisering bör utredas.<br />
Tylla<br />
I området Tylla ligger bland annat Stora och Lilla Holmsjön. Stora<br />
Holmsjön har bedömts ha otillfredsställande ekologisk status och har<br />
mycket höga fosforhalter. Sjön påverkas av näringsläckage från närliggande<br />
jordbruk. Sjön skyddas enligt habitatdirektivet som en naturligt<br />
näringsrik sjö och att bibehålla denna naturtyp väger tyngre än vattenförvaltningens<br />
krav på god ekologisk status. Lilla Holmsjön saknar<br />
klassning av ekologisk status men är påverkad av näringsläckage från<br />
närliggande jordbruk som påverkar vattenkvaliteten negativt. Även<br />
läckage från den gamla deponin vid Rommeholen bidrar till den negativa<br />
påverkan på vattnet.<br />
Ytterligare påverkan av näringsämnen på dessa sjöar bör undvikas.<br />
Kålsjön är en mindre sjö som saknar klassifi cering med avseende på<br />
ekologisk status men som är övergödd på grund av tidigare utsläpp från<br />
avlopp. En åtgärd i form av en utbytt trumma mellan sjön och Dalälven,<br />
i syfte att förbättra vattenutbytet, har gjorts. Effekten av denna åtgärd<br />
är ännu inte utvärderad. Ytterligare påverkan på sjön bör noga avvägas.<br />
För Vasstjärnen fi nns dåligt med underlag.<br />
Dalälven<br />
Dalälven är påverkad av regleringar och särskilt Långhagsdammen i<br />
Säters <strong>kommun</strong> påverkar hela området <strong>Ösjön</strong>-<strong>Runn</strong>. Korttidsreglering<br />
leder till erosion av stränderna och den minskade variationen i vattenstånd<br />
leder till igenväxning. Även svallvågor från båttrafi k leder till<br />
erosion av älvens kanter.<br />
Luftföroreningar<br />
Luftföroreningar kommer från biltrafi ken, energisektorn och industriell<br />
verksamhet. De består av kemiska föreningar, metaller och förbränningspartiklar.<br />
För utomhusluft fi nns miljökvalitetsnormer som<br />
reglerar de luftföroreningshalter som enligt lag inte får överskridas.<br />
Miljökvalitetsnormer i utomhusluft fi nns för kvävedioxid, partiklar<br />
(PM10), svavel, bly, kolmonoxid, arsenik, nickel, kadmium, krom,<br />
PAH. och bensen.<br />
Förutom påverkan från biltrafi ken fi nns punktutsläpp från värmecentralen<br />
i Ornäs och Torsång. Ett mindre antal ej miljögodkända vedpannor<br />
belastar området med utsläpp.<br />
Vid spridning av naturgödsel kan tillfälliga luktproblem uppkomma.<br />
Buller och vibrationer<br />
Vid planläggning ska rekommenderade riktvärden för respektive<br />
bullerkälla vara utgångspunkt enligt miljöbalken. För att avsteg ska<br />
vara aktuellt måste mer detaljerade utredningar göras som visar att en<br />
exploatör genom åtgärder kan tillgodose en bra ljudmiljö.<br />
Det behövs en kartering av vibrationskänslig mark. Exploatörer som<br />
vill bygga nära trafi kleder i vibrationskänsliga lägen ska kunna visa att<br />
vibrationer inte kommer att uppstå.<br />
Bergslagsbanan<br />
Trafi kverket beräknar buller vid behov utmed befi ntlig järnväg. Ny<br />
sträckning av Bergslagsbanan innebär minskat buller i Storsund,<br />
Tomnäs, Ornäs och Kyna. Ökat buller kan förekomma vid ett fåtal<br />
bostadshus vid Pinnberget. Den nya sträckningen kan även innebära<br />
störningar i form av vibrationer vid enstaka fastigheter invid Faluvägen.<br />
Förorenad mark<br />
Vid ändrad markanvändning från miljöfarlig verksamhet till mer känslig<br />
markanvändning som exempelvis bostäder, skola, och park ska<br />
markundersökningar utföras. Detta gäller vid all fysisk planering<br />
exempelvis planläggning, bygglov och förhandsbesked.<br />
I området fi nns 12 stycken områden (se karta Risker och störningar s.<br />
93) riskklassade enligt den av Naturvårdsverket framtagna MIFO-<br />
metoden (metod för inventering av förorenade områden). Dessa områden<br />
måste tas hänsyn till vid planering av markanvändningen. Några<br />
objekt är speciellt viktiga att ta hänsyn till:<br />
-tre nedlagada deponier (Barkargärdet, Rudorna, Rommeholen, riskklass<br />
2 (stor risk för människor och miljö)<br />
-nedlagd bilskrot (Torsång) , riskklass tre samt<br />
-nedlagt sågverk och tjärfabrik (Ornäs), sedan tidigare delvis sanerat<br />
område.<br />
Ytterligare information fi nns under respektive delområdesbeskrivning.<br />
Elektromagnetiska fält<br />
Försiktighetsprincipen gäller för bebyggelse i närhet av elektromagnetiska<br />
fält vilket innebär att bebyggelse ska undvikas att uppföras där<br />
barn stadigvarande vistas.<br />
Genom planområdet går en 130 kV-kraftledning som ger ett förhöjt<br />
magnetfält. Ledningen går från Holm och norrut, korsar Dalälven vid<br />
Åby och vidare förbi Dalsjö golfbana. Ledningen korsar sedan väg 50<br />
och Bergslagsbanan och går sedan genom det planerade bostadsområdet<br />
i Barkargärdet och via Bergebo motionscentral ner till<br />
Domnarvet.<br />
Vid 130 kV-ledningar har man ett magnetfält på 0,4 uT inom ett avstånd<br />
av ca 30 meter på vardera sidan om kraftledningen. <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong><br />
tillämpar försiktighetsprincipen vilket innebär att nya bostäder, skolor,<br />
förskolor och andra lokaler där barn stadigvarande vistas ska uppföras<br />
på ett avstånd av minst 30 m från kraftledningen.<br />
Radon<br />
Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas, som bildas när det radioaktiva<br />
grundämnet radium sönderfaller. När gasen i sin tur sönderfaller<br />
bildas så kallade radondöttrar, som är radioaktiva metallatomer. Radonhalten<br />
mäts i enheten Becqurel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m3)<br />
och bör inte vara högre än 200 Bq/m3 i bostäder.<br />
Radongas i bostäder kan komma från tre olika källor:<br />
-Marken under och runt om huset<br />
-Byggnadsmaterialet<br />
-Vatten som används i hushållet<br />
Radonhalten kan sänkas genom förbättrad ventilation, tätning av<br />
sprickor i byggnadens grundplatta och andra åtgärder. Kommer radon<br />
in i byggnaden via hushållsvattnet kan fi lter och luftning ta bort radongasen.<br />
Vid framtagande av detaljplaner görs vid behov markradonundersökningar,<br />
varvid planområdet redovisas indelat i hög- normal- eller<br />
lågradonmark.<br />
Vid klassifi cering av marken gäller följande:<br />
Marktyp Radonhalt i jordluften Byggnadskrav<br />
Högradonmark > 50 000 Bq/m3 Radonsäkertutförande<br />
Normalradonmark 10 000 – 50 000 Bq/m3 Radonskyddande-<br />
utförande<br />
Lågradonmark < 10 000 Bq/m3 Traditionellt<br />
utförande<br />
Inom planområdet har markradonundersökningar utförts i 10 områden.<br />
Högradonmark fi nns i två områden i Ornäs och ett i Barkargärde.<br />
Normalradonmark fi nns i sex områden i Barkargärdet, Ornäs, Uvberget<br />
och Torsång. I Kälarvet har ett område klassats som låg-normalradonmark.<br />
Innan nya områden byggs för bostäder, skolor och förskolor bör<br />
markradonförekomsten undersökas. Byggnaderna ska klara att hålla en<br />
radonhalt på högst 200 Bq/m3 i inomhusluften.
Talludden<br />
20
21<br />
Farligt gods<br />
Många transporter med farligt gods sker längs vägar inom <strong>Borlänge</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Som farligt gods räknas ämnen som kan explodera, omvandlas<br />
till farlig gas eller ämnen som vid utsläpp kan förstöra<br />
vattendrag och brunnar eller som är farliga för människor. Länsstyrelsen<br />
anvisar lämpliga vägar och järnvägar för transporter av farligt gods.<br />
Transporter av alla slags varor sker längs vägar och järnvägar. Vissa<br />
varuslag är extra känsliga för påverkan om en olycka sker. En lastbil<br />
med släp, som transporterar bensin, kan vid en krock orsaka en omfattande<br />
brand som påverkar omgivningen. Vissa ämnen kan explodera<br />
eller sprida livsfarlig gas över stora områden.<br />
En av de vanligaste och största riskerna vid en olycka med farligt gods<br />
är brandförlopp som kan utvecklas som jetfl ammor eller som en explosionsartad<br />
brand. Skador kan uppkomma på byggnader och människor.<br />
Riskerna för olyckor och eventuella åtgärder mot skador måste beaktas<br />
längs rekommenderade vägar och järnvägar för transport av farligt<br />
gods.<br />
Längs vägar och järnvägar rekommenderade för farligt gods krävs en<br />
obebyggd zon närmast vägen för att minska risken för allvarliga följder<br />
av en olycka på vägen med ett fordon som fraktar farligt gods. Efter en<br />
utredning om riskerna och bedömning av sannolikheten för en olycka<br />
kan åtgärder som fasader utan fönster, vall, dike eller plank göra att<br />
avstånden kan minskas utan att risken för skador vid en olycka ökar.<br />
En zon längs sådana vägar och järnvägar, som är rekommenderade<br />
som transportleder för farligt gods, ska lämnas obebyggd. <strong>Borlänge</strong><br />
<strong>kommun</strong> hänvisar till de rekommendationer som anges i länsstyrelsen<br />
Dalarnas anvisningar gällande riskhantering av farligt gods (se karta<br />
Risker och störningar s.93).<br />
För mer information:<br />
http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/PM-serie-2012/pm-2012-11-farligt-gods.pdf<br />
Ras, erosion och stabilitet<br />
Skred, ras och erosion är exempel på snabba massrörelser i jordtäcket<br />
eller i berg. Stora skador kan orsakas dels på mark och byggnader inom<br />
det drabbade området, dels inom det nedanförliggande markområde där<br />
skred- och rasmassorna hamnar. Påverkan på miljön och naturen kan<br />
bli stora då massorna kan innehålla farliga ämnen som sprids i vattnet.<br />
Många olika orsaker kan ge upphov till skred och ras - dels naturliga<br />
orsaker, dels människans ingrepp. Ofta är det en kombination av fl era<br />
orsaker. Störst risk för skred och ras råder i jordslänter som innehåller<br />
jordlager med låg hållfasthet och i bergslänter med svagheter i berg-<br />
Torsång<br />
grunden. Det är vanligt med skred och ras i samband med snösmältning,<br />
tjällossning och under perioder med stora regnmängder. Under våren<br />
och hösten dunstar inte regnvattnet bort lika lätt som under varma<br />
sommardagar. En stor del av det regn som då faller stannar kvar i<br />
jorden. När vattentrycket blir högt i marken kan ett skred eller ett ras<br />
inträffa. Klimatförändringarna kan innebära mer regn och längre regnperioder<br />
och ökar risken för ras och skred.<br />
Inom planområdet är det i anslutning till Dalälven som erosion och<br />
stabilitetsproblem kan uppstå. Det är älvens naturliga erosion av<br />
stränder både i och under vattenlinjen, delvis påverkat av intensivare<br />
båttrafi k med vågsvall, som fortgår.<br />
Översiktlig undersökning av stabilitetsförhållandena längs<br />
Dalälvens stränder genomfördes år 1991. År 2001 utfördes en<br />
kompletterande utredning för området mellan Kälarvet och Torsång.<br />
För att förhindra ras, skred och erosion ska mer detaljerade utredningar<br />
göras före planläggning eller bygglov.<br />
Översvämning<br />
Information utifrån SMHI :s översiktliga översvämningskartering<br />
påvisar att områden främst i Torsång men även i Ornäs påverkas av<br />
en eventuell översvämning. Översvämningskarteringen som SMHI har<br />
utfört avser enbart naturliga fl öden, det vill säga inte fl öden uppkomna<br />
genom dammbrott eller isdämningar. Karteringen är översiktlig och<br />
tar inte hänsyn till invallningar eller vägbankar som fi nns i exempelvis<br />
Torsång.<br />
Karteringen avser dels 100-årsfl öde, dels beräknat högsta fl öde enligt<br />
Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering. För beräkning<br />
av 100-årsfl öden under nuvarande reglerade förhållanden har antagits<br />
att ett 100-årsfl öde i allmänhet utgörs av ett vårfl öde. Det har också<br />
förutsatts att man aktivt försöker dämpa fl ödet genom att minska<br />
tappningen från de regleringsmagasin där detta är möjligt.<br />
Rekommendationerna föreslår var det är möjligt att bygga utan att vidta<br />
särskilda förebyggande åtgärder. I de fall en exploatör önskar använda<br />
översvämningshotad mark till annat än vad som rekommenderas bör en<br />
riskanalys utföras för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för<br />
att begränsa konsekvenserna av höga fl öden.<br />
I områden som hotas av 100-årsfl öde bör det inte tillkomma någon<br />
bebyggelse alls, med undantag för komplement byggnader så som<br />
garage och uthus.<br />
I områden som hotas av högsta dimensionerande fl öde kan samhällsfunktioner<br />
av mindre vikt lokaliseras. Exempel är byggnader av lägre<br />
värde, byggnader av mer robust konstruktion, vägar med förbifarts-
Fågelmyra bergtäkt<br />
möjligheter, enstaka villor, fritidshus och mindre industrier med liten<br />
miljöpåverkan.<br />
I områden som inte hotas av 100 årsfl öde eller högsta dimensionerade<br />
fl öde bör riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt lokaliseras.<br />
Detta kan vara offentliga byggnader exempelvis vårdhem, skolor,<br />
infrastruktur av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan<br />
reella förbifartsmöjligheter, järnväg, VA- och avfallsanläggningar, el-<br />
och teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan. Även<br />
sammanhållen bostadsbebyggelse bör placeras ovanför nivån för<br />
högsta dimensionerande fl öde.<br />
Utmed Dalälven, <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong> tillämpas lägsta tillåtna golvhöjd<br />
(färdigt golv) +110,5 meter över nollplanet.<br />
22
23<br />
Konsekvenser och behovsbedömning<br />
Miljökonsekvenser<br />
Översiktsplaner ska alltid miljöbedömas enligt 4 § MKB-förordningen,<br />
eftersom de möjliggör verksamheter som kan innebära betydande miljöpåverkan.<br />
För fördjupade översiktsplaner är kravet på miljöbedömning<br />
inte lika starkt.<br />
Kommunen ska också samråda med Länsstyrelsen om avgränsningen<br />
av vilka faktorer som kan innebära betydande miljöpåverkan. Ett sådant<br />
samråd genomfördes i december 2011 avseende den gemensamma<br />
översiktsplanen för Falun och <strong>Borlänge</strong> och är relevant även för detta<br />
planförslag.<br />
Planförslaget innebär att några nya områden föreslås för bostadsbebyggelse<br />
och för arbetsplatser, och anspråk avseende rekreationsintressen<br />
förs fram. För övrigt ändras inte pågående markanvändning nämnvärt.<br />
Den föreslagna nya sträckningen av järnvägen Falun-<strong>Borlänge</strong> kommer<br />
däremot att innebära en betydande miljöpåverkan. Det markreservat<br />
som redovisas i planen fanns även med i den samordnade översiktsplanen<br />
för området mellan Falun och <strong>Borlänge</strong> 1997. I Banverkets järnvägsutredning<br />
från 2007 fi nns en MKB som vi hänvisar till. Någon miljöbedömning<br />
genomförs alltså inte för den fördjupade översiktsplanen.<br />
Miljökonsekvenser redovisas under rubrikerna:<br />
-Boende<br />
-Kulturmiljö<br />
-Grönstruktur<br />
-Rekreation och friluftsliv<br />
-Kommunikationer<br />
Sunnanö<br />
-Arbetsplatsområden<br />
-Energi och klimat<br />
Övriga konsekvenser redogörs under respektive delområde.<br />
Boende<br />
Nya bostäder tar mark i anspråk och kommer att belasta ekologiska system.<br />
Planen underlättar möjligheterna att komplettera befi ntlig struktur<br />
och bygga på redan ianspråktagen mark och därigenom i så liten<br />
grad som möjligt försämra ekologiska värden. Merparten av föreslagna<br />
bebyggelseområden är kompletteringar till befi ntliga områden. Möjligheten<br />
att behålla befi ntlig service och kollektivtrafi k ökar om fl er människor<br />
väljer att bosätta sig i området.<br />
Olika hustyper och upplåtelseformer medger en blandad befolkning då<br />
olika typer av bostäder passar olika typer av människor. Ökad integration<br />
främjas om människor med olika bakgrunder, ålder, ekonomiska<br />
förutsättningar och erfarenheter möts. Att kunna erbjuda en attraktiv<br />
livsmiljö är en förutsättning för tillväxt och regionförstoring.<br />
I den fördjupade översiktsplanen för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
fi nns ställningstaganden om bland annat radonsäkert byggnade, skyddsavstånd<br />
från bostäder till vägar och järnväg för transporter med farligt<br />
gods, bullerstörda bostäder samt bostäder som ligger nära arbetsplatsområden<br />
som påverkar omgivningen med lukt, buller eller utsläpp till<br />
luft. Alla dessa ställningstaganden bör medverka till minskad miljöbelastning<br />
även om nya bostadsområden är en miljöbelastning i sig.
Klimatförändringar de närmaste åren kan innebära risker för höga vattenfl<br />
öden och att översvämningar blir vanligare. Den fördjupade översiktsplanen<br />
föreslår inga nya etableringar av bebyggelse i anslutning till<br />
Dalälven, <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>. Ytterligare studier bör dock göras.<br />
Kulturmiljö<br />
Den fördjupade översiktsplanen pekar ut och föreslår skydd och bevarande<br />
av värdefulla kulturmiljöer inom planområdet. Flera utpekade<br />
karaktärsområden har stora värden på grund av sin jordbrukshistoria.<br />
Med skydd eller tydliggörande av värden har växter och djur knutna till<br />
odling eller bete större möjlighet att behålla sina miljöer.<br />
Kulturmiljöer stärker identiteten och bidrar till ökad kunskap om <strong>Borlänge</strong>s<br />
historia, vilket är betydelsefullt för många borlängebor. Att peka<br />
ut kulturhistorisk bebyggelse, karaktärsområden och kulturhistoriska<br />
stråk och naturområden möjliggör att de viktigaste kulturmiljöerna får<br />
ett bättre och mer varaktigt skydd. Planen bidrar till att uppfylla en del<br />
av de lokala miljömålen om kulturmiljö. Kulturmiljöerna bidrar också<br />
till en mer levande och variationsrik bebyggelse.<br />
Kulturmiljöer bidrar till att skapa identitet i en bygd och kan bidra positivt<br />
till turism och tillväxt. Många av kulturmiljöerna är intressanta<br />
miljöer som efterfrågas för både boende och näringsliv vilket kan bidra<br />
till ökat intresse för <strong>Borlänge</strong>.<br />
Grönstruktur<br />
Den fördjupade översiktsplanen pekar ut och föreslår skydd och bevarande<br />
av värdefulla grönområden för både natur och friluftsliv.<br />
Utpekade naturområden ska säkerställas genom skydd så att deras värden<br />
långsiktigt kan bevaras vilket bidrar till ökad biologisk mångfald.<br />
Med fl er rekreationsleder ökar tillgängligheten till värdefulla natur- och<br />
vattenområden. Det kan innebära både ökat naturintresse men också att<br />
värdefull natur blir utsatt för oönskat slitage och att värdena därigenom<br />
minskar. Socialt sett är konsekvenserna av en god grönstruktur i det<br />
närmaste oersättlig då människan behöver naturen för att må bra. Att<br />
lätt ta sig ut i grönområden är betydelsefullt och att möjliggöra rekreationsleder<br />
bidrar till välmående.<br />
Att bevara och utveckla grönområden innebär att exploateringsintressen<br />
får stå tillbaka på vissa platser. Planen bygger på att komplettera befi<br />
ntlig struktur och bygga på redan ianspråktagen mark och därigenom i<br />
så liten grad som möjligt försämra ekologiska värden.<br />
Att bo eller arbeta nära natur och vatten är en kvalitet som ofta efterfrågas<br />
och bidrar till en attraktivitet. Möjligheter att vistas utomhus i natur<br />
och nära vatten gör människor friskare och minskad sjuklighet innebär<br />
minskade kostnader för sjukskrivningar och sjukvård för samhället i<br />
stort. Många utpekade värdefulla grönområden ligger i närheten eller<br />
helt intill vattendrag och sjöar, vilka kan påverkas av klimatförändringar.<br />
Planen visar att det fi nns behov av utredningar i dessa områden.<br />
Rekreation och friluftsliv<br />
Den fördjupade översiktsplanen möjliggör för ökad aktivitet utmed<br />
Dalälven, <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong>. Nya lägen pekas ut som eventuella målpunkter<br />
inom rekreation och friluftsliv, idrott och kultur. Dessa målpunkter<br />
ska gå att nå med kollektivtrafi k och gång- och cykelvägar.<br />
Satsningar på strövområden och rekreationsleder bidrar till ökad tillgänglighet<br />
och ökat intresse för friluftsliv och natur men medför också<br />
ökat slitage och buller. Friluftsliv och satsningar på natur- och strövområden<br />
och rekreationsleder samt möjligheter till fl er kultur- och idrottsanläggningar<br />
bidrar till förbättrad folkhälsa och en attraktiv miljö för<br />
borlängebor och besökare.<br />
Ekonomiskt sett bidrar ett ökat kultur-, idrotts- och friluftsliv till att<br />
stärka <strong>Borlänge</strong> som en attraktiv stad för såväl <strong>kommun</strong>innevånare<br />
som turister. Det är en viktig förutsättning som stimulerar nyinfl yttning<br />
och lokal tillväxt. För att borlängeborna enkelt, säkert och hållbart ska<br />
kunna nå mål för kultur-, fritids- och rekreationsaktiviteter behövs rekreationsleder<br />
och gång och cykelvägar.<br />
Kommunikationer<br />
Den fördjupade översiktsplanen möjliggör för en tätare bebyggelse i<br />
anslutning till kollektivtrafi kstråk och gång- och cykelvägar. Nya vägar<br />
som förbättrar trafi kfl ödet, ny dragning av järnvägen <strong>Borlänge</strong>-Falun<br />
samt förslag på nya gång- och cykelvägar är åtgärder som redovisas<br />
i planen.<br />
Trafi k orsakar markföroreningar och utsläpp till luft. Nya vägar och<br />
leder tar ny mark i anspråk samtidigt som merparten av nya bebyggelseområden<br />
ligger i kollektivtrafi kstråk vilket leder till ökad tillgänglighet,<br />
minskat bilberoende och därmed minskad miljöbelastning.<br />
Trafi k orsakar bullerstörningar. Ny bebyggelse i befi ntliga strukturer<br />
stödjer befi ntlig kollektivtrafi k och nya verksamheter samt skapar ett<br />
ökat underlag för ny kollektivtrafi k. Säkra, snabba och billiga kollektivtrafi<br />
klösningar mellan bostad, arbete, skola och service är bra ur ålders-<br />
och jämställdhetssynpunkt.<br />
Utbyggnad av gång- och cykelvägnätet förbättrar tillgängligheten,<br />
trafi ksäkerheten, folkhälsan och ger ökad möjlighet till rekreation.<br />
Ny dragning av järnvägen <strong>Borlänge</strong>-Falun medför förbättrad bullersituation<br />
och boendemiljö i befi ntliga bebyggelseområden. Ny mark tas<br />
dock i anspråk och nya områden får bullerproblem.<br />
Effektiva, enkla, billiga, säkra och snabba <strong>kommun</strong>ikationer är avgörande<br />
för tillväxten i både <strong>Borlänge</strong> och regionen. Det är viktigt att<br />
satsa på järnväg och kollektivtrafi ken för att Falun<strong>Borlänge</strong>-regionen<br />
ska utgöra ett led i en hållbar utveckling.<br />
Förbättrad bullersituation och utbyggnad av gång- och cykelvägnätet<br />
förbättrar folkhälsan, vilket minskar kostnader för sjukskrivningar och<br />
sjukvård. Skydd för buller och olyckor med farligt gods innebär rekommenderade<br />
skyddszoner längs utpekade vägar och järnvägar.<br />
Arbetsplatsområden<br />
Den fördjupade översiktsplanen möjliggör för arbetsplatsområden i<br />
strategiskt viktiga områden. Nya arbetsplatsområden pekas ut i direkt<br />
närhet till befi ntlig infrastruktur. Det öppna landskapet, som är skyddsvärt<br />
ur kulturmiljösynpunkt, bevaras genom att det används som jordbruksmark.<br />
Arbetsplatsområden har möjligheter att utvecklas med mer planklar<br />
mark och bidra till en dynamisk bebyggelse med fl er arbetstillfällen.<br />
Gynnsamt klimat för näringslivet leder till regionförstoring med förbättrad<br />
tillgänglighet till kompetent arbetskraft och skapar förutsättningar<br />
för företagsetableringar. Utbyggnad av arbetsplatsområden medför<br />
att <strong>kommun</strong>ikationslösningar måste samordnas för att ge bäst nytta.<br />
Fler arbetsplatsområden leder till ökad miljöbelastning. Den fördjupade<br />
översiktsplanen visar på områden lämpliga för djurhållning med<br />
rekommendationer för skyddsavstånd gentemot bostadsbebyggelse.<br />
Energi och klimat<br />
I den fördjupade översiktsplanen fi nns ställningstaganden om dagvatten,<br />
elnät, fjärrvärme, bredband, strandskydd samt vatten- och avloppshantering.<br />
Mark tas i anspråk för tekniska lösningar och grävarbeten krävs för<br />
de fl esta ledningsdragningar vilka båda bidrar till att minska den biologiska<br />
mångfalden och öka miljöbelastningen. Säker och effektiv<br />
teknisk försörjning medverkar dock till hållbar och resurssnål utbyggnad.<br />
Säker vatten- och avloppshantering samt utbyggda lösningar för<br />
dagvatten bidrar till bättre förutsättningar för recipienter och <strong>Borlänge</strong>s<br />
vattenmiljöer.<br />
En förutsättning för att <strong>Borlänge</strong> <strong>kommun</strong> ska vara hållbar, säker ur<br />
hälsosynpunkt och trygg att bo och verka i, är att de tekniska försörjningssystemen<br />
fungerar.<br />
24
25<br />
Den tekniska försörjningen som kan ske kollektivt får ofta stordriftsfördelar<br />
i fl era former, både ekonomiskt och säkerhets och kvalitetsmässigt.<br />
Planen föreslår att särskilda utredningar utförs för arbeten längs vattendrag<br />
och i områden som redovisar risk för förorenad mark.<br />
Miljömål<br />
Sju av de sexton nationella miljömålen har bedömts vara relevanta för<br />
översiktsplanen. Nedan redovisas planförslagets påverkan på miljömålen.<br />
Ett rikt odlingslandskap<br />
Planens påverkan: Exploatering sker till viss del på odlingsmark. Möjligheter<br />
till djurhållning möjliggörs, värdefull natur skyddas och jordbruksområden<br />
pekas ut.<br />
Ingen övergödning<br />
Planens påverkan: Bostads- och arbetsplatsområden i huvudsak där<br />
<strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp kan ordnas.<br />
Levande sjöar och vattendrag<br />
Planens påverkan: Förslag till utbyggnad i huvudsak där <strong>kommun</strong>alt<br />
vatten och avlopp kan ordnas och värdefull natur skyddas.<br />
Myllrande våtmarker<br />
Planens påverkan: Värdefulla våtmarker skyddas.<br />
Levande skogar<br />
Planens påverkan: Värdefull natur skyddas, gröna kilar bevaras.<br />
God bebyggd miljö<br />
Planens påverkan: Värdefulla kulturmiljöer skyddas, radonsäker<br />
grundläggning ska beaktas, bostäder skyddas mot buller, inga bostäder<br />
inom skyddszon för områden med risk för översvämning, skyddszon<br />
mot transportleder för farligt gods, grönstruktur skyddas, underlag för<br />
kollektivtrafi k och service stärks.<br />
Begränsad klimatpåverkan<br />
Planens påverkan: Utbyggnad längs kollektivstråk, möjligheter till<br />
fjärrvärme, fl er gång- och cykelvägar, värdefull natur skyddas.
Ornäsloftet<br />
26
Bergebo motionscentral<br />
Domnarvet<br />
Dalälven<br />
Mjälga<br />
Åselby<br />
Olbäcken<br />
Islingby<br />
Kälarvet<br />
Årby<br />
Barkargärdet<br />
Söpnarby<br />
Färjegårdarna<br />
Barbergsholen<br />
Nyckelby<br />
Romme<br />
Alsbäck<br />
Tunaån<br />
Fågelmyra<br />
återvinningscentral<br />
E16<br />
Fagersta<br />
Bergslagsbanan<br />
Dalbäcken<br />
Ovandal<br />
Dalsjö<br />
Övre Utendal<br />
Yttre Utendal<br />
Tyllsnäs<br />
Vassbo<br />
Dalsjön<br />
Fjäkelmyra<br />
Kårby<br />
Berg<br />
Ornäs<br />
Åby<br />
L. Holmsjön<br />
L. Ornäs<br />
Faxen<br />
Storsten<br />
St. Holmsjön<br />
St. Ornäs<br />
Uvberget<br />
Skomsarby<br />
Rostö<br />
Tylla<br />
E16 mot Falun<br />
Oberget<br />
<strong>Ösjön</strong><br />
Nordanö<br />
Torsång<br />
Tomnäs<br />
Dalälven<br />
Trumsveden<br />
Lindö<br />
Räfstylla<br />
Kårtylla<br />
Kyna<br />
Liljan<br />
Sunnanö<br />
Bergslagsbanan<br />
Storsund<br />
Tyskö<br />
Nästö<br />
Tronsjö<br />
Prästö<br />
Flarnö<br />
<strong>Runn</strong><br />
Granö<br />
Lövö<br />
Milsbo<br />
Övre<br />
Milsbosjön<br />
Dalviksberg<br />
Dalvik<br />
Rösåsen<br />
Fördjupad översiktsplan<br />
-för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
ANVÄNDNING AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN<br />
PÅGÅENDE ANVÄNDNING<br />
Kommungräns<br />
Plangräns<br />
Åker<br />
Öppenmark<br />
Barr- och blandskog<br />
Lövskog<br />
Sankmark<br />
Vatten<br />
LANDSKAP MED SÄRSKILT<br />
STORA VÄRDEN<br />
Landområde: naturvård, friluftsliv,<br />
rekreation, landskapsbild och/eller<br />
kulturlandskap<br />
Sjö- och älvområde: naturvård,<br />
friluftsliv, rekreation, landskapsbild<br />
och/eller kulturlandskap<br />
FÖRÄNDRAD ANVÄNDNING<br />
!!!!!!!<br />
Förtätningsområde - i huvudsak<br />
bostadsbebyggelse<br />
Arbetsplatsområde<br />
Järnvägsreservat<br />
Vägreservat<br />
Gång- och cykelväg<br />
UTREDNINGSOMRÅDE<br />
Utredningsområde - i huvudsak<br />
bostadsbebyggelse<br />
Utredningsområde - i huvudsak<br />
arbetsplatsområde<br />
Utredningsområde - ny skola<br />
0 1 2 3 4 5<br />
Km<br />
Skala 1:45 000 på A3 © Plan- och markkontoret
Bergebo motionscentral<br />
Domnarvet<br />
Dalälven<br />
Mjälga<br />
Åselby<br />
Olbäcken<br />
Islingby<br />
Kälarvet<br />
Årby<br />
Barkargärdet<br />
Söpnarby<br />
Barbergsholen<br />
3<br />
Färjegårdarna<br />
Nyckelby<br />
Romme<br />
1<br />
Alsbäck<br />
Tunaån<br />
Fågelmyra<br />
återvinningscentral<br />
E16<br />
Fagersta<br />
Bergslagsbanan<br />
Dalbäcken<br />
Ovandal<br />
5<br />
8<br />
Dalsjö<br />
2<br />
Övr ÖÖvre<br />
Utendal<br />
Yttre Utendal<br />
Tyllsnäs<br />
Vassbo<br />
Dalsjön<br />
Ornäs<br />
Fjäkelmyra<br />
Kårby<br />
Berg<br />
4<br />
Åby<br />
L. Holmsjön<br />
L. Ornäs<br />
Faxen<br />
6<br />
Storsten<br />
Uvberget<br />
St. Holmsjön<br />
St. Ornäs<br />
Skomsarby<br />
12<br />
Rostö<br />
Tylla<br />
E16 mot Falun<br />
Oberget<br />
Tomnäs<br />
<strong>Ösjön</strong><br />
Nordanö<br />
10<br />
Torsång<br />
Dalälven<br />
Trumsveden<br />
9<br />
Lindö<br />
Räfstylla<br />
Kårtylla<br />
Kyna<br />
Liljan<br />
7<br />
Sunnanö<br />
Bergslagsbanan<br />
Storsund<br />
Tyskö<br />
Nästö<br />
Tronsjö<br />
Prästö<br />
Flarnö<br />
<strong>Runn</strong><br />
11<br />
13<br />
Granö<br />
Lövö<br />
Milsbo<br />
Övre<br />
Milsbosjön<br />
Dalviksberg<br />
Dalvik<br />
Rösåsen<br />
Fördjupad översiktsplan<br />
-för området kring <strong>Ösjön</strong> och <strong>Runn</strong><br />
s. 29-32<br />
s. 33-36<br />
s. 37-40<br />
s. 41-44<br />
s. 45-48<br />
s. 49-52<br />
s. 53-56<br />
s. 57-60<br />
s. 61-64<br />
s. 65-68<br />
s. 69-72<br />
s. 73-76<br />
s. 77-80<br />
DELOMRÅDEN<br />
TECKENFÖRKLARING<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
8<br />
9<br />
10<br />
11<br />
12<br />
13<br />
Kommungräns<br />
Plangräns<br />
Delområdesgräns<br />
Barkargärdet<br />
Dalsjö<br />
Islingby - Barbergsholen<br />
Ornäs<br />
Ornäs norr<br />
Storsten<br />
Sunnanö<br />
Söpnarby - Alsbäck - Skomsarby<br />
Tomnäs - Kyna - Storsund<br />
Torsång - Uvberget<br />
Tronsjö - Milsbo - Dalvik<br />
Tylla<br />
<strong>Ösjön</strong> - <strong>Runn</strong><br />
0 1 2 3 4 5 Km<br />
Skala 1:45 000 på A3 © Plan- och markkontoret
Change language