Neuropsykiatriska störningar har under de senaste tio åren blivit ...

Komorbiditet har fastställts av diagnoser som satts i samband med psykologutredning på
Hornö. Diagnostiska bedömningar omfattas av personlighetsdiagnostiska instrument, vilka är
väl utprovade och validerade, utredningssamtal och avdelningsobservationer. Vid tveksamheter
har diagnoser även diskuterats med Hornös konsultläkare och/eller en specialist i
neuropsykologi.
Val av personlighetstest sker utifrån frågeställning och en bedömning av vad som är relevant
och möjligt för den enskilde klienten. För skattningar av aktuella symtom, diagnostik och
personlighetsbedömningar används oftast BDI II, BAI, SCL 90, MMPI-2, TCI, Rorschach,
ASQ, IIP, SSP och SCID II (se bilaga 2 för närmare beskrivning).
För skattningar av ADHD-symtom, retrospektivt och i vuxen ålder, har WURS och Brown
ADD Scale använts. Resultaten av dessa presenteras under rubriken Skattningsskalor. Andra
skattningsskalor som använts mindre frekvent, ex. DEX, Conners och AQ-testet, presenteras
inte i studien.
Gruppens kognitiva fungerande beskrivs utifrån testprofil i WAIS III (Wechsler, 1997).
Övriga ingående test, vars resultat redovisas, är Rey Complex Figure Test, Rey Auditory
Verbal Learning Test, CPT II, TMT och FAS. Dessa kan i vissa fall kompletteras med andra
testinstrument som ex. Bentons visuella retentionstest och Claesson Dahls inlärnings- och
minnestest, men i de fall de använts redovisas inte resultaten (se bilaga 2).
Uppföljning har skett genom att telefonkontakt tagits med de socialsekreterare klienterna hade
under LVM-placeringen på Hornö. I de fall klienterna fortfarande varit aktuella inom socialtjänsten
har uppgifter inhämtats om boendesituation, behandlingsinsatser, eventuellt missbruk,
och sysselsättning. Frågorna har varit semistrukturerade med syfte att täcka in ovan nämnda
områden. Aktuella adressuppgifter har inhämtats endera via socialsekreterare eller från skattemyndighetens
folkbokföringsregister.
Personliga intervjuer har gått att få till stånd med 22 klienter. Uppföljningsintervjuerna har i
åtta fall skett vid ett personligt sammanträffande och resterande 15 har skett telefonledes. Två
klienter som kontaktats och sagt sig vara villiga att bli intervjuade har därefter gjort sig otillgängliga,
dvs. inte svarat vid försök att nå dem brevledes eller via telefon. En klient har varit
drogpåverkad vid telefonintervjun. 21 klienter har skrivit under ett godkännande att ingå i
uppföljningsstudien, vilket varit möjligt om klienten gått att nå via telefon och personligt
sammanträffande. Frågorna vid de semistrukturerade intervjuerna ges i bilaga 3.
I de fall klienten, enligt socialsekreterare, varit i ett aktuellt missbruk eller vårdats enligt LVM
eller annan tvångsvård har inga försök gjorts att kontakta klienten. Undantag har gjorts om
klienten blivit insatt på medicin för sin ADHD och antagits ha fortsatt med det under den
aktuella vårdperioden. Klienter som flyttat utomlands har inte spårats, ej heller klienter som
av olika skäl aldrig varit i kontakt med hemlandstingens neuropsykiatriska enheter. Av de 60
klienter som ingått i studien har således 49 klienter kunnat följas upp.
Disposition
Resultatredovisningen omfattar, förutom en kort beskrivning av undersökningsgruppen,
uppgifter om åldersfördelning, social bakgrund, utbildning, arbetslivserfarenheter och
vårdhistoria. Därefter redovisas familje- och social situation, samt missbruksbild vid perioden
som föregick LVM-omhändertagandet. I syfte att belysa i vilka avseenden undersökningsgruppen
skiljer sig från LVM-klienter som helhet med avseende på ovanstående variabler har
7