Kvalitetsredovisning 2009 - Upplands-Bro

Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse för Håbo-Tibble
förskola 2009
Innehållsförteckning
Organisation ............................................................................................................... 2
Kvalitetsarbetet ........................................................................................................... 2
Kvalitetsområden ........................................................................................................ 2
1. Förutsättningar....................................................................................................... 2
2. Arbetet i förskolan ................................................................................................... 7
3. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet.................. 14
4. Åtgärder för utveckling .......................................................................................... 15

Organisation
Håbo-Tibble förskola och Tjustaskolan är den enda kommunala enheten i Upplands-Bro där förskola
och skola bildar gemensam organisation. De båda verksamheterna är belägna på landsbygden ca 11
km norr om Bro samhälle och har ett avstånd sinsemellan på 2,5 km. Villabebyggelse är det enda
förekommande och enbart i Håbo-Tibble kyrkby kan man tala om någorlunda tät bebyggelse.
Håbo-Tibble förskola och Tjustaskolan har en gemensam lokal styrelse med föräldramajoritet, kallad
Brukarstyrelsen. Ledningen består av 100 % rektor, 90 % biträdande rektor samt 18 % administrativ
tjänst. Rektor har det övergripande ansvaret för hela enheten samt ansvaret för skolans pedagogiska
verksamhet. Biträdande rektor är rektors ersättare samt har ansvaret för den dagliga verksamheten på
förskolan.
På Håbo-Tibble förskola bedrivs förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1- 5 år, fördelade på fem
avdelningar, varav två ligger i Tjustaskolans lokaler. Barngrupperna är indelade efter barnens ålder då
vår strävan är att arbeta med så åldershomogena grupper som möjligt utifrån de barn vi har i vårt
upptagningsområde.
Vid de tillfällen där det finns formuleringar i jagform är det biträdande rektor som åsyftas.
Kvalitetsarbetet
Förskolans kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse bygger på följande underlag:
Barn: Barnintervjuer, enkäter samt utvecklingssamtal
Föräldrar: Samråd - biträdande rektor samt en personal per avdelning träffar
föräldrarepresentanter från vardera barngrupp två-tre gånger/termin. Brukarstyrelsen
kontinuerlig uppföljning av verksamheten en gång/månad. Håbo-Tibble förskolas
skriftliga föräldraenkät samt Upplands-Bro kommuns enkät riktad till alla föräldrar med
barn födda 2004 och 2007 som utfördes våren 2009. Av dessa svarade 33 föräldrar
vilket motsvarar 90%.
Personal: Kontinuerliga utvärderingar på kvällsmöten, pedagogiskt forum, uppföljning av
barngruppernas utveckling två gånger per termin, medarbetarsamtal samt skriftlig
utvärdering av kvalitetsredovisningens mål 2008 i juni 2009.
Kvalitetsområden
1. Förutsättningar
a) Barnen
Antal barn 15 oktober resp. år
Antal barn som under året fyller
Tidpunkt 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år Summa
09-10-15 7 18 8 20 21 74
09-04-15 2 18 8 17 20 65
08-10-15 8 8 17 21 16 1 71
08-04-15 2 10 17 21 14 18 82
07-10-15 8 17 21 13 18 77
2

Annat modersmål
Andel barn med annat modersmål per 15 okt resp år
2009
2008 2007
Totalt Barn m Totalt Barn m Totalt Barn m
Förskola antal annat % antal annat % antal annat %
barn moders- barn moders- barn modersmål
mål mål
Summa 74 5 7% 71 5 7% 77 6 8%
Analys och
bedömning
Gruppstorlekar
Håbo-Tibble är inte ett mångkulturellt samhälle men det går att se tendenser
till en viss ökning av barn från andra kulturer och förskolan behöver skaffa
sig en beredskap för att kunna ta emot dessa barn på ett bra sätt.
På samlingar har sånger på barnens olika modersmål sjungits och ibland har
personal pratat med barnen på deras modersmål.
Något arbete har inte riktats specifikt mot dessa barn då det inte funnits
något behov.
Antal avdelningar med resp gruppstorlek per 15 okt resp år
2009
2008 2007
Antal barn i avdelningarna Antal barn i avdelningarna Antal barn i avdelningarna
-15 16-17 26-
Förskola -15 16-17 18-20 21-25 26- -15 16-17 18-20 21-25 26-
18-20 21-25
Håbo-Tibble 3 3 1 1 1
Tjusta avd. 1 1 1 1 1 1
Summa 3 0 1 1 0 2 2 1 0 0 3 1 2 0 1
Analys och
bedömning
b) Personal
Då visionen är att arbeta Reggio Emilia-inspirerat strävar förskolan efter att ha så
åldershomogena grupper som möjligt utifrån de barn som finns i vårt
upptagningsområde.
Bedömningen i personalgruppen är att vi på så sätt kan möta barnen där de befinner
sig utvecklingsmässigt. Förskolans upptagningsområde innebär att barngruppernas
storlek kan ser olika ut beroende på hur många barn det finns i varje ålder.
Barnantalet varierar mellan höst och vår. För att möta behovet av förskoleplatser har
vi under hösten haft två avdelningar med ett - tvååringar samt en treårsavdelning.
Pedagogerna har nyttjat såväl lokaler som utemiljö på ett effektivt sätt. Det leder till
att det enligt min bedömning har varit en god kvalitet på verksamheten sett utifrån
barngruppernas storlek.
3

Omräknat till heltidstjänster den 15 okt resp år:
2009
2008 2007
Antal Antal Totalt Antal Antal Totalt Antal Antal Totalt
Förskola barn- förskol- antal barn- förskol- antal barn- förskol- antal
skötare lärare anställda skötare lärare anställda skötare lärare anställda
Håbo-Tibble 6,65 5,95 12,60 9,50 3,55 13,05 9,56 5,32 14,88
Summa 6,65 5,95 12,60 9,50 3,55 13,05 9,56 5,32 14,88
- Fortsätta att arbeta för en ökad pedagogtäthet samt för kontinuitet i personalgruppen.
Analys och
bedömning
Pedagogtätheten (antal förskollärare) har ökat från 27 % till 47 % under året.
Kontinuiteten i personalgruppen har varit god. Vi har anställt en ny förskollärare, en
förskollärare samt en barnskötare har kommit tillbaks från sin föräldraledighet, två är
föräldralediga.
För att uppnå ännu bättre kontinuitet behöver det friskvårdande arbetet uvecklas
ytterligare.
Min bedömning är att kvaliteten är god.
Personalens kompetensutveckling
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
Fortfarande kvarstår dock behovet av ökad kunskap om pedagogisk
dokumentation och dess betydelse för verksamheten. För att kunna
vidareutveckla dokumentationen till att på ett tydligt sätt synliggöra barns
lärprocesser behövs fortbildning. En IT-fortbildning är planerad till våren för
att öka kunskapen om hur man kan ta hjälp av tekniken i
dokumentationsarbetet.
Bygga upp ett samarbete med minst en förskoleenhet i kommunen.
Vidtagna åtgärder: ADHD-utbildning, 1 pedagog
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Föreläsning om attityder och språkbruk, hela personalgruppen
Studiebesök på Remida, 1 pedagog
Föreläsning, Varför slåss Johan? 2 pedagoger
Redovisning av Språka mera, 2 pedagoger.
Baskurs för pedagoger som arbetar med förskolebarn med synsvaghet, 2
pedagoger.
Utbildning om likabehandlingsplanen, ledningen
De få fortbildningsinsatser som gjorts har varit givande för deltagande
pedagoger. Den planerade IT-utbildningen som vi anmält oss till blev
inställd.
ADHD-utbildningen och föreläsningen om attityder och språkbruk har satt
spår i verksamheten. Den ökade kunskapen när det gäller ADHD har stor
betydelse för hur man som pedagog bemöter de barnen i olika situationer.
Den planerade fortbildningen i pedagogisk dokumentation har vi inte kunnat
genomföra på grund av vårt ekonomiska läge under året. Behovet på
fortbildning i pedagogisk dokumentation kvarstår.
En dialog med en förskolerektor har förts om samarbete men vi har inte
genomfört några besök hos varandra än.
Min bedömning är att fortbildningsinsatserna inte har varit tillfredställande
under året.
4

Ekonomi
Driftbudget 2009
% av Budget Bokfört Avvikels
Verksamhets- budget 2009 091231 mot
område 2009 tkr tkr budget
Ledning 1,9% 114 225 -111
Verksamhet 98,1% 5 899 5 990 -91
Summa 100% 6 013 6 215 -202
Det har varit svårt att få en bra och tydlig bild över enhetens budget främst på grund av att det
nuvarande systemet inte varit tillförlitligt.
Analys och
bedömning
Det finns många krav i form av mål och uppdrag och för att kunna uppfylla
dessa är det nödvändigt med kompetent personal i de olika verksamheterna.
För att vi ska kunna möta de ekonomiska förutsättningarna är en förändrig
av tjänster nödvändig under 2010.
Vi ser en trend där behovet av stöd till barn i behov av särskilt stöd växer
vilket kräver att förskolan riktar mer resurser till detta område.
För att kunna hålla en övergripande god kvalitet i verksamheten är min
bedömning att det finns ett behov av centralt riktad ekonomi till ovan nämnda
barn. Måluppfyllelsen är tillfredställande till god.
c) Lokaler och utemiljö - materiella resurser
Läroplanen anger:
Lokalerna ska vara ändamålsenliga.
Allmänna råd, kvalitet i förskolan anger:
Förskolans utemiljö och lokaler ska vara trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande.
Innemiljön
Håbo-Tibble förskola byggdes som en förskola för 32 barn och öppnade våren 1990. Det var tänkt att
den utan stora förändringar skulle användas till bostäder när det inte längre fanns behov av förskola i
Håbo-Tibble. Förskolan byggdes med utrymme för två avdelningar med gemensamma utrymmen
däremellan. De gemensamma utrymmena har under hela förskolans tid alltid använts som en
avdelning då behovet av platser varit stort. Förskolans lokaler är trånga och svårarbetade.
Hygienutrymmena är uppdelade i små toaletter och stora tvättrum med torkskåp i. På en avdelning
står tvättmaskin och torktumlare inne på barnens toalett. Två hallar, som ligger i direkt anslutning till
avdelningen, är små och det blir svårarbetat när barnen ska in/ut. På mittenavdelningen finns en liten
toalett som barnen får dela på.
Matsalens möbler är inte anpassade för ändamålet. Under året har alla barn ätit frukost i matsalen,
lunch har endast en avdelning ätit där.
Tjustaskolans två förskolelokaler är belägna i en egen byggnad, Röda skolan. De lokalerna har en stor
hall, ett kök, ett grupprum och två klassrum. Utanför hallen finns en liten entré.
Under perioden har vi haft ca 75 barn på förskolan varav 36 barn hade sina lokaler på Gråbovägen
och ca 39 barn i Tjustaskolan
5

Analys och
bedömning
Utemiljön
Gråbovägen: På grund av lokalernas beskaffenhet lägger pedagogerna ner mycket
tid och kraft på att organisera verksamheten på ett sätt som leder till en fungerande
miljö för barnen. Att skapa en lärandemiljö för barnen, i befintliga lokaler, kräver enligt
min uppfattning ett starkt engagemang och en stor driftighet hos pedagogerna. Alla
utrymmen används, tvättrummen nyttjas förutom som tvätt- och torkrum även som
målarrum och matrum. När torkskåpen är igång blir det varmt och fuktigt i rummen.
Då man kommer in och hänger av sig i samma rum som barnen leker blir det smutsigt
och grusigt på golven. På en avdelning är hallen samtidigt en korridor vilket för med
sig att det inte går att ta sig fram när barn klär på/av sig. En dörr, mellan matsal och
avdelning, går inåt och det finns en risk att dörren öppnas rakt på ett barn som klär
på/av sig på andra sidan.
Under hösten har pedagogerna startat en diskussion om hur förskolans avdelningar
kan inredas anpassat efter barnens ålder på ett mer långsiktigt sätt. Syftet är att
kunna sätta större fokus på det pedagogiska arbetet och mindre på möbleringen.
Tack vare pedagogernas förmåga att se möjligheter och arbeta flexibelt blir min
bedömning är att innemiljön på Gråbovägen är tillfredställande.
.
Röda skolan: Fyra-femåringarnas innemiljö fungerar tillfredställande. För att skapa
rum i rummen har pedagogerna delat av klassrummen med hjälp av hyllor och
skärmväggar. Barnen har ätit alla sina måltider i skolans matsal som ligger i en annan
byggnad. På hösten när fyraåringarna är nya på Röda förskolan kan en del barn visa
att de har svårt att anpassa sig till matsituationerna. För att få en lugnare matsituation
för de yngsta barnen har vi under året justerat tiderna så att fyraåringarna är själva i
matsalen en stund innan femåringarna kommer.
Det går för närvarande 42 barn i Röda förskolan och ljudnivån kan bli hög då
verksamheten bedrivs i två stora klassrum. Genom att på olika sätt dela upp
barngruppen och utnyttja de lokaler som för stunden inte används håller
verksamheten en god kvalitet. Ett exempel är vinden på Röda förskolan som används
till skolans undervisning i textilslöjd en dag i veckan. De övriga fyra dagarna använder
förskolan vinden till lugna aktiviteter såsom pyssel och sagoläsning.
Den första entrén, innan man kommer in i hallen, är liten och det blir trångt med skor
och stövlar vilket ger ett rörigt intryck.
Min bedömning är att innemiljön i Röda Skolan är god.
Gråbovägen: Trots att Håbo-Tibble förskola är lantligt belägen är förskolans gård liten. Gården ligger i
öppet söderläge vilket innebär att den är varm på sommaren och utsatt för blåst, vilket gör det kallt på
höst och vinter. För att skydda barnen från alltför mycket sol har föräldrasamrådet byggt ett tak över
en av sandlådorna och förskolan har för tilldelade medel byggt ett lusthus samt satt upp ett segel som
ger skugga.
De försök som under åren gjorts att plantera fler träd har inte lyckats. På gården finns gräsyta, en
cykelslinga, en kulle, två sandlådor samt lekredskap.
Röda skolan: Fyra-femåringarna har sin egen inhägnade gård runt Röda skolan. Där finns två
sandlådor, utebord samt två fjäderlekredskap. Under året har en Kinagunga satts upp utanför staketet
runt förskolans gård. Förskolan har även möjlighet att använda hela skolgården stora delar av dagen.
6

Analys och
bedömning
2. Arbetet i förskolan
Gråbovägen: För de små barn som går på Gråbovägen finns tillräckligt med
utrymme att röra sig på samtidigt som gården är lätt att överblicka. Det finns
både möjligheter till spännande utmaningar och grovmotorisk träning.
De veckor i juli när förskolan var stängd målade pedagoger om de
lekredskap som finns på gården.
Hösten 2009 har en dränering gjorts på gården och de djupaste
vattensamlingarna är borta.
De olika solskydd som fanns gav bra skydd, seglet har tyvärr blåst sönder
och vi undersöker möjligheter att få ett tak byggt där istället.
Röda skolan: Gården runt Röda skolan som gjordes i ordning inför
förskolebarnens flytt är skuggad av större träd och därför sval och skön även
soliga sommardagar.
Tjustaskolans gård bjuder på en fin och omväxlande utemiljö som även
förskolebarnen får ta del av både på eftermiddagarna och när eleverna har
lektioner. Skolgården är stor med omväxlande terräng. Den är inte inhägnad
vilket ger barnen ett naturligt tillfälle att lära sig ta eget ansvar då de måste
hålla sig inom de osynliga gränser som finns.
För att bli inbjudande behöver båda gårdarna rustas upp både vad det gäller
lekredskap och gräsytor.
Förskolornas utemiljö är av god kvalitet.
Läroplanen anger:
Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg
om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras
rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten
a) Normer och värden
Läroplanen anger:
Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika
värde oavsett kön, social eller etnisk bakgrund.
Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i
förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan
begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling gör klart att:
Varje form av diskriminering eller annan kränkande behandling mellan barn, mellan
ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de
grundläggande värden som ska prägla verksamheterna.
7

Demokratisk fostran
Vidtagna åtgärder: På våra arbetslagsträffar har vi diskuterat vad demokratisk fostran
innebär och hur vi kan arbeta med det. Alla avdelningar har samlingar
där barnen har möjlighet att påverka innehållet. Barnen har förslag på
aktiviteter och barngruppen har därefter röstat fram en aktivitet. Genom
att vara goda förebilder visar personalen hur ett demokratiskt samarbete
går till.
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Jämställdhet
Åtgärd för utveckling i
kommunens
kvalitetsredovisning
2008:
Vidtagna åtgärder:
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Likabehandlingsplanen
I verksamheten ser vi att framförallt de äldre barnen kan diskutera sig
fram till lösningar på olika dilemman. De använder sig av metoder som
personalen visat på tidigare. När barnen får komma med förslag och
sedan vara med att rösta på förslagen lär de sig att demokrati innebär att
man har rätt att uttrycka sin åsikt men att majoritetens vilja gäller.
Barnen lär sig vid dessa tillfällen att motivera sina önskningar vilket är en
betydelsefull kunskap. Min bedömning är att arbetet med demokratisk
fostran är av god kvalitet.
- Utveckla verksamheten och miljön så att flickor och pojkar får
samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen.
De vuxnas bemötande av flickor och pojkar ska synliggöras och
bilda underlag för förändrat arbetssätt.
Miljön har utvecklats under året, samtliga barn uppmuntras att prova på
utbudet av alla aktiviteter som erbjuds. Det finns möjligheter att utveckla
olika förmågor och intressen. Varje barn ses utifrån individ och inte kön.
Pedagogerna reflekterar över hur jämställdhetsarbetet ska fortsätta på
förskolan.
Miljön och verksamheten har utvecklats till att stimulera alla barn ur ett
jämställdhetsperspektiv. Pedagogerna arbetar medvetet för att samtliga
barn ska få möjlighet att utvecklas efter sin förmåga. För att vi ska leva upp
till uppdraget att motverka tradionella könsroller behövs kunskapen om
genuspedagogik utvecklas. Måluppfyllelsen är tillfredställande på väg mot
god.
Den Likabehandlingsplan som finns på enheten skrevs av föregående rektor. Under hösten har ett
arbete med att skriva om den efter den nya lagen startat. Alla pedagoger har varit på en föreläsning
om attityder, rektor och biträdande rektor har varit på en heldagsutbildning om de nya reglerna för hur
planen mot kränkande särbehandling ska vara utformad.
På avdelningarna pågår ett kontinuerligt värdegrundsarbete. På småbarnsavdelningarna använder
pedagogerna bland annat stödtecken för att barnen ska förstå även om de inte äger språket än. Bland
de äldre barnen har ett nytt verktyg Steg Vis köpts in. Handledning från resursteamet har används på
två avdelningar.
Analys och
bedömning
Enligt min bedömning har den Likabehandlingplan som finns inte varit har ett
levande dokument under året. Måluppfyllelsen vad det gäller revidering och
förankring av Likabehandlingsplanen är inte tillfredställande.
Arbetet med både Steg Vis och stödtecken har givit resultat i
barngrupperna. I verksamheten använder sig barnen av de verktyg de fått
för att förebygga och hantera konflikter.
Måluppfyllelsen att arbeta mot kränkande särbehandling bedömer jag vara
god.
Genomförda insatser för ökad integration
8

Kommunfullmäktige har antagit en strategi för integration i Upplands-Bro kommun och
nämnderna skall i årsredovisningen redovisa genomförda insatser när det gäller integration
inom verksamhetsområdet.
Håbo-Tibble kan inte ses som ett mångkulturellt samhälle vilket tydligt avspeglar sig i tabellen
annat modersmål . Förskolans pedagoger uppmärksammar på olika sätt de kulturer som finns
representerade på förskolan. Bland annat genom att sjunga och läsa sagor samt tala med barnen
på deras hemspråk.
På förskolan sker ett kontinuerligt värdegrundsarbete om alla människors lika värde. Barn i behov
av särskilt stöd integreras i befintliga barngrupper.
Genom det arbete vi gör med att dela upp barngrupperna i mindre grupper kan vi styra
verksamheten på ett sätt som stimulerar individen samtidigt som alla barn inkluderas.
Måluppfyllelsen är mycket god.
b) Utveckling och lärande
Läroplanen anger:
Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och
lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den
stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik
och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet
samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter,
kunskaper och färdigheter.
Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt
eller varaktigt behöver mera stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna
behov och förutsättningar.
I kommunens bildningsplan anges:
Bildningsverksamheten ska utfå från insikten om upptäckarglädjens och lekens betydelse för
allt lärande.
Språkets betydelse kan inte överskattas. Det är en av de mest centrala uppgifterna för
bildningsverksamheten att sörja för en god språklig stimulans för alla barn och ungdomar
genom hela utbildningskedjan, med start i förskolan eftersom språkutvecklingen är intensiv
hos riktigt små barn.
Barn och unga ska mötas med medkänsla, respekt och samarbete. Var och en ska få
utveckla sina starka sidor och extra stöd ska erbjudas till dem som behöver det.
Helhetssyn på barns lärande
Resultat av föräldraenkät
Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande
utifrån sina förutsättningar och behov
Mitt barns utveckling och lärande
dokumenteras och följs upp
Mål och uppdrag i
bildningsnämndens
budget 2009:
Instämmer
Inte alls
6 %
2 st.
Instämmer i
viss mån
26%
9 st.
0 48 %
16 st.
Instämmer
ganska
mycket
42%
14 st.
41 %
14 st.
Instämmer
helt
26%
8 st.
10 %
3 st.
9
Vet ej
- Varje barn ska utveckla sin förmåga sin förmåga att lyssna, berätta,
reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
6%
12

Åtgärd för utveckling i
kommunens
kvalitetsredovisning
2008:
Åtgärd för utveckling i
enhetens
kvalitetsredovisning
2008:
- Den pedagogiska dokumentationen ska användas som ett
pedagogiskt verktyg för att följa barns lärande och för planering av
verksamheten.
- Utveckla metodik och arbetssätt för barn med annat modersmål.
- Pedagogisk dokumentation utveckla den vidare till att tydligare
synliggöra barns lärprocesser
Vidtagna åtgärder: Arbetssättet har utvecklats och pedagogerna arbetar allt oftare med barnen
uppdelade i mindre grupper viket främjar varje barns möjlighet att lyssna,
berätta, reflektera samt ge uttryck för sina åsikter.
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Språkstimulerande arbetssätt
Mål och uppdrag i
bildningsnämndens
budget 2009:
Utvecklingen av arbetet med den pedagogiska dokumentationen ser olika ut
på avdelningarna.
Förskolan har få barn med annat modersmål vilket har inneburit att vi inte
har fokuserat på detta. Om behov uppstår söker vi hjälp och stöd hos de
förskolor som har stor erfarenhet av barn med annat modersmål.
Det påbörjade arbetet med pedagogisk dokumentation har inte utvecklats
under året. Min bedömning är att fortbildning behövs för ökad kompetens
och motivation.
Det utökade arbetet med smågrupper ökar kunskapen om varje barns
lärande vilket leder till en kunskap om vilken stimulans varje barn behöver
för att utvecklas. I de små grupperna har barnen fått utrymme att utveckla
sitt språk och haft bra möjlighet att påverka verksamheten. För att synliggöra
detta behöver den pedagogiska dokumentationen utvecklas.
Enkätsiffrorna visar att förskolan måste utveckla den pedagogiska
dokumentationen ytterligare, vi behöver också bli tydligare i vår
kommunikation med föräldrar för att nå en mycket god måluppfyllelse.
Måluppfyllelsen är tillfredställande.
10
- Varje barn ska utveckla sitt ord- och begreppsförråd, förmåga att
leka med ord, intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler
samt deras kommunikativa funktioner.
Vidtagna åtgärder: Som tidigare nämnts sker mycket arbete i mindre grupp med en pedagog. I
det arbetet ges utrymme för utvecklande samtal där pedagogen leder
samtalet och språkutvecklingen vidare genom att ställa följdfrågor och att
använda synonymer.
Både spontan och planerad sagoläsning erbjuds barnen dagligen. De
dagliga samlingarna innehåller såväl sång som rim och ramsor. Skyltar med
barnens namn finns uppsatta på många ställen och på några av
avdelningarna arbetar pedagogerna med namnkort på samlingarna.
Grupperna lämnar gården minst en gång i veckan. Ett syfte med det är att
erbjuda barnen nya miljöer som utvecklar ordförrådet och stimulerar till
samtal mellan såväl barn-barn som barn-pedagog.

Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Barnens språkutveckling är åldersadekvat på förskolan. De visar intresse för
samtal och berättar gärna om olika händelser. De visar även intresse för
skriftspråk vill gärna att pedagogerna visar hur man skriver olika ord. Flera
av de äldra barnen på förskolan kan skriva enklare ord genom att ljuda och
de är på god väg att kunna läsa.
Miljön är anpassad för att erbjuda plats för den viktiga rolleken som
stimulerar samtal mellan barnen. Pedagogerna finns nära och är delaktiga i
leken, de ställer följdfrågor och använder synonymer för att vidareutveckla
barnens språk.
Min bedömning är att måluppfyllelsen är mycket god.
Stödinsatser och individuella handlingsplaner/åtgärdsprogram
Mål och uppdrag i
bildningsnämndens
budget 2009:
- Förskolan ska öka kompetensen att möta barn i behov av särskilt
stöd.
Vidtagna åtgärder: Det kartläggningsmaterial vi tog fram under föregående år har använts.
Kartläggningen fördjupar kunskapen om barnets behov samt fokuserar på
hur förskolans arbetssätt påverkar barnets beteende vilket blir ett stöd i hur
man kan ändra på arbetssättet för att stötta barnet.
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Hälsa och livsstil
Under året har vi haft fortbildning för att öka kompetensen. En av
barngrupperna har haft nedskrivet barnantal under hösten.
Vid några tillfällen har vi haft handledning från resursteamet
Vi har även fört en kontinuerlig dialog med föräldrar till de barn som behöver
extra stöd.
Det kartläggningsmaterial som vi använder som en förberedelse inför
föräldrasamtal som leder fram till en handlingsplan/åtgärdsprogram har
fördjupat kunskapen om vilket stöd barnet behöver.
Handledningen har givit pedagogerna tid till reflektion. Dessa tillfällen har fört
med sig att nya möjligheter synliggjorts och arbetet utvecklats
I arbetet med barn i behov av särskilt stöd söker pedagogerna aktivt
kunskap för att kunna hjälpa barnen.
Måluppfyllelsen är god på väg mot mycket god.
Läroplanen anger
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och
kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
11

På förskolan är barnen så små att det är de vuxna förebilderna som i första hand grundlägger barnens
livsstil. Pedagogernas inställning till hälsobefrämjande arbete är av stor betydelse.
På Håbo-Tibble förskola satsar vi på mycket utevistelse, alla barn är ute minst en gång varje dag. De
flesta barnen sover ute i sina vagnar. Pedagogerna är noga med barnens handhygien och de får lära
sig att tvätta händerna såväl efter toalettbesök som före maten.
Sedan mars 2005 har skolan/förskolan en Hälsopolicy som innehåller riktlinjer för hur enheten arbetar
med hälsa och livsstil. Varje dag till lunch serveras flera olika sorters grönsaker som barnen kan välja
bland. Födelsedagar firas genom att barnen uppmärksammas med flagga och sång istället för med
något extra gott att äta. Jubilaren får ofta välja sång eller lek på samlingen.
Alla avdelningar har en dag/vecka då de går till skogen. I skogen har barnen möjlighet att utveckla
grovmotoriken och koordinationsförmågan. Förskolan har rörelse som en aktivitet. Där uppmuntras
barnen att röra på sig på ett lekfullt och roligt sätt. Vid dessa aktiviteter utvecklas såväl motorik som
kroppsuppfattning. På Tjustaskolan finns, om vädret så tillåter, en spolad skridskobana som används
flitigt av våra fyra-femåringar
Analys och
bedömning
Förskolan prioriterar barns hälsa på fler olika sätt. Hälsopolicyn har givit
resultat, våra barn väljer att äta mycket grönsaker av olika sorter.
Personalen pratar om vikten av att äta olika sorters mat för att få den näring
som behövs.
All utelek har fört med sig att de flesta barnen har en för sin ålder väl
utvecklad grovmotorik. Barnens positiva inställning till att röra på sig har fört
med sig en förbättrad ork. Promenader i närmiljön uppskattas mer än
tidigare. Vi kan se att barnen som sover ute får färre infektioner än när de
sov inomhus.
För att ytterligare utveckla arbetet med hälsa och livsstil kan pedagogerna
utöka de pedagogiska aktiviteterna tillsammans med barnen utomhus.
Hälsopolicyn kommer under året att revideras med hänsyn till nya
forskningsresultat.
Måluppfyllelsen är mycket god.
Enhetens arbete för ett miljömässigt hållbart samhälle
I kommunfullmäktiges riktlinjer för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro
anges:
Genom ett miljöperspektiv på alla skolans ämnen skall eleverna få möjlighet att både ta
ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till övergripande globala miljöfrågor.
Förskola och skola skall utforma sina verksamheter med hänsyn till kretsloppsvillkoren.
Barn och ungdomar skall i det dagliga arbetet få möjlighet att utveckla ett ekologiskt
tänkande.
12

Personalgruppen har en medvetenhet kring miljötänkande som kommer fram i olika samtal och
mötessammanhang. Miljötanken finns med i den dagliga verksamheten och alla tillfällen tas tillvara
när det gäller att lära barnen att vara aktsamma om miljön
Alla avdelningar går till skogen varje vecka. De flesta har matsäck med sig som de äter i skogen.
Vid det tillfället lär personalen barnen att de måste plocka upp efter sig och lämna naturen ren och
fin. Barnen får även lära sig att vara rädda om naturen.
Den kompost som inte använts på några år har tagits i bruk och barnen är delaktiga i arbetet med
den.
Förskolans barn och personal sorterar papper som lämnas vidare till pappersåtervinnig och i det
arbetet är tre- femåringarna delaktiga.
c) Barns inflytande
Läroplanen anger:
Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna
handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt
ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den
pedagogiska verksamheten.
Vidtagna åtgärder: Arbetet med barnen i mindre grupper tillsammans med en personal har
kommit långt. Alla barn uppmuntras att uttrycka vad de vill och hur de tänker.
I de mindre grupperna finns det möjlighet att lyssna till och ta tillvara på varje
barns tankar och intressen.
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
d) Förskola och hem
Innemiljön har förändrats, alltmer materiel står tillgängligt för barnen att ta för
sig av.
Smågruppsarbetet har givit barnens ökat inflytande. Pedagogerna lyssnar på
och är lyhörda för vad barnen har för behov och önskemål. Barnen är
delaktiga i sin egen vardag och de har inflytande över sin egen situation.
Min bedömning är att utvecklingen av innemiljön har stimulerat barnen att
välja aktiviteter vid tillfällen då de själva vill. Jag ser att många olika
aktiviteter pågår samtidigt när barnen själva kan ta fram sitt materiel.
Måluppfyllelsen är mycket god.
Läroplanen anger:
Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att
varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall
därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha
möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i
förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för
barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.
I kommunens bildningsplan anges :
Barnen och föräldrarna ska kontinuerligt ges snabb och tydlig information om vad som sker i
förskolan.
Förskola och hem
13

Resultat av föräldraenkät
På utvecklingssamtalen är vi oftast överens om
planeringen för mitt barns utveckling och
lärande
Mål och uppdrag i
bildningsnämndens
budget 2009:
Vidtagna åtgärder:
Resultat av vidtagna
åtgärder, analys och
bedömning.
Instämmer
Inte alls
4 %
1 st.
Instämmer
i viss mån
30 %
10 st.
Instämmer
ganska
mycket
26 %
9 st.
Instämmer
helt
39 %
13 st.
- Föräldrars unika kunskap om sitt barn ska tas tillvara i planeringen
av förskoleverksamheten.
14
Vet ej
30 %
- Förskolan ska följa och synliggöra varje barns lärande och
kommunicera det med föräldrar.
Förskolan har fortsatt arbetet med att tydligare tala om syftet med den
verksamhet vi bedriver. I all information, veckobrev, tamburkontakt,
utvecklingssamtal, arbetsplaner samt terminsplanering har vi arbetat för att
informationen ska vara tydlig och beskrivande. På utvecklingssamtalen
skrivs utvecklingsplaner för varje barn, dessa följs upp på nästkommande
samtal.
Hösten 2009 invigde förskolan en egen hemsida (nu flyttad till kommunens
webbportal). På hemsidan kan föräldrar följa verksamheten hemifrån när de
själva har tid.
Föräldrarna är mer insatta i verksamheten. Vi har fått en bättre dialog med
föräldragruppen vilket är positivt för verksamheten.
Enkätresultatet från våren 2009 visar att vi bör fortsätta med arbetet att bli mer
tydliga och informativa i vår dialog med föräldrarna. De ska känna delaktighet i det
egna barnets dag på förskolan vilket kan underlättas av en aktiv hemsida.
Föräldrarna kan följa verksamheten, de kan även komma med fler synpunkter om vi
gör verksamheten synlig.
Måluppfyllelsen är tillfredställande.
3. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet
Som helhet har måluppfyllelsen på förskolan varit tillfredställande på väg mot god.
Den enkät som gjordes av förskolan och skickades ut till alla föräldrar besvarades av 40 % av
föräldrarna. På den enkäten påvisar föräldrarna goda resultat, 86 % skriver att personalen är mycket
bra.
Enkätresultatet på den enkät som skickats ut till föräldrar till barn födda 2007 och 2004 är inte
tillfredställande något som vi har tagit till oss av och arbetat med. På möten och planeringsdagar har vi
diskuterat resultaten och hur vi ska förbättra dem till nästa enkät. Att öka fortbildningsinsatserna med
kurser och studiebesök kan vara en del i att både öka kompetensen stimulera pedagogerna i det
fortsatta arbetet. Förbättrad kunskap om hur man arbetar med pedagogisk dokumentation leder till att
verksamheten synliggörs på ett tydligt sätt för föräldrarna. Den är också ett bra verktyg för
pedagogerna när de reflekterar kring förskolans utvecklingsarbete.
Ett mål från föregående verksamhetsberättelse/kvalitetsredovisning var att öka procenten utbildade
förskollärare samt förbättra kontinuiteten. Båda dessa mål har uppnåtts vilket avspeglats sig i höstens
arbete. I takt med den ökade kontinuiteten kan jag se en större trygghet hos pedagogerna och

samarbetet mellan såväl avdelningar som hus har ökat. I det samarbetet ser jag ett utbyte av
kompetens och idéer som kommer barnen till del.
4. Åtgärder för utveckling
2010-01-11
Utveckla den pedagogiska dokumentationen
Arbeta efter det pedagogiska året
Likabehandlingsplanen
Hans Degardh Maria Morgensterns Billy Dahlberg
Rektor Biträdande rektor Brukarstyrelsens ordförande
15