Jernkontorets Annaler 2010:4
Jernkontorets Annaler 2010:4
Jernkontorets Annaler 2010:4
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Omkring två tredjedelar av den<br />
svenska stålproduktionen är<br />
malmbaserad. Ett led i den malmbaserade<br />
stålprocessen är att reducera<br />
kolhalten i det flytande<br />
råjärn som kommer från masugnen<br />
i en LD-konverter. Processen<br />
kallas färskning och resultatet är<br />
råstål, men innan råjärnet färskas<br />
så renas det från svavel.<br />
Projektet har två delprojekt.<br />
Det första delprojektet fokuserar<br />
på de järnförluster som svavelreningen<br />
medför. Forskningen<br />
syftar bland annat till att utveckla<br />
metoder som hindrar järnet från<br />
att stanna kvar i den slagg som bildas<br />
vid svavelrening. De metoder<br />
som studeras bygger på tillsatser<br />
av industrimineral. I detta delpro-<br />
28 årsrapport för jernkontorets forskning<br />
<strong>Jernkontorets</strong><br />
annaler<br />
Energieffektiv<br />
raffinering av råjärn<br />
Inom Energiforskningsprogrammet pågår ett projekt för ett effektivisera materialanvändning<br />
och minska energianvändning vid malmbaserad stålproduktion. Mer specifikt har projektet<br />
som mål att minska järnförluster vid svavelrening av råjärn och förbättra råvaruekonomin i<br />
LD-konvertern. Vid fullt genomslag räknar man med att projektet leder till en energieffektivisering<br />
på ca 315 GWh per år.<br />
jekt finns störst energieffektiviseringspotential,<br />
ca 273 GWh per år<br />
kan sparas genom att minska järnförlusterna<br />
med 58 000 ton per år.<br />
Målsättningen är att 50 procent<br />
av effektiviserings potentialen ska<br />
vara uppnådd inom fem år.<br />
Det andra delprojektet fokuserar<br />
på råvaruekonomin i LDkonvertern<br />
där man räknar med<br />
en potentiell effektivisering på<br />
ca 40 GWh per år. Till exempel<br />
undersöks möjligheterna att använda<br />
skänkslagg med hög halt<br />
av kalciumoxid som ersättare för<br />
kalk, som konventionellt används<br />
som slaggbildare. Man undersöker<br />
även möjligheterna att använda<br />
restmaterial i form av kallbundna<br />
pellets av oxidiska stofter.<br />
Målet är att ersätta användningen<br />
av bränd kalk med recirkulerad<br />
skänkslagg. Samtidigt eftersträvas<br />
ökad tid för gasåtervinning<br />
från LD-konvertern, vilket också<br />
ger positiva energieffekter.<br />
Projektet pågår fortfarande och<br />
avslutas under hösten <strong>2010</strong>.<br />
Stora kostnadsbesparingar<br />
För de malmbaserade stålverken<br />
kan resultaten från forskningsprojektet<br />
innebära avsevärda kostnadsbesparingar<br />
– både tack vare<br />
ökat järnutbyte och genom att<br />
skänkslagg kan recirkuleras i tillverkningen<br />
vilket leder till minskad<br />
användning av bränd kalk samt att<br />
behovet av deponier minskar.<br />
En tydlig förbättring av slagg-<br />
konsistensen i svavelreningen har<br />
uppnåtts genom tillsättning av 5<br />
procent industrimineral, vilket resulterade<br />
i en minskning av järnförlusterna<br />
från 2,5 procent till<br />
1,85 procent. Sannolikt kommer<br />
man genom att trimma metoderna<br />
lyckas nå ännu lägre järnförluster<br />
innan projektet avslutas.<br />
Försök med att recirkulera<br />
skänkslagg till LD-konverten har<br />
visat att det är möjligt att minska<br />
användningen av kalk. När det<br />
gäller möjligheterna att förbättra<br />
gasåtervinningen i LD-processen<br />
är dessa fortfarande inte kartlagda<br />
fullt ut. Vid SSAB i Luleå utreds<br />
om gasåtervinningen kan utökas i<br />
samband med modernisering av<br />
fläktar och styrsystem.<br />
Fakta om projektet<br />
”Energieffektiv raffinering<br />
av råjärn” tillhör teknikområdet<br />
Malmbaserad<br />
metallurgi och är en del<br />
av Energiforskningsprogrammet.<br />
Utförare<br />
är Swerea MEFOS och<br />
KTH. Medverkande företag<br />
är SSAB Merox samt<br />
Carbide Sweden.<br />
Ett mål i projektet är att minska järnförlusterna<br />
vid svavelrening med<br />
58 000 ton per år. Det motsvarar<br />
järnet i sju Eiffeltorn.