Foodstuff 2/01ID - lyckeby
Foodstuff 2/01ID - lyckeby
Foodstuff 2/01ID - lyckeby
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
www.food.<strong>lyckeby</strong>.com<br />
6 7<br />
Till bords med<br />
N<br />
ils-Georg Asp, professor i industriell näringslära,<br />
är läkare i botten. Han arbetar på Lunds<br />
tekniska högskola, LTH, där han utbildar<br />
blivande civilingenjörer med specialisering på<br />
livsmedelsindustrin.<br />
– Det handlar enkelt uttryckt om matens<br />
fysik och kemi. Kunskapen om hur olika komponenter i<br />
maten samspelar med varandra gör att vi kan styra näringsegenskaperna.<br />
Till exempel genom att välja rätt råvaror och<br />
ha skonsamma processer, säger han.<br />
Viktiga utvecklingsområden är också det som kallas<br />
pre- och probiotika. Prebiotika är kolhydrater som inte<br />
tas upp av kroppen i tunntarmen, utan i stället blir<br />
näringsämnen åt tarmbakterierna. Probiotika är nyttiga<br />
mikroorganismer, till exempel bakteriekulturer i yoghurt<br />
och fil.<br />
– Med tanke på att det finns fler tarmbakterier i magen<br />
än det finns celler i hela kroppen, så är det betydelsefullt<br />
att hitta bra prebiotika, alltså de rätta kolhydraterna.<br />
I det sammanhanget är till exempel stärkelsens egenskaper<br />
intressanta.<br />
– Stärkelse påverkar livsmedlets glykemiska index och<br />
därmed blodsockerhalten. Så kallad resistent stärkelse kan<br />
bli bakterienäring. Båda områdena är forskningsintensiva,<br />
säger Nils-Georg Asp.<br />
– Genom att använda de rätta kolhydraterna stimulerar<br />
man de rätta bakterierna och får dem att leverera rätt<br />
omsättningsprodukt till tarmen. Det är ett sätt att förebygga<br />
sjukdomar i till exempel tarmväggen.<br />
Dagens regler orimliga<br />
näringsprofessorn<br />
Hur definieras functional food? Har begreppet över huvud taget någon framtid?<br />
Det är bland annat över frågor som dessa professor Nils-Georg Asp funderar.<br />
Tillsammans med sitt team på Swedish Nutrition Foundation arbetar han fram<br />
riktlinjer för vad man egentligen får påstå om matens effekter för hälsan.<br />
Just ordet förebygga leder in på det andra av Nils-Georg<br />
Asps yrkesområden. När han inte återfinns på LTH arbetar<br />
han på Swedish Nutrition Foundation, SNF. Asp har varit<br />
knuten till SNF i tio år och arbetar där med att ta fram ett<br />
TEXT OCH FOTO JÖRGEN OLSSON<br />
regelverk för hälsopåståenden om livsmedel. I dag är det<br />
förbjudet i Sverige att hävda att ett livsmedel är förebyggande,<br />
botande eller lindrande.<br />
– Det här har varit ett problem en längre tid. I 30 år<br />
har myndigheterna gett sina rekommendationer om till<br />
exempel fiber och fett. Livsmedelsbranschen har anpassat<br />
sig och gör bättre produkter – men de får inte berätta om<br />
effekterna för konsumenterna. Det är orimligt, säger<br />
Nils-Georg Asp.<br />
Problematiken handlar om gränsdragning mot läkemedel,<br />
och processen kring reglerna får ytterligare en dimension i<br />
och med att de ska förankras i EU.<br />
– I Sverige har vi en branschöverenskommelse, ett<br />
egenåtgärdsprogram, sedan 1990. Sedan dess har Holland<br />
och Storbritannien följt efter med liknande överenskom-