20.09.2013 Views

Foodstuff 2/01ID - lyckeby

Foodstuff 2/01ID - lyckeby

Foodstuff 2/01ID - lyckeby

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

www.food.<strong>lyckeby</strong>.com<br />

6 7<br />

Till bords med<br />

N<br />

ils-Georg Asp, professor i industriell näringslära,<br />

är läkare i botten. Han arbetar på Lunds<br />

tekniska högskola, LTH, där han utbildar<br />

blivande civilingenjörer med specialisering på<br />

livsmedelsindustrin.<br />

– Det handlar enkelt uttryckt om matens<br />

fysik och kemi. Kunskapen om hur olika komponenter i<br />

maten samspelar med varandra gör att vi kan styra näringsegenskaperna.<br />

Till exempel genom att välja rätt råvaror och<br />

ha skonsamma processer, säger han.<br />

Viktiga utvecklingsområden är också det som kallas<br />

pre- och probiotika. Prebiotika är kolhydrater som inte<br />

tas upp av kroppen i tunntarmen, utan i stället blir<br />

näringsämnen åt tarmbakterierna. Probiotika är nyttiga<br />

mikroorganismer, till exempel bakteriekulturer i yoghurt<br />

och fil.<br />

– Med tanke på att det finns fler tarmbakterier i magen<br />

än det finns celler i hela kroppen, så är det betydelsefullt<br />

att hitta bra prebiotika, alltså de rätta kolhydraterna.<br />

I det sammanhanget är till exempel stärkelsens egenskaper<br />

intressanta.<br />

– Stärkelse påverkar livsmedlets glykemiska index och<br />

därmed blodsockerhalten. Så kallad resistent stärkelse kan<br />

bli bakterienäring. Båda områdena är forskningsintensiva,<br />

säger Nils-Georg Asp.<br />

– Genom att använda de rätta kolhydraterna stimulerar<br />

man de rätta bakterierna och får dem att leverera rätt<br />

omsättningsprodukt till tarmen. Det är ett sätt att förebygga<br />

sjukdomar i till exempel tarmväggen.<br />

Dagens regler orimliga<br />

näringsprofessorn<br />

Hur definieras functional food? Har begreppet över huvud taget någon framtid?<br />

Det är bland annat över frågor som dessa professor Nils-Georg Asp funderar.<br />

Tillsammans med sitt team på Swedish Nutrition Foundation arbetar han fram<br />

riktlinjer för vad man egentligen får påstå om matens effekter för hälsan.<br />

Just ordet förebygga leder in på det andra av Nils-Georg<br />

Asps yrkesområden. När han inte återfinns på LTH arbetar<br />

han på Swedish Nutrition Foundation, SNF. Asp har varit<br />

knuten till SNF i tio år och arbetar där med att ta fram ett<br />

TEXT OCH FOTO JÖRGEN OLSSON<br />

regelverk för hälsopåståenden om livsmedel. I dag är det<br />

förbjudet i Sverige att hävda att ett livsmedel är förebyggande,<br />

botande eller lindrande.<br />

– Det här har varit ett problem en längre tid. I 30 år<br />

har myndigheterna gett sina rekommendationer om till<br />

exempel fiber och fett. Livsmedelsbranschen har anpassat<br />

sig och gör bättre produkter – men de får inte berätta om<br />

effekterna för konsumenterna. Det är orimligt, säger<br />

Nils-Georg Asp.<br />

Problematiken handlar om gränsdragning mot läkemedel,<br />

och processen kring reglerna får ytterligare en dimension i<br />

och med att de ska förankras i EU.<br />

– I Sverige har vi en branschöverenskommelse, ett<br />

egenåtgärdsprogram, sedan 1990. Sedan dess har Holland<br />

och Storbritannien följt efter med liknande överenskom-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!