Spillvattenledning i Alingsås

det slutliga privilegiebrevet och även stadssigillet som används än idag
(Alingsås Historia). Trakten kring Alingsås har framförallt dominerats
av handel och industri (Danielsson 2008).
Fiske inom Säveåns tillhörande sjösystem har under historisk tid
varit av stort betydelse som binäring till jordbruk. Fisk som lax, öring,
ål, gädda, abborre och braxen hämtades upp som matfisk redan under
stenåldern. Boplatserna lokaliserades till sjöarnas in- och utlopp och
vid långgrunda vikar (Danielsson 2008). Fasta fisken utnyttjades troligen
tidigt och var i vissa fall i bruk ända fram på 1900-talet. Ålfiske
nämns år 1694 i ett arrendekontrakt från Anders Andersson till Kilanda
säteri (Andersson & Björland 2006). Fiskeanläggningar har ibland påträffats
i samband med låga vattennivåer, exempelvis dokumenterade
Alvar Bengtsson på 1920- eller 1930-talet delar av en katsa i trakten
kring Alingsås (Andersson & Björklund 2006).
Metod
De områden som bedömdes ha störst potential att innehålla fornlämningar
besiktigades med dykande arkeologer. Dykningen utfördes som
pardykning med kommunikation mellan dykarna. Dykarna täckte en
yta av minst två meter på vardera sidan av sträckningen i Forsån. Vid
landanslutningar och i områdena för Lilla Färgens och Gärdskens utlopp
var de täckta områdena betydligt större. Dykledaren följde dykarna
i gummibåt, utom i Gärdska ström där dykledaren var stationerad på
land. Endast pålanläggningar bestående av två eller flera pålar mättes
in. Solitära pålar har således inte positionsbestämts. Inmätningen utfördes
med hjälp av DGPS.
Figur 8. Gärdska ström – området vid ledningens landanslutning in till
Alingsås. Foto taget av Matthew Gainsford.
Spillvattenledning i Alingsås 9
Figur 7. Området kring Gärdskens utlopp
vid Gärdska ström. Foto taget av Matthew
Gainsford.