RFID på Nyströmska skolans bibliotek

More documents

Recommendations

Info

RFID-taggen är monterad på objektet (boken, DVD-skivan eller vad det är som ska lånas ut) och kan bli identifierad om och om igen. Det finns passiva och aktiva RFID-taggar. Bibliotek använder de passiva. De innehåller inget batteri utan använder sig av energin från läsaren för att skicka information. Aktiva kretsar använder batteri för att få en längre räckvidd. De är dyrare och kräver mer underhåll. Antenn och RFID-tagg ställs in för att arbeta tillsammans på samma frekvens. Standardfrekvens för biblioteken är 13,56 MHz. Läsaren översätter och tolkar signalen. Den passiva räckvidden är 0,05 – 1,2 m. Varför 13,56 MHz? • Det är ett globalt system, och tillåtet i alla länder. • 13,56 MHz har ett passande läsavstånd. • Finns många leverantörer av läsare och chip. • Det behövs inte så stor antenn, varför RFID-taggarna kan vara relativt små • Personer avskärmar inte läsningen Frekvensen 13,56 MHz är mycket populär. Den används inte bara av biblioteken utan även inom andra områden t.ex. detaljhandeln. Eftersom informationen i taggarna är så specifik för biblioteken kan den inte tolkas av läsaren i t.ex. matvarubutiken eller vice versa. Den nyligen inköpta blodpuddingen kan därför inte heller registreras som lån på biblioteket! Något som ytterligare säkerställer att inga problem uppstår med t.ex. hanteringen av larmet är att biblioteken kan välja en specifik larmkod för bibliotek. Integritet och säkerhet En automatisering av bibliotekets lånehantering leder till att den personliga integriteten stärks. Låntagaren kan låna själv och behöver inte visa för någon vad som hamnat i lånekassen, oavsett om det handlar om skilsmässa, adoption, sjukdomar eller annat som kan vara känsligt att visa. På vissa bibliotek som infört automatisering har lånesiffran ökat, och en delförklaring kan vara möjligheten att få vara anonym. En aspekt som väl torde vara mycket välkommen på mindre orter ”där alla känner alla”. Kan användning av RFID-teknik leda till intrång i den personliga integriteten, till exempel genom att låntagares läsvanor kartläggas? Detta är något som har diskuterats länge och intensivt i USA. Det är dock inte tekniken i sig, utan hur den används som är problemet. Den amerikanska branschorganisationen för bibliotek ALA (American Library Association) har med anledning av det tagit fram riktlinjer för RFID-tillämpningar i bibliotek. De antogs den 26 juni 2006 av the ”Intellectual Freedom Committee”.
De kanske viktigaste punkterna i riktlinjerna är de som handlar om begränsning av information i taggen. RFID-taggen bör inte innehålla detaljerad information om låntagaren eller boken. Sådan information bör i stället finnas lagrad i biblioteksdatasystemet. Så länge taggen enbart innehåller ett unikt nummer för att identifiera boken eller DVD-skivan, och dessutom inte lagrar information om låntagaren, bör inte informationen kunna användas i något kränkande syfte. En annan källa till oro är risken för att information om vilka böcker som en särskild låntagare har är lätt att snappa upp via radiovågorna, eller att lånekortsnummer kan utnyttjas av obehöriga. Då taggens information endast kan läsas på mycket kort avstånd bör det inte vara något problem. En person som vill kartlägga någons läsvanor kan i så fall göra det mycket enklare idag genom att helt enkelt iaktta när personen ifråga lånar sina böcker – oavsett om det är manuellt eller via automat (eller kikar i personens lånekasse på annan plats). Likaså bör det inte vara någon risk om lånekortsnumret uppfångas av en läsare då det används i kombination med en PIN-kod. Uppgifter om PIN-koden finns i biblioteksdatasystemet, inte via taggarna. Hur RFID används på bibliotek idag RFID används framförallt för automatisering av lånehantering och som stöldskyddssystem. Ett annat område där tekniken tillämpas är tillgänglighet för funktionshindrade. RFIDbaserad automatisering pågår på många bibliotek världen över. Holland, Danmark, Singapore, Kanada, England, USA, Tyskland och Spanien är länder som anammat den nya tekniken. I Sverige finns tekniken idag vid flera universitets- och högskolebibliotek samt vid ett växande antal kommunbibliotek och gymnasieskolor. Nyströmska skolan har kontakt med flera kommun- och gymnasiebibliotek som installerar samma system samtidigt. Nyttoeffekter för bibliotekets besökare • Enkel och snabb hantering av lån med hjälp av RFID. Ingen streckkod som behöver letas fram eller bok som behöver vändas ”rätt”. • Tillgängligheten ökar för äldre och funktionshindrade genom att RFID-tekniken ger enklare handhavande vid lån/återlämning. Självbetjäning med streckkodsautomat kräver större precision. • Låntagarnas integritet ökar då de kan låna själva, utan insyn. En aspekt som kanske är särskilt värd att uppmärksamma på mindre orter där ”alla känner alla”? • Enklare och snabbare hantering ger mindre köer vid diskar • Personalen har mer tid för besökarnas frågor • Öppethållandet kan utökas, pga. tidsvinster genom ökad effektivisering • Materialet finns där det ska vara, när det efterfrågas. En undersökning visar att det är vanligt att en relativt hög andel av bibliotekens böcker är felställda på hyllorna. 2002-2004 pågick ett utvärderingsprojekt som drevs av Svensk Biblioteksförenings specialgrupp för kvalitet och statistik. I projektet deltog ett 60-tal bibliotek, varav ett trettiotal folkbibliotek.
Page 1: RFID på Nyströmska skolans biblio

RFID på Nyströmska skolans bibliotek

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?